Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg
Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna rapport 2003, Riket= elever med svensk bakgrund 2007 G VG MVG A Öjersjö 47 29 20 4 Riket 55 23 8 14
Lärandets objekt Lärande är alltid lärande av något, lärandet har ett objekt Lärandets objekt är en förmåga, det kunnande, det förhållningssätt som vi vill att eleven skall utveckla. För att kunna detta, måste man kunna urskilja vissa kritiska aspekter samtidigt
Elevernas lärande Vad skall eleverna kunna? Vilka förmågor skall utvecklas? Vad innebär det att kunna detta? Vad är det man måste förstå/få syn på för att förstå detta (kritiska aspekter)? Many Americans who have heard that in lesson study, teachers meet in groups to collaborate have rushed off to do lesson study without ever finding out what, exactly, these groups of Japanese teachers talk about in their meetings (Stigler in Fernandez & Yoshida, 2004 p. x).
( 5) ( 2) = Vad är det som eleverna behöver upptäcka/erfara/få syn på?
Kritisk aspekt 1 Att förstå skillnaden i betydelse för minustecknet. + 5 (-5) - 5 ( 5) ( 2) =
Mönster lektionen 5 + 5 = 10 5-5=0 5 + 4 = 9 5-4=1 5 + 3 = 8 5-3=2 5 + 2 = 7 5-2=3 5 + 1 = 6 5-1=4 5 + 0 = 5 5-0=5 5 + (-1) = 4 5-(-1)=6 5 + (-2) = 3 5-(-2)=7 5 + (-3) = 2 5-(-3)=8 5 + (-4) = 1 5-(-4)=9 5 + (-5) = 0 5-(-5)=10 Figure x. Using patterns to discover the rule two minus make a plus in lesson 1.
Kritisk aspekt 2 Att se subtraktion som skillnad istället för ta bort. 401 398 = 3 5 8-2 1-2 -5
Kritisk aspekt 3 Att förstå a b inte är b a Subtraktion ur den förstes perspektiv Jocke Henrik 401 398 = +3 398 401= -3 (-2) (-5)= + 3 (-5) (-2) = - 3
Kritisk aspekt 4 Att förstå talsystemets uppbyggnad Vilket är störst 10 eller 7?
Resultaten är användbara Aspekt 1 Att förstå skillnaden i betydelse för minustecknet. Aspekt 4 Att förstå talsystemets uppbyggnad. ( 5) ( 2) = Aspekt 3 Att förstå a-b inte är b-a Aspekt 2 Att se subtraktion som skillnad istället för ta bort.
Learning study Modell: Lesson study Kollektiv process Iterativ, cyklisk Systematisk prövning Feed-back Utvärderande Teori: Variationsteori Fokus på den förmåga som skall utvecklas Hur eleven lär/förstår det som skall läras Vad som är nödvändigt för att lära detta (kritiska aspekter) Mönster av variation/invarians?
Vad menas med variation? Skapa variation genom att låta innehållet i undervisningen träda fram på ett visst sätt. variera de kritiska aspekterna Exempel: Subtraktion som skillnad * Kontrastera subtraktion som skillnad mot ta bort * Hålla skillnaden konstant och variera talen ( 2) ( 4) = 2 (1) ( 1) = 2 4 2 = 2
Forskning om Learning study Elevernas lärande Elevernas möjlighet att lära ökar Det verkar som de svagpresterande eleverna gynnas mest Pågående forskning; Hur kan resultat från tidigare LS implementeras i andra elevgrupper Lärarnas lärande Lärare som arbetar med en LS utvecklar en förmåga att fokusera innehållets behandling (Lärarna upplever sig själva mer professionella Lärarna står för yrkets kunskapsproduktion)
Elevernas lärande Studie Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3/4 Decimaltal (oändlighet), år 6 Subtraktion med Negativa tal, år 7 Vinklar, (vinkelbenens längd) år 4,5 5% till 21% 24% till 95% 12% till 88% 35% till 29% 44% till 67% 29% till 81% 6% till 33% 40% till 95% 26% till 80%
DECIMALTAL hög Serie1 låg Serie2 90 80 70 60 förtest eftertest 73 78 68 61 81 63 Antal rätt i % 50 40 30 50 51 28 33 28 33 20 10 Lektion 1 klass A lektion 2 klass B Lektion 3 klass C 0 Gaversjö & Lööf Widing (2007)
ALGEBRA 90 80 80 Antal % rätt 70 60 50 40 30 67 73 29 35 64 69 68 51 54 54 34 61 52 58 39 Lågpresterande Högpresterande 20 10 22 19 Lektion 1 klass A Lektion 2 klass B Lektion 3 klassc 0
Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk validitet (Nuthall, 2004) Learning study En typ av aktionsforskning Forskning om (på) LS LS forskning i sig
Litteratur Marton, F., & Tsui M., A. B.(2004). Classroom discourse and the space of learning. New Jersey: Erlbaum Kullberg, A. (2004). Tal. delar och oändlighet. En studie om avgörande skillnader i undervisning och lärande om decimaltal. Institutionen för pedagogik och didaktik, C uppsats, Göteborgs Universitet. Lo, Pong & Chik. (2005). For each and everyone. Catering for individual differences through Learning studies. Hong Kong: Hong Kong University Press. Holmqvist, M. (2006). (red.) Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur. Marton, F. (2004). Learning study pedagogisk utveckling direkt i klassrummet. Forskning av denna världen praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådets rapportserie 2. Runesson, U., Kullberg, A., & Maunula, T. (in press). Sensitivity to student learning a possible way of learning to enhance learning? In P. Sullivan, & O. Zazlavski (no final titel yet) Runesson, U., & Kullberg, A. (in press). Learning from variation. Differences in learners ways of experiencing differences. In B. Sriraman, C. Bergsten, S. Goodchild, C. Michelsen, G. Palsdottir, O. Steinthorsdottir & L. Haapasalo, (Eds.), The Source book on Nordic Research in Mathematics Education. Charlotte, NC: Information Age Publishing. Marton, F. (2005). Om praxisnära grundforskning. Forskning av denna världen II om teorins roll i praxisnära forskning. Vetenskapsrådets rapportserie. Gustavsson, L. (2008). Att bli bättre lärare. Hur undervisningens behandling blir till samtalsämne lärare emellan. www.skolporten.com/art.aspx
Kurser (uppdrag eller fristående) LEARNING STUDY EN MODELL FÖR UTVECKLINGSARBETE DIREKT I KLASSRUMMET. PDG 105, PDG107 (7,5 hp) LÄRSTUDIER (LEARNING STUDY). ATT PLANERA, GENOMFÖRA OCH ANALYSERA LÄRANDE I KLASSRUMMET. PDG465 (15 hp)
Nätverk Nationell/Nordisk årlig nätverksträff för Learning och Lesson studies, 11 januari 2010 Göteborg, Wallenbergs konferenscenter, GRUC Internationell konferens för Lessonstudies WALS (World Association of Lessonstudies), Hong Kong 7 10 december 2009
Angelika.Kullberg@ped.gu.se