2011 ÅRSRAPPORT
INNEHÅLL Inledning 3 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund 6 3. Kadmium 7 4. Ackumulation av spårelement 15 5. Oönskade organiska ämnen 17 2
Inledning Denna årsrapport är en del i vårt arbete med att synliggöra vatten- och avloppsfrågorna. Vi ser REVAQs årsrapport som ett viktigt verktyg i vår kommunikation. Certifieringssystemet REVAQ drivs av Svenskt Vatten, Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Lantmännen, Svensk Dagligvaruhandel och i samarbete med Naturvårdsverket. Ett av de åtaganden som följer för de reningsverk som anslutit sig till REVAQ-certifieringen är att öppet redovisa det som gjorts, vilka framgångar man har och de problem man stöter på. I det dagliga arbete som sker bland REVAQ-verken finns en stor kunskap om allt från provtagning av vatten till spridning av slam. I hela kedjan från uppströmsarbetet till arbetet med slamspridningen på bondens åker finns vi med och förbättrar, mäter, analyserar och kontrollerar. I denna rapport redovisar vi våra huvudsakliga insatser och resultat för 2011. Som framgår har mycket uppnåtts. Men mycket återstår också att göra fram till de mål som vi satt för år 2025. En av själva grundtankarna med REVAQ är just att de anslutna verken ständigt ska fortsätta sitt arbete på förbättringar mot långsiktiga och ambitiösa miljömål. Och kontinuerligt redovisa sina resultat. Stockholm 2012-11-28 Anders Finnson Svenskt Vatten 3
1. Sammanfattning Om REVAQ REVAQ är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Ett aktivt uppströmsarbete, ständiga förbättringar av slamkvaliteten och stora krav på spårbarhet är centralt i reningsverkens arbete. REVAQ ska säkra: att vara en drivkraft för en fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed på växtnäringen från slammet. att certifieringssystemet skall erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning. att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav. Under 2011 fanns 32 REVAQ-certifierade reningsverk i Sverige. Certifikaten utfärdas av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Reningsverkens arbete är inriktat på en ständig förbättring vad gäller framförallt kadmium, icke essentiella spårelement och oönskade organiska ämnen. Framgångar under 2011 22 av 32 reningsverk är vid eller nära det långsiktiga hållbarhetsmålet för kadmiumnivåer i slammet. 28 källor för kadmium har detekterats, som tillsammans gör det möjligt att nå de kortsiktiga kadmiummålen. 27 farliga ämnen har fasats ut. Målsättningen med arbetet med kadmium (Cd) är att nå hållbarhet och balans på åkermark vilket har definierats som att man vill nå en kadmium-fosfor-kvot, Cd/P-kvot, på 17 mg Cd/kg. Under 2011 var frekvensen denna: Cd/P-kvot under 20 Vid eller mycket nära hållbarhetsmålet 3 reningsverk Cd/p-kvot 20-30 Nära hållbarhetsmålet 19 reningsverk Cd/P-kvot över 30 En bit kvar till hållbarhetsmålet 10 reningsverk 70 % av de certifierade reningsverken har en Cd/P-kvot under 30 och måste fram till år 2025 göra en årlig minskning av kadmium med cirka 2 %. Under senaste 10-årsperioden har minskningen varit 4 % årligen. Reningsverken har satt upp mål för utsläppen av kadmium på såväl kort som lång sikt. Med nuvarande utveckling räknar man med att kunna leva upp till dessa målsättningar. En viktig bidragande orsak till detta är att de REVAQ anslutna reningsverken lyckats detektera 28 källor för kadmiumutsläpp. Detta ökar förutsättningarna för att nå målen. Det bedöms således som rimligt att majoriteten av de certifierade reningsverken kommer att nå hållbarhetsmålet för kadmium senast år 2025. 4
Om samma åkerfält gödslas med slam under perioden fram till dess att hållbarhetsmålet nås 2025 kommer kadmiuminnehållet i åkermarken öka med 1,6 gram per hektar eller med totalt ca 0,3 %. Denna ökning av kadmium i åkermarken fram till år 2025 behöver vägas mot fördelarna att redan idag på ett miljö- och resurseffektivt sätt kunna recirkulera fosfor i samhället. Spår av guld, vismut, silver och kvicksilver finns också i slam. Vid de flesta reningsverk som sprider slam medför slamspridningen en ackumulering i mark av dessa ämnen som något överstiger 0,2 % per år. Vismut förekommer hos samtliga reningsverk som ett ämne som ger ackumulering över 0,2 %. Guld ger den snabbaste ackumuleringen vilket kommer att innebära att guldhalten ökar från 50 ug/kg jord till 100 ug/kg jord under en 20 års period. De effekter som vismut och guld kan förväntas ha på miljön är med största sannolikhet ringa, men studeras nu mer noggrant. Totalt 936 olika verksamheter har granskats vad gäller förekomsten av oönskade organiska ämnen som kan hamna i avloppet. Totalt identifierades 132 oönskade ämnen vid 61 verksamheter. Granskningen baseras på över 10 000 ingående substanser. Via slammet från REVAQ-verken kunde inom jordbruket återanvändas 870 ton fosfor och 1270 ton kväve (25510 slam TS). Det övriga slammet från de REVAQ-certifierade reningsverken användes som anläggningsjord eller som täckning av avslutade avfallsdeponier. 5
2. Bakgrund Avloppsslam från svenska reningsverk innehåller en stor del av den fosfor som förs med våra livsmedel i ett kretslopp från bord till jord. Dessutom innehåller slammet en hel del kväve samt en lång rad andra viktiga makro- och mikronäringsämnen som exempelvis svavel, magnesium, järn, mangan, bor och selen. En stor del organiskt material finns också i slammet som är ett värdefullt tillskott för mullbildningen främst på kreaturslösa gårdar. Det finns därmed ett intresse att använda slammet på åkermark. Under 2011 producerade de 32 REVAQ-verken totalt 87840 ton slam TS med ett innehåll av 2665 ton fosfor, men även betydande mängd kväve och en lång rad makro- och mikronäringsämnen. Via slammet från REVAQ-verken kunde inom jordbruket återanvändas 870 ton fosfor och 1270 ton kväve (25510 slam TS). Det övriga slammet från de REVAQ-certifierade reningsverken användes som anläggningsjord eller som täckning av avslutade avfallsdeponier. Samtidigt kan slammet innehålla oönskade ämnen i form av t ex metaller och oönskade organiska substanser. Främst har effekten av kadmium och organiska miljögifter oroat och diskuterats. Under ett antal år har därför reningsverk certifierade enligt REVAQ arbetat med att redan vid anslutna industrier och verksamheter kontrollera och minska innehållet av kadmium, prioriterade spårelement och oönskade organiska ämnen. Det vi kallar uppströmsarbetet. Utöver detta förbättringsarbete finns krav på de certifierade reningsverken att alltid leverera: - ett hygieniserat slam där inte salmonella förekommer - ett slam som används för bästa möjliga växtnäringsutnyttjande och med en tydlig spårbarhet Detta arbete redovisas inte i årsrapporten 2011, utan här sker en granskning vid besiktningar att dessa arbeten utförs. Certifiering Kraven enligt kapitel 1.2. i certifieringsvillkoren för REVAQ slam kan sammanfattas så här: På lång sikt - balans på åkermarken, ingen oacceptabel ackumulering av metaller och oönskade organiska ämnen. Ingen ackumulering av kadmium från år 2025. Icke essentiella ämnen skall år 2025 inte få ackumuleras mer än 0,2 % per år. 6
3. Kadmium Åkermark innehåller alltid en viss mängd kadmium. I Sverige är den genomsnittliga halten 0,2 mg Cd/kg jord medan t.ex. i Storbritannien motsvarande siffra är 0,44 mg Cd/kg jord. I Sverige finns ett gränsvärde för att sprida slam vilket innebär att jordar som innehåller mer än 0,4 mg Cd/kg jord inte får gödslas med slam. I matjordslagret i Sverige på en hektar åkermark finns cirka 600 gram kadmium. Man räknar idag med att nedfall och urlakning har samma storleksordning. Balansen på åkermarken blir därmed ett resultat av hur man gödslar och vad man tar bort med den skördade grödan. En dominerande gröda i Sverige är vete som tar bort cirka 0,35 g Cd/ha. Andra grödor tar bort mer, till exempel sockerbetor och potatis, och andra tar bort mindre, till exempel havre och korn. Upptaget av kadmium i gröda påverkas av en rad faktorer, till exempel typ av gröda, markens ph, markens organiska innehåll (mullhalt), innehåll av lera och jordartens sammansättning samt också markens grundinnehåll av kadmium. Det bedöms att ph, mullhalt och lerhalt påverkar mer än kadmiumhalt. Dessa balanser innebär att den långsiktiga målsättningen i certifieringssystemet REVAQ har satts till 17 mg Cd/kg fosfor. Tabell 1: Cd/P-kvot, dagens Cd/P-kvot får följande bild om man jämför 2010 och 2011. Cd/Pkvot slam 2010 [mg Cd/kg P] Cd/Pkvot slam 2011 [mg Cd/kg P] Reningsverk Borås, Gässlösa ARV 25 24 Ekerö, Ekebyhovs ARV 22 22 Göteborg, Ryaverket 27 30 Haninge, Fors ARV 19 24 Helsinge Vatten, Arbrå ARV 22 22 Höganäs, Höganäs ARV 26 33 Jönköping, Huskvarna ARV 19 21 Jönköping, Simsholmens ARV 18 21 Kalmar Vatten, Kalmar ARV 16 19 Karlstad, Sjöstad ARV 17 19 Kristianstad, Centrala Reningsverket 16 17 Kungsbacka, Hammargårdens ARV 26 26 Käppalaförbundet, Käppalaverket 24 24 Mjölby, Mjölkulla ARV 36 35 7
Tabell 1, fortsättning från föregående sida Motala, Karshults ARV 25 26 Motala, Vadstena ARV 37 32 Norrköping Vatten, Slottshagens ARV 30 31 NSVA, Öresundsverket 24 26 Nynäshamn, Nynäshamns ARV 26 23 Stockholm Vatten, Bromma ARV 27 25 Stockholm Vatten, Henriksdals ARV 27 26 Sunne, Sunne ARV 35 38 SYVAB, Himmerfjärdsverket 25 23 Sörmland Vatten, Rosenholms ARV 23 72* Tekniska Verken, Nykvarnsverket 24 25 VASYD, Ellinge ARV 36 37 VASYD, Klagshamns ARV 26 31 VASYD, Källby ARV 23 27 VASYD, Sjölunda ARV 55 69* VASYD, Södra Sandby ARV 22 35 Växsjö, Växjö ARV 22 29 Ängelholm, Ängelholms ARV 24 *) Vid dessa reningsverk har mätresultatet påverkats av något eller några okända tillfälliga utsläpp. Normalt ligger värdena för Rosenholm på ca 25 mg Cd/kg P, för Sjölunda på ca 40 mg Cd/kg P. Samtidigt är det viktigt att veta att inga slampartier som hade högre kadmiumfosforkvot än 34 mg Cd/kg P har spridits på åkermark under 2011. Man kan göra en grov uppdelning av resultatet och dela upp reningsverken i dessa grupper. Cd/P-kvot under 20 Vid eller mycket nära hållbarhetsmålet 3 verk Cd/p-kvot 20-30 Nära hållbarhetsmålet 19 verk Cd/P-kvot över 30 En bit kvar till hållbarhetsmålet 10 verk Av sammanställningen framgår att sex verk, 10 % av de certifierade verken, ligger på en Cd/P-kvot mindre än 20. Totalt 16 verk (60 %) har en Cd/P-kvot som ligger mellan 20-30 och 10 verk (30 %) har en Cd/P-kvot på mer än 30. 8
Total mängd in [g] Mängd i slam [g] Mängd kadmium i slam per ansluten person (fysiska) [mg/per pers] Mängd Cd i slam vid uppnått mål [g Cd] Mängd Cd som skall reduceras [g Cd] Nödvändig minskning per år [g Cd/år] Nödvändig reduktion i % [% / år] Nödvändigt förbättringsarbete Ett sätt att kvantifiera det nödvändiga förbättringsarbetet som vi står inför är att ange hur stor mängd kadmium som måste reduceras. Detta kan göras genom att man jämför dagens totala kadmiuminnehåll med hur mycket som måste reduceras för att uppnå det långsiktiga hållbarhetsmålet. Enligt certifieringskriterierna skall också ett kortsiktigt mål bedömas som skall ligga maximalt fem år fram i tiden. Detta för att man skall kunna avgöra om arbetet bedrivs enligt uppställda krav och leder åt rätt håll. Tabell 2: Följande tabell visar nödvändiga förändringar för att nå det långsiktiga målet. Långsiktigt mål Reningsverk Borås, Gässlösa ARV 2360 1529 19 1064 464 33 2 Ekerö, Ekebyhovs ARV 428 345 20 262 83 6 2 Göteborg, Ryaverket 16948 12753 19 7299 5454 390 3 Haninge, Fors ARV 262 231 16 166 65 5 2 Helsinge Vatten, Arbrå 48 47 19 36 11 1 2 Höganäs, Höganäs ARV 650 521 17 265 256 18 4 9
Tabell 2, fortsättning från föregående sida Jönköping, Huskvarna ARV 346 541 21 447 93 7 1 Jönköping, Simsholmens ARV 1073 884 14 720 164 12 1 Kalmar Vatten, Kalmar ARV 950 945 17 846 99 7 1 Karlstad, Sjöstad ARV 817 962 14 850 112 8 1 Kristianstad, Centrala Reningsverket 1397 1376 26 1404-28 -2 0 Kungsbacka, Hammargårdens ARV 651 805 19 529 276 20 2 Käppalaförbundet, Käppalaverket 6192 6726 13 4840 1886 135 2 Mjölby, Mjölkulla ARV 313 348 21 169 179 13 4 Motala, Karshults ARV 495 502 17 332 170 12 2 Motala, Vadstena ARV 88 207 37 109 97 7 3 Norrköping Vatten, Slottshagens ARV 3414 2828 24 1568 1260 90 3 NSVA, Öresundsverket 1685 2237 18 1489 748 53 2 Nynäshamn, Nynäshamns ARV 269 226 13 166 60 4 2 Stockholm Vatten, Bromma ARV 4014 4049 13 2704 1345 96 2 Stockholm Vatten, Henriksdals ARV 12801 13262 17 8710 4551 325 2 Sunne, Sunne ARV 360 352 59 157 195 14 4 SYVAB, Himmerfjärdsverket 4170 4685 16 3499 1185 85 2 Sörmland Vatten, Rosenholms ARV 1161 1228 51 290 938 67 5 Tekniska Verken, Nykvarnsverket 1432 2248 17 1539 709 51 2 VASYD, Ellinge ARV 364 1229 62 559 670 48 4 VASYD, Klagshamns ARV 1304 1070 15 582 488 35 3 VASYD, Källby ARV 1452 1635 19 1027 608 43 3 VASYD, Sjölunda ARV 6255 12012 41 2960 9053 647 5 VASYD, Södra Sandby ARV 0 95 16 46 49 4 4 Växsjö, Växjö ARV 1363 1544 25 897 647 46 3 Ängelholm, Ängelholms ARV 444 513 17 367 146 10 2 I tabellen visas inte bara vilka mängder av Cd som skall reduceras utan också den årliga procentuella förändringen som är nödvändig. För mängderna av Cd sker också en jämförelse med reducerbara källor senare i rapporten. I kolumnen för % reduktion kan man återigen dela in reningsverken i tre kategorier. En kategori där en reduktion krävs på 1 % per år. En kategori där reduktionen måste vara 2-3 % per år och en kategori där reduktionen måste vara 4 5 % per år. Detta sammanfaller rätt väl med hög eller låg Cd/P-kvot. 10
Cd/P-kvot i slam [mg Cd/kg P] skall nås år Mängd Cd i slam vid uppnått mål [g Cd] Mängd Cd som skall reduceras [g Cd] Nödvändig minskning per år [g Cd/år] Nödvändig reduktion i % [% / år] Jämför man dessa siffror med den minskning av kadmiumförekomsten som vi uppnått under den senaste tioårsperioden (mellan 2 4 %) kan vi alltså förvänta oss en motsvarande minskning också under den kommande tioårsperioden. Utöver denna minskning behöver flera kommuner genomföra särskilda insatser för att hitta och åtgärda enskilda utsläppskällor. På så sätt kan minskningarna av kadmium lokalt bli betydligt större. Det är därför så mycket arbete läggs ned på att spåra varifrån kadmiumutsläppen kommer (se mer nedan). Man kan därför bedöma att de verk som har en Cd/P-kvot under 30 har goda förutsättningar att leva upp till det långsiktiga målet. Detta motsvarar 70 % av de certifierade verken. För övriga reningsverk krävs reduktioner på cirka 5 % per år vilket kommer att kräva en mängd extra åtgärder för att hitta enskilda utsläppskällor. Kortsiktigt mål För att bedöma rimligheten i arbetet med att nå hållbarhetsmålet bör arbetet bedrivas med kortare tidsintervaller. Man kan då lättare sätta sitt eget arbete i relation till de resultat man uppnår, se tabell 3 nedan. Tabell 3: Denna tabell visar en sammanställning av kortsiktigt mål: Kortsiktig målsättning Reningsverk Borås, Gässlösa ARV 23 2015 1440 89 22 1 Ekerö, Ekebyhovs ARV 21 2014 323 22 7 2 Göteborg, Ryaverket 27 2016 11592 1161 232 2 Haninge, Fors ARV 19 2014 186 45 15 7 Helsinge Vatten, Arbrå 21 2017 45 3 0 1 Höganäs, Höganäs ARV 23 2015 365 156 39 8 Jönköping, Huskvarna ARV Jönköping, Simsholmens ARV Kalmar Vatten, Kalmar ARV Karlstad, Sjöstad ARV 17 2012 850 112 112 12 Kristianstad, Centrala Reningsverket 17 2015 1404-28 -7 0 11
Tabell 3, fortsättning från föregående sida Kungsbacka, Hammargårdens ARV 21 2015 654 151 38 5 Käppalaförbundet, Käppalaverket 23 2013 6548 178 89 1 Mjölby, Mjölkulla ARV 30 2013 298 50 25 7 Motala, Karshults ARV 23 2015 457 45 11 2 Motala, Vadstena ARV 28 2012 180 27 27 13 Norrköping Vatten, Slottshagens ARV 28 2012 2582 246 246 9 NSVA, Öresundsverket 24 2015 2103 134 34 2 Nynäshamn, Nynäshamns ARV 22 2015 215 11 3 1 Stockholm Vatten, Bromma ARV 22 2017 3499 549 92 2 Stockholm Vatten, Henriksdals ARV 23 2017 11785 1477 246 2 Sunne, Sunne ARV 30 2013 278 74 37 11 SYVAB, Himmerfjärdsverket 21 2016 4323 362 72 2 Sörmland Vatten, Rosenholms ARV 27 2015 460 768 192 16 Tekniska Verken, Nykvarnsverket 22 2013 1992 256 128 6 VASYD, Ellinge ARV 29 2015 953 276 69 6 VASYD, Klagshamns ARV 27 2012 925 146 146 14 VASYD, Källby ARV 24 2012 1450 185 185 11 VASYD, Sjölunda ARV 35 2013 6093 5919 2960 25 VASYD, Södra Sandby ARV 25 2012 68 27 27 29 Växsjö, Växjö ARV 21 2012 1108 436 436 28 Ängelholm, Ängelholms ARV 20 2015 432 81 20 4 Av tabellen framgår att de flesta certifierade reningsverken har en ambition som är större än kravet i det långsiktiga målet. Tre reningsverk har inte ställt upp något kortsiktigt mål. Det är verk som redan idag har en Cd/P-kvot kring 17 mg Cd/kg P. Det kan konstateras att den reduktion av kadmium som krävs både för kortsiktigt mål och långsiktigt mål överensstämmer väl med den reduktion som vi har lyckat uppnå hos mer än 70 % av reningsverken under den senaste tioårsperioden. 12
Tabell 4: Medianvärdet för Cd/P-kvoten för REVAQ-verken 2008 2009 2010 2011 Antal REVAQ verk Medianvärde mg Cd/kg P 14 19 31 32 25 28 25 26 Medianvärdet för Cd/P-kvoten för REVAQ-verken var 25 mg Cd/kg P år 2010 och 26 mg Cd/kg P år 2011. Detta är en liten variation mellan 2010 till 2011 som ligger inom den statistiska felmarginalen. Arbetet med att identifiera och eliminera kadmiumkällor är ett långsiktigt arbete och kommer förmodligen inte få något tydligt genomslag förrän om ytterligare tre - fem år. Goda Lokala Exempel För att stimulera arbetet med att begränsa utsläppen av kadmium har Svenskt Vatten introducerat en bedömning i form av Goda Lokala Exempel. För att nå målet och uppfylla kravet för att vara ett gott lokalt exempel måste ett reningsverk specifikt kunna identifiera mer än fem (5) % av inkommande kadmiumflöde. Detta mål har uppnåtts vid 10 reningsverk. Främst har reningsverken kunnat identifiera kadmium som kommer från utsläpp vid värmeverk, flygplatser, industrianslutningar och från dagvatten. Detekterade källor En av de viktigaste delarna i arbetet handlar om att spåra varifrån kadmiumet kommer. Inom ramen för REVAQs uppströmsarbete har vi under det senaste året lyckats finna inte mindre än 28 olika utsläppskällor av kadmium. Då har dubbletter tagits bort, till exempel har flera VA verk angivit "biltvättar", men dessa har bara räknats som en. Däremot har "flygplatser" räknats som flera i de fall man har namngivit de olika flygplatserna. Andra kadmiumkällor som vi funnit är läckage från pappersbruk, deponier och kylsystem. Vid flera reningsverk har man detekterat ett flertal olika utsläppskällor. I Eslöv sju stycken, i Norrköping 5 och i Karlstad 3. I Eslöv har man hittat kadmium i spillvatten från livsmedelsindustrin Procordia. Kadmiumläckor har också detekterats hos bland andra: o o o Karlstad industriell verksamhet och biltvättar Helsingborg Berendsens tvätteri och Sita fordonstanktvätt Norrköping plastpåsetillverkaren Miljösäck AB och Agroetanol AB 13
Mängd kadmium gram/år Vårt långsiktiga mål till år 2025 är att minska kadmiuminnehållet i slam med totalt cirka 30 000 gram/år. Redan idag har vi kunskap om varifrån omkring 15 000 gram årligen kommer ifrån. Detta gör att vi med ganska stor säkerhet kommer att kunna leva upp till målen. Detta kan också åskådliggöras grafiskt: 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Kadmium innehåll i slam Cd i dag Cd kortsiktigt mål Cd långsiktigt mål Cd i detekterade källor Figur 1. Kadmium i olika fraktioner. Av detta framgår att det redan idag finns möjlighet att identifiera betydande del av den mängd kadmium som måste reduceras. Bland de identifierade källorna ingår dagvatten som en problematisk post. Flera reningsverk tar idag emot dagvatten som är förorenat av fordonstrafik och dess bortkoppling är tidsödande och kan vara mycket besvärligt och ibland inte alls möjlig. Inom perioden fram till de långsiktiga målen ska vara nådda (2025) kan dock betydande arbeten och förbättringar åstadkommas. Vår slutsats av ovanstående sammanställning av identifierade utsläppskällor, historisk utveckling vad gäller förekomst av kadmium i samhället samt förbättrad spårnings- och analysteknik blir att det långsiktiga målet 17 mg Cd/kg P kommer att kunna uppnås vid de flesta certifierade reningsverk. Effekt av kadmium på åkermark De reningsverk som producerar ett slam med en Cd/-kvot under 20 mg Cd/kg P har fram till balansåret 2025 en mycket ringa påverkan på kadmiumbalansen i åkermarken. Urlakning, nedfall, varierat skördeupptag och erosion påverkar mer. För de reningsverk som har en Cd/P-kvot som överstiger 20 sker en viss ackumulering av kadmium i marken. Genomsnittlig Cd/P-kvot är idag 28 mg Cd/kg P vilken alltså skall minskas till 17 mg Cd/kg P fram till år 2025. I matjordslagret i Sverige på en hektar åkermark finns cirka 600 gram kadmium. Man räknar idag med att atmosfäriskt nedfall och urlakning har samma storleksordning. Balansen på åkermarken blir därmed ett resultat av hur man gödslar och vad man tar bort med den skördade grödan. 14
Vid kvoten 28 mg Cd/kg P i slammet är tillförseln 0,6 gram Cd per hektar och år mot en bortförsel på 0,35 gram Cd per hektar och år. Det sker i så fall en ackumulering med 0,25 gram kadmium per hektar och år. Om det antas att det tar 13 år (fram till 2025) att nå en Cd/P-kvot på 17 kommer totalt 3,2 gram kadmium att ackumuleras. Eftersom en successiv minskning av kadmiumutsläppen är att förvänta innebär det att ackumulationen bedöms bli omkring hälften så stor, dvs. totalt 1,6 gram per hektar under perioden fram till dess att balans kan uppnås. 1.6 gram/ha motsvarar en ökning av kadmiumhalten i jordbruksmarken på ca 0,3% eller ungefär det atmosfäriska nedfallet under 4 år. Denna ökning av kadmium i åkermarken fram till år 2025 behöver vägas mot fördelarna att redan idag på ett miljö- och resurseffektivt sätt kunna recirkulera fosfor i samhället. Den slamgödsling som sker under REVAQ kontroll kommer bara att bidra till ökad ackumulation under en begränsad tid. Kadmiuminnehållet i marken påverkas endast försumbart. Detta är också slutsatsen från de nu mer än 30 åriga försöken med slamgödsling som bedrivs i Malmö och Lund. Dessa försök visar också vilket är helt avgörande att det inte sker något ökat upptag av kadmium i grödan vid slamgödsling. 4. Ackumulation av spårelement I vårt samhälle förekommer idag användning av en mängd spårelement (grundämnen som bara förekommer i relativt små mängder i berg, jord, växter och djur) som används i allt större utsträckning, inte minst i textilier, smink, hygienprodukter och i olika elektronikkomponenter. Det finns naturligtvis en risk för att oönskade spårelement kan hamna i avloppet och därmed följa med slammet från reningsverken och ut på våra åkrar. För de flesta av dessa ämnen finns idag inga lagstadgade gränsvärden och en okontrollerad ackumulering av dessa ämnen skulle kunna leda till en hastig höjning av dessa halter i marken. För de sju grundämnen som innebär störst risk för miljö- och hälsa är det redan lagstadgat att följa dem i slammet och i jordbruksmarken (kadmium, bly, kvicksilver, krom, koppar, zink, nickel). Inom certifieringssystemet REVAQ går vi betydligt längre, därför sker världens mest avancerade granskning av vilka 60 olika grundämnen som skulle kunna leda till en oacceptabel ackumulering i mark. Analys av grödor (t.ex. vete eller potatis) för att studera dessa ämnen är inte möjlig då grödornas innehåll av dessa ämnen är låg att upptaget inte kan mätas. Kontrollen måste därför istället ske i slammet och beräkningar görs sedan på vilken ökning av ämnet det teoretiskt skulle innebära i jordbruksmarken. Målet är att ämnen som inte är essentiella för grödorna, ska år 2025 inte ackumuleras mer än 0,2 % per år i jordbruksmarken. Bland icke essentiella spårelement intar guld, vismut silver och kvicksilver en särställning. Dessa fyra ämnen påträffas hos de flesta reningsverk. Tabell 5: Ackumulering i % per år av de fyra ämnen som ackumuleras mest: Guld Vismut Silver Kvicksilver 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Medel 2,5 2,3 0,8 0,7 0,6 0,6 0,4 0,3 15
För dessa ämnen har skett en viss minskning i anrikning från år 2010-2011, förutom för silver vars nivåer är oförändrade. Det mest frekventa ämnet är vismut där samtliga certifierade reningsverk noterade detta ämne bland de fyra ämnen som har högst ackumulering. Guld noterades vid alla verk utom vid två. Guld är det ämne som har högst ackumulering räknat som % per år. Tabell 6: Ackumuleringshastighet för spårelement sedan 2008 och antal reningsverk där ackumuleringshastigheten är över 0,2 % per år: Spårelement % Ackumulerings hastighet Min - Max 2008 % Ackumulerings hastighet Min - Max 2009 % Ackumulerings hastighet Min - Max 2010 % Ackumulerings hastighet Min - Max 2011 Antal verk 2011 där spårelementet överstiger 0,2 % i ackumuleringshastighet Guld 1,1-4,81 1,45-12,73 0,22-8,151 1,17-4,7 30 Vismut 0,2-0,58 0,28-1,89 0,35-1,5 0,27-1,15 32 Silver 0,6-2,28 0,3-2,45 0,19-1,95 0,2-2,1 25 Kvicksilver 0,2-0,6 0,2-0,59 0,19-0,62 0,13-0,51 20 Tenn 0,2-0,3 0,13-0,47 0,14-0,27 0,11-0,36 9 Antimon 0,2-0,45 0,25-1,1 0,2-1,3 0,28-1,3 4 Guld har den största ackumuleringen i mark, påtagligt högre än för övriga ämnen (men det beror inte på att guldhalterna är höga i slam utan att guldhalterna är mycket låga i mark). Halten av guld i normal åkermark är enligt Naturvårdsverket (Rapport 5148) cirka 0,005 mg Au/kg jord, dvs. 50 ug/kg. med nuvarande ackumuleringshastighet skulle en fördubbling av guldinnehållet i jord ske på cirka 20-100 år. Guldinnehållet skulle då bli cirka 100 ug/kg jord. Vad detta skulle kunna få för långsiktiga konsekvenser vet vi inte helt säkert, men idag finns inga indikationer på att detta skulle störa mark, mikroliv i mark eller gröda. Här pågår fortsatta studier. Vismut noteras vid samtliga reningsverk som ett spårämne som leder till en ackumuleringshastighet på över 0,2 % per år. Syftet med certifieringssystemet är att bevaka och förhindra oacceptabel ackumulering av oönskade ämnen i åkermark. Trots att användningen av dessa ämnen ökar i vår omgivning så kan vi konstatera att risken för ackumulation minskar på åkermark. En av de viktiga delarna i REVAQ-arbetet handlar om att spåra varifrån dessa prioriterade spårelement kommer. I många fall kommer de från vanliga hushållsprodukter men i andra fall kan de också bero på en lokal industrianslutning eller komma från några tandläkarmottagningar som inte ännu är kvicksilversanerade. 16
5. Oönskade organiska ämnen Det är nödvändigt att hitta effektiva strategier för att minska förekomsten av oönskade organiska ämnen i slam. Det är dock svårt att mäta och analysera dessa direkt i slammet eller att spåra dessa ämnen uppåt i avloppssystemet eftersom halterna är mycket låga och det kan också vara svårt att veta vilka ämnen man ska prioritera först i sitt uppströmsarbete. Därför är det betydligt bättre att också när det gäller oönskade organiska ämnen söka efter källorna till de ämnen vi vill kontrollera. De oönskade ämnena kommer främst från hushåll, sjukhus, industrier eller andra verksamheter. Kontroll av vilka ämnen som släpps ut kan idag göras vid de flesta anslutna verksamheter. Genom industriernas egenkontroll finns en bra möjlighet att granska vilka kemikalier och ämnen som dessa verksamheter använder. Hushållens bidrag till dessa utsläpp är svårare att hantera. Ett framgångsrikt uppströmsarbete, med en långsiktig utfasning av miljöfarliga produkter som säljs till hushållen, är det bästa sättet att angripa dessa utsläpp. Här är Svenskt Vatten med och driver på för en mer strikt kemikalielagstiftning och deltar också i arbetet med miljömärkning av produkter genom sitt arbete i Svanen miljömärkning. REVAQ verken arbetar med kontroll och begränsningar av oönskade organiska ämnen på två olika nivåer: - Vi identifierar och fasar ut oönskade ämnen redan vid källan i samarbete med anslutna industrier och verksamheter. De ämnen som i första hand fasas ut är de s.k. utfasningsämnena enligt Kemikalieinspektionens PRIO-guide. - Vi följer forskningsfronten nära för att ständigt bygga på vår kunskap om huruvida de organiska ämnen som kan finnas i slammet kan påverka jordbruksmarken, tas upp av grödorna eller påverka människors hälsa. Granskning av oönskade ämnen från miljöfarliga verksamheter Samhället har en rad olika regler och lagar som reglerar miljöfarliga verksamheter som t.ex. utsläpp av föroreningar eller användning av mark på sätt som kan leda till skada på människor och miljö. För vissa miljöfarliga verksamheter krävs tillstånd från miljödomstol eller länsstyrelse (A och B verksamheter), andra har endast anmälningsplikt (C verksamhet) medan ytterligare en kategori (U verksamhet) varken är anmälnings- eller tillståndspliktig. Samtliga till reningsverket anslutna A, B, C och U verksamheter skall granskas vad gäller användning av kemikalier. I de fall man bland dessa kemikalier påträffar ämnen som finns med på Kemikalieinspektionens utfasningslista skall dessa ämnen fasas ut i samråd med den anslutna verksamheten. Reningsverket kan också göra egna prioriteringar för att fasa ut även andra ämnen än de på PRIO-listan upptagna utfasningsämnena. 17
I nedanstående tabell kan man utläsa dels hur många anslutna miljöfarliga verksamheter som finns och hur stor andel som blivit granskade vid de certifierade reningsverken under 2011. Tabell 7: Anslutna miljöfarliga verksamheter som finns och hur stor andel som blivit granskade vid de certifierade reningsverken under 2011: A-industrier B-verksamhet C-verksamhet U-anläggning Summa Anslutna 84 527 2544 4664 7 819 Granskade 48 297 407 183 936 God kontroll börjar finnas över anslutna verksamheter. Detta underlättas av ett gott samarbete med de länsstyrelser och kommunala miljökontor som utövar tillsynen över dessa. Granskningen prioriterar i tur och ordning A och sedan B, C och sedan U-verksamheter. Totalt 936 verksamheter har granskats under 2011. Granskningen innebär att kemikalielistor för verksamheten studeras och i det fall man påträffar olämpliga ämnen, till exempel utfasningsämnen på PRIO-listan, skall dessa fasas ut. Vid varje verksamhet kan det finnas en lång rad olika ämnen som blir föremål för granskning. Det betyder att totalt har storleksordningen ca 10 000 kemiska ämnen granskats och riskbedömts av de påkopplade verksamheterna och de certifierade reningsverken under 2011. PRIO-produkter till avlopp påträffades vid dessa verksamheter. A-industrier B-verksamhet C-verksamhet U-anläggning Summa Med PRIO 7 28 23 3 61 Samma ämne kan finnas vid flera anläggningar och en anläggning kan ha flera ämnen. Vid de 61 anläggningar som använder oönskade ämnen har under 2011 totalt 132 kemiska substanser påträffats. Alla dessa ämnen är väl beskrivna och dokumenterade. Den totala mängden av dessa ämnen är över nio tusen kilo (9079 kg). Anslutna verksamheter har ett lagstadgat krav enligt förordningen för verksamhetsutövares egenkontroll att föra dessa register vilket gör att det finns kompletta listor över de påträffade ämnena. Bland de identifierade ämnena dominerar dessa: Vätebehandlad nafta Lätt avaromatiserad lacknafta Medeltung alifatisk lacknafta Fluorväte 1 522 kg 906 kg 3 813 kg 973 kg 18
Utfasningar Under 2011 har totalt 27 ämnen fasats ut i samråd mellan REVAQ certifierade reningsverk och den anslutna verksamheten. Detta innebär att ämnena helt tagits bort från verksamheterna och därmed har utsläppen eliminerats. De flesta utfasade ämnen förekommer ofta i små mängder. Oftast är mängden från 0,1 till 10 kg per år. Den totala minskningen av skadliga ämnen som fasades ut under 2011 uppgår till 3 753 kg. Av dessa märks speciellt en mycket stort utfasning på sammanlagt 3 345 kg formaldehyd från en livsmedelsindustri i Kalmar. Genom uppströmsarbetet vid reningsverket i Bromma fasade man ut 270 kg lacknafta från bland annat fordonstvättar. Sammanfattar man arbetet med oönskade ämnen kan man göra följande uppställning. Cirka 10 000 ämnen har granskats vid 936 anslutna verksamheter Totalt 132 ämnen har påträffats som olämpliga vid 61 verksamheter Totalt 27 ämnen har fasats ut från 32 verksamheter Utfasningen av dessa olämpliga ämnen har påskyndats genom REVAQ systemet. 19