Inledning. Stockholm Anders Finnson Svenskt Vatten

Transkript

1 2015 ÅRSRAPPORT 1

2 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Om Revaq 4 Framgångar under Spår av guld, vismut, silver, tenn och kvicksilver finns också i slam 5 Bakgrund 6 Certifiering 7 Revaq-certifierade verk 7 Uppströmsarbete 7 Kadmium 10 Nödvändigt förbättringsarbete 10 Mål för Kortsiktiga mål 12 Median och medelvärdet för kadmiumfosforkvoten 13 Identifierade och eliminerade kadmiumkällor 14 Flera goda exempel för att minska kadmiumbelastningen 16 Effekt av kadmium på åkermark 16 Spårelement 17 Goda exempel för att minimera belastning av spårelement 19 Oönskade organiska ämnen 20 Granskning av oönskade ämnen från miljöfarliga verksamheter 20 Utfasningar 21 Goda exempel 22 Fosforförordningen hur går det? 22 Forskningen 22 Vetenskapliga rådet 24 Informationsinsatser 25 Bilaga 27 2

3 Inledning Denna årsrapport är en del i vårt arbete med att synliggöra vatten- och avloppsfrågorna. Revaqs årsrapport är ett viktigt verktyg i vår kommunikation. Revaq är ett nationellt kvalitetssäkringssystem för reningsverk. Revaq drivs av Svenskt Vatten, LRF, Lantmännen, Svensk Dagligvaruhandel och i samarbete med Naturvårdsverket. Svensk Vatten står som ensam ägare till systemet. Ett åtagande för reningsverken som anslutit sig till Revaq är att öppet redovisa vad som gjorts, vilka framgångar man nått och vilka problem och utmaningar man stött på. I det dagliga arbete som sker bland Revaq-verken finns en stor kunskap om allt från uppströmsarbete, provtagning av vatten till användning av slam inom jordbruket. I hela kedjan från uppströmsarbetet till arbetet med slamanvändningen på bondens åker finns vi med och förbättrar, mäter, analyserar och kontrollerar. I denna rapport redovisar vi våra huvudsakliga insatser och resultat för Som framgår har mycket uppnåtts. Men mycket återstår också att göra för många, för att det ska vara möjligt att nå de mål som vi satt för år En av grundtankarna med Revaq är att de anslutna verken ständigt ska arbeta för förbättringar mot långsiktiga och ambitiösa miljömål. Och kontinuerligt redovisa sina resultat. På så sätt bygger vi ett fungerande kretsloppssamhälle. Stockholm Anders Finnson Svenskt Vatten 3

4 Sammanfattning OM Revaq Revaq är ett certifieringssystem som verkar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Ett aktivt uppströmsarbete, ständiga förbättringar av slamkvaliteten och stora krav på spårbarhet är centralt i reningsverkens arbete. Revaq ska säkra: att vara en drivkraft för en fortlöpande förbättring av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed på slamkvaliteten att certifieringssystemet skall erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav. I slutet av 2015 fanns 42 Revaq-certifierade reningsverk i Sverige. Två nya verk har anslutits under året. Certifikaten utfärdas av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Reningsverkens arbete är inriktat på en ständig förbättring vad gäller framförallt kadmium, icke essentiella spårelement och oönskade organiska ämnen. FRAMGÅNGAR UNDER 2015 Under 2015 återfördes ton fosfor (drygt en tiondel av Sveriges mineralgödselimport av fosfor) och ton kväve via slam från Revaq-certifierade reningsverk till åkermark. Slam som inte återfördes till åkermark från de Revaq-certifierade reningsverken användes som anläggningsjord eller vid sluttäckning av avfallsdeponier. Det återfördes även ton mullbildande material samt makronäringsämnen som kalcium, magnesium och svavel och mikronäringsämnen som exempelvis koppar, mangan och zink. 32 av 42 reningsverk är vid eller nära det långsiktiga målet för 2025 för kadmiumnivåer i slammet. 42 enskilda kadmiumkällor har detekterats, vilket ökar förutsättningarna att nå kadmiummålen. Förekomster av 70 farliga ämnen hos anslutna verksamheter har eliminerats. Målsättningen med arbetet med kadmium (Cd) är att nå hållbarhet och balans på åkermark, vilket har definierats som en kadmium-fosfor-kvot, Cd/P-kvot, på 17 mg Cd/kg P i slammet. Under 2015 var kvoten för slam som godkänts för användning på åkermark följande: Cd/P-kvot under 20 Vid eller mycket nära kadmiummålet för reningsverk Cd/p-kvot Nära kadmiummålet för reningsverk Cd/P-kvot över 30 En bit kvar till kadmiummålet för reningsverk 77 procent av de certifierade reningsverken har en Cd/P-kvot under 30 mg Cd/kg P och måste till år 2025 göra en årlig minskning av kadmium med cirka två procent. Under den senaste 10-årsperioden har minskningen varit fyra procent årligen. 4

5 Utifrån det långsiktiga balansmålet av Cd/P-kvot 17 mg Cd/kg P som ska uppnås senast år 2025 arbetar de Revaq-certifierade reningsverken för att minska slammets innehåll av kadmium. Reningsverken sätter själva upp mål med 5-årsintervall som används för att fortlöpande utvärdera det egna uppströmsarbetet. Med nuvarande utveckling bedömer majoriteten av de certifierade reningsverken att de kommer att vara mycket nära eller nå målet för kadmium senast år En viktig bidragande orsak till detta är att de Revaq-anslutna reningsverken under 2015 lyckats detektera 42 olika källor för kadmiumutsläpp. Detta ökar förutsättningarna för att nå målen. Totalt 389 olika verksamheter som till exempel industrier, biltvättar, värmeverk och sjukhus har kontaktats för utfasning av oönskade organiska ämnen som kan hamna i avloppet. Totalt har oönskade ämnen fasats ut i 70 fall under SPÅR AV GULD, VISMUT, SILVER, TENN OCH KVICKSILVER FINNS OCKSÅ I SLAM För de flesta reningsverk där slam används på åkermark medför slamanvändningen en ackumulering i mark av guld, vismut, silver och tenn vilken överskrider 0,20 procent per år. Silver förekommer hos 93 procent av anslutna reningsverk som ett ämne som ger ackumulering över 0,20 procent. Guld är det spårämne som ger den snabbaste ackumuleringen. Guldhalten ökar från 50 mg/ton* jord till 100 mg/ton jord under en 20-årsperiod med nuvarande ackumuleringstakt. De effekter som vismut och guld kan förväntas ha på miljön är med största sannolikhet ringa. 5

6 Bakgrund Avloppsslam från svenska reningsverk innehåller en stor del av den fosfor som förs med våra livsmedel i ett kretslopp från bord till jord. Dessutom innehåller slammet en hel del kväve samt en lång rad andra viktiga makro- och mikronäringsämnen som exempelvis svavel, magnesium, mangan, bor och selen. Det finns även en stor del organiskt material, som är ett värdefullt tillskott för mullbildningen främst på kreaturslösa gårdar. Därför är användning av slam på åkermark relevant. Under 2015 återfördes ton fosfor (drygt 10 procent av Sveriges mineralgödselimport) och ton kväve via slam från Revaq-certifierade reningsverk till åkermark. Det återfördes även ton mullbildande material samt makronäringsämnen som kalcium, magnesium och svavel och mikronäringsämnen som exempelvis koppar, mangan och zink. Slam som inte återfördes till åkermark från de Revaq-certifierade reningsverken användes som anläggningsjord eller vid sluttäckning av avfallsdeponier. Under 2015 användes totalt ton slam TS inom jordbruket. Under 2015 producerade de 42 Revaq-verken totalt ton slam TS (torrsubstans) godkänt för användning på åkermark enligt Revaq-reglerna. Slammet innehöll ton fosfor, men även betydande mängd kväve och en lång rad makro- och mikronäringsämnen. Under året har mer än 4,7 miljoner personer varit anslutna till Revaq-certifierade reningsverk, vilket är drygt hälften av alla personer som är anslutna till kommunala reningsverk i Sverige. SLAMPRODUKTION 2015 Slam från ej certifierade reningsverk Ej godkänt slam från Revaq-certifierade reningsverk Godkänt slam från Revaqcertifierade verk Diagram 1. Revaq-certifierade reningsverk stod för nästan hälften av slamproduktionen från kommunala reningsverk under Den röda tårtbiten står för slampartier från Revaq-certifierade reningsverk som ej godkänts för användning på åkermark enligt Revaq-reglerna. Samtidigt kan slammet innehålla oönskade ämnen i form av till exempel metaller och oönskade organiska substanser. Under ett antal år har reningsverk, certifierade enligt Revaq, arbetat med att redan vid anslutna industrier och andra verksamheter kontrollera och minska innehållet av kadmium, prioriterade spårelement och oönskade organiska ämnen. Vi kallar det för uppströmsarbetet. 6

7 Utöver detta förbättringsarbete finns krav på de certifierade reningsverken att alltid leverera: ett slam som är hygieniserat så att inte salmonella förekommer ett slam som används för bästa möjliga växtnäringsutnyttjande och med en tydlig spårbarhet. CERTIFIERING Kraven enligt kapitel 1.2. i Revaq-reglerna 2015 för godkänt slam från Revaq-certifierade reningsverk kan sammanfattas så här: Balans på åkermarken, ingen oacceptabel ackumulering av metaller och oönskade organiska ämnen på lång sikt. Ingen ackumulering av kadmium från år Icke essentiella ämnen ska år 2025 inte ackumuleras med mer än 0,2 procent per år. Salmonellafrihet Alla slampartier som används på åkermark ska vara spårbara på en digital GIS-karta Revaq-certifierade verk Under 2015 har två nya reningsverk anslutits till Revaq, Knivsta och Flens avloppsreningsverk. Totalt är nu 42 avloppsreningsverk anslutna till certifieringssystemet, se Diagram 2. Genom att fler och fler reningsverk väljer att Revaq-certifiera sig ökar det fortlöpande och systematiska uppströmsarbetet bland Sveriges reningsverk, kommuner och anslutna industrier och verksamheter. Detta leder till att kvaliteten på det inkommande avloppsvattnet till reningsverken förbättras och därmed även kvaliteten på slammet och det vatten som släpps ut i våra sjöar och vattendrag Diagram 2. Antal Revaq-anslutna reningsverk de senaste 8 åren. Uppströmsarbete Uppströmsarbetet hos de Revaq-certifierade reningsverken syftar till att minska inflödet av kadmium, prioriterade spårelement och oönskade organiska ämnen in till reningsverket. Därmed minskas också föroreningarna i reningsverkens producerade slam. Uppströmsarbetet har betydligt fler värdefulla effekter. Reningsverken är inte byggda för att kunna rena dessa oönskade ämnen ur avloppsvattnet. När reningsverk belastas med vatten som innehåller höga halter av oönskade ämnen påverkas framförallt den biologiska reningen, vilket leder till försämrad rening. Uppströmsarbetet leder därför till att reningsprocessen inte störs och att färre av oönskade ämnen hamnar i hav, sjöar och vattendrag. Många vattendrag är vattentäkter och 7

8 levererar det råvatten som renas i vattenverk och kvalitetssäkras som dricksvatten. Råvattenkvaliteten är avgörande för vilken kvalitet det producerade dricksvattnet får. Verken släpper alltså ut föroreningar som en konsekvens av förekomst av oönskade ämnen i avloppsvattnet. Uppströmsarbetet kan därför innebära förbättrade reningsresultat och en bättre vattenkvalitet i hav, sjöar och vattendrag. Insatserna resulterar i att användningen av oönskade ämnen minskar i hushåll och till reningsverken anslutna verksamheter vilket är positivt då exponeringen av farliga ämnen minskar i hushållen. Effektivt uppströmsarbetet måste bedrivas på flera fronter. En viktig del av arbetet är information om varifrån oönskade ämnen kommer. Verken arbetar därför med att informera såväl allmänhet som företag. Genom att skriva yttranden i samband med miljöprövning av verksamheter som avser att ansluta till kommunala spillvattennät kan verken på ett tidigt stadium påverka utformningen av dessa verksamheter så att utsläpp av oönskade ämnen minimeras eller undviks. 19 av de Revaqcertifierade reningsverken har under året arbetat aktivt med att lämna yttranden i tillståndsprocesser inför etableringar eller omprövningar av befintliga tillstånd. Sörmland Vatten som driver flera Revaq-certifierade reningsverk har arbetet med yttranden rörande ansökan om förnyat tillstånd enligt miljöbalken för SKF:s verksamhet i Katrineholm. Gryaab som driver Ryaverket i Göteborg har under året bevakat flera miljöprövningsärenden: 1. Gryaab har gjort bedömningen att utsläpp från vissa typer av 3D-skrivare inte är lämpliga att ledas till reningsverket 2. I tillståndet för en flygplats har villkor för utsläpp till vatten skrivits in i tillståndet 3. Gryaab har yttrat sig angående en reningsanläggning för en producent av tobaksprodukter. Yttrandet har handlat om lämplig reningsteknik, vilket kommer att minska utsläpp av organiska ämnen och även ha en viss påverkan på företagets utsläpp av kadmium 4. Pågående tillståndsprocess för en kemikalieproducent där analyser på processvatten har visat på toxicitet. Detta har resulterat i att bolaget har fått utreda orsaken, förbättra reningsutrustningen, se över lämplig omhändertagare samt uppdatera kontrollprogrammet 5. Yttranden gällande en fiskodlare som använder sig av analyser med mycket farliga kemikalier. Gryaab har haft synpunkter på att förbrukade kemikalier ska samlas upp och att alternativa analysmetoder bör tas fram 6. En avfallshanterare har sökt tillstånd för utökad avfallshantering. Gryaab har yttrat sig i ärendet och påpekat att för både dag- och spillvattnet krävs ökad säkerhet vid lossning och lastning av både kemikalier och avfall 7. En kemikalietillverkare har sökt tillstånd för att få använda andra typer av reagenskemikalier. Gryaab har bedömt dessa som acceptabla, men sagt att nivån på utsläppet måste begränsas 8. I yttrande angående tillståndsansökan för en metallverkstad anger Gryaab att organiskt innehåll i processvattnet måste beskrivas bättre. Endast miljögodkända tvätt- och avfettningsmedel ska få användas och utökad provtagning behövs för att se om reningen är tillräcklig. Gryaab kräver också att färgvatten inte får ledas till avloppsnätet 9. En pappersindustri har gått över från lösningsmedelsbaserad produktion till vattenbaserad produktion vilket föranlett förnyad tillståndsansökan. Gryaab krävde i sitt yttrande en 8

9 beskrivning av och provtagning på alla processvattenströmar. Dessutom vill reningsverket att industrins egen rening eliminerar toxiciteten hos processvattnet innan det leds till avloppsnätet 10. Flera ärenden med däcktvättar har inneburit krav på att däcktvättvattnet inte får släppas till avloppsnätet. Yttranden inför miljöprövning Arbete med riktlinjer, policy eller bestämmelser Bortkoppling av verksamhet Samarbete med verksamheter Lokalisering, identifiering av källa till utsläpp Provtagning och spårning av källor till utsläpp Arbete med kemikalieslistor Information riktad till företag Information riktad till allmänheten Diagram 3. Uppströmsinsatser av de Revaq-certifierade reningsverken under En annan viktig del av uppströmsarbetet är kontroll av kemikalielistor från anslutna verksamheter. Syftet med kontrollerna är att uppmärksamma anslutna verksamheter på att utfasningsämnen som finns med på kemikalieinspektionens PRIO-lista inte får tillföras det kommunala avloppsnätet. Under 2015 har 27 av de certifierade reningsverken arbetat med kontroller av kemikalielistor. Ett av de verk som systematiskt arbetat med att kontrollera kemikalielistor är Västra stranden i Halmstad. Samtliga anslutna verksamheter som är anmälningspliktiga, även kallade C- verksamheter, och de verksamheter som varken är tillstånds- eller anmälningspliktiga, U-verksamheter, har kontaktats under året angående deras kemikalieanvändning. Kemikalielistor har skickats in när det funnits kemikalier som når spillvattnet och dessa har granskats utifrån kemikalieinspektionens PRIOdatabas. Eftersom A- och B-verksamheter granskats tidigare år har därmed kemikalielistor från samtliga anslutna verksamheter granskats i och med årets insats. En annan viktig del av uppströmsarbetet är att spåra utsläppskällor. Då källan till förhöjda halter av kadmium eller prioriterade spårämnen inte är känd genomförs spårningsinsatser i ledningssystemet. När källan identifierats informeras verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren om problemen. Slutligen vidtas åtgärder för att minimera eller eliminera utsläppen. I vissa fall kopplas källan bort helt från det kommunala avloppsnätet. 23 av de certifierade reningsverken har, under 2015, ägnat sig åt det tidskrävande arbetet att spåra källor till prioriterade spårämnen i ledningsnätet. 21 av verken har identifierat en eller flera källor till prioriterade spårämnen. 25 reningsverk har under rapportåret samarbetat med verksamheter för att minska eller eliminera oönskade utsläpp till avloppsnätet. Tio reningsverk har kopplat bort verksamheter från avloppsnätet eftersom de levererar ett vatten som innehåller för höga halter oönskade ämnen. 9

10 Ett exempel på hur detta arbete bedrivs kommer ifrån Växjö där Sundets avloppsreningsverk genomfört flödesproportionella provtagningar av avloppsvattnet med avseende på metaller och utvalda prioriterade ämnen i utvalda punkter inom Västra Industriområdet. I vissa punkter såg verket förhöjda värden och i samband med själva provtagningen upptäcktes färgat vatten i avloppet. Detta vatten kunde härledas till en verksamhet som tvättade rent färgbehållare. Spårning eller kanske bara en koll då och då i ledningsnätet kan verkligen löna sig i miljöarbetet! Kadmium Åkermark innehåller alltid en viss mängd kadmium. I Sverige är den genomsnittliga halten 0,20 mg Cd/kg jord medan till exempel den motsvarande siffran i Storbritannien är 0,44 mg Cd/kg jord. I Sverige finns ett gränsvärde för att använda slam vilket innebär att jordar som innehåller mer än 0,40 mg Cd/kg jord inte får gödslas med slam. I matjordslagret i Sverige på en hektar åkermark finns cirka 600 gram kadmium. Man räknar idag med att atmosfäriskt nedfall och urlakning har samma storleksordning. Balansen på åkermarken blir därmed ett resultat av hur man gödslar och vad man tar bort med den skördade grödan. En dominerande gröda i Sverige är vete som tar bort cirka 0,35 g Cd/ha. Vissa grödor tar bort mer, till exempel sockerbetor och potatis. Andra tar bort mindre, till exempel havre och korn. Upptaget av kadmium i gröda påverkas av en rad faktorer, till exempel typ av gröda, markens ph, markens organiska innehåll (mullhalt), innehåll av lera och jordartens sammansättning samt också markens grundinnehåll av kadmium. Det bedöms att ph, mullhalt och lerhalt påverkar mer än kadmiumhalt. 1 För att få balans mellan tillförsel och bortförsel innebär detta sammantaget att den långsiktiga målsättningen i Revaq har satts till 17 mg Cd/kg fosfor. Sven-Eriks Nilssons SLU-studie från 2015 om klosettvattenkvalitet, pekar på att klosettvatten ligger mellan mg Cd/kg P, dvs Cd/P-kvoten i klosettvatten är högre än vad som tidigare rapporterats. Detta innebär extra utmaningar för många reningsverk att till år 2025 kunna nå 17 mg Cd /kg P. NÖDVÄNDIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE Ett sätt att kvantifiera det nödvändiga förbättringsarbete som Revaq-verken står inför är att ange hur stor mängd kadmium som måste reduceras. Detta kan göras genom att man jämför dagens totala kadmiuminnehåll med hur mycket som måste reduceras för att uppnå Revaq-reglernas kadmiummål för Enligt certifieringskriterierna ska också ett kortsiktigt mål bedömas. Detta ska ligga maximalt fem år fram i tiden. Anledningen är att vi ska kunna avgöra om arbetet bedrivs enligt uppställda krav och leder åt rätt håll. 1 Andersson, P. G. Slamspridning på åkermark. Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under perioden 1981 till

11 Andel av reningsverken MÅL FÖR 2025 För att få en bild av vilken årlig reduktion av kadmium som krävs för att de Revaq-certifierade verken ska nå 17 mg Cd/kg fosfor har verken delats in grupper med avseende på den procentuella årliga minskning av kadmiumhalt i slam som krävs för att nå målet för % 70% 60% 50% 40% 30% 20% under över 30 10% 0% Diagram 4. Andel Revaq-certifierade reningsverk med en Cd/P-kvot under 20 mg Cd/kg P, mellan 20 och 30 mg Cd/kg P respektive över 30 mg Cd/kg P de senaste 5 åren. Sju verk, det vill säga 17 procent av de certifierade verken, ligger på en Cd/P-kvot som är mindre än 20 mg Cd/kg P. Totalt 25 verk (60 procent) har en Cd/P-kvot som ligger mellan mg Cd/kg P och nio verk (23 procent) har en Cd/P-kvot på mer än 30 mg Cd/kg P. Cd/P-kvot för samtliga Revaqcertifierade reningsverk finns redovisad i bilaga procent av de Revaq-certifierade reningsverken har en kadmiumfosforkvot under 30 mg Cd/kg P. För dessa reningsverk krävs en årlig reduktion av kadmiumfosforkvot med 4 procent eller mindre för att nå det långsiktiga målet på 17 mg Cd/kg P till För övriga reningsverk krävs reduktioner på cirka fem procent per år, vilket kommer att kräva extra åtgärder för att enskilda utsläppskällor ska hittas. Når Cd-halt målet innan 2025 Når Cd-halt målet till 2025 Når Cd-halt målet efter 2025 Cd-halt minskar inte Diagram 5. Reningsverkens bedömning av när de når det långsiktiga målet för

12 Revaq-certifierade reningsverk får själva bedöma om de kommer att nå det långsiktiga målet. Bedömningen görs utifrån Cd-halten de senaste 36 månaderna. Resultatet för 2015 är att 25 av reningsverken bedömer att de kommer att klara av att nå det långsiktiga målet för Ytterligare fyra reningsverk redovisar sjunkande Cd-halter. Dessa verk når inte målet till 2025 med nuvarande minskningstakt. För 10 av reningsverken har Cd-halten inte minskat de senaste 36 månaderna. För att nå det långsiktiga målet måste dessa verk intensifiera sitt uppströmsarbete. KORTSIKTIGA MÅL För att bedöma hur rimligt det är att hållbarhetsmålet kan nås, ska arbetet bedrivas med delmål på kortare sikt. Reningsverken kan då lättare sätta sitt eget arbete i relation till sina resultat. Alla Revaqanslutna reningsverk sätter upp kortsiktiga mål med fem-årsintervall. Två reningsverk har satt upp kortsiktiga mål som skulle uppfyllas under Det är Centrala reningsverket i Kristianstad och Ängelholms reningsverk. Kristianstad har lyckats med att nå målet medan Ängelholm inte nått hela vägen fram. Ängelholms reningsverk för en dialog med flygplatsen i kommunen avseende att bortkoppling av kadmiumhaltigt avloppsvatten och har under 2015 också genomfört spolningar i ledningsnätet för att minska påverkan på slamkvaliteten av gamla utsläpp av kadmium och andra metaller. Ängelholm planerar också att ta kontakt med och informera konstnärer om kadmium i konstnärsfärger samt utreder bortkoppling av externslam. Tabell 1. Mål för 2015 avseende kadmium-fosforkvot för de reningsverk som hade satt kortsiktiga mål för rapportåret Reningsverk/ort Mål för 2015 Årets kvot Centrala reningsverket/kristianstad Ängelholms reningsverk Det kan konstateras att den reduktion av kadmium som krävs för såväl kortsiktigt som långsiktigt mål överensstämmer väl med den reduktion som har uppnåtts hos mer än 70 procent av reningsverken den senaste tioårsperioden. 12

13 Cd/P-kvot MEDIAN OCH MEDELVÄRDET FÖR KADMIUMFOSFORKVOTEN 2015 års medianvärde för Cd/P-kvot i slam från de certifierade verken som godkänts för användning på åkermark är 25 mg Cd/kg P Diagram 6: Medelvärdet för Cd/P-kvoten under de senaste 7 åren. Värden över 40 mg Cd/kg P hos enskilda verk har tagits bort för åren För redovisas enbart medelvärde för godkända partier slam. Trenden för medelvärdet av Cd/P-kvoten visar att kvoterna sjunker. Med den trend som visas i Diagram 6 kommer kadmiummålet för 2025, 17 mg Cd/g P, att nås som medelvärde för anslutna verk. Vid 22 reningsverk har slampartier producerats vid något eller några tillfällen under året som inte uppnår de kvalitetskrav som ställs i Revaq-reglerna. Följden blir att dessa partier inte godkänns för användning på åkermark. Sex av dessa verk redovisar Cd/P-kvoter över 40 mg Cd/kg P, för ej godkänt slam. Det gäller Södra Sandby reningsverk i Lund, Karshults reningsverk i Motala, Slottshagens reningsverk i Norrköping, Sunne reningsverk i Sunne, Ellinge reningsverk i Eslöv och Brandholmens reningsverk i Nyköping. I Motala var det enbart ett prov som visade förhöjda halter. Verket har sedan dess haft normala värden. Vid de reningsverk där höga halter kadmium uppmätts intensifieras arbetet med att komma tillrätta med problemen. I Norrköping sker detta genom uppföljande provtagningar i områden där förhöjda metallhalter uppmätts. Dialog förs även med en verksamhet där höga halter uppmätts. Där ska även spårningsarbete genomföras genom färgning från inomhusförlagda pumpgropar för kontroll av om utsläppet sker via provtagaren eller om vattnet släpps ut utan att passera provtagaren. Färgning ska även göras för kontroll av om dagvattnet från uppläggningsplatser släpps ut i dagvattennätet eller spillvattennätet. Under en vecka genomförs dessutom provtagning på samtliga bilar som lämnar fraktioner vid Slottshagens reningsverk. Krav ställs på verifikationer om varifrån fraktionerna kommer. 13

14 Sunne har också höga halter kadmium i sitt slam men vid en jämförelse med tidigare år är halterna på väg ner. Ett industriområde i en grannkommun har identifierats som en betydande kadmiumkälla och miljöenheten i den aktuella kommunen har involverats och besökt företag i området. Kadmiumhalterna i grannkommunens inkommande vatten och slam är nu på väg nedåt. Utsläppen upptäcks Åtgärder vidtas Förorenat slam tillförs inte åkermark IDENTIFIERADE OCH ELIMINERADE KADMIUMKÄLLOR Genom ett aktivt uppströmsarbete har totalt 42 enskilda kadmiumkällor identifierats av de certifierade reningsverken under Det totala bidraget av kadmium från dessa källor till avloppsvattnet utgör årligen gram. Detta ger goda förutsättningar för fortsatt minskning av kadmiumhalten i slammet. Identifiering har skett genom systematiska provtagningar i ledningsnätet. NSVA som driver Öresundsverket i Helsingborg har under rapportåret identifierat kadmiumkällor genom granskning av anmälningsärenden som miljöförvaltningen i Helsingborg skickar på remiss till dem. I år identifierades två potatis-och morotsförädlare som potentiella källor till kadmium. Via provtagningar på spillvattnet konstaterades förhöjda halter kadmium från verksamheterna. Att även vissa livsmedelsindustrier nu hamnar i fokus visar på de höga ambitionerna Revaq har med sitt kadmiumarbete för att kunna nå målet på 17 mg kadmium per kg fosfor. Fordonstvätt Tågtvätt Verkstad/industri/Gjuteri Garnison Pappersbruk Livsmedelsföretag (tvätt av potatis morötter Värmeverk, kraftvärmeverk Flygplats, flygplansunderhåll Externslam, trekammabrunnslam Substrat för samrötning Konstnärsfärger Lakvatten, deponi, avfall Dagvatten, dränvatten, tillskottsvatten Diagram 7. Av anslutna verk identifierade kadmiumkällor grupperade i 13 grupper. Enheten är gram kadmium. 14

15 Nästa steg i uppströmsarbetet är att i samarbete med verksamheten eliminera källorna. Under året har detta samarbete lett till att källor motsvarande 800 gram kadmium har eliminerats från spillvattnet som tillförs de Revaq-certifierade verken och därmed från kretsloppet. De största enskilda minskningarna under året har rapporterats från Sörmland Vatten genom reningsverket i Katrineholm, Ängelholms reningsverk samt GRYAAB i Göteborg. I Katrineholm är det bortkoppling av fjärrvärmeverket från spillvattennätet som har inneburit att belastningen på reningsverket minskat. I fjolårets årsrapport rapporterades att spårningar i ledningsnätet kunnat visa att fjärrvärmeverket i kommunen var källan till de punktutsläpp av kadmium och zink som konstaterats sedan Under rapportåret har fjärrvärmeverket kopplat bort sitt processvatten från reningsverket. Reningsverket har redan i år sett resultat av åtgärden genom förbättrad kvalitet på slammet. I Ängelholm är det spolningar av ledningsnät som resulterat i lägre belastning. I Göteborg har en våtmark, Svarte Mosse, kopplats bort från spillvattennätet. Tillskottsvatten som källa till kadmium och andra tungmetaller kan minimeras genom att befintliga ledningar tätas så att markvatten inte läcker in i ledningsnätet samt genom att på lång sikt installera duplikata ledningsnät så att dag- och dränvatten inte tillförs reningsverket. Örebro kommun med Skebäcksverket arbetar med relining av ledningsnät för att minska mängden tillskottsvatten till reningsverket. Genom relining av en trasig del av ledningsnätet har verket minskat halterna av kadmium och zink med 40 procent vid ett av de kransverk som slutbehandlar sitt slam vid Skebäck. Även Sunne arbetar med att minimera mängden tillskottsvatten. Här sker det genom att verket spårar ledningar som kopplats fel så att dagvatten tillförs spillvattennätet. Åtgärder som syftar till att minimera risken för att dagvatten, vid skyfall, rinner ned i fastighetskällare och vidare till spillvattennätet eliminerar också kadmium. Ett exempel på detta från Sunne är ett förhöjt övergångställe som hade denna effekt. Fordonstvätt Lakvatten, deponi, avfall Flygplats, underhåll av flygplan Verkstad/industri Nedfall Externslam, trekammabrunnslam Tillskottsvatten Spolning avledningsnät Värmeverk, kraftvärmeverk Diagram 8. Av anslutna verk eliminerade kadmiumkällor grupperade i 10 grupper. Enheten är gram kadmium. 15

16 Revaq-certifierade reningsverk bedriver ett framgångsrikt detektivarbete runt om i landet. Vi ser konkreta resultat, vilket även framgår av nedanstående exempel. FLERA GODA EXEMPEL FÖR ATT MINSKA KADMIUMBELASTNINGEN Rökgaskondensat från värmeverk innehåller höga halter kadmium och flera Revaq-certifierade reningsverk har under åren arbetat med att eliminera sådana källor. Bristaverket, ett värmeverk som tidigare belastade Käppalaverket med rökgaskondensat, har installerat egen rening för detta vilket reducerat belastningen på Käppalaverket. Växjö Energi AB tog en ny panna i drift under året. Åtgärden har minskat volymen rökgaskondensat som tillförs Sundets reningsverk till mindre än en tredjedel av volymerna som tillfördes innan åtgärden. Åtgärden har samtidigt minskat kadmiummängderna som tillförs verket med 11 gram per år. Skebäcksverket i Örebro har genom ett gott samarbete med kommunens miljökontor lyckats få ett företag att frivilligt koppla bort sitt processvatten från spillvattennätet och installera ett slutet system. Företaget belastade tidigare reningsverket med ett avloppsvatten innehållande större mängder av framförallt kadmium och bly. I Linköping uppmärksammades höga kadmiumhalter i tvättvatten från tvättmaskiner där kläder från personal som arbetar inom ett flygplansområde tvättas. Verksamheten har analyserat tvättvatten från olika maskiner där olika sorters kläder tvättas. Det resulterade i att en av maskinerna kopplades bort eftersom halterna kadmium var för hög i tvättvattnet. Simsholmens reningsverk i Jönköping har genomfört ett större projekt för att separera dagvattennätet från spillvattennätet så att dagvatten inte leds till reningsverket vilket på sikt kan minska halterna kadmium och andra metaller i slammet. Lakvatten från deponier innehåller kadmium och andra föroreningar. Käppalaförbundet har under året fortsatt sitt arbete med bortkoppling av lakvatten från Högdala deponi. Käppalaförbundet har under året fått hjälp av studenter som gör examensarbeten. Ett av dessa examensarbeten utreder golvskurvattens påverkan på slamkvaliteten genom en substansflödesanalys, i vilken tungmetallflöden i Käppalaverkets upptagningsområde identifierades och kvantifierades. Rapporten heter Utvärdering av riktlinjer för hantering av golvskurvatten - en kartläggning av tungmetallflöden och reningstekniker och är skriven av Sofia Spaak. EFFEKT AV KADMIUM PÅ ÅKERMARK De reningsverk som producerar ett slam med en Cd/P-kvot under 20 mg Cd/kg P har fram till balansåret 2025 en mycket ringa påverkan på kadmiumbalansen i åkermarken. Urlakning, nedfall, 16

17 varierat skördeupptag och erosion påverkar mer. För de reningsverk som har en Cd/P-kvot som överstiger 20 mg Cd/kg P sker en viss ackumulering av kadmium i marken. Genomsnittlig Cd/P-kvot var 25 mg Cd/kg P under Kvoten skall vara högst 17 mg Cd/kg P fram till år I matjordslagret i Sverige finns cirka 600 gram kadmium på en hektar åkermark. Man räknar idag med att atmosfäriskt nedfall och urlakning har samma storleksordning. Balansen på åkermarken blir därmed ett resultat av hur man gödslar och vad man tar bort med den skördade grödan. Vid kvoten 32 mg Cd/kg P i slammet är tillförseln 0,70 gram Cd per hektar och år om fosforgivan är den lagreglerade 22 kg P/ha mot en bortförsel på 0,35 gram Cd per hektar och år. Det sker i så fall en ackumulering med 0,35 gram kadmium per hektar och år. Om det antas att det tar 12 år (fram till 2025) att nå en Cd/P-kvot på 17 mg Cd/kg P kommer totalt 4,2 gram kadmium att ackumuleras. Eftersom en successiv minskning av kadmiumutsläppen är att vänta bedöms ackumulationen bli omkring hälften så stor, det vill säga totalt 2,1 gram per hektar under perioden fram till dess att balans kan uppnås. 2,1 gram/ha motsvarar en ökning av kadmiumhalten i jordbruksmarken på ca 0,35 procent. Denna ökning av kadmium i åkermarken fram till år 2025 behöver vägas mot fördelarna att redan idag på ett miljö- och resurseffektivt sätt kunna recirkulera fosfor, andra näringsämnen och mull från stad till land. Den slamgödsling som sker under Revaq-kontroll kommer bara att bidra till ökad ackumulation under en begränsad tid. Kadmiuminnehållet i marken påverkas endast försumbart. Detta är också slutsatsen från de nu mer än 30 åriga försöken med slamgödsling som bedrivs i Malmö och Lund. Dessa försök visar också att det inte sker något ökat upptag av kadmium i grödan vid slamgödsling. Spårelement I vårt samhälle förekommer i dag en mängd spårelement (grundämnen som bara förekommer i relativt små mängder i berg, jord, växter och djur) som används i allt större utsträckning, inte minst i textilier, smink, hygienprodukter och i olika elektronikkomponenter. Det finns naturligtvis en risk för att oönskade spårelement som används i samhället kan hamna i avloppet och därmed följa med som spår i slammet från reningsverken och ut på våra åkrar. För de flesta av dessa ämnen finns i dag inga lagreglerade gränsvärden och en okontrollerad spridning av dessa ämnen via slam skulle kunna leda till en höjning av dessa halter i marken. Det finns krav i lagstiftningen på kontroller av halterna i slam och i jordbruksmark av de sju grundämnen som innebär störst risk för miljö och hälsa (bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink). Certifieringssystemet Revaq går betydligt längre. Därför sker världens mest avancerade granskning av vilka av de 60 spårelement som angetts i Naturvårdsverkets rapport 5148 som skulle kunna leda till en oacceptabel ackumulering i mark. Analys av grödor (till exempel vete eller potatis) för att studera dessa ämnen är inte möjlig då grödornas innehåll av dessa ämnen är så låg att skillnader i upptag mellan slamgödslad mark och icke slamgödslad mark inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Kontrollen måste därför istället ske i slammet och beräkningar görs sedan på vilken ökning av ämnet det teoretiskt skulle innebära i jordbruksmarken. Målet för år 2025 är att ämnen som inte är 17

18 Vismut, silver, kvicksilver, tenn Guld essentiella för grödorna inte ska ackumuleras mer än 0,20 procent per år i jordbruksmarken. Den verkliga ackumuleringen är lägre än de teoretiskt framräknade värdena som tas fram i granskningen eftersom atmosfärisk deposition, urlakning och upptag i gröda inte är med. Bland icke essentiella spårelement intar guld, vismut, silver, tenn och kvicksilver en särställning. Dessa fem ämnen påträffas hos mer än hälften av reningsverkens slam i halter som innebär att ämnena ackumuleras mer än 0,20 procent per år i jordbruksmarken. 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Vismut Silver Kvicksilver Tenn Guld 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Diagram 9. Ackumuleringstakt i procent vid användning av slam från de certifierade reningsverken för de fem spårämnen som ackumuleras snabbast. Redovisad ackumuleringstakt utgör ett medelvärde av ackumuleringstakten vid spridning av slam från alla Revaq-certifierade reningsverk. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Guld Vismut Silver Kvicksilver Tenn 18

19 Diagram 10. Andel certifierade verk som överskrider 0,20 procent ackumuleringstakt med det slam som producerades de senaste fem åren. Den mest dramatiska förändringen från tidigare är att betydligt färre reningsverk i år rapporterar ackumuleringstakter över 0,20 procent för guld. Antalet som rapporterar hög ackumuleringstakt för tenn har också minskat. Andelen som rapporterar silver fortsätter att stiga, trots informationsinsatser och kampanjer för att minska användandet av silver i kläder. GODA EXEMPEL FÖR ATT MINIMERA BELASTNING AV SPÅRELEMENT Ett syfte med certifieringssystemet är att bevaka och förhindra oacceptabel ackumulering av oönskade ämnen i åkermark. Trots att användningen av dessa ämnen ökar i vår omgivning så kan vi konstatera att risken för ackumulation minskar på åkermark när det gäller flera av spårämnena. En av de viktiga delarna i Revaq-arbetet handlar om att spåra varifrån dessa spårelement kommer. I många fall kommer de från vanliga hushållsprodukter. I andra fall kan de bero på en lokal industrianslutning eller komma ifrån tandläkarmottagningar och deras servisledningar som ännu inte är kvicksilversanerade. 23 av de anslutna reningsverken har under rapportåret bedrivit aktiva spårningsinsatser. 21 av reningsverken har under året identifierat källor till utsläpp. Karshults reningsverk i Motala har under flera år arbetat systematiskt med provtagning och filmning av vissa delar av ledningsnätet och på så sätt identifierat problemområden med förhöjda halter spårämnen. I år har arbetet fortsatt genom att ledningsnätet i dessa områden spolats rent varpå nya provtagningar utförts. På så sätt har verket tagit reda på om det är pågående utsläpp som orsakar förhöjda halter eller om det är metallutsläpp längre tillbaka i tiden som fastnat i slam i ledningsnätet och som nu förorenar avloppsvattnet. Takavrinning från koppartak som tillförs reningsverken kan leda till förhöjda halter koppar i slammet. Ekebyhovs reningsverk på Ekerö utreder förutsättningarna att komma till rätta med kopparbelastning från hus med koppartak. Gryaab i Göteborg har begärt att ett nybyggt centralt placerat hus med koppartak skall införa specifik rening på dagvattnet innan det tillförs det kombinerade dag/spillvattennätet. Sjöstad reningsverk i Karlstad har eliminerat en källa till utsläpp av spårämnen. I samband med tillsynsbesök vid en verksamhet som tillverkar rostfria produkter konstaterades att deras processvatten för tvätt av dessa gav upphov till förhöjda metallhalter i utgående spillvatten. Verksamheten hade egen reningsutrustning men den fungerade inte tillfredsställande. Provtagningar på vattnet efter reningen visade på höga halter av bland annat kadmium och zink. Företaget låter nu samla upp vattnet och skicka det till destruktion. Fors reningsverk i Haninge kommun har under året genomfört veckovisa provtagningar av slammet för att undersöka dagvattnets påverkan. Provtagningen visar ett samband mellan nederbörd och metallinnehåll i slam, där ökad nederbörd och därmed ökad mängd tillskottsvatten har gett högre metallhalter. Reningsverket arbetar nu med att kartlägga tillskottsvattnet i hela kommunen, ett långsiktigt arbete för att minska metallinnehållet i slammet. 19

20 Flera metaller avskiljs i betydande grad i fettavskiljare. I Växjö har Sundets reningsverk inventerat fettavskiljare för att säkerställa deras funktion. Reningsverket har också ställt krav på installation av fettavskiljare i verksamheter där det bedömts som lämpligt. Kungsängsverket i Uppsala samarbetar med flygflottiljen i kommunen kring provtagning för identifiering av källor till kadmium, kvicksilver och PFOS. Samarbetet har lett till att reningsverket har ställt hårdare krav på handlingsplaner och åtgärder samt kontroll av utsläpp till spillvattennätet. Oönskade organiska ämnen Det är nödvändigt att hitta effektiva strategier för att minska förekomsten av oönskade organiska ämnen i slam. Det är dock svårt att mäta och analysera direkt i slammet eller att spåra ämnen uppåt i avloppssystemet eftersom halterna är mycket låga. Det kan också vara svårt att veta vilka organiska ämnen man ska prioritera först i sitt uppströmsarbete. Därför är det betydligt bättre att också när det gäller oönskade organiska ämnen direkt söka efter källorna till de ämnen vi vill kontrollera. De oönskade ämnena kommer främst från hushåll, sjukhus och industrier. Kontroll av vilka ämnen som släpps ut kan idag göras vid de flesta anslutna verksamheter. Genom industriernas egenkontroll finns en bra möjlighet att granska vilka kemikalier och ämnen som dessa verksamheter använder. Hushållens utsläpp av oönskade organiska ämnen är svårare att hantera. Ett framgångsrikt uppströmsarbete, med en långsiktig utfasning av miljöfarliga produkter som säljs till hushållen, är det bästa sättet att angripa dessa utsläpp. Här är Svenskt Vatten med och driver på för en mer strikt kemikalielagstiftning inom EU och i Sverige och deltar också i arbetet med miljömärkning av produkter genom sitt arbete i Svanen miljömärkning samt utbildar inköpare vid handeln och dagligvaruhandeln. Revaq-verken arbetar med kontroll och begränsningar av oönskade organiska ämnen på två olika nivåer: Vi identifierar och fasar ut oönskade ämnen redan vid källan i samarbete med anslutna industrier och verksamheter. De ämnen som i första hand fasas ut är de så kallade utfasningsämnena enligt Kemikalieinspektionens PRIO-guide Vi följer forskningsfronten nära för att ständigt bygga på vår kunskap om de organiska ämnen som kan finnas i slammet kan påverka jordbruksmarken, tas upp av grödorna eller påverka människors hälsa. GRANSKNING AV OÖNSKADE ÄMNEN FRÅN MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER Samhället har en rad olika regler och lagar som styr miljöfarliga verksamheter, såsom utsläpp av föroreningar eller användning av mark på sätt som kan leda till skada på människor och miljö. För vissa miljöfarliga verksamheter krävs tillstånd från miljödomstol eller länsstyrelse (A- och B-verksamheter), andra har endast anmälningsplikt till kommunen (C-verksamhet) medan ytterligare en kategori (U-verksamhet) varken är anmälnings- eller tillståndspliktig. Samtliga, till reningsverket anslutna A-, B- samt prioriterade C- och U-verksamheter ska granskas vad gäller användning av kemikalier. Då ämnen som finns med på Kemikalieinspektionens utfasningslista 20

21 påträffas, ska de fasas ut i samråd med den anslutna verksamheten. Reningsverket kan också göra egna prioriteringar och fasa ut även andra ämnen än de på PRIO-listan. God kontroll finns över de större anslutna verksamheterna. Detta underlättas av ett gott samarbete med de länsstyrelser och kommunala miljökontor som utövar tillsynen. Flera Revaq-certifierade reningsverk rapporterar om nära och bra samarbete med tillsynsmyndigheten inom sina respektive kommuner. Granskningen prioriterar i tur och ordning A- och därefter B-, C- och sedan U-verksamheter. Det betyder att relativt många A- och B-verksamheter granskats, vilket framgår av tabell 2. Granskningen innebär att kemikalielistor för verksamheten studeras och i det fall reningsverken påträffar olämpliga ämnen, till exempel utfasningsämnen på PRIO-listan, ska de fasas ut. 27 av de anslutna reningsverken har arbetat med kemikalielistor under Vid varje verksamhet kan det finnas en lång rad olika ämnen som blir föremål för granskning. Det betyder att totalt har storleksordningen kemiska ämnen granskats och riskbedömts av de certifierade reningsverken under Samma ämne kan finnas vid flera anläggningar och en anläggning kan ha flera ämnen. Vid de 317 verksamheter som använde oönskade ämnen har under 2015 totalt enskilda förekomster av oönskade kemiska ämnen identifierats. Alla dessa ämnen är väl beskrivna och dokumenterade hos de certifierade verken. UTFASNINGAR Under 2015 har totalt 70 förekomster av miljöfarliga ämnen eliminerats hos anslutna verksamheter. Utfasningen har skett i samråd mellan enskilda Revaq-certifierade reningsverk och anslutna verksamheter. Detta innebär att ämnena i fråga helt tagits bort från verksamheterna och därmed har utsläppen eliminerats. Tabell 2. Granskning av verksamheter samt identifiering och utfasning av PRIO-ämnen Antal anslutna Med PRIO Antal PRIO Antal utfasade totalt Antal utfasade under året A-verksamheter B-verksamheter C-verksamheter U-verksamheter I de fall utfasning inte är möjlig kan verken ställa krav på verksamheterna att omhänderta avloppsvatten på annat sätt. 21

22 GODA EXEMPEL Arbetet med att minska belastningen på reningsverken av PRIO-ämnen och andra hälso- och miljöfarliga ämnen bedrivs ofta i samarbete med kommunernas miljökontor och krav ställs på de verksamheter som hanterar farliga ämnen. I Kristianstad har samarbetet mellan miljö och hälsokontoret och VA-avdelningen handlat om kemikalielistor från anslutna prioriterade C-verksamheter framförallt fordonstvättar. Gryaab i Göteborg har spårat och identifierat utsläpp av diesel till avloppstunnlar som leder avloppsvatten till Ryaverket. Källorna har varit en läckande dieseltank, en felaktigt nedmonterad dieseltank samt ett antal olyckor med dieseltankar. Även Uppsala har råkat ut för utsläpp av petroleumprodukter till spillvattennätet. Utsläppen har följts upp genom platsbesök och kontroll av verksamhetens rutiner och kunskap. Arbetet med att minska utfasningsämnen som avleds till Öresundsverket i Helsingborg via processavloppsvatten från A- och B-verksamheter har gett resultat. År 2012 hamnade 21 utfasningsämnen i processavloppsvattnet. I år är det fyra stycken. Totalt har mängden utfasningsämnen från dessa verksamheter minskat med ca 93 procent. Överlag är Revaq-verkens erfarenheter goda när det gäller samarbetet med industrier och andra verksamheter. Identifieringen av oönskade ämnen och utsläppskällor, liksom arbetet med att eliminera dessa är centralt för Revaq-verken. Därför är det väldigt positivt att de flesta verksamheter runt om i landets kommuner konstruktivt deltar i detta viktiga miljöarbete. Fosforförordningen hur går det? Svenskt Vatten har fortsatt bevakat arbetet med Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor, vilket i dagligt tal kallas den nya slam- eller fosforförordningen. Svenskt Vatten besvarade remissen under 2014 och har under 2015 fortsatt att ha kontakter med Miljödepartementet. Under våren 2016 verkade det möjligt att ett regeringsbeslut om den nya fosforförordningen skulle komma innan sommaren. På grund av byte av den politiska ledningen på Miljödepartementet försenas nu den fortsatta beredningen, troligen kommer inget besked förrän tidigast kring årsskiftet 2016/2017. Forskningen Under året har flera intressanta forskningsrapporter kommit. Här sammanfattas sex av dem. Screening of organic pollutants in sewage sludge amended arable soils WSP har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screeningstudie av spridningen av organiska miljögifter i åkermark. Huvudsyftet med arbetet har varit att samla in miljödata i jord och biota och 22

23 utvärdera de uppmätta halterna mot tidigare resultat och modelluppskattningar. Undersökningen har visat att PFOS, PBDE (47, 99, 100 och 209), galaxolid, tonalid och DEHP anrikas i jord vid slamspridning. Påverkan sker framför allt i det övre jordlagret (0-0,3 m djup). I den gröda som analyserades hittades inga av de undersökta organiska föroreningarna. Slutsatsen blir att slamspridning, även under lång tid, inte medför någon risk för människor via intag av grödor. Detta överensstämmer väl med tidigare resultat. Slamspridning på åkermark- fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren Systematiska fältförsök för att undersöka effekterna på mark och gröda vid spridning av slam på åkermark har pågått i Malmö och Lund sedan 1981 och de pågår fortfarande. Rötat och avvattnat slam från Sjölunda och Källby avloppsreningsverk i Malmö respektive Lund har spridits på försöksytor som utformats som ett blockförsök med fyra block, där alla försöksleden ingår i varje block. I fältförsöken finns ett helt obehandlat led där, varken avloppsslam eller mineralgödsel har tillförts sedan Slamtillförsel påverkar inte upptaget av tungmetaller i grödan, inte ens vid trefaldig tillförsel. Alla i försöken förekommande grödor har svarat med ökad skörd vid slamtillförsel. I genomsnitt har en skördeökning med cirka 7 % erhållits av slamgödslingen. Försöken har entydigt visat att slamtillförseln inte har haft någon negativ påverkan på växternas upptag av tungmetaller. Det kan fastslås att markens bördighet ökar vid slamtillförsel. Klosettvattenkvalitet spårelement i förhållande till fosfor SLU i Alnarp har undersökt ett stort antal metaller i klosettvatten för att kunna göra en ordentlig bedömning av vad klosettvattenkvalitet egentligen är. Tidigare har det saknats bra underlag på vad som menas med klosettvattenkvalitet, trots att det är ett nyckelbegrepp i Revaq-reglerna. I den här studien ha man analyserat klosettvatten från både permanentbostäder och kolonistugor och jämfört halterna av nio metaller med de av Naturvårdsverket föreslagna gränsvärdena (g/ha) vid en tillförsel av 22 kg P per ha och år. Idag (2015) ligger den genomsnittliga metalltillförseln väl under det föreslagna gränsvärdet, men 2030 är sannolikheten stor att enskilda klosettvattenprov kommer hamna ovanför föreslaget gränsvärde för kadmium samtidigt som flera andra metaller hamnar nära sina gränsvärden. Det är särskilt bekymmersamt att kadmium riskerar att överskrida eftersom de föreslagna gränsvärdena bygger på tidigare undersökningar av klosettvatten. Fate of pharmaceutical residues in sewage treatment and on farmland fertilized with sludge. IVL har genomfört en studie rörande fördelningen och reningsgraden av ett urval av läkemedel i ett avloppsreningsverk samt läkemedlens slutliga öde i naturen. Även en massbalansstudie har genomförts för att få kunskap om läkemedlens fördelning i avloppsreningsverket. För att bedöma spridningen samt läkemedlens öde i naturen studerades en jordbruksmark gödslad med slam från det undersökta avloppsreningsverket. Förutom jord och slamprover analyserades även markvatten. Dessutom utfördes även adsorptionstester av läkemedel till jord i laboratorieskala. Resultatet av studien tyder på att de läkemedel som studerats fastläggs i jord för att med tiden brytas ned på plats. 23