Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Anvisningar och kommentarer för dig som lärare Konjunkturspelet handlar om att motverka alltför stora konjunktursvängningar i den svenska samhällsekonomin. I början av spelet ligger arbetslösheten på 5 % och inflationen på 2 %. Sedan händer det saker som påverkar ekonomin. I det läget ska eleven eftersträva två mål: att arbetslösheten blir så låg som möjligt att inflationen ligger kvar på 2 % den nivå som i dag anses vara bäst för Sverige Ju bättre eleven lyckas med dessa mål, desto högre poäng får hon/han. 1
Spelet omfattar 5 perioder. Poängen för alla perioder räknas ihop och spelet avslutas med en kort feedback. Förberedelser och uppföljning Spelet kräver vissa baskunskaper. Därför bör kapitlet om ekonomisk politik behandlas innan eleverna börjar spela, särskilt avsnittet Att påverka konjunkturen och inflationen. Annars skapas bara onödig frustration. När baskunskaperna finns på plats kan eleverna börja spela på egen hand, för spelet är självinstruerande. Som redan nämnts får de också feedback när de spelat färdigt. Men efteråt är det viktigt med en gemensam uppföljning, för att säkerställa att eleverna förstått det som hänt i spelet. En sådan uppföljning förutsätter naturligtvis att du som lärare också spelat spelet ett antal gånger. Vad är spelets pedagogiska syfte? Syftet med konjunkturspelet är att eleverna ska få ökad förståelse för hur arbetslösheten och inflationen i den svenska ekonomin kan påverkas av händelser i världen, t.ex. konjunkturförändringar i andra länder, förändringar av oljepriset eller löneutvecklingen i Sverige jämfört med andra länder. hur regeringen och Riksbanken kan försöka påverka arbetslösheten och inflationen genom att öka/minska statens utgifter (regeringen) och genom att höja/sänka räntan (Riksbanken). Två typer av händelser Varje spelperiod inleds med en nyhetssida om en händelse som påverkar samhällsekonomin. Det kan handla om två typer av händelser: Händelser som är omöjliga att helt neutralisera. Ett exempel är en oljeprisstegring som kan leda både till högre inflation och högre arbetslöshet. I detta fall måste man välja vad man vill prioritera. Om man t.ex. väljer att motverka inflationen genom att höja räntan, får man acceptera att åtgärden kan få negativa biverkningar i form av ännu högre arbetslöshet. Händelser som går att neutralisera. T.ex. kan en bättre internationell konjunktur leda till högre inflation men lägre arbetslöshet. I detta fall kan man neutralisera händelsen genom att t.ex. sänka statens utgifter eller höja räntan. 2
Slumpfaktorer gör spelet mer realistiskt Spelet innehåller ett antal slumpfaktorer som gör att en händelse eller en åtgärd inte alltid får samma konsekvenser. Detta är ett sätt att göra spelet mer realistiskt. Även i verkligheten påverkas ju samhällsekonomin av en mängd olika faktorer som ingen har fullständig överblick eller kontroll över. Det är viktigt att ta upp slumpfaktorernas betydelse vid uppföljningen. Eleverna behöver diskutera vad deras resultat kan bero på. Varför har t.ex. några fått ganska låga poäng? Var det slumpen, dvs. har de haft otur? Berodde det på att vissa händelser inte gick att neutralisera? Vidtog eleverna fel åtgärder? Eller berodde resultatet på att de bara brydde sig om ett mål, t.ex. låg arbetslöshet, och därmed fick låga poäng för det andra målet? Andra elever har kanske fått ganska höga poäng. Även för dem är det viktigt att diskutera varför. Var det slumpen, dvs. har de haft tur? Eller har de förstått vad det hela gick ut på och vidtagit rätt åtgärder? Några förenklingar i spelet Naturligtvis innehåller spelet förenklingar jämfört med verkligheten. De har framför allt gjorts av pedagogiska skäl. Vi vill ju att eleverna ska få upp ögonen för vissa viktiga ekonomiska samband inte att de ska fastna i oändliga komplikationer och tröttna. Men när de väl har spelat spelet och fått en viss förståelse kan det vara värdefullt att diskutera vissa av förenklingarna. Bra att vara passiv? En sak som kan hända i spelet är att man får höga poäng genom att inte göra något alls! Orsaken är att händelser i olika spelperioder kan motverka varandra. Det är datorn som slumpar fram händelserna i spelet, en i taget. De är alltså helt oberoende av varandra. I verkligheten kan det i stället vara så att flera positiva eller negativa händelser hänger ihop. En nedgång i ett land kan sprida sig till ett annat land och leda till ytterligare minskad efterfrågan i flera perioder efter varandra. I ett sådant läge kan passivitet från regering eller riksbank leda till mer negativa konsekvenser än vad det gör i spelet. 3
Samtidigt ska man inte glömma bort att det finns ekonomer som menar att samhällsekonomin klarar sig bäst om politiker och myndigheter inte hela tiden ingriper och försöker styra. Det är svårt att påverka ekonomin i rätt riktning och att förutse både externa händelser och effekterna av olika åtgärder! Riksbanken har sista ordet I spelet är finansministern och riksbankschefen jämställda aktörer. Hur är det i verkligheten? Riksbanken i Sverige är självständig och kan ändra räntan snabbt. Att ändra statens utgifter är däremot mer tidskrävande, eftersom det krävs beslut i riksdagen och eftersom det finns ett budgettak. Detta innebär i praktiken att Riksbanken har "sista ordet" tycker Riksbanken att regeringen har ökat sina utgifter för mycket kan Riksbanken höja räntan för att motverka vad man bedömer som en alltför expansiv politik från regeringens sida. Förväntningars betydelse En annan förenkling i spelet är att förväntningar om hur ekonomin kan komma att bli inte påverkar utvecklingen. I verkligheten har förväntningar stor betydelse. T.ex. kan effekten av en ränteändring bero på om aktörerna i ekonomin tror att den nya räntenivån kommer att bestå en längre tid eller inte. Gränser I spelet saknas också vissa gränser som finns i verkligheten. I verkligheten kan t.ex. räntan inte sänkas under noll procent. Större räntesänkningar kan därför inte ske hur många gånger som helst. Men i spelet finns ingen sådan gräns. Även statliga utgiftsökningar har i verkligheten en gräns. Om en regering ökar sina utgifter gång på gång utan att inkomsterna ökar på motsvarande kan det bli en förtroendekris. Aktörerna på marknaden kan tro att 4
regeringen "tappat kontrollen". Då blir effekten inte den avsedda. I stället för ökad produktion och fler människor i arbete kanske investeringarna dras ner p.g.a. oro och osäkerhet om framtiden. Spelets poängsystem Eleven kan få max 200 poäng per spelperiod, varav max 100 poäng för arbetslösheten och max 100 poäng för inflationen. Totalt kan det alltså bli max 1000 poäng efter 5 perioder. Effekten av händelsen som inledde en spelperiod och effekten av elevens åtgärder redovisas var för sig. Poängsumman påverkas av båda: det är den samlade effekten som slår igenom. Inflationen och arbetslösheten i slutet av period 1 blir elevens ingångsvärden för nästa period, som går till på precis samma sätt som den första. Spelet fortsätter i 5 perioder och efter det får eleverna reda på sin slutpoäng. Hur beräknas poängen? När det gäller inflationen är poängsättningen relativt okontroversiell. Riksdagen har fastställt ett inflationsmål på 2 % och lyckas man hålla inflationen på 2 % för man full poäng. Lägre inflation än 2 % är alltså inte bättre. Ett skäl till att det anses vara positivt med några procents inflation är att det stimulerar konsumtionen. I extremfallet med fallande priser kan det löna sig att vänta med att konsumera. Detta kan i sin tur göra att efterfrågan i ekonomin faller med arbetslöshet som följd. I spelet förlorar man mer poäng om inflationen blir högre än 2 % än om den blir lägre. Och inflationen kan i spelet aldrig bli lägre än 0 %. Arbetslösheten startar i spelet på 5 %. Full poäng får man om arbetslösheten blir 3 % eller lägre. Motivet är att 3 % arbetslöshet kan ses som "full sysselsättning" ur ett konjunkturperspektiv. 5
Det finns ju alltid en viss arbetslöshet p.g.a. rörligheten på arbetsmarknaden och strukturella faktorer, t.ex. att arbetslösa och efterfrågan på arbetskraft inte matchar varandra regionalt eller kompetensmässigt. Att pressa ner arbetslösheten under 3 % kan därför innebära risk för överhettning i ekonomin. Detta ger inga extrapoäng i spelet. Denna text är skyddad av lagen om upphovsrätt! 2005 Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur Konjunkturspelet har producerats av Happiness i samarbete med Hans Lind Bokförlaget Natur och Kultur/Läromedel Box 27 323, 102 54 Stockholm, tel 08-453 86 00 6
Bilaga: Instruktionstext för elever (finns tillgänglig i spelet) Konjunkturspelet så här fungerar det! Spelet handlar om att motverka alltför stora konjunktursvängningar i samhällets ekonomi. I början av spelet ligger arbetslösheten på 5 % och inflationen på 2 %. Sedan händer det saker som påverkar ekonomin. I det läget ska du försöka se till att arbetslösheten blir så låg som möjligt och att inflationen ligger kvar på 2 % den nivå som i dag anses vara bäst för Sverige. Ju bättre du lyckas desto högre poäng får du. Ett tips: läs kapitlet om ekonomisk politik i din lärobok innan du börjar spela! En händelse påverkar ekonomin Spelet omfattar 5 perioder. I början av varje period får du läsa om någon händelse i världen som kommer att få konsekvenser för Sveriges ekonomi. Problemet är att du måste agera innan du vet exakt vilka konsekvenser. Kommer arbetslösheten att gå upp eller ner? Hur mycket? Vad kommer att hända med inflationen? Du får använda dina kunskaper i ekonomi för att bedöma detta. För att göra spelet så realistiskt som möjligt har vi byggt in en slumpfaktor som påverkar utfallet. För i verkligheten är ekonomiska samband oftast osäkra. Beroende på olika omständigheter kan en och samma händelse få olika konsekvenser. Du får chansen att göra något I början av varje period får du också välja mellan två roller med var sitt vapen mot arbetslöshet och inflation. Om du väljer att vara finansminister är ditt vapen att du kan öka eller minska statens utgifter. Om du väljer att vara riksbankschef är ditt vapen att du kan höja eller sänka räntan. 7
Ditt val mellan att vara riksbankschef eller finansminister beror delvis på vad du vill prioritera. Räntan är i regel ett effektivare vapen för att påverka inflationen. Statens utgifter kan ha större effekt på arbetslösheten. Som finansminister ska du tänka på att om du ökar statens utgifter så ökar du efterfrågan på varor och tjänster. Arbetslösheten minskar sannolikt men det finns också risk för högre priser och inflation. Om du i stället minskar statens utgifter så minskar efterfrågan på varor och tjänster. Priserna stiger inte lika mycket, men det finns risk för ökad arbetslöshet. Egentligen kan en finansminister också höja eller sänka skatter för att påverka konjunkturen (om riksdagen går med på det). Men det kan du inte göra i detta spel. Som riksbankschef ska du tänka på att om du sänker räntan kommer företag att investera mer och hushållen att konsumera mer. Efterfrågan på varor och tjänster ökar och stimulerar ekonomin, vilket i regel minskar arbetslösheten. Men det finns också risk för ökad inflation. Om du i stället höjer räntan så bromsas investeringar och konsumtion upp. Efterfrågan minskar och därmed risken för ökad inflation. Men samtidigt kan arbetslösheten gå upp. I verkligheten är det svårt att förutsäga den exakta effekten av en viss åtgärd, eftersom det finns många andra faktorer som också påverkar ekonomin. I spelet finns det därför en slumpfaktor som ökar eller minskar effekten av dina åtgärder. Spelet är så konstruerat att du som finansminister mest påverkar arbetslösheten, medan du som riksbankschef mest påverkar inflationen. Det är dock ingen stor skillnad, så du påverkar i praktiken både inflation och arbetslöshet oavsett vem du väljer att vara. Dina resultat Efter att du vidtagit dina åtgärder får du se både vad händelsen i början ledde till och vad dina åtgärder hade för effekt på arbetslösheten och inflationen. Utifrån detta räknas det ut hur många poäng du får. Du kan få max 200 poäng per spelperiod, varav max 100 poäng för arbetslösheten och max 100 poäng för inflationen. Totalt kan det alltså bli max 1000 poäng efter 5 perioder. Tänk på att poängsumman inte bara påverkas av dina åtgärder utan också av händelsen i världen som inledde perioden. Det som räknas är hur arbetslösheten och 8
inflationen förändras, oavsett om förändringen beror på själva händelsen, på dina åtgärder eller på båda. Ibland kan det rentav vara så att det är klokast att inte göra något alls för att få ett bra resultat! Inflationen och arbetslösheten i slutet av period 1 blir dina ingångsvärden för nästa period, som går till på precis samma sätt som den första. Spelet fortsätter i 5 perioder och efter det får du reda på din slutpoäng. Denna text är skyddad av lagen om upphovsrätt! 2005 Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur Konjunkturspelet har producerats av Happiness i samarbete med Hans Lind Bokförlaget Natur och Kultur/Läromedel Box 27 323, 102 54 Stockholm, tel 08-453 86 00 9