Att mäta tankar, känslor och beteende en orientering i psykometri & testmetodik Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Claudia.Fahlke@psy.gu.se
Varför kunskap i psykometri & testmetodik? För att kunna ge adekvata insatser behöver vi kunna bilda oss en så korrekt uppfattning som möjligt om: omfattningen av problemet (riskbruk, missbruk eller beroende) psykologiska funktioner (emotioner, kognitiv förmåga m.m.) psykisk ohälsa (psykisk sjukdom, personlighetsstörning m.m.) (fysisk ohälsa, arbete, relationer, kriminalitet, barn ) Därför behövs en orientering om hur tester, skattningsskalor, enkäter m.m. är konstruerade, vilka krav de bör uppfylla och hur de kan användas på bästa sätt
Forts. Varför kunskap i psykometri & testmetodik? Ett svenskt pionjärarbete med 53 rekommendationer Upptäckt och förebyggande arbete Bedömningsinstrument och dokumentation Behandling av alkohol och narkotika Samsjuklighet Gravida kvinnor Skattningsskalor, enkäter, kliniska intervjuer kan utgöra underlaget för dokumentation av en verksamhet, t.ex. vilka insatser, åtgärden, beslut m.m. som tas och genomförs!
Några fördelar med dokumentation Bidrar till den egna verksamheten Underlag för behandlingsplanering och insatser Ger möjlighet att följa upp effekterna av insatserna Ger underlag för kvalitetssäkring Dokumentation underlättar kommunikationen med dem vi samverkar med! Dokumentation är en skattkammare för forskningen! Ger möjlighet att pröva hypoteser och frågeställningar. Det som inte dokumenteras skriftligt finns inte!
Att mäta psykiska egenskaper Är svårt av naturliga skäl då t.ex. attityder, tankar och känslor inte går att väga eller mäta indirekta mått 384-322 f Kr (Aristoteles, grekisk filosof) Personligheten sitter i hjärtat och eftersom hjärtat inte kan vara likadant från en människa till en annan, kan inte heller personligheten vara det. 1758-1828 (Franz Gall, österrikisk läkare) Personligheten går att utläsa via ojämnheter på skallbasen, ju fler bulor desto mer sammansatt personlighet.
1885 (Gustav Jaeger, tysk zoolog) Under uppväxten utsöndrar varje människa sin egen kombination av dofter. När dofterna når hjärnan skapas personligheten. Ernst Kretschmer (1888-1964), tysk psykiater, en av de första som försökte systematisera egenskaper Den pykniska utåtriktad, bipolär sjukdom Den leptosoma inåtriktad, schizofreni Typlära Dimensionella egenskaper
1900-talet Gordon Allport (1897-1967), amerikansk psykolog Identifierade 17953 ord (via engelsk ordbok) som beskriver människans egenskaper. Ju fler ords som beskriver samma egenskap och ju fler språk som beskriver samma sak, desto viktigare är egenskapen Raymond Cattell (1905-1998), amerikansk psykolog Menade att egenskaper borde studeras med psykometri, framförallt faktoranalys. Allports alla ord bantades ner till 16 ord GRUNDLÄGGANDE PERSONLIGHETSEGENSKAP Extraversion EGENSKAPER Sällskaplig Aktiv Pratsam Impulsiv Dominant VANOR BETEENDEN
Antal studier ökade markant Hans Eysenck (1916-1997), tysk-brittisk psykolog Använde sig av faktoranalys och utvecklade ett personlighetstest som används fortfarande i dag Tungsint Ängslig Rigid Dämpad Pessimistisk Reserverad Osällskaplig Tystlåten NEUROTICISM Lättstött Rastlös Aggressiv Lättretlig Ombytlig Impulsiv Optimistisk Aktiv INTROVERSION Passiv Försiktig Eftertänksam Stillsam Kontrollerad Pålitlig Balanserad Lugn EMOTIONELL STABILITET EXTRAVERSION Sällskaplig Utåtriktad Pratsam Intresserad Lättsam Livlig Bekymmersfri
Att mäta psykiska egenskaper Alltså: är svårt av naturliga skäl då t.ex. attityder, tankar och känslor inte går att väga eller mäta indirekta mått Kräver därför god psykometri, dvs. statistisk disciplin på det vi observerar, eftersom vi översätter attityder, humör, motivation m.m. till siffror så att vi kan beräkna och jämföra med normdata Psykometri kommer från grekiskans psyche och metron, vilket betyder själ och mått, dvs. själsmätning
Några krav att beakta Ett test ska ha god reliabilitet, dvs. vara tillförlitlig/pålitligt. Det innebär att resultatet av ett test skall vara detsamma vid upprepade mätningar, t.ex. av två oberoende testare. Ett test ska ha god validitet, dvs. testet ska verkligen mäta det som det utger sig för att mäta. Testet skall med andra ord vara användbart för det som den är avsedd för (noggrannhet) Det bör finnas lämpliga svenska normer eller referensvärden att jämföra med Bör finnas en manual för hur testes ska administreras, bedömas och utvärderas enklare och mer komplicerade tester
Hur mäter vi och vad mäter vi? För vårt arbete inom missbruks- och beroendevården är det viktigt att bl.a. kunna bedöma: - kognitiv funktion - psykisk hälsa - eventuell förekomst av personlighetsstörning - neuropsykiatriska problem - alkohol och drogvanor - m.m. Vi gör det ofta via: - frågeformulär (t.ex. AUDIT, DUDIT) - strukturerade intervjuer (t.ex. ASI eller DOK) - neuropsykologisk testning av t.ex. kognitiv funktion
Några exempel SCL-90 Lista på olika symtom Skuldkänslor Jag har inte särskilt mycket skuldkänslor. 0 Jag har skuldkänslor inför många saker jag gjort eller borde ha gjort. 1 Jag har ofta skuldkänslor. 2 Becks depressionsskala Jag har ständigt skuldkänslor. 3 Personlighetstest (Hp5i)
Men vilka instrument ska vi använda? Vad är syfter? För att få underlag till behandlingsplanering, för att följa upp patienter, för att säkerställa verksamheten? BiB - en sammanställning av nästan 90 bedömningsinstrument med fokus på Missbruk och beroende Kognitiva funktioner Personlighet Process, uppföljning Sociala relationer, interpersonellt Symtom, funktion Rapporten riktar sig till praktiker och forskare.
Låg respektive hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav på testledaren
AUDIT
ALKOHOL upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT AUDIT poäng? Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng 8-15 poäng 6-13 poäng 16-19 poäng 14-17 poäng >20 poäng >18 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad (DSM-IV eller ICD-10) Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)
Några felkällor att beakta - Medvetet falska svar kan uppstå då ett test används för att bedöma en persons lämplighet i samband med t.ex. en yrkesanställning. Personen kanske väljer att medvetet frisera sina svar för att öka sin möjlighet. Substitutionsbehandling - Slarv eller ovarsamhet kan uppstå när skattaren har bråttom att slutföra ifyllandet av frågeformuläret. Man kanske ställer upp av solidariska skäl eller pga. ekonomisk ersättning, men egentligen är intresset för att fylla i ett omfattande test ganska lågt. Kognitiv nedsättning, drogpåverkad - Social önskvärdhet uppstår då en person svarar som han eller hon tror skulle vara önskvärt, alltså önskan om att göra ett bra intryck och visa sig vara välanpassad.
Några etiska aspekter Syftet med testningen måste anges tydligt och förklaras för alla inblandade parter Tillvägagångssättet vid testning måste anges tydligt och förklaras för alla parter som omfattas av testningsproceduren Hur resultatet kommer användas måste anges tydligt och förklaras för alla parter som omfattas av testningsprocessen Den som utför testningen ska vara förtrogen med testet och dess användningsområde, vilken information/slutsats som kan dras av testningen och bereda möjlighet till åtgärd/insats vid behov All form av testning är bara ett komplement till det kliniska samtalet
Sammanfattning - Kunskap i psykologiska mätmetoder och tester har flera fördelar - Medvetenhet om att det handlar om indirekta mått och att felkällor förekommer - Veta vilka krav som kan ställas för att ett test kan anses vara ett bra test - Finns flera test som innebär låg kostnad - Alltid ha en etisk medvetenhet vid testning - Använd BiB 2010!
Använd metod som har stöd i vetenskapen Evidensbaserad praktik Möta brukarens erfarenhet och önskemål Utgå från den professionella erfarenheter