Strategisk och ekonomisk plan 2013-2015

Strategisk och ekonomisk plan 2013-2015 Fastställd av Kommunfullmäktige 2012-06-14

ORGANISATIONSÖVERSIKT Arboga kommun 2012 Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se - - 2

INNEHÅLL BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE... 4 UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN... 5 VART GICK PENGARNA ÅR 2011?... 6 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 6 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT 2013-2015... 7 Vision... 7 Strategiska områden... 7 Övergripande mål och mått... 7 Inspirerande livsmiljö... 8 Inspirerande lärande... 16 Inspirerande arbete... 18 Inspirerande organisation... 22 KOMMUNGEMENSAM STYRNING... 26 OMVÄRLDSORIENTERING... 28 ARBOGA I JÄMFÖRELSE MED ANDRA... 31 EKONOMISK ÖVERSIKT... 34 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, NÄMNDERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR SAMT EKONOMISKA RAMAR... 40 Driftredovisning... 41 Driftramar per nämnd... 42 Investeringsplan... 43 Investeringsramar per nämnd... 44 Kommunfullmäktige, revision samt valnämnd... 45 Kommunstyrelse och överförmyndare... 46 Barn- och utbildningsnämnd... 48 Fritids- och kulturnämnd... 52 Socialnämnd... 54 Teknisk nämnd... 57 KOMMUNÄGDA FÖRETAG OCH ORGANISATIONER... 60 Kommunens åtaganden i företag och organisationer.. 61 Arboga Energi AB... 62 Seniorbostäder i Arboga AB (SEBO)... 63 Sturestadens Fastighets AB (koncern)... 64 Rådhuset i Arboga AB (koncern)... 65 Västra Mälardalens Kommunalförbund... 66 Västra Mälardalens Myndighetsförbund... 67 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR... 68 Resultaträkning... 68 Kassaflödesanalys... 69 Balansräkning... 70 ORDLISTA OCH FÖRKLARINGAR... 71 - - 3

BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE Skattesatsen för år 2013 fastställs till oförändrade 21,86 kronor. Kommunstyrelsen bemyndigas att för finansiering av i budgeten för år 2013 upptagna investeringar uppta följande långfristiga lån: Va-verksamhet 8 250 000 kronor. Kommunstyrelsen ges rätt att besluta om kostpriset sedan Riksskatteverket fastställt nivån för år 2013. Pensionsåtaganden redovisas enligt fullfondsmodellen. Styrelsen och nämnderna ska senast i november månad 2012 upprätta måldokument för perioden och budget för år 2013 inom den ekonomiska ramen. Måldokument och budget ska anmälas till kommunfullmäktige i december månad 2012. Förslag till taxor och avgifter för år 2013 ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut i november månad 2012. Tekniska nämnden ska i samband med beslut om taxa för vaverksamheten särskilt redovisa hur 2013 års investeringar påverkar taxenivån för vakollektivet. Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år 2013, har rätt att omsätta lån, d v s låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2013. Förslag till Strategisk och ekonomisk plan för åren 2013-2015 antas. - - 4

UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att upprätta tidsplan för nedanstående utredningsuppdrag. En långsiktig plan för finansiering av gatu- och vägunderhåll, grönyteskötsel samt cykelnät ska tas fram. Samla budgeten för bidrag till museér och större evenemang till samma organisatoriska enhet. Redovisas senast 2012-09-30. En kartläggning ska upprättas över samtliga medlemsavgifter som kommunen betalar. Redovisas senast 2012-09-30. Riktlinjer för exploateringsredovisning ska finnas framtagna senast 2012-09-30. Styrelsen och nämnderna ska lämna konsekvensbeskrivningar för ramreduceringar på totalt 6 368 tkr i 2013 års driftram senast under oktober månad 2012. Tillförsäkra att kommunen alltid kan lägga ned kanalisation när andra ledningar läggs ned i marken. - - 5

VART GICK PENGARNA ÅR 2011? FEM ÅR I SAMMANDRAG VART GICK PENGARNA ÅR 2011? FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt 2007 2008 2009 2010 2011 Antal invånare 31/12 13 369 13 301 13 302 13 285 13 302 Skattesats, totalt 32,54 32,39 32,24 32,24 32,24 Skattesats, kommunen 21,74 21,74 21,74 21,74 21,74 Skattekraft i förhållande till riket, procent 92 92 92 92 91 Antal tillsvidareanställda 994 995 984 967 921 Ekonomi Årets resultat kommunen, mkr -1,3 3,4 2,6 17,6-20,6 Årets resultat koncernen, mkr -0,7 5,2 3,8 14,8-22,0 Verksamhetens nettokostnader, mkr 580 593 611 631 632 Verksamhetens nettokostnader, tkr/invånare 43 45 46 47 47 Nämndernas budgetavvikelser, mkr -7 8 6-15 3 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, procent 100 99 100 98 106 Nettoinvesteringar, mkr 67 60 44 51 40 Nettoinvesteringar, tkr/invånare 5,0 4,5 3,3 3,8 3,0 Balansomslutning, mkr 922 920 939 942 986 Eget kapital, mkr * 523 523 525 195 174 Likviditet, mkr 56 24 54 15 0,7 Långfristiga lån, mkr 251 234 218 206 268 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser, procent 19 19 19 21 18 Soliditet exklusive pensionsförpliktelser intjänade före 1998, procent 57 57 56 55 54 Lönekostnader inklusive arvoden exklusive pålägg, mkr 288 292 290 299 296 * Från år 2010 redovisar Arboga kommun pensioner enligt fullfondsmodellen, det vill säga samtliga pensionsförpliktelser finns redovisade i balansräkningen - - 6

VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT 2013-2015 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT 2013-2015 Vision Arboga plats för inspiration Visionen 2026 är Arboga plats för inspiration vilket också är Arbogas varumärke. Varumärket arbetades fram av en grupp representanter för näringslivet, kommunen och kultur- och föreningslivet under år 2007. Varumärkesarbetets syfte var att hitta en gemensam nämnare att samlas kring. Utmaningen med visionen är att i alla sammanhang och över tid uppnå Arboga-plats för inspiration. Strategiska områden Visionen fylls med de strategiska områdena och dess inriktningstext. De strategiska områdena är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. Genom inriktningstexterna inom de strategiska områdena förtydligas den politiska viljan. De strategiska områdena: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Övergripande mål och mått Inom de strategiska områdena finns nio övergripande mål och 21 mått för de kommande åren. Flera av målen och måtten utgår från de undersökningar som gjorts som t ex medborgarundersökningen och Kommunens kvalitet i korthet, där Arboga kommun jämförelsevis är sämre än andra eller där utmaningen är att bibehålla resultaten. I de kommande avsnitten redovisas varje strategiskt område, inriktningstext samt mål och mått. - - 7

INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Inspirerande livsmiljö I Arboga finns plats för inspiration, här finns plats att utveckla idéer och tänka nya tankar. Fritids- och kulturlivet är rikt och erbjuder något för alla. De unika miljöerna i Arboga tas till vara och utvecklas. Här finns många alternativ för boende och pendlingsmöjligheterna är bra. Det gör att allt fler väljer att bosätta sig i Arboga. Det känns tryggt att bo och vistas i Arboga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott genom att skapa trygga miljöer och stärka de sociala nätverken både på grupp- och individnivå. En god social välfärd erbjuds utsatta grupper. Servicen till invånarna är bra, i staden och på landsbygden. Arbogaborna känner att de bor i en kommun med tillgängliga och väl fungerande verksamheter som bidrar till god livskvalitet i livets alla skeden. Det finns möjlighet för alla att vara med och påverka kommunens verksamheter. Arboga är ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Här råder hög tolerans och människor är jämlika och jämställda. Naturresurser som vatten och luft skyddas och används på ett varsamt sätt. Mål och mått Mål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka. Mätning: SCB, befolkningsstatistik 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 13 302 Öka jfrt föreg år Öka jfrt föreg år Öka jfrt föreg år Öka jfrt föreg år Mått 1:2: Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn. 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 46 60 Ingen mätning Öka jfrt 2011 Ingen mätning Öka jfrt 2011 - - 8

INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre. Mätning: Egen mätning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Snitt KKiK 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 16 13 Minska jfrt 2011 Minska jfrt 2011 Minska jfrt 2011 Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska. Mätning: Egen mätning i december årligen. Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 127 Minska jfrt föreg år Minska jfrt föreg år Minska jfrt föreg år Mål 2. Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen. Mått 2:1: Nöjd Inflytande Index (NII), enligt medborgarundersökningen, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn. 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 42 41 Ingen mätning Öka jfrt 2011 Ingen mätning Öka jfrt 2011 Mål 3. Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. Mätning: Egen mätning årligen, MWh/kvadratmeter. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 0,212 MWh/kvm Minska jfrt 2009-5 % jfrt 2009 Minska jfrt 2014 INSPIRERANDE LIVSMILJÖ - - 9

Mått 3:2: Antalet transportkilometer ska minska för kommunens personbilar samt privata bilar i tjänsten enligt Energi- och klimatstrategin. Mätning: Egen mätning årligen, antal km. Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 321 683 km Minska jfrt 2009-5 % jfrt 2009 Minska jfrt 2014 Mål 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka. Mätning: Egen mätning, årligen. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 11/13 Svealandsban 14/16 Mälarbanan 15+15 15+15 15+15 15+15 Nuläge Energi- och klimatarbetet Under år 2009 antogs en Energi- och klimatstrategi för Arboga kommun. Strategin syftar till att lokalt visa vilket ansvar Arboga kommun vill ta för att energieffektivisera och minska utsläppen av växthusgaser de närmaste åren. Strategin kompletterades under år 2011 med en handlingsplan för kommunen som organisation. Handlingsplanen redovisar en nulägesanalys av energianvändningen i kommunens fastigheter och transporter, men också konkreta mål för åren 2014 och 2020 med år 2009 som basår. Syftet med handlingsplanen är att Arboga kommun aktivt ska arbeta för att energieffektivisera verksamheten, framförallt inom transport- och fastighetsområdet. Handlingsplanen syftar också till att arbeta för att minska användningen av fossila bränslen i riktning med den antagna Energi- och klimatstrategin. Kommunikationer Arboga kommuns utvecklingspotential tar sitt avstamp i det strategiska läget mitt i västra Mälardalsregionen. Järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan trafikerar Arboga och tillsammans med vägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Kommunikationerna har förbättrats rejält sedan 1990-talet. För Arbogas del har det inneburit att utpendlingen till andra närliggande arbetsmarknader och högskoleorter har ökat med närmare 50 procent fram till idag. Totalt passerar hälften av alla in- och utpendlare en länsgräns för att arbeta. Det är därför väldigt viktigt att få till stånd ett enhetligt utbud och taxor, oberoende av länsgränsen. Tågtrafik antal turer År 2012 avgår 40 turer per dag från Arboga station liksom under år 2011. Det är en minskning jämfört med år 2010 då det avgick 44 turer. Enligt Arboga kommuns årliga resanderäkning var det i genomsnitt omkring 770 påstigande och nästan lika många avstigande per dag på tågen under år 2011. - - 10

INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Svealandsbanan och Mälarbanan På Svealandsbanan är antalet avgångar oförändrade sedan föregående år. Det avgår 11 tåg från Arboga mot Eskilstuna/Stockholm medan antalet ankommande tåg är 13. Det innebär ungefär varannan timmes trafik förutom i arbetspendlingstid morgon och kväll då antalet avgångar är något fler. Från december 2009 körs flertalet turer mellan Arboga och Eskilstuna med en lillpendel. Det innebär ett byte i Eskilstuna för resenärer mellan Stockholm och Arboga. Det har inneburit en försämring för resenärerna som inte alltid hinner med anslutningen i Eskilstuna till och från Stockholm. På Mälarbanan har antalet avgångar minskat sedan föregående år. Det ankommer idag 14 tåg från Örebro mot Stockholm medan det åt motsatt håll, från Stockholm och Västerås, ankommer 15 tåg. Avregleringen av tågtrafiken Idag trafikerar SJ tågtrafiken både på Mälarbanan och på Svealandsbanan. Möjligheterna att påverka utbudet är små då SJ drivs på kommersiella villkor och endast kör den trafik de finner lönsam. Ett nytt samverkansavtal mellan SJ och MÄLAB, anpassat till avregleringen av järnvägstrafiken som nu är genomförd, gäller från och med juni 2010. Det nya avtalet innebär att det inte finns något reglerat minimiutbud av trafik. Likaså har MÄLAB:s restriktion att inte medverka till konkurrerande trafik försvunnit. Avtalet gäller till december 2016. Avregleringen av järnvägen ger möjlighet för fler tågoperatörer att köra tåg i Mälardalen och kan därmed bidra till ökad konkurrens. Det skapar dock osäkerhet om utbudet i det framtida trafiksystemet. Ännu har inga andra aktörer visat intresse av att köra kommersiell tågtrafik i Mälardalen. Tillköp av tågtrafik för att säkerställa den regionala tågtrafiken kan därmed vara en nödvändighet. MÄLAB har gjort en utredning om framtidens behov av tågtrafik både på Mälarbanan och på Svealandsbanan. För den framtida samhällsutvecklingen, speciellt för regionförstoring och en omställning till ett miljöanpassat transportsystem, är tågtrafiken avgörande, såväl för arbets- och studiependling som för fritidsresor. Ny kollektivtrafikmyndighet Den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft den 1 januari 2012. Regionala kollektivtrafikmyndigheter har bildats och i Västmanlands län är det landstinget som är myndighet för kollektivtrafiken. Ett arbete pågår i kollektivtrafikmyndighetens regi om att upprätta ett kollektivtrafikförsörjningsprogram. I programmet ska alla former av regional kollektivtrafik beskrivas, både den som kan köras på kommersiell grund och den som myndigheten åtar sig att köra med offentliga medel. Kollektivtrafikförsörjningsprogrammet beräknas vara klart under hösten 2012. Busstrafik Utåt mot bussresenärerna finns fortfarande Västmanlands lokaltrafik (VL) kvar som begrepp. Arboga kommun svarar för den lokala busstrafiken inom kommungränsen och landstinget svarar för den regionala trafiken, det vill säga resor mellan två eller flera kommunhuvudorter. Lindesbergs kommun finansierar dessutom stomlinjetrafik över länsgräns mellan Arboga och Lindesberg. För att alla kommuninvånare bekvämt ska kunna nå Arboga tätorts serviceutbud har kompletteringar med anropsstyrd trafik införts från kommunens större tätorter, Medåker och Götlunda, in till Arboga tätort. För boende på landsbygd utanför linjesträckning finns kompletteringstrafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till Arboga tätort. I Arboga tätort bedrivs anropsstyrd tätortstrafik som kan nyttjas måndag till lördag mellan klockan 09.00-15.30. Det EU-finansierade projektet Mer Koll, där bland annat Länstrafiken Mälardalen och kommunerna i regionen har deltagit, slutförs under år 2012. I KAK har delprojektet Starka stråk ännu inte kommit igång. Projektet syftar till att utreda om det finns möjlighet att samordna olika kollektivtrafikslag, exempelvis linjetrafik och skolskjutstrafik, på ett effektivare sätt för att möjliggöra en bättre kollektivtrafikförsörjning. Länstrafiken Mälardalen har presenterat ett förslag som kollektivtrafikmyndigheten kommer att arbeta vidare med tillsammans med kommunerna under år 2012. Förslaget visar att det med en bättre anpassning mellan skolornas och linjetrafikens tider skulle gå att ta bort flera särskilda skolturer och därmed spara in på flera fordon. Ett förslag har därför tagits fram baserat på ändrade skoltider, ändrade körvägar och avgångstider. - - 11

INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Befolkning År 1994 nådde kommunen en befolkningstopp med drygt 14 600 invånare i kommunen. Efter år 1998 har befolkningen minskat med i genomsnitt ca 55 personer per år bland annat till följd av arbetsplatsnedläggningar. Befolkningsminskningen har främst skett i Arboga tätort. År 2011 ökade befolkningen med 17 personer och den 31 december 2011 hade Arboga kommun 13 302 invånare. Befolkningen har varit relativt stabil de fyra senaste åren. Kommunen har en befolkningsstruktur som kännetecknas av hög andel äldre och låg andel yngre personer. 15 000 14 750 14 500 14 250 14 000 13 750 13 500 13 250 13 000 1995 1997 Befolkningsutveckling i Arboga 1995-2011 1999 2001 Figur 1: Befolkningsutveckling i Arboga 1995-2011. Källa SCB De senaste fem åren har flyttningsnettot i genomsnitt varit ca +35 per år. År 2011 var flyttningsnettot positivt med + 69 personer. 2003 2005 2007 2009 2011 Befolkningsprognos I Arboga, liksom i många andra kommuner, kommer de äldre äldre att öka kraftigt. Fram till år 2026 ökar invånarna som är 80 år och äldre med nästan 50 procent jämfört med år 2011. Det ställer stora krav på ökade resurser till vård och omsorg. Nedan visas befolkningsutvecklingen för barn och äldre i Arboga. 1000 900 800 700 600 500 Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos 2012-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 OBS Bruten axel 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 1-5 år 2025 Figur 2: Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos 2012-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Det fanns år 2011 598 barn som är mellan 1-5 år i Arboga kommun. Enligt prognosen med antagande om en oförändrad befolkningstillväxt år 2026 kommer antalet barn 1-5 år att öka med 8 procent fram till år 2015. År 2026 har antalet barn ökat med 9 procent sedan prognosens start. Födelsenettot i kommunen är däremot fortfarande negativt. I mitten av 1990-talet föddes omkring 170 barn per år i kommunen men den senare delen av 1990-talet har antalet födda barn varit färre än 150 per år. År 2011 föddes 128 barn. Kvinnorna i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn trots detta minskar kan förklaras av att befolkningen i familjebildande ålder minskat i Arboga kommun. Kommunen har en stor andel äldre befolkning. Drygt 20 procent av befolkningen har uppnått pensionsåldern. Befolkningsstrukturen har stor betydelse för om kommunen får eller får lämna bidrag i kostnadsutjämningen. Många barn och ungdomar samt många äldre innebär högre kostnader vilket kostnadsutjämningen ska kompensera för. 1850 1750 1650 1550 1450 1350 1250 Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos 2012-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 OBS Bruten axel 1995 1998 2001 6-15 år 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 Figur 3: Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos 2012-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år - - 12

INSPIRERANDE LIVSMILJÖ I åldern 6-15 år fanns år 2011 1 474 barn. Antalet barn i den åldersgruppen beräknas minska med 3 procent fram till år 2015. År 2026 är antalet barn 3 procent färre än vid prognosens start. 600 500 400 300 Befolkningsutveckling 16-18 år i Arboga samt prognos 2012-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 OBS Bruten axel 1995 1998 16-18 år 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 Figur 4: Befolkningsutveckling 16-18 år i Arboga samt prognos 2012-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Antalet ungdomar i gymnasieåldern är vid prognosens start år 2011 531 och beräknas minska med 13 procent fram till år 2015. Mellan år 2016 och 2019 ökar antalet ungdomar. På längre sikt, fram till år 2026, förväntas antalet ungdomar minska med 15 procent. 2800 2700 2600 2500 2400 2300 2200 2100 2000 1900 1800 1700 Befolkningsutveckling 65-79 år i Arboga samt prognos 2012-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 OBS Bruten axel 1995 1998 2001 65-79 år 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 Figur 5: Befolkningsutveckling 65-79 år i Arboga samt prognos 2012-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen mellan 65-79 år är en stor åldersgrupp och är vid prognosens start år 2011 2 408 personer och beräknas öka med omkring 10 procent fram till år 2015. Efter år 2016 minskar antalet i åldersgruppen igen och fram till år 2026 är gruppen lika stor som vid prognosens start. 1300 1200 1100 1000 900 800 700 Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos 2012-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 OBS Bruten 80-w år 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 Figur 6: Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos 2012-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen över 80 år är vid prognosens start år 2011 845 personer och är oförändrad fram till år 2015 för att fram till år 2026 öka med 48 procent. En prognos med målfolkmängd 14 000 invånare år 2026 innebär en befolkningsökning med omkring 70 personer per år. För att målet ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Fördelat på olika åldersklasser innebär det att antalet barn inom barnomsorgen bedöms öka med 18 procent fram till år 2026. Antalet barn i åldern 6-15 år beräknas öka med 4 procent medan ungdomarna i gymnasieåldern beräknas minska med 11 procent. Antalet invånare mellan 65-79 år beräknas öka med 4 procent. Antalet invånare över 80 år beräknas öka med 48 procent till år 2026. Bostäder Boendeplanen har reviderats och gäller för åren 2012-2016. Boendeplanen består av delarna planeringsunderlag, riktlinjer för boendeplaneringen och en bilaga med byggbara tomter, pågående planer och framtids projekt. Syftet med planen är att ge en samlad bild av bostadssituationen i Arboga, bostadsbehov nu och framöver men också visa pågående och möjliga utbyggnadsområden. - - 13

INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Riktlinjer för boendeplanering i Arboga Främja nyproduktion, främst i centrala och attraktiva lägen. Detta ger förutsättningar för flyttkedjor och frigör befintliga småhus. Främja kvalité och nytänkande i boendeformer och gestaltning för att inspirera människor att välja Arboga som bostadsort. I samarbete och genom dialog med bostadsbolagen väcka intresset för att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Tillgodose behoven av särskilt boende för äldre och funktionsnedsatta. Planera för småhustomter i attraktiva lägen. Nybyggnation bör ske i lägen som kan bidra till att stärka underlaget till kollektivtrafiken och övrig infrastruktur samt gynna utvecklingen av handeln. Vid upprustning av befintliga och planering av nya bostadsområden, skapa trygga och trivsamma boendemiljöer och förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil för vardagliga aktiviteter. Riktade marknadsföringsinsatser till olika grupper om kommunens möjligheter till bra boende och bostadsbyggande i Arboga. Brottsutveckling Under det första halvåret år 2011 ökade antalet anmälda brott i Arboga ganska kraftigt. Främst var det anmälda stölder, bilinbrott och snatterier som ökade följt av skadegörelse, olaga hot och ofredande samt narkotikabrott. Ökningen av antalet anmälda brott kunde knytas till några få personer. Under andra halvåret sjönk brottsstatistiken till en lägre nivå än vid samma tid tidigare år Det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett samverkansorgan för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete i Arboga kommun. Rådet utgörs av tjänstemän från alla förvaltningar, kommunstyrelsens presidium samt representanter från ungdomsfullmäktige, VMMF, Arboga i centrum, Företagarna i Arboga och polisen. BRÅ tar årligen fram en verksamhetsplan som grund för rådets arbete. Verksamhetsplanen är även handlings- och åtgärdsplan för den samverkansöverenskommelse som kommunen och polisen har tecknat i syfte att samordna sina resurser och göra gemensamma prioriteringar för att effektivt minska brottsligheten och öka tryggheten i Arboga kommun. Utifrån den officiella brottsstatistiken, trygghetsundersökningar och i samarbete med representanterna i det lokala brottsförebyggande rådet har fem inriktningsområden valts ut. Utveckla det brottsförebyggande arbetet för ungdomar och fånga upp ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet och utanförskap Utveckla samarbetet för att begränsa tillgängligheten av alkohol och andra droger Utveckla Grannsamverkan och göra metoden mer känd Öka tryggheten i offentlig miljö Förebygga stölder och snatterier Utifrån varje område ska åtgärdsplaner tas fram där problembilden analyseras och aktiviteter och ansvarsfördelning specificeras. I samband med BRÅ:s verksamhetsberättelse vid årets slut redovisas en uppföljning av arbetet, både en uppföljning om vad som har gjorts och en uppföljning av brottsstatistik, trygghetsundersökningar med mera. Folkhälsa Ett Välfärdsbokslut för Arboga kommun tas fram vartannat år. Välfärdsbokslutet är en beskrivning av det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen i kommunen och följs upp genom ett antal folkhälsoindikatorer. Välfärdsbokslutet bygger på de för kommunen fem prioriterade målområdena: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet och miljöer och produkter. Ett arbete pågår med att planera för hur Arboga kommun ska fortsätta arbetet med styrning och uppföljning av frågorna kring ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling. - - 14

INSPIRERANDE LIVSMILJÖ Barnperspektivet I socialnämndens riktlinjer till försörjningsstödet kan utläsas följande: Regeringen har uttalat att barns situation bör uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt eller annat bistånd till familjen. I samma proposition anges att även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilka beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. För att få in barnperspektivet när en familj ansöker om ekonomiskt bistånd bör bl a följande dokumenteras; om barnet/barnen varit med på besöket, går i skola, har dagis, har stödåtgärder samt om föräldrarna inte bor tillsammans, hur barnen bor. Ur riktlinjer för livsföring i övrigt, kan utläsas följande avseende fritidssysselsättning för barn och ungdomar: Bidrag kan beviljas till fritidssysselsättningar för barn och ungdomar i familjer som under längre tid (minst ett år ) varit beroende av försörjningsstöd. Bidrag kan utgå med högst 4 porocent av basbeloppet per barn/ungdom i familjen, per år. Äldreomsorg I Arboga kommun finns inom socialförvaltningen två verksamhetsområden som utför beviljade insatser i hemtjänsten. Vård- och omsorgsverksamheten utför omvårdnadsinsatser som till exempel duschning, påklädning och personlig omvårdnad. Arbetsmarknadsenheten utför serviceinsatser som till exempel städning, tvättning av kläder samt inköp av dagligvaror. Arbetsmarknadsenheten arbetar med att få ut sina arbetstagare i arbetslivet så snabbt som möjligt och har därmed ett konstant flöde av olika arbetstagare i sin verksamhet. De arbetstagare som utför arbetsinsatser i hemtjänsten ska alltid besöka brukarna två och två vilket förklarar att Arboga kommun har ett högt antal vårdare som besöker en hemtjänsttagare under en 14-dagarsperiod. - - 15

INSPIRERANDE LÄRANDE Inspirerande lärande Trygghet, delaktighet, kreativitet och kompetens är ledord för Arbogas förskolor, fritidshem och skolor. Alla barn och elever blir sedda och får uppmärksamhet. Arbogas skolor inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Kompetenta lärare och ett bra ledarskap på alla nivåer bidrar till en god lärmiljö där eleverna utmanas, utvecklas och lyckas utifrån egna förutsättningar. Mötet, samspelet och dialogen mellan pedagog, barn, elev och föräldrar genomsyrar hela skoltiden. Vasagymnasiet håller hög kvalitet och det goda samarbetet med näringslivet utvecklas ytterligare. Det ger eleverna goda kunskaper och bra förutsättningar att gå vidare till högre studier eller arbete efter avslutad utbildning. Vuxenutbildningen bidrar till det livslånga lärandet och ger alla en ny chans. Mål och mått Mål 5: Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska öka. Mätning: Egen mätning årligen, skala 1-4, där 4 är bäst. Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Förskola: 3,56 Åk 2: 3,64 Åk 8 och gymn: 3,68 Öka jfrt 2012 Öka jfrt 2012 Öka jfrt 2012 Mått 5:2: Den planerade personaltätheten inom förskolan ska öka. Mätning: Skolverket samt egen mätning (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 5,3 planerad 4,3 verklig Snitt KKiK 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Färre Färre Färre 5,5 planerad barn/personal barn/personal barn/personal 4,0 verklig jfrt 2011 jfrt 2011 jfrt 2011 Mått 5:3: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska öka. Mätning: Skolverket, årligen (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Snitt KKiK 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 83,0% 72,4% Öka jfrt 2011 Öka jfrt 2011 Öka jfrt 2011 - - 16

INSPIRERANDE LÄRANDE Mått 5:4: Andel elever med minst godkänt i svenska, matematik och engelska skolår 9, ska öka. Detta mått kommer att omarbetas. Mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 95,0% 88,0% Snitt KKiK 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Nuläge I Arboga kommun finns tretton förskolor varav elva i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. En av förskolorna i Arboga tätort drivs i enskild regi i form av ett föräldrakooperativ. Antalet barn i förskolan kommer att vara i stort sett oförändrat för att sedan öka med 20 procent mot slutet av prognosperioden fram till år 2026, förutsatt att inflyttningen och barnafödandet inte ökar. I kommunen finns sju grundskolor varav fem i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. Förskoleklasser och fritidshem finns på alla grundskolor utom Stureskolan som är en 6-9-skola. Andelen elever i förskoleklasser och grundskola väntas minskar något i början av prognosperioden. Vid periodens slut år 2026 har elevantalet ökat med 2 procent sedan prognosstarten. På Gäddgårdsskolan finns grundsärskola och träningsskola samt fritidshem som omfattar hela skolgången från 1-9 samt ett frivilligt 10:e år. I Arboga finns två gymnasieskolor varav en är ett Yrkesgymnasium med inriktning mot praktiska utbildningar. Andelen elever i gymnasieålder kommer att minska från dagens omkring 550 till omkring 440 år 2026, motsvarande 20 procent. Från och med höstterminen 2008 infördes frisök till gymnasieskolan vilket innebär att elever får söka fritt till valfri skola. Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser. Utbildningsnivån i Arboga är något lägre än genomsnittet i riket (se figur 7). Drygt en fjärdedel av kommunens invånare i åldern 25-64 år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 38 procent för riket som helhet. Andelen högutbildade är högre bland kvinnorna än bland männen. Figur 7 Befolkning 25-64 år Förgymnasial utbildning ANTAL Kortare än 9 år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 9 ÅR Högst 2 år 3 år Kortare än 3 år Minst 3 år Uppgift saknas Riket 4 862 744 4 % 10 % 26 % 20 % 15 % 23 % 2 % Länet 127 714 4 % 11 % 30 % 21 % 14 % 19 % 1 % Arboga 6 416 4 % 12 % 33 % 23 % 13 % 14 % 1 % - - 17

INSPIRERANDE ARBETE Inspirerande arbete Arboga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom många olika branscher. En god service från kommunens alla verksamheter och organisationer uppmuntrar till företagande och bidrar till att näringslivet växer och utvecklas. Attraktiva etableringsområden och god tillgång på arbetskraft skapar förutsättningar för nya branscher och företag. Arbogas unika kulturmiljö, rika historia och goda värdskap lockar besökare, vilket gör besöksnäringen till en allt större näringsgren. Mål och mått Mål 6. Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Mått 6:1: Nöjd Kund Undersökning (NKI), NKI ska öka. Mätning: SKL, Insikten, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt KKiK 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 57 66 Mäts ej Öka jfrt 2011 Mäts ej Öka jfrt 2011 Mått 6:2: Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka varje år. Mätning: SCB, totalt antal förvärvsarbetande från 16 år med arbetsplats i Arboga kommun (RAMS), mäts 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 5 312 December 2012 Öka jfrt 2010 Öka jfrt 2010 Öka jfrt 2010 Mått 6:3: Andel av kommunens invånare, 20-64 år, som förvärvsarbetar ska öka. Mätning: SCB:s arbetsmarknadsstatistik, mäts 31/12 varje år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt KKiK Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 74,6% 77,4% Öka jfrt 2011 Öka jfrt 2011 Öka jfrt 2011 Nuläge Regionen Arboga kommun ingår i ett femårigt regionalt näringslivssamarbete inom Stockholm Business Alliance (SBA) tillsammans med drygt 40 andra kommuner. Utvecklingen i Arboga påverkas inte bara av vad som beslutas på lokal nivå utan i stor utsträckning också av vad som händer i omvärlden. I Arbogas fall handlar det om vad som sker i regionfrågan och Stockholm-Mälardalsregionen men också vad som sker på en global nivå exempelvis vad gäller den ekonomiska utvecklingen, klimatförändringar eller omstrukturering av stora arbetsplatser. Stockholm-Mälardalsregionen som omfattas av länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro och - - 18

INSPIRERANDE ARBETE Västmanland har haft en stark tillväxt på senare år, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Här bor närmare tre miljoner människor, vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges befolkning. Enligt långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälarregionen förväntas befolkningen öka med 600 000-800 000 invånare fram till år 2030. Resandet i regionen är stort. Över hälften av landets kollektivtrafikresor och cirka 80 procent av tågresorna sker inom området. De senaste åren har arbetspendlingen ökat kraftigt. Utvecklingen av resandet förväntas öka i framtiden. De trender kommunen kan se idag talar för en fortsatt regionförstoring, inte bara inom länet utan även mot Örebro och Södermanland där delar av dessa län i allra högsta grad tillhör kommunens regionala arbetsmarknad. De relativt höga bostadspriserna i Västerås och Örebro kombinerat med bra pendlingsförbindelser mot Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm kan, tillsammans med den prognostiserade befolkningsökningen i Stockholm-Mälarregionen, innebära en ökad efterfrågan på bostäder i kommunen. Näringsliv, företagande och arbete i Arboga Antalet arbetstillfällen som nås inom ett visst restidsavstånd är ett mått på arbetsmarknadens storlek för kommunens befolkning. Arboga kommun har en mycket stor arbetsmarknad, inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med närmare 200 000 arbetstillfällen och inom 60 minuter nås ca 325 000 arbetstillfällen. Arboga har en stor in- och utpendling. Antalet boende i Arboga med förvärvsarbete är fler än antalet arbetstillfällen. Antalet sysselsättningstillfällen i kommunen uppgick år 2010 till 5 312. Dagligen pendlar 1 758 personer eller 33 procent in till Arboga från andra kommuner för att arbeta. Den största inpendlingen kommer från Köping varifrån 8 procent pendlar in till Arboga för att förvärvsarbeta. Från Örebro pendlar 5 procent och från Kungsör 5 procent in för att förvärvsarbeta i Arboga. Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2010 till 5 722 personer. 2 168 personer eller närmare 38 procent av dessa arbetspendlar ut till andra kommuner. 11 procent arbetar i Köping och närmare 8 procent arbetar i Örebro. Inpendlingen till Arboga har ökat de senaste åren. Utpendlingen minskar mellan 2008 och 2009. Mellan åren 1996 och 2009 ökade antalet utpendlare med över 50 procent (se figur 8). 2500 In- och utpendling till och från Arboga 1995-2010 2000 1500 1000 500 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 8 : Antal in- och utpendlare till och från Arboga 1995-2010. Källa SCB. - - 19 Utpendling Inpendling 2009 2010

INSPIRERANDE ARBETE Den ökade utpendlingen kan förklaras av att antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat de senaste 15 åren. År 1995 fanns totalt 6 359 arbetstillfällen, en minskning med 1 258 arbetstillfällen eller närmare 20 procent fram till år 2010 då antalet arbetstillfällen var 5 312. Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från 2 513 arbetstillfällen år 1995 till 1 192 arbetstillfällen år 2010. Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrat (Se figur 9). 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Antal arbetstillfällen 1995-2010 (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning mm Handel och kommunikation er Finans vht, media o företagstjänstr Byggverksamh et Pers och kulturella tjänster Övrigt 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Samtliga näringsgrenar Figur 9: Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 1995-2010 efter näringsgren och totalt. Källa SCB. Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen, 1 736 personer år 2010, och kommunen är själv den största arbetsgivaren med närmare 1 000 tillsvidareanställda. Arbetsmarknaden i Arboga är relativt könssegregerad. Drygt 70 procent av antalet sysselsatta inom offentlig sektor är kvinnor, medan majoriteten av antalet sysselsatta inom privat sektor, som exempelvis tillverkning och utvinning, är män (se figur 10). Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2010 efter kön och näringsgren Övrigt Offentlig förvaltning mm Pers och kulturella tjänster Finans vht, media o företagstjänstr Män Kvinnor Handel, hotell och kommunikationer Byggverksamhet Tillverkning och utvinning 0 500 1000 1500 2000 Figur 10: Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2010 efter kön och näringsgren. Källa SCB. - - 20