Verksamhetsplan och detaljbudget 2019

Verksamhetsplan och detaljbudget 2019 1

Innehåll Verksamhetsplan och detaljbudget 2019...3 Detta styr vårt uppdrag...3 Vi bidrar inom regionutvecklings-strategin VG2020...3 Långsiktig samverkan vårt arbetssätt...4 Påverkan och intressebevakning...6 Engagemang i bolag och stiftelser...6 Organisation och medarbetare...7 GR:s politiska grupper 2019...7 Styrgruppernas fokusområden och prioriterade insatser 2019...8 Utmaning: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga...8 Utmaning: En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet...9 Utmaning: Livslångt lärande...10 Utmaning: Boende och bostäder...11 Utmaning: En fungerande arbetsmarknad...12 Utmaning: En hållbar livsmiljö...13 Utmaning: Digital utveckling och välfärdsteknologi...14 Utmaning: Infrastruktur för ett effektivt och klimatsmart resande...15 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2019...16 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i verksamheten...16 GR:s finansiella mål...17 Uppföljning och återkoppling...17 Detaljbudget...18 Budget 2019...18 Resultatbudget...18 Balansbudget och nyckeltal...19 Medlemskommunernas årsavgifter...19 GR transfererar till följande organisationer:...20 2

Verksamhetsplan och detaljbudget 2019 Detta styr vårt uppdrag Verksamhetsplan och detaljbudget 2019 är ett årligt komplement till den fleråriga verksamhetsinriktningen 2017 2019 som förbundsfullmäktige har antagit. Verksamhetsinriktningen bygger i sin tur på förbundsordningen som fastställer förbundets uppdrag att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Ett annat viktigt styrdokument är mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt. Vårt gemensamma långsiktiga arbete inom Göteborgsregionen (GR) bidrar till de övergripande regionala målen för Västra Götaland och visionen Det goda livet. 2019 är det sista året för den nuvarande fleråriga verksamhetsinriktningen. Under 2019 ska förbundsfullmäktige besluta om den kommande, som ska gälla för perioden 2020-2023. I den nu gällande verksamhetsinriktningen Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen har åtta utmaningar definierats. Vi ska bidra till det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Livslångt lärande Boende och bostäder En fungerande arbetsmarknad En hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi Verksamhetsplanen 2019 anger de fokusområden för året som styrgrupperna definierat utifrån dessa åtta utmaningar. Planen beskriver inte all verksamhet som bedrivs inom GR utan lyfter fram de områden som, i dialog med medlems kommunerna och i kombination med aktuell omvärldsbevakning, identifierats som mest angelägna att arbeta med under det kommande året. Verksamhetsplanen ligger till grund för avdelningarnas planering och uppföljning av verksamheten. Vi bidrar inom regionutvecklingsstrategin VG2020 GR bidrar till att förverkliga regionutvecklingsstrategin för Västra Götaland VG2020. Utifrån strategins fem rekommendationer med särskilt fokus, ligger fyra väl i linje med GR:s åtta utmaningar. Öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden. Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi. Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. GR bidrar med fokus på utbildning från förskola till vuxenutbildning, strategisk kompetensförsörjning, mottagandet av nyanlända och omställning till förnybar energi. Inom den femte rekommendationen, Satsning på västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft, bidrar GR genom nära samverkan med BRG och Göteborg & Co. De fem rekommendationerna gäller även 2019. Under 2019 påbörjas arbetet med att ta fram den utvecklingsstrategi som ska gälla efter 2020 för territoriet Västra Götaland. Västra Götalandsregionen har det regionala utvecklingsansvaret i länet, enligt lag om regionalt utvecklingsansvar för vissa län (Lag 2010:630). Göteborgsregionen är med mellankommunal samverkan i tretton kommuner, inom den expansiva och drivande storstadsregionen, en central aktör i den regionala utvecklingen. Därför är det också viktigt att kommunerna engagerar sig i framtagandet av utvecklingsstrategin. 3

Långsiktig samverkan vårt arbetssätt Göteborgsregionen (GR) är de 13 medlemskommunernas organisation för mellankommunal samverkan. Göteborgsregionen ska arbeta med de utmaningar och frågor där samverkan mellan flera aktörer krävs för att den enskilda kommunen ska nå sina målsättningar. Här ingår att etablera samverkan med relevanta aktörer inom akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Västra Götalandsregionen ansvarar för hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling och kollektivtrafik i Västra Götaland. Beredningen för hållbar utveckling, BHU, är ett samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling. Här diskuteras transportinfrastruktur, kollektivtrafik, kultur, miljö och andra frågor som är strategiskt viktiga för regional utveckling. GR deltar via förbundsstyrelsens presidium. Tjänstemannaberedning sker i Västgruppen där förbundsdirektören ingår. Samverkan med Västra Götalandsregionen kopplad till hälso- och sjukvård organiseras på övergripande nivå inom ramen för Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG, som är den regionala ledningsstrukturen för samverkan mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. VVG upprättades den 1 januari 2017 och representanter i VVG utses från de befintliga delregionala vårdsamverkansgrupperna, VästKom samt Västra Götalandsregionens koncernledning. Verksamhetsutvecklingen inom hälso- och sjukvårdsområdet går snabbt, och tekniska framsteg innebär att gamla strukturer och arbetssätt omprövas. Mer avancerad sjukvård flyttar ut till patientens hemmiljö, och kommunernas roll i den sammanhållna vården förändras. Det påverkar organisering, planering, kompetensförsörjning och resurser i kommunerna. Exempel på frågor i fokus under 2019 är uppföljning av nu gällande hälso- och sjukvårdsavtal samt av den överenskommelse avseende samverkan vid utskrivning som trädde i kraft under 2018. VÄSTKOM VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) är en samverkansorganisation för de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland. VästKom ska vara en arena för god kommunal samverkan och utveckling inom välfärdsområdet. Styrelsen utgörs av presidierna i de fyra kommunalförbunden. Tjänstemannaberedning sker i ledningsgruppen som består av förbundsdirektörerna i de fyra kommunalförbunden samt direktör för Västkoms verksamhet. En viktig del av VästKoms uppdrag är att tillsammans med kommunerna genom kommunalförbunden verka för en sömlös hälso- och sjukvård av god kvalitet för invånarna i Västra Götaland. Västkom har en viktig roll i de samverkansorgan som arbetar i gränssnittet mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna. Styrgruppen för social välfärd är tillsammans med socialchefsnätverket tydlig arena för hälso- och sjukvårdsfrågorna på GR. Inom ramen för Västkoms verksamhet finns också insatser kopplade till verksamhetsutveckling med stöd av IT. Även här finns samverkansorgan där GR medverkar genom förbundsdirektören och medarbetare. LÄNSSTYRELSEN, MIGRATIONSVERKET OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Mottagandet av nyanlända barn och vuxna samt integration berör samhällsutvecklingen på flera sätt. Många aktörer och verksamhetsområden är involverade och har ett ansvar för frågorna. I Västra Götaland utgör det regionala samrådet för migration och integration ett forum för samverkan. Samrådet leds av landshövdingen och samlar aktörer såsom Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden i länet. I Göteborgsregionen finns nätverket för mottagande och integration som på samma vis syftar till att stärka och utveckla samverkan mellan kommun, region och stat. Under 2019 kommer GR att fokusera på att också stärka samarbetet med det civila samhället, som många gånger har en nyckelroll för integrationen. Under året ska cirka 1 250 nyanlända personer tas emot via anvisning till medlemskommunerna. Därutöver tillkommer personer som bosätter sig på egen hand samt anhöriga och asylsökande ensamkommande barn. Nyanlända är en heterogen grupp och utifrån individuella förutsättningar behövs anpassade insatser. GR arbetar inom flera områden, såsom skola, samhällsorientering, sfi, utbildning, arbetsmarknad och samhällsplanering. Arbetet behöver ofta ske på tvären mellan våra verksam- 4

hetsområden. Enligt prognosen ökar exempelvis andelen kvotflyktingar under 2019. Eftersom gruppen ofta har kort utbildningsbakgrund behövs samverkan för att anpassa arbetsmarknads- och utbildningsinsatser. Nyanlända barn och föräldrar är andra grupper som kommer vara i fokus för samarbetet under året, liksom ensamkommande unga över 18 år. BUSINESS REGION GÖTEBORG (BRG) I syfte att tydliggöra samt skapa möjlighet att fortsätta att utveckla den samarbetsmodell som sedan många år funnits mellan GR och BRG avseende näringslivsutveckling i Göteborgsregionen, undertecknades under 2018 ett samverkansavtal som formaliserar samverkan mellan parterna. Målsättningen är att skapa de bästa förutsättningarna för näringslivsutvecklingen i samtliga kommuner i Göteborgsregionen. Det fördjupade samarbetet mellan GR, medlemskommunerna och BRG omfattar lokala, delregionala, regionala samt nationella behov och aspekter av näringslivsutvecklingens betydelse. Samarbetet utgår från de politiska inriktningar och beslut som styr respektive verksamhet. Under 2019 kommer parterna att fokusera på insataser kopplade till kompetensförsörjning, företagsklimat och att planera för tillväxt. Dessutom kommer parterna att göra en starkare koppling mellan besöksnäringen och näringslivsutvecklingen i kommunerna genom att knyta besöksnäringen närmare nätverket för näringslivschefer. Vi genomför årligen en gemensam näringslivsdag för arbetsmarknadsregionen och arbetar gemensamt med insatser som knyter samman näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. GÖTEBORG & CO/NÄRINGSLIVSGRUPPEN I samband med att delägarskapet i Göteborg & Co Träffpunkt AB avvecklades 2016 tecknades det ramverk för samverkan som fortfarande är utgångspunkten för samarbetet mellan GR och Göteborg & Co. Förbundsdirektören ingår i Besöksnäringens Forum (BNF) samt är adjungerad till styrelsen. Besöksnäringen är en av de snabbast växande näringarna i Sverige, och samarbetet mellan involverade aktörer i ett västsvenskt perspektiv framstår som allt viktigare. Under 2019 fortsätter vi att genom våra samverkansavtal knyta ihop, tydliggöra och effektivisera samarbetet mellan Göteborg & Co och BRG. Här är även Västra Götalandsregionens Turistrådet Västsverige en viktig part i samarbetet. Näringslivsgruppens (NLG) uppdrag är att vara en plattform för samverkan mellan näringsliv, organisationer, kommuner och akademi i arbetet med att stärka och utveckla Göteborgs konkurrens- och attraktionskraft. NLG bidrar till genomförandet av Göteborgs Stads Näringslivsstrategiska program och Program för besöksnäringens utveckling fram till 2030. 25 olika parter från akademi, näringsliv och offentlig sektor ingår i gruppen där GR representeras av förbundsdirektören. UNIVERSEUM Göteborgsregionen är en av stiftarna i stiftelsen Korsvägen som äger Universeum en djurpark och ett science center med syftet att inspirera barn och ungdomar att intressera sig för naturvetenskap och teknik, men också att verka för kunskap för att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Övriga stiftare är Chalmers, Göteborgs universitet och Västsvenska handelskammaren. GR ingår i styrelsen för Universeum genom förbundsdirektören och utbildningschefen. Universeum och GR har sedan två år tillbaka fördjupat sitt samarbete för att fortsätta utveckla det pedagogiska arbetet på Universeum. KONSORTIERÅDET FÖR MISTRA URBAN FUTURES Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers som verkar inom området stadsutveckling, där utmaningarna är komplexa och berör många olika sektorer, discipliner och kulturer och där svar och lösningar måste hittas genom samarbete. Det speglar också sammansättningen i konsortierådet som utgörs av Chalmers, Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionen, Länsstyrelsen, Göteborgs Stad, IVL samt adjungerade parten RISE. Sedan tio år arbetar konsortierådet för Mistra Urban Futures tillsammans för att genom stödet till det gemensamma centrumet adressera de frågor som praktiker och forskare ställs inför när det gäller att åstadkomma hållbar stadsutveckling. 2019 är planenligt sista året för huvudfinansiären MISTRA:s bidrag till verksamheten och därefter ska verksamheten kopplad till Göteborgsplattformen utvecklas utifrån nya förutsättningar. Konsortierådet arbetar med dessa förutsättningar och under våren 2019 ska parterna ta beslut inom respektive organisation avseende åtagande och former för samarbetet efter 2019. 5

Påverkan och intressebevakning EU Det internationella perspektivet och EU-frågorna är en viktig del av GR:s verksamhet med syfte att bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. Det finns en tydlig överenskommelse mellan GR och Göteborgs Stad som syftar till att samordna och förstärka kommunernas arbete kopplat till EU frågor på hemmaplan. Vi tar avstamp i det politiskt antagna EU-handslaget som genomfördes i september 2017 som ett led i arbetet med att utveckla EU-samverkan i regionen. Handslaget som gjordes mellan EU-ministern och Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Västkom och GR innebär tre åtaganden: att synliggöra pågående EU-arbete, att kompetensutveckla samt att möjliggöra påverkan inom EU-relaterade frågor. Under 2019 kommer arbetet fortsätta med att öka kunskapen om EU och synliggöra det arbete som pågår, bl.a. genom att GR tillsammans med Göteborgs Stad står värd för och genomför den Västsvenska EU-konferensen 2019. Dessutom kommer GR att arbeta för att synliggöra Europaparlamentsvalet genom den gemensamma plattformen Europa Direkt Göteborgsregionen, arrangera EU-nätverksträffar med utgångspunkt i medlemskommunernas behov samt genomföra kompetensinsatser på EU-området riktade till nya politiker och tjänstepersoner. Under året kommer GR även att aktivt driva ett strategiskt påverkansarbete bland annat genom att lyfta det storstadsregionala och västsvenska perspektivet för att påverka förordningsförslag och programskrivningar inför EU:s framtida fonder och program 2021-2027. NATIONELL NIVÅ Inom ramen för verksamheten har GR har många olika samarbeten igång på nationell nivå med aktörer som SKL, Skolverket, STORSTHLM och Kommunförbundet Skåne. Det etablerade samarbete som finns på utbildningsområdet mellan GR, Storsthlm och Kommunförbundet Skåne kommer att vidareutvecklas under året. Sedan några år tillbaka samverkar GR med Storsthlm kring gymnasieantagningssystemet INDRA, ett samverkansarbete som kommer att fördjupas under det kommande året. GR samverkar även med ett flertal kommuner och regioner gällande Praktikplatsen. Samarbetet med Skolverket kommer att fortgå och omfamna olika gemensamma utvecklingsinsatser i samverkan med kommuner och fristående huvudmän. Med SKL sker även fortsättningsvis ett kontinuerligt kunskapsutbyte i frågor som har påverkan på kommunernas förutsättningar att bedriva en god verksamhet. Socialtjänsten är underförsörjd med kunskapsstöd och många frågor är desamma över landet. GR som regional samverkans- och stödresurs är därför en stark aktör för kunskapsstyrning, kunskapsstöd och kunskapsutveckling för socialtjänsten samt den närliggande hälso- och sjukvården i kommunerna i förhållande till de statliga myndigheterna som exempelvis Forte och Socialstyrelsen samt SKL. Genom nära och täta kontakter med de nationella aktörerna kan GR bidra till att synliggöra kunskapsbehov, bidra in i samarbeten för kunskapsutveckling och föreslå hur nationella aktörer kan agera för ett bättre och mer samordnat stöd. Engagemang i bolag och stiftelser THE INTERNATIONAL SCHOOL OF THE GOTHENBURG REGION (ISGR) HELÄGT BOLAG Den internationella skolan, ISGR, är en viktig komponent i utvecklingen av ett vitalt och framgångsrikt näringsliv i Göteborgsregionen. ISGR har ett högt söktryck och mycket goda resultat. Skolan har under flera år arbetat med att hitta nya lokaler för verksamheten. Det har inte lyckats, och därmed har styrelsen nu fullt fokus på att utveckla de två områden som skolan förfogar över idag. Det handlar om att bygga om, bygga till samt att renovera inre och yttre miljö. Arbetet har startat och en förstudie beräknas vara klar i april 2019 GRYNING VÅRD MAJORITETSÄGT BOLAG Gryning Vård AB ägs av Göteborgsregionen (54 procent) samt kommunalförbunden i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Verksamheten består av institutions- och öppenvård för barn, familjer, ungdomar och unga missbrukare. Bolaget är idag landets största bolag inom HVB (hem för vård och boende). Verksamheten befinner sig i en omställningsfas. STYRELSEUPPDRAG Sammanfattningsvis har GR under 2019 politisk representation i ISGR, BRG, Västkuststiftelsen, Stiftelsen Korsvägen och Västkom. På tjänstemannaplanet finns representation i Universeum, Göteborg & Co, Mistra Urban Futures konsortieråd, Gryning Vård samt Reväst. 6

Organisation och medarbetare Organisationen har för närvarande 198 anställda varav 160 tillsvidareanställda och 38 visstidsanställda. Könsfördelningen är 75 procent kvinnor och 25 procent män. Under 2019 ska organisationen förstärkas med en HR-strateg med uppdrag att ansvara för HR-processer och facklig samverkan samt ge stöd till cheferna i frågor kopplade till HR-arbetet. Den strategiska kommunikationen är ytterligare en funktion som med olika insatser kommer att förstärkas under året. Avtalstiden för nuvarande hyresavtal löper ut 2020. I syfte att förbereda kommande hyresförhandlingar startar GR under 2019 Lokalprojekt 2.0, i nära samarbete med chefer, medarbetare och fackliga organisationer. Utifrån de erfarenheter vi har av hur lokalerna används och fungerar ska den utvecklingspotential som finns i att göra vissa lokaljusteringar för att optimera lokalanvändningen beskrivas. Våra kärnvärden lyhördhet, handlingskraft och utveckling utgör en grund för medarbetare och chefer i arbetet både internt och externt. Under Medarbetardagen 2019 ska vi ta oss an hur våra kärnvärden ska märkas i genomförandet av ny flerårig verksamhetsinriktning. GR:s politiska grupper 2019 I december 2018 väljer Göteborgsregionens nya förbundsfullmäktige en ny förbundsstyrelse samt utbildningsgrupp för 2019-2022. Förbundsstyrelsen utser i sin tur i början på 2019 nya styrgrupper. Dessa är styrgruppen för arbetsmarknad, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad, styrgruppen för social välfärd samt utbildningsgruppen. Förbundsstyrelsens fyra politiska styrgrupper har till uppgift att bereda ärenden till förbundsstyrelsen, men också att ta egna politiska initiativ inom respektive verksamhetsområde. Utbildningsgruppen är också antagningsnämnd för gymnasieskolan och av det skälet utsedd av förbundsfullmäktige. GR genomför under första halvåret 2019 flera utbildnings- och introduktionssatsningar för medlemskommunernas nyvalda politiker. På överlämnandekonferensen 7-8 februari lämnar den avgående förbundsstyrelsen och de avgående styrgrupperna över till de nya politiska grupperna. När de nyvalda styrgrupperna sedan samlas första gången kommer de att få en grundläggande introduktion. För kommunernas nyvalda politiker erbjuder GR att tillsammans med BRG besöka kommunerna med ett introduktionspaket med följande huvudsakliga teman: GR och den regionala arenan Näringslivssamarbetet i Göteborgsregionen Kommunernas roll i EU Nationell påverkan I oktober 2019 anordnar GR för första gången Mötesplats Väst - en större välfärdskonferens för Göteborgsregionens kommuners förtroendevalda och chefstjänstemän med syftet att fortsätta utveckla GR-arenan för att dela erfarenheter och inspirera varandra. DETTA VILL STYRGRUPPERNA SÄRSKILT VERKA FÖR 2019 På följande sidor finns de fokusområden och insatser som de politiska styrgrupperna vill verka särskilt för under 2019, med utgångspunkt i de åtta utmaningar som definierats i verksamhetsinriktningen. 7

Styrgruppernas fokusområden och prioriterade insatser 2019 Utmaning: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga INRIKTNING PÅ ARBETET 2019 För att barn och unga i Göteborgsregionen ska få goda framtidsutsikter är det viktigt att minska skillnader i hälsa och livsvillkor. En särskilt aktuell målgrupp är nyanlända barn och unga vilka behöver ges goda förutsättningar att etablera sig i samhället. Tidiga, förebyggande och behandlande insatser behöver tillhandahållas och samverkan mellan olika samhällsaktörer är nödvändig, framförallt när det gäller barn och unga i utsatta situationer. Ungdomar behöver ges goda förutsättningar att utvecklas, försörja sig och vara delaktiga i samhället. Det är viktigt att ungdomarna ges likvärdiga förutsättningar att göra väl underbyggda val för sin framtid, både vad gäller utbildning och arbete. Ambitionen är att fler unga ska kunna fullfölja en gymnasieutbildning och att ungas etablering på arbetsmarknaden ska stärkas, liksom att verka för att fler ungdomar blir behöriga till gymnasiet. Även ungdomar med pågående missbruk eller som riskerar att utveckla ett sådant behöver stå i fokus. PRIORITERADE INSATSER 2019 Tillhandahålla kompetensstärkande insatser bland annat när det gäller social barn- och ungdomsvård, stöd till föräldrar (där nyanlända utgör en viktig målgrupp) samt trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Ta vara på kunskap från Lupp-undersökningarna (Lokal ungdomspolitik) där unga beskriver hur de ser på sin tillvaro och vad de tänker om sin framtid. Inte minst viktigt blir att bidra till att stärka ungas delaktighet och inflytande. Ambitionen är att hålla i och utveckla Lupp-arbetet inför en ny undersökning år 2020. 8

Bidra till samverkan mellan Göteborgs Stad och kranskommunerna om att motverka organiserad brottslighet. Syftet är att få kunskap om vad som händer i regionen, öka kompetensen och agera samordnat mot den organiserade brottsligheten. Utveckla och genomföra satsningar genom hela utbildningskedjan kring att motverka studieavbrott. Samordna och kvalitetssäkra praktik och andra samverkansformer för olika skolformer och för alla individer. Genomföra insatser direkt riktade till elever och deras vårdnadshavare i syfte att ungdomarna ska kunna göra väl underbyggda val för sin framtid. Utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning i regionen. Stödja kommunernas arbete så att fler ungdomar kan erbjudas feriejobb, praktik, arbetsplatsbesök osv. Stärka kommunernas möjligheter till samarbete kring feriejobb. Öka samarbetet mellan de verksamheter på GR som arbetar med utbildning och arbetsmarknad. Följa upp det arbete som genomförs inom ramen för det nystartade chefsnätverket för mottagande och integration. Bidra till ökad kompetens inom missbruksoch beroendeområdet med särskilt fokus på spelmissbruk. Utmaning: En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet INRIKTNING PÅ ARBETET 2019 För att skapa en inkluderande region med goda livsvillkor för invånarna hela livet är det viktigt att främja människors delaktighet och självständighet i samhället och i arbetslivet samt att tillgänglighet till samhällets service är god. Särskilt behöver äldre, nyanlända och personer med psykisk ohälsa stå i fokus. Ekonomisk utsatthet ska motverkas. Det är viktigt med en god kunskapsutveckling i gränslandet till hälso- och sjukvården samt att den vård och omsorg som ges till invånaren är sammanhållen, oavsett om det är Västra Götalandsregionen eller kommunen som ansvarar för insatsen. Mottagandet av nyanlända behöver fungera väl exempelvis när det gäller samhällsorientering och utbildningsinsatser. Det är av vikt att utbildningslandskapet bidrar till stärkt utbildning för nyanlända. PRIORITERADE INSATSER 2019 Tillhandahålla kunskaps- och kompetensutvecklande insatser som rör inflytande och delaktighet, tillgänglighet, välfärdstekniktjänster, mötesplatser, generationsöverskridande möten samt hälsofrämjande och förebyggande insatser utifrån äldres behov. Skapa kunskap och öka kompetensen kring övergångar i vården, vårdens organisering samt samverkan mellan olika vårdgivare. 9

Stärka möjligheterna för kommunerna till samordnade vårdlösningar och mellankommunal samverkan om effektiva vård- och boendelösningar. Stödja utvecklingen mot mer personcentrerad vård, stöd och omsorg. Tydliggöra och stärka kommunernas roll och perspektiv i hälso- och sjukvårdsfrågor. Följa upp effekterna av överenskommelsen om samverkan vid in- och utskrivning och vid behov bidra till att utveckla samverkanslösningar. Stärka insatser för psykisk hälsa i alla åldrar utifrån den länsgemensamma handlingsplanen för psykisk hälsa, nationella riktlinjer och regionalt resurscentrum psykisk hälsa. Bidra till utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd med koppling till nationellt utvecklingsarbete samt de möjligheter som digitalisering ger. Samverka genom nytt strategiskt chefsnätverk kring mottagande och integration. Särskilt bevaka hur förändrade regelverk och ny lagstiftning påverkar förutsättningarna för den enskildes etablering. Alla nyanlända ska erbjudas samhällsorientering med hög kvalitet genom samverkan mellan medlemskommunerna. Genomföra satsningar genom hela utbildningskedjan kring att utveckla arbetet med nyanländas lärande. Skapa kunskap om subventionerade anställningar med fokus på extratjänster. Stödja kommunerna med arbetet kring social hänsyn vid upphandling och samarbeta med idéburen sektor vad gäller sysselsättning och integration. Arbeta med samarbete och samnyttjande över kommungränserna vad gäller kommunala arbetsmarknadsinsatser. Tillsammans med kommunerna förädla och utveckla befintliga yrkesvuxutbildningar. Utmaning: Livslångt lärande INRIKTNING PÅ ARBETET 2019 För att möjliggöra ett livslångt lärande för Göteborgsregionens invånare är det nödvändigt att barn och unga ges goda förutsättningar att fullfölja sin skolgång med goda kunskapsresultat. Göteborgsregionens kommuner behöver ett utbildningslandskap som är av hög kvalitet och som är öppet för alla invånare i regionen. Det är viktigt att samverkan sker mellan alla skolformer, med universitet och högskola samt mellan olika utbildningsaktörer. I regionens utbildningslandskap behöver det även finnas möjlighet till regional försörjning samt utveckling av läromedel och lärmiljöer. Det är också viktigt att individer som har kunskap, färdigheter och kompetens som inte är dokumenterad får den synliggjord genom validering. Utifrån en föränderlig arbetsmarknad där nya arbetsuppgifter tillkommer och andra försvinner behöver regionens invånare ha möjlighet till ett kontinuerligt lärande genom hela arbetslivet - ett livslångt lärande. Detta kan ske genom att arbetsorganisationen möjliggör ett lärande i arbetet, men även formell kompetensutveckling fordras. PRIORITERADE INSATSER 2019 Tillhandahålla kompetensutvecklingsinsatser för att möta kommunernas kompetens- och personalförsörjningsbehov. Bidra till att universitet och högskolor erbjuder relevant kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetens- och personalförsörjningsbehov. Stärka kunskap och kompetens för hur samverkan mellan skola och socialtjänst kan motverka frånvaro i skolan. Medverka i regionala och nationella sammanhang för kunskapsstyrning i syfte att kommunernas behov ska tas till vara och att goda strukturer för kommunernas behov av kunskapsstöd utvecklas. Underlätta kommunernas samverkan om vård- och omsorgscollege. Skapa, sprida och genomföra utvecklingssatsningar för lärare, skolledare och andra aktörer på skolans område. Utveckla arbetet med ett utbildningslandskap som vilar på en vetenskaplig grund. 10

Ta fram statistik, rapporter och analyser samt genomföra regiongemensamma enkäter i förskolor och skolor. Genomföra satsningar för att utveckla metoder för att stärka lärandet i olika delar av utbildningskedjan. Utveckla det regiongemensamma arbetet kring antagning till gymnasieskola och vuxenutbildning. Stödja kommunerna i arbetet med att utveckla det regionala utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Bidra till ett utbildningslandskap som är tillgängligt för alla. Utveckla lärmiljöer i hela utbildningskedjan. Förvalta och utveckla befintligt arbete med bokoch filmutbud för regionens skolor. Tillhandhålla en stödstruktur för validering som arbetar drivande, kunskapshöjande, stödjande och samordnande för att möjliggöra att fler får möjlighet att valideras. Utmaning: Boende och bostäder INRIKTNING PÅ ARBETET 2019 Trots att bostadsbyggandet ökar i Göteborgsregionen är bostadsbristen fortfarande påtaglig vilket riskerar att hämma den regionala tillväxten. All ny bebyggelse i Göteborgsregionen ska stärka en hållbar regionstruktur i enlighet med GR:s strukturbild. Det är viktigt att stärka ett socialt perspektiv i samhällsbyggnadsprocesserna och att kommunerna har ett arbete med boendelösningar för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. Det är också viktigt att främja strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet. PRIORITERADE INSATSER 2019 Utveckla digitala kartunderlag för integrerad regional bostads- och infrastrukturplanering samt mark för näringslivet. Ta fram underlag och bistå med kunskap om nyanländas bosättningsmönster, rörlighet, arbetsmarknadens behov och sökandes bakgrund. Ta fram underlag som möjliggör samverkan kring nya boendelösningar för socialtjänstens målgrupper. 11

Utveckla arbetet med hållbar täthet i stationssamhällena genom att...... ta fram en generell modell för planering av stationssamhällen,... sammanställa och synliggöra potentialen i regionens stationssamhällen,... finna konkreta lösningar på hur buller och vibrationer från spårbunden trafik kan minskas till en nivå som möjliggör utökad byggnation i stationssamhällena. Pröva och utveckla nya metoder för hur näringslivet kan medverka i samhällsplaneringen. Utveckla metoder för social hållbarhet i samhällsplaneringen genom att bidra till att pröva olika insatser i samverkan mellan samhällsplanering och det sociala området samt mäta/utvärdera transportinfrastrukturens påverkan på social hållbarhet. Bidra till att nya metoder för invånardialog utvecklas och prövas. Skapa kunskap kring goda boendemiljöer för personer oavsett funktionsvariationer. Utmaning: En fungerande arbetsmarknad INRIKTNING PÅ ARBETET 2019 En fungerande arbetsmarknad i Göteborgsregionen kräver en bra balans mellan kompetensutbud och efterfrågan på kompetens, både inom offentlig och privat verksamhet. Det är angeläget att samverka med andra aktörer såsom näringslivets organisationer och arbetsmarknadens parter för en fungerande arbetsmarknad. Vidare behövs en god samverkan även med andra myndigheter och ett arbete med fokus på att medlemskommunerna ska upplevas som attraktiva arbetsgivare. Eftersom kommunerna står inför stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjning är det viktigt att gemensamt stärka arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen. En central faktor är att verka för att Göteborgsregionens chefer och ledare ges förutsättningar för ett gott ledarskap, möjlighet till ett bra stöd och fortlöpande kompetensutveckling. Ytterligare en viktig faktor är en fungerande samverkan mellan skola och arbetsliv som främjar och inspirerar barn/unga till välgrundade utbild- 12

ningsval inför framtida arbetsliv. En fungerande arbetsmarknad kräver också att människors tillträde till arbetsmarknaden främjas, att det finns ett aktivt arbete för ökad jämlikhet i arbetslivet och att de arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls är utformade utifrån lokala behov och med en hög kvalitet. PRIORITERADE INSATSER 2019 Synliggöra rekryteringsbehov inom de branscher som har en bristsituation samt identifiera vilka yrken som har en såväl ökad som minskad efterfrågan. Samarbeta med BRG och arbetsmarknadens parter kring inkludering på arbetsmarknaden. Arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna. Stödja kommunernas arbete med överenskommelser och samarbete med Arbetsförmedlingen samt bidra till ett aktivt erfarenhetsutbyte inom området. Tillhandhålla en FoU-plattform för kommunal arbetsmarknadsverksamhet som bidrar till forskning och kunskapsutveckling inom området. Stödja kommunerna i uppföljningsarbetet vad gäller de kommunala arbetsmarknadsinsatsernas resultat. Gemensamt marknadsföra och informera om arbetsmarknaden inom kommunal sektor för presumtiva arbetstagare. Arbeta med identifierade utmaningar inom personalområdet vad gäller arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. Arbeta med utmaningar vad gäller strategisk kompetensförsörjning genom att stötta kommunerna med gemensamma aktiviteter och kunskapsunderlag. Öka kunskapen kring hur personer med psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättningar kan få och behålla arbete och sysselsättning. Samordna utvecklingsarbetet kring att pröva nya sätt för inkludering och rekrytering till kommunala yrken. Vidareutveckla kompetensutvecklingsinsatsen Yrkesresan (för den sociala barn- och ungdomsvården) så att innehåll finns för nya och vana handläggare, en struktur för erfarna handläggare och arbetsledare samt en modell för om och hur Yrkesresan kan utvecklas nationellt. Bidra till en bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad genom regional branschsamverkan. Utveckla och driva satsningar avseende förskolans och skolans kompetensförsörjning genom branschråd Utveckla befintligt arbete samt utveckla och genomföra projekt och skapa mötesplatser där skola och arbetsliv kan mötas och samverka. Utveckla och genomföra satsningar för att få fler unga och vuxna att välja en yrkesutbildning. Utveckla arbetet kring praktik och tillhandahålla praktikplatser som ett led i att bidra till ungas möjligheter och framtida utbildnings- och yrkesval Stödja chefer och ledare i frågor om demografi, ekonomi och kvalitet. Genomföra utvecklingsinsatser för ledare på olika nivåer och göra särskilda satsningar på skolledare. Utmaning: En hållbar livsmiljö INRIKTNING PÅ ARBETET 2019 För att möta utmaningen med en hållbar livsmiljö i Göteborgsregionen behöver klimatpåverkan begränsas. Enligt rapporten från FN:s klimatpanel IPCC som publicerades i oktober 2018 har världen 10-12 år på sig att vända utvecklingen gällande utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. GR:s roll i Västra Götalandsregionens Klimat 2030 är främst att samordna medlemskommunernas insatser och initiera regionala projekt. Regionens grön- och blåstruktur behöver utvecklas och den regionala vattentillgången behöver säkras. Ett viktigt område är att verka för ökad kunskap kring miljö och hållbar utveckling i regionen. Vidare behöver det sociala perspektivet för en hållbar tillväxt stärkas. Ett viktigt område är att verka för att utveckla arbetet med demokratifrågor och den sociala hållbarheten i regionens utbildningslandskap. PRIORITERADE INSATSER 2019 Ta fram underlag och strategier för att utveckla de gröna kilarna i Göteborgsregionens strukturbild. Uppdatera planeringsförutsättningarna för regionens tysta områden. Kartlägga befintlig jordbruksmark och ta fram förslag till regionala planeringsprinciper. 13

Fortsätta utveckla GR:s hållbarhetsverktyg så att fler kommuner kan nyttja modellen för klimatberäknade exploateringar. Öka takten i arbetet med genomförandet av den regionala cykelstrategin. Sammanställa behovet av klimatanpassningsåtgärder i Göteborgsregionen. Driva frågor som rör finansiering av klimatanpassningsåtgärder. Definiera åtgärder inom ramen för Klimat 2030. Kartlägga det framtida behovet av dricksvatten. Utveckla och genomföra satsningar kring miljö och hållbar utveckling kopplat till utbildningslandskapet. Utveckla arbetet kring demokrati i regionens utbildningslandskap. Utveckla och genomföra satsningar med fokus på att stärka arbetet med jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering i regionens utbildningslandskap. Bidra till att det sociala perspektivet på samhällsbyggnadsfrågor stärks genom att utveckla den regionala samverkan mellan det sociala området och samhällsbyggnadsområdet för att pröva nya gemensamma arbetssätt. Samordna och genomföra statistikuttag för att kommunerna ska få tillförlitliga beslutsunderlag. Utmaning: Digital utveckling och välfärdsteknologi INRIKTNING PÅ ARBETET 2019 Den offentliga sektorn står inför stora utmaningar för att kunna leverera en god välfärd till invånarna. De tre huvudutmaningar som kommunerna står inför är: 1. Ett gap mellan intäkter och kostnader om utvecklingen fortsätter som den gör nu. Enligt uppgift från SKL handlar det för kommuner och landsting om 59 miljarder kronor år 2021. 2. En kraftigt ökad brist på arbetskraft inom offentlig sektor. 3. Våra invånare förväntar sig en ökad digital service från kommunen, inte minst för möjligheter till delaktighet, självständighet och trygghet i vardagen. För att kommunerna i Göteborgsregionen på ett effektivt sätt ska kunna möta invånarnas behov samt öka verksamhetens effektivitet behövs nya tekniska lösningar och nya arbetssätt som drar nytta av den digitala utvecklingen och välfärdsteknologin. Det krävs en ökad kompetens om digitaliseringens möjligheter samt en ökad samverkan kring kommunala resurser och kompetenser inom kommunens alla verksamheter. Inom skola och utbildning är det viktigt att bidra till den digitala utvecklingen genom att verka för utveckling av digitala system som stödjer utbildningslandskapet. Det är även nödvändigt att bidra till att stärka den digitala utvecklingen i skolan samt öka kunskapen om medier och dess användning. PRIORITERADE INSATSER 2019 Stödja kommunernas arbete vad gäller verksamhetsutveckling med digitalisering. Företräda kommunerna i regionala och nationella sammanhang. Utveckla kunskapen kring digitalisering. Bidra till satsningar för konkret utveckling av digitalisering inom bland annat automatisering artificiellintelligens (AI) och ehälsa. Utveckling och förvaltning av verktyg för kartläggning av IT-system. Underlätta och effektivisera arbetet genom att öka möjligheten till digital kommunikation mellan kommuner och myndigheter. Stärka, utveckla och förvalta digitala system som stödjer och effektiviserar arbetet i utbildningslandskapet. Bedriva kompetens- och skolutveckling gällande digitalt lärande och programmering. Möta kommunernas ökande behov av digitala tjänster för skolan. Fortsätta utvecklingsarbetet för AllAge- Hub, en regional plattform för välfärdsteknik i samverkan med kommuner och övrig offentlig sektor samt akademi, näringsliv och civilsamhälle. Länsgemensam plattform för välfärdsteknik. Bistå i utredningen om förutsättningar för ett länsgemensamt välfärdscentrum med syftet att kunna tillhandahålla och stödja kommunerna när det gäller välfärdsteknik. Kraftsamling VGR. Genom samarbetet med VästKom rekrytera specialistkompetenser för att för kommunernas räkning kunna delta i och 14

driva den nödvändiga digitala transformationen inom vård och omsorg med fokus på Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM). Utmaning: Infrastruktur för ett effektivt och klimatsmart resande INRIKTNING PÅ ARBETET 2019 I en växande storstadsregion utgör infrastrukturen en av de viktiga grundpelarna för en fortsatt stabil tillväxt. Göteborgsregionen och den potentiella arbetsmarknadsregionen är i dagsläget gles och dåligt sammankopplad. Tillväxtens påverkan på och behov av transportinfrastruktur, kollektivtrafik och mobilitet behöver synliggöras. Under 2019 ska GR särskilt verka för att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med fokus på att Göteborgsregionen ska ha tydliga och väl underbyggda underlag inför kommande revidering av transportinfrastrukturplaneringen (regional och nationell plan 2022-2033). PRIORITERADE INSATSER 2019 Ta fram analyser och underlag som tydliggör storstadsregionens behov inför nästa revidering av transportinfrastrukturplanerna. 15

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2019 Lagstiftningen kring god ekonomisk hushållning återfinns i kommunallagen. Enligt kommunallagen ska kommuner, kommunalförbund och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, dvs. kommunkoncernen. Enligt kommunallagen ska kommuner, kommunalförbund och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det är GR som själv väljer hur dessa ska formuleras. En god ekonomisk hushållning är inte närmare förtydligad i lagen men beskrivs i lagrådsremissen som att på olika sätt skapa goda förutsättningar för att i ett mer långsiktigt perspektiv klara den kommunala verksamheten och ekonomin, även om det uppstår olika typer av störningar. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden, det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt och verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. Verksamhetsperspektivet tar sikte på att GR måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa detta måste det finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. GR måste ange en ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av finansiella mål. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i verksamheten Enligt kommunallagen ska kommunerna ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. GR:s riktlinjer och mål för god ekonomisk hushållning 2019 i verksamheten är följande: GR:s verksamheter ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för GR och våra medlemskommuner. GR:s verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. GR ansvarar för att en god intern kontroll upp- rätthålls utifrån förbundsfullmäktiges reglemen- ten, riktlinjer och beslut. GR ska främja och följa upp att en kontinuerlig kvalitetsutveckling sker inom verksamheterna. GR:s tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt GR ska ha ett fullgott och genomtänkt försäk- ringsskydd samt ha klara regler för hur risker ska hanteras. GR ska ha tydliga regler och riktlinjer för sin finansförvaltning. GR ska eftersträva en välskött ekonomi där all verksamhet bedrivs i en anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med förbundsfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar Förbundsfullmäktiges budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. GR:s olika avdelningar ser till att verksamhetens innehåll och omfattning är anpassad till beslutad budget och verksamhetsinriktning. Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är GR:s avdelningar skyldiga att 16

vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten mot budgetbalans. Den totala sjukfrånvaron för GR:s medarbetare ska hållas på en fortsatt låg nivå Sjukfrånvaron ska understiga 3,5 procent på helåret. GR:s finansiella mål Kommunallagen stipulerar att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Med detta menas att kommunen inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. De löpande intäkterna bör överstiga de löpande kostnaderna. Verksamheterna ska utövas på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. GR:s övergripande finansiella mål för ekonomin är följande: GR ska redovisa ett genomsnittligt positivt ekonomiskt resultat över en femårsperiod GR:s intäkter ska överstiga dess kostnader GR:s egna kapital ska inte understiga den årligt beräknade nivån utifrån riskhänseende sin natur och omfattar inte helårsprognos. De medarbetare som har ett verksamhetsansvar ska kontinuerligt följa upp och rapportera förändrade förutsättningar och avvikelser från plan och budget till överordnad ansvarsnivå. Utifrån förändrade förutsättningar under innevarande år kan beslut om justeringar inom ramen för antagen budget ske enligt delegering av verksamhetsansvar. GR är en lärande organisation. Omvärldsbevakning, analys, planering och återkoppling samt internkontroll för att bedöma och åtgärda risker är processer som berör alla inom organisationen. I förvaltningsorganisationen ingår ett tydligt ledaransvar för att motivera och engagera medarbetare i dessa processer samt ett ansvar för att tillgodose det politiska ledarskapets behov av underlag i deras ansvar för styrning och tillsynsplikt. God ekonomisk hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse. Graden av måluppfyllelse 2019 kommer att bedömas enligt följande skala: Målet ej uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet helt uppfyllt Långsiktigt ska GR:s egna kapital vara större än dess skulder inklusive pensionsskulden Soliditeten inklusive pensionsskulden ska vara positiv GR:s sammanlagda nettolåneskuld ska inte öka GR:s investeringar ska finansieras med egna medel Uppföljning och återkoppling Kontinuerliga uppföljningar via delårsrapporter samt årsredovisningar under året syftar till att identifiera hur väl GR lever upp till god ekonomisk hushållning. Under året görs tre fastställda rapporter: Delårsrapporter resultat av perioden januari till och med april samt januari till och med augusti inklusive helårsprognos, antas av förbundsstyrelsen. Delårsrapporten per augusti beslutas även av förbundsfullmäktige. Årsredovisning resultat och bokslut, antas av förbundsfullmäktige. Utöver dessa rapporter tas månadsrapporter/ lägesrapporter fram för varje månad. Dessa är enklare i 17

Detaljbudget Budget 2019 Ett positivt resultat behövs för att ge stabilitet i GR:s verksamheter men vi har en solid grund att stå på och klarar enstaka år med negativt resultat med hjälp av vårt upparbetade egna kapital. För att uppnå en god ekonomistyrning krävs en ekonomi som är integrerad med styrning av verksamheten. Budgeten är en ram för de resurser som finns för att skapa bästa möjliga verksamhet. Genom decentraliserat ansvar och genom att budget, personal- och verksamhetsansvar sitter tätt samman, uppnås effektiv styrning av våra verksamheter. Våra chefer och medarbetare ges tillit att utifrån ett tydligt uppdrag och uttalade mål nå förväntat resultat. Detaljbudgeten är i ekonomisk balans i enlighet med de av förbundsstyrelsen antagna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Det finns inga idag identifierade risker som kan komma att kräva insatser 2019. Enligt SCB:s befolkningsstatistik per den 31/12 2017 uppgick antalet invånare i Göteborgsregionen till 1 012 569 vilket är en ökning med 15 123 invånare jämfört med 31/12 2016. Faktisk årsavgift för 2019 baseras på befolkningstalet per 31/12 2017. Årsavgiften utgör cirka 17 procent av den beräknade omsättningen 2019 på GR. Resterande del av omsättningen (83%) består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering. Resultatbudget GR:s budgetram beslutas i juni av förbundsfullmäktige. GR arbetar sedan under hösten fram detaljbudget för det kommande året och i december månad fastställer sedan förbundsstyrelsen slutligt GR:s resultatbudget inför kommande verksamhetsår. Resultatbudgeten är en sammanställning över de Resultatbudget 2018 2019, tkr. RESULTATBUDGET GR (TKR) GR Budget 2018 Budget 2019 Verksamhetens intäkter 469 231 455 831 varav årsavgifter avsedda för GRs verksamhet 46 620 47 991 varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer 28 707 28 478 Verksamhetens kostnader -467 353-451 882 Avskrivningar -1 678-3 669 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter/Generella statsbidrag och utjämning - Verksamhetens resultat Finansiella intäkter 60 30 Finansiella kostnader -10-10 Resultat efter finansiella poster Extraordinära poster - Inkomstskatt - Årets resultat 250 300 18

kostnader och intäkter GR räknar med under kommande verksamhetsår. Den beräkningen leder fram till ett budgeterat resultat och GR:s budgeterade resultat för 2019 är +300 tkr. Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten anger den finansiella ställ- ningen på lång sikt, det vill säga att den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Medlemskommunernas årsavgifter GR:s årsavgift beräknades sedan 2011 som 74,11 kronor per kommuninvånare. Årsavgiften låg still från 2003 då avgiften uppgick till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av årsavgiften med 4 kronor genomfördes dock 2010 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare. Inför budget 2018 höjdes årsavgiften med 1,41 kr per invånare till 75,52 kronor per invånare till följd av nya uppdrag som GR tagit på sig i form av samordningsansvar kring kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå samt för beredningsansvaret för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Nivån på årsavgiften föreslås vara oförändrad för kommande år. Befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen ger en ökning av den totala årsavgiften till GR på 1,5 procent jämfört med föregående år. Balansbudget 2018 2019, tkr. BALANSBUDGET TILLGÅNGAR Budget 2018-12-31 GR Budget 2019-12-31 A. Anläggningstillgångar 20 764 38 634 I. Immateriella anläggningstillgångar 116 18 126 II. Materiella anläggningstillgångar 1 918 1 462 III: Finansiella anläggningstillgångar 18 730 19 046 B. Bidrag till infrastruktur - - C. Omsättningstillgångar 142 722 213 998 I. Förråd mm 17 871 23 546 II. Fordringar 53 575 76 383 III. Kortfristiga placeringar 15 656 13 018 IV. Kassa & Bank 55 620 101 051 S:A TILLGÅNGAR 163 486 252 632 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER A. Eget kapital 45 868 57 050 I. Årets resultat 250 300 II. Resultatutjämningsreserv - - III. Övrigt eget kapital 45 618 56 750 B. Avsättningar - - C. Skulder 117 618 195 582 I. Långfristiga skulder - - II. Kortfristiga skulder 117 618 195 582 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER 163 486 252 632 Soliditet 28,0% 22,5% Likviditet (kassalikv) 106% 97% Årsavgiftens fördelning per kommun 2018-2019, (tkr) ÅRSAVGIFTEN Kommun 2018 2019 Ale 2 232 2 282 Alingsås 3 024 3 050 Göteborg 42 037 42 596 Härryda 2 802 2 825 Kungsbacka 6 075 6 192 Kungälv 3 269 3 331 Lerum 3 073 3 135 Lilla Edet 1 037 1 054 Mölndal 4 868 4 993 Partille 2 818 2 861 Stenungsund 1 950 1 981 Tjörn 1 177 1 193 Öckerö 965 976 Summa 75 327 76 469 19