Planförslaget har varit på samråd under tiden Ett samrådsmöte hölls den 26 september 2016, på Kalmarsunds Hotell.

Handläggare Filippa Eriksson Upprättad 2017-04-19 2015-5638 1(21) 0480-40 03 15 Reviderad 2017-07-25 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Tillägg till Detaljplan för Tenngjutaren 3 och 14 På kvarnholmen, Kalmar kommun Planförslaget har varit på samråd under tiden 2016-09-07 2016-10-09. Ett samrådsmöte hölls den 26 september 2016, på Kalmarsunds Hotell. Kalmar Läns Museum medgavs dispans att lämna synpunkter senast 2016-10- 12. Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Informationsblad sattes upp i trappuppgångarna för boende. Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Sammanfattning Kulturmiljö Planområdet är beläget inom riksintresse för kulturmiljövården i Kalmar (H48). Länsstyrelsen och Kalmar Läns Museum anser att kommunen måste utreda hur en totalhöjd inom planområdet, som överstiger standardhöjden i innerstaden, kan tillgodose riksintresset för kulturmiljön. Inför granskningen har påverkan på riksintresset utretts vidare i sammarbete med Byggkult - Byggnadsvård och kulturmiljö. Planförslaget har korrigerats efter rekommendationer från antikvarierna och en riksintresseanalys upprättats. Enligt nu aktuell granskningshandling ska 4:e och 5:e våningen ge en större illussion av ett traditionellt tak. Detta med anledning av att platta tak enligt analysen kan uppfattas som främmande för Kvarnholmen och därför bör undvikas. Länstyrelsen anser att f-bestämmelsen i gällande plan är otydlig tillsammans med planändringen, det behöver tydliggöras om ytterligare egenskapsbestämmelser krävs för att tillgodose riksintresset för kulturmiljö. Planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 2(21) Detaljplanen regleras utifrån den nya byggnadsutformningen. Totalhöjden behålls som tidigare. Istället för egenskapsgränser med olika totalhöjder, för att reglera de indragna våningarna mot sidorna, införs bestämmelser om byggnadshöjd mot gatan. Den övre delen av byggnaden måste då hålla sig inom en 45 graders vinkel mot vägen. För att byggherren ska kunna utnyttja sin byggrätt till fullo så behöver fasaden på de översta våningarna luta eller vara indragna, likt ett tak. Fasadmaterialet styrs, så att 4:e och 5:e våningen ges en illusion av en inredd vind med hjälp av fasadmaterial av plåt, som är ett traditionellt takmaterial på Kvarnholmen. Våning 1-3 samt hörnet i korsningen ges ett annat traditionellt fasadmaterial, som kraftigt skiljer sig från de övre våningarna. Nya illustrationer på byggnadens volym läggs in i planbeskrivningen. Planprocessen ny detaljplan Länsstyrelsen anser att kommunen bör överväga behovet av att upprätta en ny detaljplan för området, för att säkerställa MKN för vatten samt lägsta grundläggningsnivå vid översvämningar. Kommunen anser att det redan finns en byggrätt på platsen, där genomförandetiden ännu inte har gått ut och exploatören har en rättighet att bygga. De ändringar som görs är i huvudsak frågor kring gestaltningen och byggnadens höjd, vilket inte berör ovanstående frågor. Störningar för boende Insyn och skuggor Boende längs med Strömgatan har synpunkter på ökad insyn och skuggor. Avståndet mellan 5:e våningen på Tenngjutaren 3 och Kaggensgatan 37b är cirka 35-36 meter. För en så pass central miljö, Kalmars stadskärna, så anses avståndet vara tillräckligt för att visa hänsyn till befintliga bostäder. Inför granskningen av detaljplanen har en skuggstudie upprättats som visar skillnaden mellan byggnation i 4 våningar enligt gällande plan jämförts med byggnation i 5 våningar enligt nytt planförslag. Skillnaden bedöms som marginell. Byggnadens utformning (placering och storlek på fönster etc) utreds vidare fram till bygglovskedet. Planerad utformning av byggnaden har ändrat sig från samrådet. Bland annat är intentionen att takvåningen i huvudsak vänder sig in mot gården, med stora fönster och pool. Ut mot gatan placeras några enstaka och mindre fönster för ljusinsläpp, de kommer med stor sannorlikhet ligga i en 45 graders vinkel. Fönstren på 4:e våningen kommer till viss del att döljas av ett räcke ovanför den 3:e våningen, som ska illustrera en högre takfot och på så vis dölja våningen över. Prövningar kring fasadens utformning sker i bygglovet.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 3(21) Trafik Boende har synpunkter på minskade parkeringsplatser, bländande ljus från garageuppfart och ökad trafik längs med gatorna. Det allmänna vägnätet ligger utanför planområdet och kommer utredas parallellt med planarbetet fram till bygglovskedet. Större delen av frågorna anses dock redan utredda i samband med gällande detaljplan. Planområdet utgör privat mark (kvartersmark) som idag används tillfälligt för parkering, men fastighetsägaren är inte skyldig att upplåta marken för detta ändamål. Parkeringsytan kan därmed inte ses som allmänt tillgänglig i den övergripande planeringen. Hotellverksamheten ska lösa det egna parkeringsbehovet inom sin fastighet, enligt kommunens parkeringsnorm, genom ett källargarage. Garagenedfartens läge beslutas i bygglovet. Lutningen på rampen, porten etcetera, som har betydelse för bländande ljus för bostadshusen, studeras närmare vid projekteringen av huset. En möjlig utformning är att lägga infarten från Strömgatan och utfarten mot Fiskaregatan. Detaljplanen reglerar inga infart- eller utfartsförbud.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 4(21) Planförslaget revideras efter samrådet enligt följande: Ändringar i Plankartan - Ny plushöjd för (GATA 1 ) anges mot bakgrund av genomförd förprojektering av Strömgatan och Kaggensgatan. - GATA anges med parantes och index, likt nyare planer. - Diarienummer ändras till 2015-5638, som är gällande nummer för ändring av detaljplanen. - Nya egenskapsbestämmelser för utformningen: o Egenskapsgränser och maximal totalhöjd för de indragna våningarna på sidorna tas bort. Istället regleras byggnadshöjd mot gatan. o Förbud mot utskjutande överhängande balkonger mot gatan läggs till. o Tidigare f-bestämmelse tas bort och ersätts med f 1 och f 2 : - f 1 Utformning av fasaderna mot Strömgatan och Kaggensgatan, våning 1-3 ska utgöras av puts, tegel eller annat stenliknande fasadmaterial, våningen 4-5 ska utgöras av minst 85 procent mörk plåt. Takmaterialet ska utgöras av plåt. Utskjutande balkonger eller takkupor får ej förekomma. Gavlarna mot de angränsande fastigheterna Tenngjutaren 2 och 14 ska ha samma material som våning 1-3. - f 2 Fasad ska utgöras av puts, tegel eller annat stenliknande fasadmaterial. Utskjutande balkonger eller takkupor får ej förekomma. Planbeskrivningen ändras utifrån - Planens ekonomiska konsekvenser uppdateras utifrån pågående exploateringsavtal, för omgestaltning av närliggande gator och fastighetsrättsliga frågor. - Plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras med info om att 3Dfastighetsregleringen ska ske mot bakgrund av förprojekteringen. - Summering av riksintresseanalysen och hur planen tillmötesgår områdets kulturvärden. - Höjdanalyskarta som visar andra högre byggnader på Kvarnholmen. - Definitionen av högsta totalhöjd, med uppstickande delar för tekniska detaljer, vidareutvecklas. Samt en motivering till vald bestämmelse istället för nockhöjd eller byggnadshöjd. - Koppling till översiktsplan (2013) och FÖP för Kvarnholmen (2011) läggs till. - Nya egenskapsbestämmelser för utformningen beskrivs och motiveras. - Planens sociala konsekvenser tydliggörs kring trygghet och stärkande av stadskärnan. - Motivering kring varför utökad byggrätt medges. - Noten på s.6. om det nya och gamla höjdsystemet tas bort. - Planens konsekvenser tydliggörs kring insyn och skuggor. - Särskilda åtgärder i byggnaden och utmed Kaggensgatan planeras för att lysta fram muren (som är kulturhistoriskt värdefull). Åtgärderna lyfts in och beskrivs i planbeskrivningen. - Skuggstudie upprättas inför detaljplaneförslagets granskning. Övrigt - Riksintresseanalys har upprättats inför detaljplaneförslagets granskning. - Behovsbedömning kompletteras med bedömningen från riksintresseanalysen för kulturmiljö.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 5(21) Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen är positiv till kommunens intention att öka flexibiliteten och genomförbarheten i detaljplanen för Tenngjutaren 3 och 14. Synpunkterna under riksintresse måste emellertid beaktas för att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till om planförslaget är förenligt med 11 kap. PBL. Se även Länsstyrelsens rådgivande synpunkter Kontroll enligt 11 kap. PBL Riksintresse Planområdet är beläget inom riksintresse för kulturmiljövården i Kalmar (H48). Av riksintressebeskrivningen framgår bland annat att stadsbilden har en tät struktur av byggnader som vanligtvis inte är högre än fyra våningar. Endast ett fåtal sentida byggnader har tillåtits sticka upp över den annars relativt jämnhöga bebyggelsen. Domkyrkan byggdes medvetet flera våningar högre för att kunna dominera stadslandskapet. Föreslagen totalhöjd om 20 meter innebär enligt kommunen att en byggnad med fem våningar kan uppföras, vilket överstiger standardhöjden som är fyra våningar i innerstaden. Förvisso sticker andra hus i innerstaden upp över standardhöjden men då rör det sig om offentliga byggnader av monumental karaktär eller om enstaka byggnadselement. Utöver totalhöjden föreslås även att uppstickande delar för tekniska detaljer ska tillåtas. I begreppet totalhöjd ska uppstickande delar för exempelvis tekniska detaljer inkluderas, annars är det fråga om nockhöjd. Länsstyrelsen finner att planbestämmelsen som reglerar totalhöjd varken är tydlig eller ytterst reglerar byggnadernas totalhöjd, detta eftersom någon totalhöjd inte anges. Därutöver bedömer Länsstyrelsen att planbestämmelsen f i den underliggande detaljplanen för Tenngjutaren 3 och 14: Byggnad ska utformas med särskild hänsyn till riksintresset (K48) och angränsande byggnaders karaktärsdrag, materialval och konstnärliga värden samt ges en modern utformning är så pass otydlig att den är att betrakta som en annullitet, det vill säga saknar rättsverkan. Därmed finns det en stor frihet förutom totalhöjden att utforma nya byggnader inom planområdet. Kommunen måste inför granskningsskedet: Tydliggöra att planområdet är beläget inom ovanstående riksintresse. Göra en bedömning och konsekvensbeskrivning av hur en totalhöjd inom planområdet som överstiger standardhöjden i innerstaden kan tillgodose riksintresset. Ersätta planbestämmelsen Högsta totalhöjd. Uppstickande delar för tekniska detaljer såsom exempelvis antenn, skorsten, räcken etc. är tillåtna med Högsta totalhöjd.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 6(21) Med utgångspunkt i att planbestämmelsen f är att betrakta som en annullitet, tydliggöra om ytterligare egenskapsbestämmelser krävs för att anpassa nya byggnader inom planområdet till den täta och låga strukturen av byggnader i innerstaden. Länsstyrelsen kan sammanfattningsvis inte ta ställning till om planförslaget tillgodoser riksintresset, varför påtaglig skada inte kan uteslutas. Se även behovsbedömning och övrigt nedan. Behovsbedömning I behovsbedömningen redogörs att planområdet är beläget inom riksintresse för kulturmiljövården (H48). Kommunen behöver emellertid utveckla sitt resonemang om varför planförslaget är förenligt med riksintresset och dess värden. Först därefter är det möjligt att ta ställning till om ett genomförande av detaljplanen kan anats medföra betydande miljöpåverkan eller inte och om en miljöbedömning därmed behöver göras. Rådgivande Sedan den gällande detaljplanen för Tenngjutaren 3 och 14 vann laga kraft 2007 har stora förändringar skett i PBL, exempelvis vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten och risken för översvämningar. Även vad gäller planeringsunderlag och stöd till kommunerna har mycket skett inom ovanstående och andra områden för att kunna bedöma mark- och vattenområdens lämplighet för ett tänkt ändamål. För Kalmar kommun rekommenderar Länsstyrelsen exempelvis numera att grundläggning sker minst 2,8 meter över havsnivån. Någon reglering av grundläggning sker över huvudtaget inte i gällande detaljplan och föreslaget tillägg. Länsstyrelsen vill påminna kommunen om sitt skadeståndsansvar om nya byggnader i planområdet skadas av en översvämning. Frågan kan inte hänskjutas till bygglovsprövning eftersom detaljplanen är juridiskt bindande. Sammanfattningsvis bör kommunen överväga behovet av att upprätta en ny detaljplan för området. Sociala frågor Av tillägg till planbeskrivning och behovsbedömning framgår några påståenden gällande sociala konsekvenser, exempelvis att planförslaget ökar tryggheten, stärker stadskärnan och överlag för med sig positiva sociala effekter. Kommunen behöver motivera varför ytterligare bostäder och centrumverksamhet för med sig positiva sociala effekter. Inte minst med tanke på att många av landets centrumkärnor har problem med både den faktiska och den upplevda otryggheten. Övrigt Kommunen bör även beakta följande synpunkter: Kommunen behöver motivera varför föreslaget tillägg till detaljplan är förenligt med översiktsplanen. I den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen anges exempelvis att utgångspunkten är att lyfta fram och stärka Kvarnholmens unika kulturarv.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 7(21) Redogöra varför det finns ett behov av utökade byggrätter. Underliggande detaljplan och planbeskrivning har inte skickats in till Länsstyrelsen trots att de redovisas under handlingar på s. 4 i tillägget till planbeskrivningen. Gällande detaljplan är en offentlig handling som alla kan ta del av. Länsstyrelsen har alla kommunens gällande planer i sitt arkiv. Samtidigt fanns alla handlingar (inklusive plankarta och planbeskrivning för gällande detaljplan) tillgängliga på hemsidan under samrådstiden. I gällande detaljplan anges att planområdet berörs av riksintresse för kulturmiljövården, en ändring av detaljplanen behöver inte lyfta sådant som redan redovisas i gällande plan. Men för att vara extra tydlig, eftersom det är en fråga som berörs av ändringen, så läggs detta till i planbeskrivningen. Planförslaget har studerats ihop med Byggkults byggnadsantikvarier inför granskningen, vissa justeringar i förslaget görs för att bättre anpassa byggnaden till Kvarnholmens kulturmiljö. Planbestämmelserna justeras utifrån den nya utformningen. Planhandlingarna kompletteras med en riksintresseanalys, som bedömer och utreder konsekvenserna av hur de kulturhistoriska värdena påverkas. Planbeskrivningen kompletteras med slutsatserna i riksintresseanalysen samt en höjdanalyskarta som visar andra högre byggnader på Kvarnholmen. Behovsbedömningen kompletteras med slutsatserna i analysen för kulturmiljön. Bedömningen kring de kulturhistoriska värderna är att koppar inte är ett traditionellt material på byggnaders fasader på Kvarnholmen, förutom taken på offentliga och påkostade byggnader. Burspråk är också mindre förekommande på Kvarnholmen, även om det finns vissa förekommande byggnader med burspråk. Vanligen förekommer antingen brutet hörn eller spetsigt hörn. I plankartan har därför dessa bestämmelser tagits bort, eftersom de styr utformningen av byggnaden för detaljerat. För att inte ge för stor flexibilitet i planen, som kan påverka kulturmiljön negativt, så införs dock bestämmelser kring fasadmaterialen. De översta våningarna ska utgöras av mörk plåtfasad, så att de efterliknar utformningen av ett tak. Våning 1-3 samt hörnet ska utgöras av puts, tegel eller stenliknande material, som är ett traditionellt fasadmaterial på Kvarnholmen och ger en tydlig brytning mot de översta våningarna. Genom att ange flera möjliga fasadmaterial så ges fortfarande en viss flexibilitet i planen. För att värna om riksintressets raka siktlinjer så införs bestämmelser om förbud mot överhängande balkonger. För att lyfta fram muren (som är kulturhistoriskt värdefull) planeras särskilda åtgärder inuti byggnaden och utmed Kaggensgatan. Planbeskrivningen kompketteras med planerade åtgärder. En detaljplan kan styras med byggnadshöjd, nockhöjd eller totalhöjd enligt Boverkets definition. Kommunen bedömer att totalhöjd, med mindre avvikelser för tekniskt uppstickande delar, är en mer lämplig definiton i plankartan. Hur bestämmelsen ska tydas definieras både i bestämmelsen på plankartan och i planbeskrivningen. Där kan kommunen senare få stöd i sin tolkning i bygglovet. De allmänna råden från Boverket ligger som stöd för kommunen, men kommunen kan göra egna tolkningar och utforma egna bestämmelser som passar utifrån planens förutsättningar. Syftet med att använda totalhöjd istället för nockhöjd

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 8(21) är att definitionen av en nock inte inbegriper platta tak eller pulpettak, vilket det sannolikt skulle kunna bli frågan om på denna plats. Alternativet att ta med antenner, skorsten och räcken i planens angivna totalhöjd skulle kunna medföra att en högre byggnad kan uppföras om inga antenner, skorsten eller räcken placeras högst på taket. Den valda bestämmelsen bedöms därför vara den mest tydliga i valet mellan totalhöjd och nockhöjd. Detaljplanen hanteras som en ändring av gällande detaljplan. Därför aktualiseras inte frågor såsom markens lämplighet, eftersom detta avses vara behandlat i gällande detaljplan från 2007. Ändringen ger ingen förändrad påverkan på MKN för vatten jämfört med gällande detaljplan, där det redan finns en byggrätt och genomförandetiden ännu inte gått ut. Ändringen ger inte heller högre risk för översvämningar, eftersom bottenvåningen och källarplanet i princip är oförändrat jämfört med gällande plan. Ändringen reglerar en extra våningshöjd och utformningen av fasaden, vilka är de frågeställningar som behandlas i planarbetet. Idag används fastigheten Tenngjutaren 3 tillfälligt för parkeringsändamål. Parkering upplevs ofta som otrygga platser och är ofta dåligt belysta. Byggnadens funktion (hotellverksamhet) är till stor del en publik verksamhet, som bidrar till liv och rörelser i stadskärnan under större delen av dygnet. Verksamheten är även bemannad under kvälls- och nattetid. Mer liv och rörelser på gatorna runt omkring, samt fönster och entréer ut mot gatan i bottenplan (från verksamheten som är öppen under större delan av dygnets alla timmar) bidrar till att öka den upplevda tryggheten i staden. En större byggrätt ger högre incitament för byggherren att genomföra sina byggplaner. Därför anses byggnationen ge positiva sociala konsekvenser. Den nya översiktsplanen (2013) och en fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum (2011) har antagits efter att gällande detaljplan (2007) vann laga kraft. Planbeskrivningen kompletteras med ställningstaganden kopplade till kommunens nya översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen. Lantmäterimyndigheten Plankarta med bestämmelser Eftersom det på ett litet område är olika användning i olika plan, bör GATA anges med parentes (om det bedöms vara den sekundära användningen, vilket färgvalet antyder). GATA bör dessutom kompletteras med index, eftersom det anges gälla mellan två höjder och inte generellt. Notera också att den gamla planens diarienummer anges på kartan istället för ändringsärendets, vilket bör rättas. Planbeskrivning Noten på s.6 om det nya och gamla höjdsystemet bör justeras. Nu framstår det som att det överallt är 13 cm skillnad mellan angivelserna, vilket inte är fallet. Beskrivningen av ekonomiska konsekvenser bör kompletteras med storlek på kostnader för kommunen samt hur kostnader för beskriven ledningsflytt ska fördelas. Övriga frågor Några redaktionella synpunkter lämnas underhand till planeringsarkitekten.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 9(21) Plankartan: GATA ändras till (GATA 1 ), för att det ska bli tydligare. Markanvändningen ska dock fortfarande tolkas utifrån de allmänna råden från 2007. I syftet med planen beskrivs det hur planen ska tolkas. Diarienummret på plankartans ändras. Noten på s.6 om det nya och gamla höjdsystemet tas bort. De ekonomiska konsekvenserna korrigeras inför antagandeskedet, för att redovisa ungefärlig fördelning av kostnader och ansvarsfördelning. Boende och fastighetsägare Privatperson 1 & 2 (Sent inkomna synpunkter: 2016-10-10) Enligt kallelsen till samråd är anledningen att byggherren har begärt en ändring som gäller antalet våningsplan. Fyra plan är godkända i gällande detaljplan. Nu vill han bygga ett femte plan. Detta är vad samrådet handlar om. Vi motsätter oss en utökning av byggrätten med en våningshöjd på fastigheten Tenngjutaren 3. För oss som bor i Brf Brandvakten är trafiksituationen viktig. Hotellbygget kommer med säkerhet att innebära en minskning av antalet parkeringsplatser på Kaggensgatan och Strömgatan. Samtidigt aviseras en ökning av antalet turistbussar i samband med den utökade konferensverksamheten på hotellet. Detta på gator, vars bredd är anpassad till det tidiga 1900-talets fordon. Det vore intressant att höra planerarnas tankar kring detta. Samrådsförfarandet är ett demokratiskt inslag i kommunal planering. Det innebär att synpunkter som läggs fram under samrådet ska kunna påverka beslutet om ändring i detaljplanen. Vid samrådet den 26 september yttrade en representant för kommunen att beslut om ett femte våningsplan redan var fattat. Om detta stämmer, frågar vi oss som medborgare varför ett "samråd" ska äga rum i en fråga som inte går att påverka. Det är skendemokrati och ovärdigt Kalmar kommun. Detaljplanen berör enbart en liten trottoar för gångtrafik i hörnet under byggnaden, resterande gatumark är utanför planområdet. Trafiken kommer att ses över parallellt med detaljplanen fram till bygglovet, för att studera enkelrikningar av trafiken, bredd på gångvägarna, beläggning och lutningar på gatorna, bussavlastning, längsvägsparkering, placering av entréer och ut-/infarter med mera. Det pågår även en större trafikutredning i området kring Sveaplan som kan komma att ha betydelse för trafikföringen på Kvarnholmens. Gällande detaljplan behandlar parkeringsgaraget, uppfarten, avsläppning vid entrén för bussar etc. Dessa är alltså inga nya frågor som aktualiseras pga ändringen av detaljplanen.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 10(21) Gatornas bredd från 1600-talet (när det inte fanns några bilar alls) är något som trafiken måste förhålla sig till. Antalet kantstensparkeringar kan behöva minska i antal för att frigöra hotellets entré och bredda gångbanan, vilket redovisas som en konsekvens i gällande detaljplan från 2007. Det finns dock en möjlighet att tillföra kantstensparkering längre ner på Kaggensgatan, efter det att brandstationen har flyttat. Syftet med tillägget till detaljplanen är att öka byggrätten med en våningshöjd på fastigheten Tenngjutaren 3. Utan den översta takvåningen finns inget större intresse av att ändra detaljplanen. Därmed är det en ganska given förutsättning som är svår att påverka. Beslutet att tillåta ytterligare en våning är dock inte juridiskt bestämt förrän detaljplanen antas och vinner laga kraft. I planprocessen har de boende möjlighet att lämna in synpunkter på planförslaget under samråd och granskning. Kommunen kan därefter besluta ifall planarbetet ska läggas ner eller fortgå, alternativt ifall utformningen kan ändras på något sätt för att tillmötesgå de boende. Syftet med den demokratiska (plan)processen är att alla berörda ska kunna lämna in sina synpunkter som tjänstemännen och politikerna sedan behandlar och beslutar ifall dessa ska tillmötesgås eller ej. I samrådsredogörensens ingående kapitel sammanställs alla ändringar som föranletts av synpunkterna under samrådet. Privatperson 3 Kvarteret Tenngjutaren har byggnader som varierar från 1-4 våningar, med sluttande tak på översta våningen. Jag förstår inte hur man kan påstå att ett 5- våningshus skulle passa in i detta. Redan den fjärde våningen kommer (pga att det inte har snedtak) att sticka ut jämfört med intill-liggande hus. På Strömgatan och Kaggensgatan omges tomten av äldre 3-våningsbyggnader. Bilderna som har tagits fram under arkitekt-arbetet har varit vinklade så att hotellbygget ska se så litet ut som möjligt, istället för att visa hur det kommer att se ut när man står framför hotellet, med andra hus i bakgrunden. Man har t o m backat en bit längs gatan i bilderna för att få det nya hotellet att inte se större ut än i förslaget från 2007. Det verkar finnas en vilja från kommunen att bygga högre, och en vilja gör att man automatiskt tolkar alla mot-argument som mindre relevanta (känt faktum inom psykologi). Jag har ännu inte mött någon som inte förfasats över höjden på Gesällenbygget, och nu använder man detta och andra misslyckanden som ursäkter för att förstöra ett kvarter till - med ett internationellt företags intresse av vinstmaximering som motivation. I Gesällen-fallet blev det inget ramaskri, eftersom husen framför 5- våningspartierna inte är några bostadshus. Men även i Gesällen vågade man inte bygga 5 våningar ända ut mot Västra Sjögatan, där är byggnationen sänkt. Uppenbarligen såg någon att det inte passade in. Är Kaggensgatan/Strömgatan inte värt samma eftertanke? Min enda uppgift till er är att ställa er intill Gesällen-husen på Fiskaregatan, och tänka er att det, mitt emot på gatan, finns vackra äldre hus, istället för de nuvarande hemska betong-fasaderna. Och säg sedan att Gesällen inte skulle störa den bilden - och att ni vill göra om detta med Tenngjutaren!

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 11(21) Detta är Kvarnholmen. En mysig stadskärna med bristfälliga vägbredder för genomfartstrafiken, och för få parkeringsplatser, där man nu vill höja parkeringskostnaden med 200% för att straffa invånare för att deras kommun misslyckats med sin planering. Här vill ni bygga högre hus, trots att infrastrukturen inte räcker till som den är. Kan vi få någon att tänka efter innan man tar sådana beslut? Syftet har inte varit att välja ut de vinklar där byggnaden uppfattas så liten som möjligt. Illustrationsbilderna som redovisas tillsammans med planhandlingarna är utzoomade för att visa hur byggnaden smälter in i gatuvyn (byggnader både framför och bakom), samt för att läsaren lättare ska få en uppfattning om hur byggnadens volym (med instickande delar) kan se ut. Det kan vara svårt för otränade att få en visuell föreställning enbart av en ritad plankarta. Det illustrativa materialet anses tillräckligt för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning av handlingarnas innebörd. Inför granskningen har förslag till utformning av byggnaden ändrats med hänsyn till inkomna synpunkter under samrådet och riksintresseanalysen. En ny illustrationsbild läggs till i planbeskrivningen, som ska visa byggnadens volym. I planförslaget har byggnadens höjd jämförts med omgivande byggnader och Kvarnholmen som helhet. Förslaget tar inte fäste just på Gesällen, som tillåtits en högre byggnation. Byggnaden utmed Kaggensgatan/Strömgatan är naturligtvis värd stor omtanke. Till planhandlingarna har en riksintresseanalys upprättats. Planhandlingarna korrigeras med en summering av riksintresseanalysen i planbeskrivningen samt nya bestämmelser i plankartan för att bättre anpassa till kulturmiljön. På Kvarnholmen finns över 2500 parkeringsplatser tillgängliga för allmänheten. Kommunen arbetar parallellt med parkeringsfrågorna i innerstaden för att få en attraktiv och tillgänglig stadskärna. Det finns bland annat en parkeringsplan för Kalmar centrum, antagen 2012. Parkeringsavgifter har ofta visat sig vara ett effektivt styrmedel för att öka tillgängligheten i staden, för detta finns många påvisade studier. Tenngjutaren 3 utgör en privat fastighet för hotellverksamheten, dvs ingen allmän parkeringsyta. Ytan används tillfälligt för parkering, men fastighetsägaren är inte skydlig att upplåta marken för allmänhetens behov. Parkeringsbehoven för den egna verksamheten ska ske inom fastigheten, i källarplanet. Privatperson 4 Den nya byggnaden hamnar precis framför vardagsrumsfönstret, vilket kommer att påverka ljusinsläpp. Vill inte att den nya byggnaden blir högre än de allra närmaste byggnaderna och inte så hög som resurshuset snett över gatan. Detaljplanen kompletteras med en skuggstudie. Den nya byggnaden håller en jämlik höjd med flera byggnader i närliggande kvarter. Bland annat fastigheterna Brandvakten 5, 7 och 10 samt Lärlingen 5. Se även tidigare kommentarer och inledande kapitel.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 12(21) Privatperson 5 & 6 Att det måste bli en femte våning är tydligen bestämt. För att mildra konsekvenserna för oss som bor i Bostadsrättsföreningen Brandvakten hoppas jag att man kan ta hänsyn till våra klagomål. Vi bor på femte våningen, alltså samma nivå som den tänkta relaxavdelningen, med stora panoramafönster mot den tänkta tillbyggnaden. Alla våra rum har stora fönster och är belägna mot Strömgatan. Vi har en fantastisk utsikt över taken utan någon som helst insyn idag men den kommer att ersättas av en relaxavdelning med stora fönster 30 meter ifrån våra fönster. Vi kommer således inte att kunna röra oss någonstans i vår lägenhet utan att det är full insyn. Vi vill att man planerar om relaxavdelningen så att fönster och utemiljön med pool förläggs in mot gården, mot sydväst. Man har planerat någon form av plank runt halva sidan av de stora fönsterpartierna där ingen skulle störas av insyn ändå men det finns inget planerat för oss som kommer att ha mest problem med insyn. Att förlägga en pool mot nordöst i hörnet av huset verkar ganska ogenomtänkt då det kommer att vara väldigt blåsigt samt skuggigt mestadels av dagen. Jag bifogar bilder inifrån vår lägenhet, kök, vardagsrum och sovrum så att ni förstår vilket insyn det kommer att bli med stora fönster 30 meter ifrån våra fönster. Ni är mycket välkomna att se hur det ser ut i verkligheten. Syftet med tillägget till detaljplanen är att öka byggrätten med en våning på fastigheten Tenngjutaren 3. Utan den översta takvåningen finns inget större intresse av att ändra detaljplanen, därmed är det en ganska given förutsättning som är svår att påverka. Beslutet att tillåta ytterligare en våning är dock inte juridiskt bestämt förrän detaljplanen antas och har vunnit laga kraft. Avståndet mellan Tenngjutaren 3 och er trappuppgång (Kaggensgatan 37b) är cirka 31-32 meter. För en så pass central miljö, Kalmars stadskärna, så anses avståndet vara tillräckligt för att visa hänsyn till befintliga bostäder. Planbeskrivningen kompletteras med skuggstudier. Fram till bygglovet studeras utformningen av byggnaden vidare, såsom fönsterplacering, fönsterstorlek, utformning av räcken, placering av pool och uteverandor med mera. Under samrådsmötet visades förslag på hur byggnaden kan utformas i bygglovet. I samrådsförslaget frostas glasen nedtill (på takvåningen i relaxavdelningen) som vetter mot Strömgatan 5A och B (samt halva Kaggensgatan 37b) för att motverka insyn. Mot korsningen Strömgatan/Kaggensgatan lämnas öppna fönsterpartier och en mindre takveranda med utepool och utsikt mot Fredriksskanskanalen. Förslaget har dock förändrats fram till granskningen, där relaxavdelningen i större utsträckning vänder sig in mot gården. Fjärde

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 13(21) våningen döljs till stor del av ett räcke och fönstren på takvåningen är riktade i 45 graders vinkel mot skyn. Se inledande kapitel. Privatperson 7 Vi har följt ärendet under 10 års tid. Vi har full förståelse för om det inte hade funnits något bygglov och kommunen hade valt att godkänna ett förslag som det ser ut idag, med den grund som kommunen hänvisar till. Nämligen att det är samhällsnytta. Men att kommunen överväger att godkänna en höjning från fyra till fem våningar finns ingen samhällsnytta i. Det ökar inte turismen som hotellet hävdar och det påverkar inte Kalmar stad alls. Förutom på två sätt. 1. Kommunen ger ett privat bolag en möjlighet att tjäna mer pengar. Det är enda orsaken till att hotellet vill bygga en våning till. De säger att det har att göra med att de vill få in ett spa (som redan finns inlagt i den gamla byggplanen). Det allt handlar om är att få in en våning till med rum och flytta upp befintligt spa. Detta är ett hotell som har en beläggning på 63 % på året och har uthyrt alla sina rum max 20 dagar/ år. Troligtvis färre. 2. För att ge hotellet detta bygglov så struntar kommunen i sina kommuninvånare som bor runt hotellet. En våning till skapar mycket mer skugga på de boendes hus och fönster, det blir stor insyn i lägenheterna på de översta våningarna. Denna extra våning kommer få många lägenheter att sjunka i värde samt så kommer många av de boende runt hotellet få ändra sitt sätt att leva då hotellets spa är mer en festvåning med nyfikna gäster som inte har något annat att göra när de dricker sin öl att sitta och skvallra och kika på vad som händer runt omkring dem än ett spa. Det skall inte finnas några behandlingsrum. Det säger det mesta om vad för spa det är Kan kommunen svara på vilken samhällsnytta denna extra våning har som hotellet vill bygga? Finns det något som gynnar kommunen och dess invånare mer att det är fem våningar en fyra? Kontra mot att man kör över de boende som bor runt och den skada som de åsamkas samt den förlust de gör på sina lägenheter de får om man tar detta beslutet. Skall man som kommun ta ett beslut så måste man väga för och nackdelar hoppas jag, eller är det bara att skjuta från höften och göra lite som man vill o tycker? Vänligen förklara tydligt vad vinsten är för kommunen som kan väga över i detta beslut. Bakgrunden till att hotellet vill bygga en extra våning är för att få in fler hotellrum och en modernare relaxavdelning. Med fler hotellrum så ökar hotellets möjligheter att hyra ut lokalerna/rummen för konferenser året runt, vilket ger jämnare inkomster och högre inkomst totalt sett för hotellet. Den ökade byggrätten ger även möjlighet att hyra ut fler hotellrum under peek -helgerna. Med fler hotellrum ökar även möjligheterna till bättre service och en modern relaxavdelning höjer statusen på hotellet, vilket gör hotellet mer attraktivt på marknaden. Det finns därmed stora fördelar för hotellet att utöka sin byggrätt.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 14(21) Ur ett kommunalt perspektiv är det positivt att värna om utvecklingen av lokala företag. Hotellet är en del av utvecklingen i staden i ett större sammanhang. Företagen bidrar tillsammans till ett brett utbud av kultur, handel, nöjen och aktivitetet med mera. Vilket ger liv i stadskärnan. Idag består fastigheten av en obebyggd lucktomt, ett tomrum i staden som bryter rutnätsmönstret. Att bygga igen denna lucktomt ser kommunen som positivt både ur ett stadsbyggnadsperspektiv samt att hotellet bidrar till aktiviter (relaxavdelning, restaurang/bar med mera), arbetsplatser och tillfälligt boende för besöksnäringen i staden. Tillsammans med fastighetsägaren har ett nytt förslag inför granskningen, med en godtagbar utformning i detaljplanen, diskuterats fram. Förslaget bedöms passa in i kulturmiljön och samtidigt ta stor hänsyn till närliggande bostäder. Vidare utformning, såsom fasadmaterial, fönstersättning med mera studeras vidare fram till bygglovet. Miljö- och byggnadskontoret har ställt sig positiv till att pröva ansökan om planbesked (avseende höjning av byggrätten med en våning) positivt, 2016-03-11. Verksamheten behöver ha tillstånd för sådant som kan vara störande, exempelvis alkoholservering. Detta är en senare prövning. Planhandlingarna kompletteras med en skuggstudie. Se även svar från yttranden ovan och inledande kapitell. Privatperson 8 Vi opponerar oss mot våningshöjningen från 4 våningar till 5 våningar. Anser att det strider mot riksintresset att totalhöjden höjs från (för Tenngjutaren 14) +15m till +20m för tenngjutaren 3. Detta är INTE en mindre planändring. Anser även att planförändringen ger betydande sociala konsekvenser för oss boende i brandvakten, då många av våra lägenheter ENDAST har ljusinsläpp från Strömgatan. Insyn och störningar kommer att bli betydande med ett SPA på 5:e våningen som exponeras med glaspartier mot Strömgatan. Förslag: Ev 5:e våning bör flyttas och läggas ovanpå Tenngjutaren 14. Där finns inga boende som kan störas på samma sätt. Höjden ändras från +15,9 meter till + 20 meter, det vill säga cirka 4 meter. Till planhandlingarna har en riksintresseanalys upprättats. Detaljplanen har korrigerats för att anpassas bättre till kulturmiljön. Bestämmelser för markanvändningen ändras inte. En summering av riksintresseanalysen införs i planbeskrivnigen samt de korrigeringar som gjorts för att anpassa byggnaden bättre till kulturmiljön. I bygglovet studeras utformningen av byggnaden som kan ha betydelse för insyn m.m. såsom fönsterplacering, fönsterstorlek och uteverandor. Planerad utformning av byggnaden har justerats från samrådet, där relaxavdelningen i större utsträckning vänder sig mot innergården. Se svar från yttrandena ovan samt inledande kapitel. Planhandlingarna kompletteras med en skuggstudie.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 15(21) Privatperson 9 & 10 Vi motsätter oss en detaljplaneförändring som medger rätt att bygga 5 våningar. 2016 (?) gjordes en detaljplaneförändring som möjliggör att bygga 4 våningar mot tidigare 3, och detta på begäran av samma sakägare, hotell Best Western. Vi menar att det är denna detaljplan som ska gälla då en femte våning inte passar in i stadsmiljön för övrigt och blir ur ett insynsperspektiv till stor nackdel för oss alla i föreningen med framför allt vi som bor på 4 våningen och uppåt i B-huset, samt i de övre våningarna i huset längs Strömgatan, brf Brandvakten. Vi kan inte förstå att kommersiella intressen kan gå före kommunmedlemmarnas? Om en femte våning ändå byggs med spa och rekreationsytor/festvåning (?) önskar vi att följande synpunkter, med utgångspunkt från arkitektritningarna som presenterades vid senaste samrådsmötet, så långt som möjligt beaktas. Planera femte våningen på sådant sätt att inga fönter riktas norrut, mot Strömgatan/Brandvakten. Om fönster byggs så sätt dessa som takfönster hela vägen på så sätt som presenterades för västra delen av väggen. Flytta utomhusbassängen och rekreatonsyta från nordöstra hörnet av byggnaden, korsningen Kaggensgatan/Strömgatan till sydvästra, alternativt sydöstra delen av takytan. Detta för att minska störningar för de boende i angränsande kvarter. Flytta utfarten från planerat undergjordiskt garage från Strömgatan. Med nuvarande placering kommer ett par lägenheter i föreningen få stråklastarljus rakt in i sina lägenheter när bilar kör upp från garaget. Mycket viktigt att detta beaktas! Se över enkelriktningarna i förslaget. Med nuvarande förslag kommer all trafik öster ifrån på Strömgatan styras norrut på Kaggensgatan, all trafik väster ifrån på Strömgatan styras norrut på Kaggensgatan, all trafik österifrån på Fiskaregatan styras norrut på Kaggensgatan och all trafik västerifrån på Fiskaregatan styras norrut på Kaggensgatan! Det är inte rimligt att vi som bor längs Kaggensgatan ska behöva få denna kraftigt ökade biltrafiken förbi våra lägenheter. Mycket viktigt att denna trafikproblematik ses över och ändras. Avståndet mellan Tenngjutaren 3 och er trappuppgång (Kaggensgatan 37b) är cirka 31-32 meter. För en så pass central miljö, Kalmars stadskärna, så anses avståndet vara tillräckligt för att visa hänsyn till befintliga bostäder. Utförande, såsom placering och utformning av fönster, terrasser och utepooler med mera, kommer att studeras vidare till bygglovet. Planerad utformning har ändrats sedan samrådet. Nu vänder sig relaxavdelningen i större utsträckning mot innergården. Utfartsrampen regleras inte i detaljplanen. I gällande detaljplan står det att garaget har infart från Strömgatan och utfart mot Fiskaregatan. Detta studeras vidare i bygglovet.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 16(21) Under samrådsmötet visade kommunen sina pågående tankar kring trafikföringen omkring kvarteret Tenngjutaren. Detaljplanen berör enbart en liten trottoar för gångtrafik i hörnet under byggnaden, resterande gatumark är utanför planområdet. Trafiken kommer att ses över parallellt med detaljplanen fram till bygglovet, för att studera enkelrikningar för trafiken, bredd på gångvägarna, beläggning och lutningar på gatorna, bussavlastning, längsvägsparkering, placering av entréer och ut-/infarter med mera. Det pågår samtidigt en större trafikutredning i området kring Sveaplan som kan komma att ha betydelse för trafikföringen på Kvarnholmen. Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Kultur- och fritidsnämnden Tillägget gäller endast Tenngjutaren 3 och innebär att egenskapsbestämmelser justeras eller tas bort för att ge större frihet kring fasadutformning samt att utöka byggrätten med en våningshöjd. Området för plantillägget ingår i riksintresse för kulturmiljövården i Kalmar (H48). Kultur- och fritidsnämnden anser att förslaget till tillägg för detaljplanen är positiv och ett genomförande av detaljplanen bedöms som väl förenligt med områdets kulturhistoriska värden, framförallt genom att kvarterets ursprungliga rutnätsstruktur återställs. Att fylla igen en lucka i Kvarnholmens kvartersstruktur bedöms som positivt sett till stadsbilden. Då tillägget ger en större frihet kring fasadens utformning vill Kultur- och fritidsförvaltningen understryka betydelsen av att byggnaden utformas med särskild hänsyn till riksintresset och angränsande byggnaders karaktärsdrag, materialval och konstnärliga värden. Kultur- och fritidsnämnden anser att det är av stor vikt att konstnärlig gestaltning finns med redan i planprocessen i enlighet med 1 % -regeln. Konsten utgör en viktig del i en hållbar stadsplanering och kan bidra till en stimulerande och attraktiv helhet. Planområdet ligger inom fornminne och befästningsmuren från 1600-talet löper genom fastigheten. Kultur- och fritidsförvaltningen ser gärna att delar av muren synliggörs i byggnaden. Vidare är det positivt att ett genomförande av detaljplaneförslaget stämmer väl överens med översiktsplanens intentioner för centrumverksamhet. Till granskningskedet har en riksintresseanalys utarbetats för att bedöma de kulturhistoriska värdena. Planerad utformning har ändrats och nya bestämmelser införts för att styra byggnadens utformning, så att denna anpassas mot omgivningen och kulturvärdena på Kvarnholmen. Samhällsbyggnadskontoret instämmer i synpunkterna kring muren. Inför bygglovskedet finns planer på att lyfta fram befästningsmuren från 1600-talet. I byggnadens entréplan (receptionen till hotellet) planeras ett glasgolv ovanför muren för att synliggöra denna inuti byggnaden, muren kommer även att belysas för att synas bättre. På Kaggensgatan (intill planområdet) planerar kommunen att omgestalta gatan, där den före

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 17(21) detta murens sträckning lyfts fram med särskild markbeläggning. Information kring detta lyfts in i planbeskrivningen. Kalmar Brandkår Åtkomligheten för räddningstjänsten 1. För att undvika släckangrepp och minimera insatstiden bör räddningsfordon komma så nära byggnadernas entréer att man inte behöver dra slang och transportera material mer än 50 m. Dessutom bör gångavståndet vara högst 50 meter om nödutrymning avses ske med bärbara stegar. 2. Räddningsväg ska anordnas om det befintliga gatunätet inte ger tillräcklig åtkomsthet för räddningsinsats eller för utrymning med räddningstjänstens stegutrustning. En räddningsväg: a) Ska ha fri höjd på minst 4 meter. b) Ska ha bärighet motsvarande angränsande vägnät eller tåla ett axeltryck av 100 kn. c) Bör vara försedd med ett hårdgjort ytlager av grus, asfalt eller motsvarande. Hårdgjorda gräsmattor rekommenderas inte. d) Ska ha en körbandebredd på minst 3 meter på raksträckor. e) Ska ha en längslutning på max 8 %, tvärfall 2 % och vertikalradien (konkav och konvex) minst 50 meter. f) Ska ha en inre radie i kurvor på minst 7 meter och det bör finnas sådan breddökning och hinderfritt sidoområde före, genom och efter kurvan så att stegfordon kan framföras. g) Ska markeras med standardiserad skylt. h) Ska underhållas och snöröjas. Exempel på underhåll är skötsel av träd som kan hindra stegresning. i) Bör ha angöringen i anslutning till byggnadens adress. 3. För de utrymmen där alternativ utrymningsväg utgörs av fönster med hjälp av räddningstjänsten och där avståndet mellan mark och fönsterkarm överstiger 11 meter krävs maskinstege. I dessa fall ska uppställningsplats för stegfordon anordnas enligt nedan: En uppställningsplats för stegfordon: a) Ska inte luta mer än 8,5 % i någon riktning. b) Ska vara förlagd utanför ytterkant av balkonger som som ska kunna nås med maskinstege, dock högst 9 meter från husväggen. c) Ska vara minst 5 meter bred och 12 meter lång. d) Underhållas och snöröjas på samma sätt som räddningsvägen. e) Ha samma bärighet som räddningsvägen. 4. Utrymning med hjälp av maskinstege bör inte genomföras om avståndet mellan mark och karmunderstycke överstiger 23 meter. Detta bör beaktas i bygglovskedet för att säkerställa utrymning.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 18(21) Brandposter Brandpostnätet ska uppfylla gällande normer. Synpunkterna noteras. Brandkrav kontrolleras och ska uppfyllas i bygglovskedet. Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter Kalmar Energi Elnät AB Vi har ett antal kablar i trottoarerna i Strömgatan och Kaggensgatan samt ett kabelskåp. De objekten måste flyttas innan byggnationen startar. Vi måste få information i god tid från entrepenören för att kunna planera och genomföra våra arbeten. Kostnaderna för våra arbeten bekostas av den som beställer flytt av kablar och kabelskåp. För övrigt har vi inga synpunkter på samrådet. Information om detta kommer att ges ut i god tid. Kostnadfördelning och genomförande bör behandlas i ett särskilt avtal mellan Kalmar Energi Elnät AB och exploatören. EON Elnät EO:N Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerade ärende och har inget att erinra. Teliasonera Skanova Access AB Skanovas befintliga teleanläggningar påverkas inte av rubricerat planförslag. De har därför inget att invända mot gällande detaljplaneförslag. Intresseorganisationer och övriga Kalmar Läns Museum Kalmar läns museum (KLM) har tagit del av Kalmar kommuns samrådsförslag gällande tillägg till detaljplan för Tenngjutaren 3 och 14. Syftet är att justera eller ta bort vissa egenskapsbestämmelser för att ge en större frihet kring fasadutformningen samt att utöka byggrätten med en våningshöjd på fastigheten Tenngjutaren 3. Enligt läsanvisningen ska tillägget läsas tillsammans med detaljplanen från 2007. Då detaljplanen från 2007 inte har bifogats i samrådsskedet finns inte full möjlighet att granska ärendet. KLM vill dock lämna följande kommentarer gällande tillägget till detaljplan:

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 19(21) KLM saknar redogörelse kring varför man ser det som möjligt att öka byggnadshöjden med en våning i det här skedet. När gränsen sattes vid tre våningar och däröver en indragen takvåning 2007, gjordes det med hänsyn till riksintresset för kulturmiljövården och till intilliggande byggnader samt kulturhistoriska och arkitektoniska värden på platsen. KLM saknar redogörelse för vilken eventuell påverkan en byggnad av föreslagen höjd och volym har på stadens siluett. KLM vill påtala vikten av att den nya byggnaden inte får förses med balkonger mot gatan. Balkonger mot gatan har traditionellt undvikits på Kvarnholmen för att inte inkräkta på gaturum och därmed på rutnätsplanen. Gällande detaljplan är en offentlig handling som alla kan ta del av. Under samrådstiden fanns alla handlingar tillgängliga på hemsidan, inklusive plankarta och planbeskrivning för gällande detaljplan. Inför granskningen har påverkan på riksintresset utretts vidare i samarbete med Byggkult - Byggnadsvård och kulturmiljö. Planförslaget har korrigerats efter rekomendationer från antikvarierna. Planhandlingarna har kompletterats med en riksintresseanalys som behandlar de kulturhistoriska värdena. Slutatserna i analysen läggs in i planbeskivningen samt behovsbedömningen. Planbestämmelserna har ändrats efter det nya förslaget och nya bestämmelser kring fasadmaterialet har lagts till. Se inledande stycke samt svar till Länsstyrelsen. Kommunen instämmer i Kalmar Läns Museum synpunkt om att balkonger inte är lämpligt mot gatan. En bestämmelse införs i plankartan som förbjuder utskjutande balkonger, bestämmelsen utesluter dock inte franska balkonger eller takterrasser som inte stör gatans rutnätsmönster.

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 20(21) Följande har accepterat planförslaget skriftligt: Kalmar Vatten AB Följande sakägare och likställda har inte fått sina synpunkter tillgodosedda: Privatperson 1 & 2 (Sent inkomna synpunkter) Privatperson 3 Privatperson 4 Privatperson 5 & 6 Privatperson 7 Privatperson 8 Privatperson 9 & 10 Förteckning över angivna privatpersoner i dokumentet redovisas på sista sidan. Samrådsredogörelsen har tagits fram av Filippa Eriksson Planarkitekt