Innehåll Verksamhetsplan för GR 2018 Utmaningar för en växande storstadsregion 3 GR bidrar till att förverkliga regionutvecklingsstrategin VG2020

Transkript

1 Verksamhetsplan och Detaljbudget för GR

2 Innehåll Verksamhetsplan för GR Utmaningar för en växande storstadsregion 3 GR bidrar till att förverkliga regionutvecklingsstrategin VG Övergripande prioriteringar under Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i verksamheten 7 GR:s finansiella mål 8 Uppföljning och återkoppling 8 Detaljbudget 9 Budget Balansbudget och nyckeltal 10 Medlemskommunernas årsavgifter 10 GR transfererar till följande organisationer: 11 Verksamhetsplan 2018 matris 12 2

3 Verksamhetsplan och detaljbudget för GR 2018 Utmaningar för en växande storstadsregion Verksamhetsplan och detaljbudget 2018 är ett årligt komplement till den fleråriga verksamhetsinriktning som förbundsfullmäktige har antagit. I verksamhetsinriktningen Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen har vi definierat åtta utmaningar som ligger till grund för arbetet inom kommunalförbundet. Utgångspunkten är mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt, med en utveckling av det sociala perspektivet. Vårt gemensamma långsiktiga arbete inom GR bidrar till de övergripande regionala målen för Västra Götaland och visionen Det goda livet. Vi ska bidra till det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Livslångt lärande Boende och bostäder En fungerande arbetsmarknad En hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi Verksamhetsplanen 2018 anger de fokusområden för året som styrgrupperna definierat utifrån dessa åtta utmaningar. Planen beskriver inte all verksamhet som bedrivs inom GR utan fokuserar på de områden som sannolikt kommer att kräva mest resurser. Verksamhetsplanen ligger till grund för avdelningarnas planering, och uppföljningen av verksamheten under året kommer att följa de fokusområden som lyfts fram. GR bidrar till att förverkliga regionutvecklingsstrategin VG2020 GR bidrar till att förverkliga regionutvecklingsstrategin för Västra Götaland VG2020. Utifrån strategins fem rekommendationer med särskilt fokus, ligger fyra väl i linje med GR:s åtta utmaningar. Öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov GR bidrar med starkt fokus på utbildning från förskola till vuxenutbildning, strategisk kompetensförsörjning, mottagandet av nyanlända och omställning till förnybar energi. Inom den femte rekommendationen, Satsning på västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft, bidrar GR genom nära samverkan med BRG och Göteborg & Co. En halvtidsutvärdering av arbetet och insatser kopplade till VG2020 har genomförts. Den samlade rekommendationen från utvärderaren är att låta de nuvarande BHU-rekommendationerna ligga kvar också för resterande delen av strategins tidsperiod. 3

4 Övergripande prioriteringar under 2018 Samverkansformer utvecklas och formaliseras SAMVERKAN MED VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Dialogen mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Göteborgsregionen är ömsesidigt mycket viktig. I Göteborgsregionen bor drygt människor, vilket motsvarar 55 procent av befolkningen i territoriet Västra Götaland. Kärnan i Göteborgsregionen utgörs av Göteborgs Stad, och just nu befinner sig Göteborgsregionen mitt i ett utvecklingssprång skapat av stora investeringar i forskning och produktutveckling. Samtidigt planeras för cirka miljarder kronor i investeringar i infrastruktur och byggande. Det ger både möjligheter och utmaningar ur olika perspektiv. Snabb förändringstakt och stor komplexitet kräver att samverkan och dialog mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Göteborgsregionen organiseras och genomförs så att den expansiva storstadsregionen får sin rättmätiga fokus i relation till befolkningsunderlaget. Under 2018 ska GR tydligt adressera storstadsregionens tillväxt som drivkraft för utvecklingen i Västsverige. Det sker i redan etablerade samverkansforum, men eftersom den strategiska dialogen mellan kommunerna och regionen behöver utvecklas kan det också bli aktuellt med nya arenor för att nå ett fördjupat och utvecklat samarbete. Regional utveckling och infrastruktur Beredningen för hållbar utveckling, BHU, är ett samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling. Här diskuteras transportinfrastruktur, kollektivtrafik, kultur, miljö och andra frågor som är strategiskt viktiga för regional utveckling. GR deltar via förbundsstyrelsens presidium. Tjänstemannaberedning sker i Västgruppen där förbundsdirektören ingår. Hälso-och sjukvårdsfrågor Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG, är den regionala ledningsstrukturen för samverkan mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. VVG upprättades den 1 januari 2017 och representanter i VVG utses från de befintliga delregionala vårdsamverkansgrupperna, VästKom samt Västra Götalandsregionens koncernledning. Den 1 januari 2018 träder den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Syftet med den nya lagen är att personer som inte längre har behov av slutenvård så snart som möjligt ska kunna lämna sjukhuset på ett snabbt och tryggt sätt. Det kommer att innebära justeringar i nuvarande arbetssätt och ett IT-system som stödjer processen ska också implementeras under året. Styrgruppen för social välfärd är tillsammans med socialchefsnätverket tydlig arena för hälso- och sjukvårdsfrågorna på GR. SAMVERKAN INOM VÄSTKOM Västkom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) utgör samverkansorganisation för de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland. VästKom ska vara en arena för god kommunal samverkan och utveckling inom välfärdsområdet. En viktig del av VästKoms uppdrag är att tillsammans med kommunerna genom kommunalförbunden verka för en sömlös hälso-och sjukvård av god kvalitet för invånarna i Västra Götaland. VästKoms uppdrag innebär även bevakning och omvärldsorientering inom verksamhetsområdet, både regionalt, nationellt och internationellt. Kommunernas samverkan med VGR inom området hälso- och sjukvård samt socialtjänst har under det gångna året såväl utökats som fördjupats. Utvecklingen av gemensamma områden som exempelvis den nära vården kommer under 2018 att kräva en tät samverkan mellan VGR och kommunerna genom samarbetet i kommunalförbunden och Västkom. GR har tagit initiativ till och driver olika frågor i samarbete med de andra kommunalförbunden i länet genom VästKom. Inom ramen för Västkoms verksamhet finns också insatser kopplade till verksamhetsutveckling med stöd av IT. NÄRINGSLIVSUTVECKLING INOM GR VIA BRG, NÄRINGSLIVSGRUPPEN OCH GÖTEBORG & CO GR fördjupar under 2018 den strategiska dialogen mellan medlemskommunerna kring näringslivsuppdraget. I förbundsordning, 3 punkt 2, anges att GR är samverkansorgan för näringslivsfrågor. Under 2017 har ett samarbetsavtal utarbetats som konfirmerar att BRG har uppdra- 4

5 get att utgöra samverkansarenan för näringslivsutveckling i Göteborgsregionen. Samarbetsavtalet ska tydliggöra de samverkansformer och områden där BRG utför operativa insatser för Göteborgsregionen och dess kommuner. Under 2017 har GR och medlemskommunerna även deltagit som remissinstans kring Göteborg stads näringslivsstrategiska program som behandlas av staden under våren Under 2018 ska vi fortsätta att utveckla samarbetet tillsammans med våra medlemskommuner utifrån dessa båda styrdokument. Den internationella skolan, ISGR, är en viktig förutsättning för ett vitalt och framgångsrikt näringsliv. ISGR har ett högt söktryck och mycket goda resultat. Därför är det så viktigt att lokalfrågan löses. I samband med att delägarskapet i Göteborg & Co Träffpunkt AB avvecklades 2016 tecknades att ramverk för samverkan mellan parterna att gälla fram till Avtalet har förlängts i ett år och gäller nu till Ett gemensamt arbete parterna emellan kommer att genomföras under första halvåret 2018 i syfte att vidareutveckla ett nytt samverkansavtal inför 2019 och framåt. Förbundsdirektören ingår i Besöksnäringens Forum (BNF) samt är adjungerad till styrelsen. I ett västsvenskt perspektiv är det också angeläget att genom Göteborg & Co och BRG samverka med Turistrådet Västsverige. NATIONELL OCH INTERNATIONELL PÅVERKAN GR har blivit en alltmer erkänd påverkansaktör och remissinstans, och denna roll utvecklar vi ännu mer under Internationellt är vår ambition att påverka vid EU:s utlysningar med målet att de ska matcha behoven i vår region. Genom en utökad samverkan med nationella aktörer som t.ex. Skolverket och SKL har vi bidragit till lagstiftningsförändringar exempelvis Gymnasieförordningen och inom validering. Målbild för digitalisering GR:s arbete med att bistå kommunerna i den digitala utvecklingen sker dels inom ramen för Västkom-samarbetet och dels genom egna insatser. Under 2018 kommer insatserna inom kommunalförbundet att fokuseras på att ta fram en målbild för den digitala utvecklingen. Målbildsarbetet ska ha det regionala perspektivet som tar hänsyn till att medborgarna förflyttar sig över kommungränserna, men det ska också ge vägledning till kommunerna. Inom vilka utvecklingsområden kopplade till den digitala transformeringen finns ett stort mervärde i att arbeta gemensamt inom ramen för kommunalförbundets verksamhet? Målbildsarbetet ska också bidra med kunskap, stöd och inspiration till det arbete som sker i varje kommun. Kompetensförsörjning och arbetsmarknad Tillgång till arbetskraft med relevant kompetens är en av de viktigaste förutsättningarna för att näringslivet i Göteborgsregionen ska vara konkurrenskraftigt och fortsätta att utvecklas. För att säkra morgondagens kompetensförsörjning behöver kommunerna i Göteborgsregionen arbeta aktivt med att identifiera och tillvarata den kompetens som redan finns här samt attrahera kompetens nationellt och globalt. Tillväxten har en regional logik och det är regioner snarare än kommuner som konkurrerar om kompetens och kapital. Göteborgsregionen ska vara en plats som är attraktiv att verka och bo i samt besöka. För att vara det behöver kommunerna både leverera en god samhällsservice och förmedla berättelsen om Göteborgsregionen som attraktiv plats. Möjligheten att få rätt person med rätt kompetens till rätt yrke är helt avgörande för utveckling av både offentlig sektor och det privata näringslivet. Strategisk kompetensförsörjning innebär att arbeta systematiskt och kvalitetssäkrat med kompetensförsörjningsprocessen. I ett regionalt perspektiv handlar det om att balansera och matcha arbetslivets efterfrågan av kompetens, individens behov och förutsättningar med utbildningsutbudet. Flera av de insatser som styrgrupperna lyfter fram i verksamhetsplanen syftar till att stärka den strategiska kompetensförsörjningen. EU-frågorna samordnas lokalt och regionalt I september 2017 deltog GR i EU-handslaget tillsammans med Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Västkom. Därigenom har vi ingått en överenskommelse med regeringen om att vidta åtgärder för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget hos medborgarna för frågor som beslutas inom EU. EU-handslaget innebär en ambitionshöjning i det EU-relaterade arbetet. Under våren 2018 kommer de aktörer 5

6 som har ingått EU-handslag att bjudas in till ett dialogforum. Syftet med forumet är dels att följa upp EU-handslagen, dels att diskutera EU:s framtidsfrågor. Mottagandet av flyktingar och nyanlända i Göteborgsregionen Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet och främjar social hållbarhet. Det sammanlagda kommuntalet för GR innebär att cirka nyanlända ska tas emot Därutöver tillkommer de personer som på eget initiativ förväntas flytta till Göteborgsregionen, ca enligt länsstyrelsernas prognos, samt asylsökande ensamkommande barn och unga. Insatserna inom mottagandet av nyanlända omfattar samtliga styrgrupper och avdelningar. Under 2018 kommer arbetet kopplat till de etablerade plattformarna för nyanlända vuxna respektive ensamkommande barn, kompletterade med insatser inom utbildning- och bostadsförsörjning, att stå i centrum. GR värnar också samarbetet med involverade aktörer; Länsstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen. Mistra Urban Futures GR är en av flera aktörer bakom Mistra Urban Futures ett internationellt centrum med koppling mellan forskning och praktik för hållbar stadsutveckling. I den strategiska planen för beskrivs Mistra Urban Futures inriktning att genom medskapande på lokal och global nivå ta fram kunskap som underlättar en omställning till mer rättvisa, gröna och tillgängliga städer och storstadsregioner. I detta arbete deltar GR och medlemskommunerna genom flera projektarbeten. Under 2018 kommer konsortiets parter att planera centrumets verksamhet och finansiering efter 2019 då den tidsbegränsade finansieringen från Mistra upphör. Valet är valår och det innebär att ny förbundsstyrelse för GR väljs i december. Under 2018 förbereds utbildning av ledamöterna i styrelse och styrgrupper. En översyn av nomineringsprocessen inleddes under 2017 och slutförs under Internt arbete KOMMUNIKATION OCH VÄRDEGRUNDSARBETE Under 2018 görs en uppdatering av GR:s grafiska profil och visuella identitet. Dessutom ska en strategisk kommunikationsplan för organisationen tas fram. Under 2018 kommer vi också att fortsätta implementeringen av den värdegrund som vi lagt fast att organisationen ska arbeta efter. Våra kärnvärden lyhördhet, handlingskraft och utveckling är centrala begrepp att utgå ifrån. HR Under 2017 startade GR ett arbete med att se över HR-processerna i organisationen. Syftet är att säkerställa kompetens och stärka organisationen för att skapa största möjliga nytta för medlemskommunerna. Arbetet slutförs under början av Vad styrgrupperna vill verka särskilt för under 2018 Förbundsstyrelsen har fyra politiska styrgrupper med uppgift att bereda ärenden till förbundsstyrelsen men också ta egna politiska initiativ inom respektive verksamhetsområde styrgruppen för arbetsmarknad, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad, styrgruppen för social välfärd samt utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen är också antagningsnämnd för gymnasieskolan, utsedd av förbundsfullmäktige. Sammanställningen i slutet av denna rapport visar de fokusområden som de politiska styrgrupperna vill verka särskilt för under 2018, med utgångspunkt för de åtta utmaningar som definierats i verksamhetsinriktningen. 6

7 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2018 Lagstiftningen kring god ekonomisk hushållning återfinns i kommunallagen. Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommuner, kommunalförbund och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, dvs. kommunkoncernen. Enligt kommunallagen ska kommuner, kommunalförbund och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det är GR som själv väljer hur dessa ska formuleras. En god ekonomisk hushållning är inte närmare förtydligad i lagen men beskrivs i lagrådsremissen som att på olika sätt skapa goda förutsättningar för att i ett mer långsiktigt perspektiv klara den kommunala verksamheten och ekonomin, även om det uppstår olika typer av störningar. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden, det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt och verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. Verksamhetsperspektivet tar sikte på att GR måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa detta måste det finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. GR måste ange en ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av finansiella mål. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i verksamheten Enligt kommunallagen ska kommunerna ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. GR:s riktlinjer och mål för god ekonomisk hushållning 2018 i verksamheten är följande: GR:s verksamheter ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för GR och våra medlemskommuner. GR:s verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. GR ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån förbundsstyrelsens reglementen, riktlinjer och beslut. GR ska främja och följa upp att en kontinuerlig kvalitetsutveckling sker inom verksamheterna. GR:s tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt GR ska ha ett fullgott och genomtänkt försäkringsskydd samt ha klara regler för hur risker ska hanteras. GR ska ha tydliga regler och riktlinjer för sin finansförvaltning. GR ska eftersträva en välskött ekonomi där all verksamhet bedrivs i en anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med förbundsstyrelsens beslut om finansiella mål och ramar Förbundsstyrelsens budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. GR:s olika avdelningar ser till att verksamhetens innehåll och omfattning är anpassad till beslutad budget och verksamhetsinriktning. Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är GR:s avdelningar skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten mot budgetbalans. 7

8 Den totala sjukfrånvaron för GR:s medarbetare ska hållas på en fortsatt låg nivå Sjukfrånvaron ska understiga 3,5 procent på helåret GR:s finansiella mål Kommunallagen stipulerar att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Med detta menas att kommunen inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. De löpande intäkterna bör överstiga de löpande kostnaderna. Verksamheterna ska utövas på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. GR:s övergripande finansiella mål för ekonomin är följande: GR ska redovisa ett genomsnittligt positivt ekonomiskt resultat över en femårsperiod GR:s intäkter ska överstiga dess kostnader GR:s egna kapital ska inte understiga den årligt beräknade nivån utifrån riskhänseende Långsiktigt ska GR:s egna kapital vara större än dess skulder inklusive pensionsskulden Soliditeten inklusive pensionsskulden ska vara positiv GR:s sammanlagda nettolåneskuld ska inte öka GR:s investeringar ska finansieras med egna medel Uppföljning och återkoppling Kontinuerliga uppföljningar via delårsrapporter samt årsredovisningar under året syftar till att identifiera hur väl GR lever upp till god ekonomisk hushållning. Under året görs tre fastställda rapporter: Delårsrapporter resultat av perioden januari till och med april samt januari till och med augusti inklusive helårsprognos, antas av förbundsstyrelsen. Årsredovisning resultat och bokslut, antas av förbundsfullmäktige. Utöver dessa rapporter tas månadsrapporter/ lägesrapporter fram för varje månad. Dessa är enklare i sin natur och omfattar inte helårsprognos. De medarbetare som har ett verksamhetsansvar ska kontinuerligt följa upp och rapportera förändrade förutsättningar och avvikelser från plan och budget till överordnad ansvarsnivå. Utifrån förändrade förutsättningar under innevarande år kan beslut om justeringar inom ramen för antagen budget ske enligt delegering av verksamhetsansvar. GR är en lärande organisation. Omvärldsbevakning, analys, planering och återkoppling samt internkontroll för att bedöma och åtgärda risker är processer som berör alla inom organisationen. I förvaltningsorganisationen ingår ett tydligt ledaransvar för att motivera och engagera medarbetare i dessa processer samt ett ansvar för att tillgodose det politiska ledarskapets behov av underlag i deras ansvar för styrning och tillsynsplikt. God ekonomisk hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse. Graden av måluppfyllelse bedöms enligt följande skala: Målet ej uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet helt uppfyllt 8

9 Detaljbudget Budget 2018 Ett positivt resultat behövs för att ge stabilitet i GR:s verksamheter men vi har en solid grund att stå på och klarar enstaka år med negativt resultat med hjälp av vårt upparbetade egna kapital. För att uppnå en god ekonomistyrning krävs en ekonomi som är integrerad med styrning av verksamheten. Budgeten är en ram för de resurser som finns för att skapa bästa möjliga verksamhet. Genom decentraliserat ansvar och genom att budget, personal- och verksamhetsansvar sitter tätt samman, uppnås effektiv styrning av våra verksamheter. Våra chefer och medarbetare ges tillit att utifrån ett tydligt uppdrag och uttalade mål nå förväntat resultat. Detaljbudgeten är i ekonomisk balans i enlighet med de av förbundsstyrelsen antagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning. Det finns inga idag identifierade risker som kan komma att kräva insatser Enligt SCBs befolkningsstatistik per den 31/ uppgick antalet invånare i Göteborgsregionen till vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Faktisk årsavgift för 2018 baseras på befolkningstalet per 31/ Årsavgiften utgör cirka 16 procent av den beräknade omsättningen 2018 på GR. Resterande del av omsättningen (84%) består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering. Resultatbudget GR:s budgetram beslutas i juni av förbundsfullmäktige. GR arbetar sedan under hösten fram detaljbudget för det kommande året och i december månad fastställer sedan förbundsstyrelsen slutligt GR:s resultatbudget inför kommande verksamhetsår. Resultatbudgeten är en sammanställning över de kostnader och intäkter GR räknar med under kommande verksamhetsår. Den beräkningen leder fram till ett budgeterat resultat och GR:s budgeterade resultat för 2018 är +250 tkr. Tabell: Resultatbudget , tkr. RESULTATBUDGET GR (TKR) GR Budget 2017 Budget 2018 VERKSAMHETENS BUDGETERADE INTÄKTER varav årsavgifter avsedda för GR:s verksamhet varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter VERKSAMHETENS BUDGETERADE KOSTNADER Resultat före avskrivningar Avskrivningar RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR Finansiella poster ÅRETS BUDGETERADE RESULTAT

10 Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga att den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Tabell: Balansbudget , tkr. BALANSBUDGET TILLGÅNGAR Budget GR Budget Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar 0 0 Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Soliditet 32% 28% Likviditet 111% 106% Medlemskommunernas årsavgifter Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun , (tkr) Kommun Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa GR:s årsavgift beräknas sedan 2011 som 74,11 kronor per kommun invånare. Årsavgiften har legat still sedan 2003 då avgiften uppgick till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av årsavgiften med 4 kronor genomfördes 2010 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare. Inför budget 2018 har årsavgiften höjts med 1,41 kr per invånare till 75,52 kronor per invånare till följd av nya uppdrag som GR tagit på sig i form av samordningsansvar kring kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på del regional nivå samt för beredningsansvaret för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen ger en ökning av den totala årsavgiften till GR på 1,5 procent, förstärkning för tillkommande uppdrag som nämnts ovan ger 1,9 procent vilket resulterar i att årsavgiften ökar med 3,4 procent jämfört med föregående år. 10

11 GR transfererar till följande organisationer: Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Den totala årsavgiften till GR för 2018 uppgår till tkr. Av den sammanlagda årsavgiften beräknas sedan 38 procent eller 28,78 kronor per kommuninvånare att transfereras vidare till andra regionala organisationer. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. Europakorridoren är en ideell förening där medlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät för tåg med Europas. GU Reväst är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. Göteborg & Co är ett aktiebolag helägt av Göteborgs Stad. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Internationella Skolan Göteborgsregionen (ISGR) är ett av GR helägt aktiebolag. ISGR har Göteborgsregionen som upptagningsområde. ISGR startades 1997 utifrån ett långtgående behov av en internationell skola och i samverkan Tabell: Transfereringar 2018, (tkr) Organisation Budget 2017 Budget 2018 ARC BRG Europa Direkt Europakorridoren GU Reväst Göteborg & Co LTS 35 ISGR Mistra VG Miljösamverkan 114 Västkom Västkuststiftelsen Totalt med de 13 medlemskommunerna, regionens näringsliv och universitetsverksamhet. Logistik- och transportstiftelsen (LTS) är en stiftelse med 70 intressenter. Uppdraget är att etablera och utveckla forskning och utbildning rörande logistik, transporter och anknytande IT för att öka konkurrenskraften i samhälle och näringsliv genom sänkta logistikkostnader. Miljösamverkan i Väst drivs av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra kommunalförbunden och länets fyrtionio kommuner. Uppdraget är ett samverkansprojekt i Västra Götaland för effektivare miljö- och hälsoskyddstillsyn. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. 11

12 Verksamhetsplan för GR 2018 Utmaningar och strategier Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för Stärka ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Fler unga ska fullfölja en gymnasieutbildning. Likvärdiga förutsättningar för alla unga att kunna göra väl underbyggda val för sin framtid. Nyanlända barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället. Skillnader i hälsa och livsvillkor ska minska. Samverkan sker mellan olika samhällsaktörer för barn och unga i utsatta situationer. Tidiga, förebyggande och behandlande insatser sker. Minska risker för ungas missbruk. Unga människor får möjlighter att utvecklas, försörja sig och vara delaktiga i samhället. med fokus på att Stödja kommunerna med arbetet med unga inom ramen för DUA (delegationen för unga och nyanlända till arbete). Mått: Ange antal/andel unga i arbete i GR-kommunerna. Stödja GR-kommunernas arbete så att fler ungdomar kan erbjudas en första introduktion i arbetslivet genom feriejobb, praktik, arbetsplatsbesök osv. Stärka kommunernas möjligheter till samarbete kring feriejobb. Mått: Ange antal feriejobb som samordnats av kommunen i kommunal och privat verksamhet. Öka ungdomars kunskap om arbetsmarknadens behov. Utveckla och genomföra projekt genom hela utbildningskedjan kring att motverka studieavbrott. Öka samarbetet mellan de verksamheter som arbetar med utbildning och arbetsmarknad. Utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning i regionen. Samordna och kvalitetssäkra praktik och andra samverkansformer för olika skolformer och för alla individer. Genomföra insatser direkt riktade till elever och deras vårdnadshavare. Öka kunskapen om nyanlända barn och unga som är aktuella inom den sociala barn- och ungdomsvården. Mått: Att få fram en rapport med en kartläggning av kunskaps- och verksamhetsluckor samt ha genomfört ett antal kompetenstillfällen. Att ha ansökt om och fått medel för fortsatta insatser. Söka finansiering för fortsatt plattformsarbete. Mått: att ha en finansiering för plattform på plats. Ta vara på kompetens och samarbete från GR:s arbete i plattformen för ensamkommande barn de senaste åren för beredskap vid framtida mottagande. Bidra till kompetensutveckling i kommunerna och hos samverkansaktörerna. Genomföra analyser av barns hälsa och livsvillkor. Synliggöra och stärka samverkansperspektivet, särskilt när det gäller skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, i alla GR-frågor som rör barn och unga. Stärka kompetensen för föräldrastödsinsatser. Stärka kompetensen i frågor som rör den sociala barn- och ungdomsvården. Ta utgångspunkten i nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendeområdet samt den nationella ANDT-strategin med särskilt fokus på spelmissbruk. Mått: Att ha genomfört en konferens samt ha anordnat kompetenstillfällen som kan erbjudas kontinuerligt. Att ha fått finansiering för en studie. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser. Utveckla samverkan mellan Gbg Stad och övriga GR-kommuner för att stärka kompetens och beredskap kring frågor som rör organiserad brottslighet. Medverka i att utveckla delaktighetsskapande insatser. 12

13 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Stärka kommunernas mottagande av nyanlända. Stödja kommunernas arbete för en inkluderande arbetsmarknad. Stärkt utbildning för nyanlända i regionen. En regional försörjning och utveckling av läromedel och lärmiljöer. Främja människors delaktighet i samhället. Motverka ekonomisk utsatthet. Främja äldres hälsa. Öka kompetensen för psykisk hälsa Främja en sammanhållen vård och omsorg. Samverka i kommungemensamma plattformen för nyanlända. Samtliga nyanlända ska erbjudas samhällsorientering med hög kvalitet. Mått: Ange antal deltagare uppdelat på kön samt andel i relation till målgruppen. Särskilt bevaka hur nya regelverk påverkar förutsättningarna för den enskildes etablering. Stödja samarbetet mellan kommunerna för att tillvarata engagemang hos volontärer och ideell sektor. Stödja kommunerna med arbetet med nyanlända inom ramen för DUA (delegationen för unga och nyanlända till arbete). Bidra med kunskap om subventionerade anställningar och följa upp hur medlemskommunerna arbetar med detta med fokus på extratjänster. Mått: Ange antalet extratjänster per kommun. Stödja kommunerna med arbetet kring social hänsyn vid upphandling och samarbete med idéburen sektor ur ett sysselsättningsperspektiv. Kartlägga förekomsten av social hänsyn vid upphandling i GR-kommunerna. Ta fram en gemensam strategi för hur arbetslösa oavsett försörjningskälla ska ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden inom regionen. Genomföra projekt genom hela utbildningskedjan kring att utveckla arbetet med nyanländas lärande. Tillsammans med kommunerna förädla och utveckla befintliga yrkesvuxutbildningar. Förvalta och utveckla befintligt arbete med bok- och filmutbud för regionens skolor. Utveckla lärmiljöer i hela utbildningskedjan. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling som rör inflytande och delaktighet, tillgänglighet, välfärdstekniktjänster och mötesplatser samt generationsöverskridande möten. Utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling kring hälsofrämjande och förebyggande insatser utifrån äldres behov. Stärka insatser för psykisk hälsa i alla åldrar utifrån den länsgemensamma handlingsplanen för psykisk hälsa, nationella riktlinjer och regionalt resurscentrum psykisk hälsa. Skapa kunskap och öka kompetensen kring övergångar i vården, vårdens organisering samt samverkan mellan olika vårdgivare. Stärka möjligheterna för kommunerna till samordnade vårdlösningar. Stödja utvecklingen mot mer personcentrerad vård, stöd och omsorg. Stärka kommunernas perspektiv i hälso- och sjukvårdsfrågor. Följa upp effekterna av överenskommelsen kring trygg och effektiv utskrivning. Undersöka behovet av kunskaps- och kompetensutveckling i den kommunala hälso- och sjukvården. Mått: Målet är en rapport för hur det förtydligade uppdraget inom hsv-området har tagits om hand och vad det lett till. Ytterligare ett mål är en god uppföljning av den nya lagen kring trygg och effektiv utskrivning. 13

14 Livslångt lärande Individer som har kunskap, färdigheter och kompetens som inte är dokumenterad får den synliggjord genom validering. Ett utbildningslandskap av hög kvalitet. Ett öppet utbildningslandskap för alla invånare i regionen. Ge barn och unga förutsättningar att lyckas i skolan. Kunskapsutveckling sker inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Främja kommunernas samverkan med gymnasium, universitet och högskola. Validering Väst ska vara en stödstruktur för validering som arbetar drivande, kunskapshöjande, stödjande och samordnande. Skapa, sprida och genomföra utvecklingssatsningar för lärare, skolledare och andra aktörer på skolans område. Utveckla arbetet med ett utbildningslandskap som vilar på en vetenskaplig grund. Ta fram statistik, rapporter och analyser samt genomföra regiongemensamma enkäter i förskolor och skolor. Utveckla det regiongemensamma arbetet kring antagning till gymnasieskola och vuxenutbildning. Stödja kommunerna i arbetet med att utveckla det regionala utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Bidra till ett utbildningslandskap som är tillgängligt för alla. Stärka kunskap och kompetens för hur samverkan mellan skola och socialtjänst kan motverka frånvaro. Bidra till kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetensoch personalförsörjningsbehov. Mått: Max tio procent inställda aktiviteter är målet. Deltagarna ska uppleva att inbjudan motsvarar kursens innehåll samt att man fått med sig nya insikter och kunskaper. Bidra till en struktur för innovation och utveckling mellan kommuner och övrig offentlig sektor samt akademi, näringsliv och civilsamhälle. Medverka i regionala och nationella sammanhang för kunskapsstyrning i syfte att kommunernas behov ska tas till vara. Underlätta kommunernas samverkan om vård- och omsorgscollege. Utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen för socionomer och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunal verksamhet. Stödja utvecklingen av införande av kommundoktorander. Bidra till att universitet och högskolor erbjuder kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetens- och personalförsörjningsbehov. Mått: Målet är att ha en handlingsplan framme som kommunerna och universitetet ställer sig bakom. Boende och bostäder Bebyggelse ska stärka en hållbar regionstruktur. Stödja kommunernas arbete med bosättning och boendelösningar för personer och grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. Främja strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet. Ta fram digitala kartunderlag för integrerad regional bostads- och infrastrukturplanering. Utveckla arbetet med hållbar täthet i stationssamhällena. Pröva och utveckla nya metoder för samhälls- och näringslivsutveckling i stråket Göteborg-Borås. Öka kunskapen om hur samhälls- och transportplaneringen kan stödja social hållbarhet. Påverka så att planeringsförutsättningar för kommunernas mottagande förbättras. Mått: Ange antalet nyanlända som flyttar från sin anvisningskommun. Ta fram underlag och bistå med kunskap om nyanländas bosättningsmönster, rörlighet, arbetsmarknadens behov och sökandes bakgrund. Nyanlända flyktingars behov uppmärksammas. Skapa kunskap kring goda boendemiljöer för personer oavsett funktionsvariationer. Utveckla metoder för invånardialog. Bidra till innovationer som kan underlätta boende oavsett funktionsvariationer. 14

15 En fungerande arbetsmarknad Skapa en bättre balans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden. Skapa en ökad jämlikhet i arbetslivet. Förbättra samarbetet med andra myndigheter vad gäller en fungerande arbetsmarknad. Arbetsmarknadsinsatserna utformas utifrån lokala behov och med en hög kvalitet. GR-kommunerna upplevs som attraktiva arbetsgivare. Stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning. Stödja chefer och ledare i regionen. Främja människors tillträde till arbetsmarknaden. Främja kompetensoch personalförsörjning som möter kommunernas behov inom det sociala området. Synliggöra rekryteringsbehov inom de branscher som har en bristsituation. Samarbeta med Business Region Göteborg och arbetsmarknadens parter kring inkludering på arbetsmarknaden. Arbetet ska genomsyras av ett förhållningssätt som innebär att jämställdhet, ickediskriminering och tillgänglighet beaktas. Arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna. Stödja enskilda kommunernas arbete med överenskommelserna och samarbetet med Arbetsförmedlingen samt bidra till ett aktivt erfarenhetsutbyte inom området. Skapa arenor för möten och utbyte mellan GR-kommunerna och Arbetsförmedlingen. Den gemensamma FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet bidrar till forskning och kunskapsutveckling inom området. Stödja kommunerna i uppföljningsarbetet vad gäller de kommunala arbetsmarknadsinsatsernas resultat. Mått: Andelen som går till arbete/ studier efter avslutad kommunal arbetsmarknadsinsats. Gemensamt arbeta med att marknadsföra och informera om arbetsmarknaden inom kommunal sektor för presumtiva arbetstagare. Arbeta med identifierade utmaningar inom personalområdet vad gäller arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. Arbeta med utmaningar vad gäller strategisk kompetensförsörjning genom att stötta kommunerna med gemensamma aktiviteter och kunskapsunderlag. Bidra till en bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad genom regional branschsamverkan. Utveckla befintligt arbete samt utveckla och genomföra projekt och skapa mötesplatser där skola och arbetsliv kan mötas och samverka. Utveckla och genomföra projekt för att få fler unga och vuxna att välja en yrkesutbildning. Stödja chefer och ledare i frågor om demografi, ekonomi och kvalitet. Genomföra utvecklingsinsatser för ledare på olika nivåer och göra särskilda satsningar på skolledare. Öka kunskapen kring hur personer med psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättningar kan få och behålla arbete och sysselsättning. Ta vara på nyanländas kompetens inom vård och omsorg som ett sätt att möta kommunernas behov av att rekrytera. Samordna utvecklingsarbetet kring att pröva nya sätt för inkludering och rekrytering till kommunala yrken. Genomföra kompetensinsatser för kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården kopplad till "Yrkesresan". Undersöka hur andra yrkesgrupper kan inkluderas i Yrkesresan. Mått: Målet är att Yrkesresan är fylld med innehåll i den del som rör introduktion och fortbildning för nya och vana handläggare. Målet är också en modell för hur Yrkesresan kan utvecklas för andra yrkesgrupper. 15

16 En hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi Utveckla regionens grön- och blåstruktur. Begränsa klimatpåverkan. Öka resurseffektiviteten i regionen. Ökad kunskap kring miljö och hållbar utveckling i regionen. Utveckla arbetet med demokratifrågor och den sociala hållbarheten i regionens utbildningslandskap. Stärka det sociala perspektivet för en hållbar tillväxt. Utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem utifrån storstadsregionens behov. Utveckling av digitala system som stödjer och effektiviserar arbetet i utbildningslandskapet. Stärka den digitala utvecklingen i skolan samt öka kunskapen om medier och deras användning. Skapa tekniska lösningar för ett självständigt liv, trygghet och en effektiv kommunal verksamhet. Främja utvecklingen av digitalisering inom HR och arbetsmarknadsverksamheter. Främja utveckling av digitalisering genom samverkan av kommunala resurser och kompetenser. Öka användning och återanvändning av nationella och regionala tjänster och projekt. Öka kommunens kompetens kring digitalisering. Ta fram underlag och strategier för att utveckla de gröna kilarna. Definiera och utveckla GR:s roll i VGR:s Klimat Utveckla den regionala avfallsplaneringen genom att stärka kopplingen till övrig samhällsplanering och digitalisering. Utveckla och genomföra projekt kring miljö och hållbar utveckling kopplat till utbildningslandskapet. Utveckla arbetet kring demokrati i regionens utbildningslandskap. Utveckla och genomföra projekt med fokus på att stärka arbetet med jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering i regionens utbildningslandskap. Bidra till att det sociala perspektivet på samhällsbyggnadsfrågor stärks. Samordna och genomföra statistikuttag för att kommunerna ska få tillförlitliga beslutsunderlag. Genomföra analyser inför framtagande av en regional transportstrategi. Ta fram en regional mobilitetsplan. Stärka och utveckla digitala system som stödjer och effektiviserar arbetet i utbildningslandskapet. Bedriva kompetens- och skolutveckling gällande digitalt lärande och programmering. Möta kommunernas ökande behov av digitala tjänster för skolan. Fortsätta utvecklingsarbetet för en regional plattform för välfärdsteknik i samverkan med kommuner och övrig offentlig sektor samt akademi, näringsliv och civilsamhälle. Utveckla kunskapen kring kommunikationshjälpmedel. Bidra till satsningar för utveckling av ehälsa och digitalisering. Stödja kommunernas arbete vad gäller it-stöd för att kommunicera mellan myndigheter. Representera, tillse och arbeta för behov och önskemål i medlemskommunerna i regionala grupper såväl som via Västkom (ALVG, SSVIT och SITIV) som ihop med VGR (Digitaliseringsrådet). Arbeta för att förtydliga och förstärka kommunalförbundets erbjudande mot kommunerna kopplat till digitalisering. Etablera en tydligare intern struktur för digitaliseringsarbetet. Arbeta för att konkretisera en tydligare målbild för digitalisering. Stödja konsolidering av e-tjänsteplattformar i regionen. Vara drivande i arbetet med Dela Digitalt. Stödja införandet av NPÖ, Serverat, Mina Meddelanden. Ta fram ett utbildningspaket för att stödja långsiktig kompetensförsörjning inom digitalisering. 16

17 Förkortningar: AF...Arbetsförmedlingen ALVG...Arkitekturledningsgruppen i Västra Götaland ANDT-strategin (Strategin för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) DUA...Delegationen för unga till arbete EBP...(Evidensbaserad praktik = kunskapsbaserad verksamhet) IBIC...Individens behov i centrum IOP...Idéburet offentligt partnerskap IPS...Arbetslivsinriktad rehabilitering MET...Motivational Enhancement Therapy MI...Motiverande Samtal NPÖ...Nationell patientöversikt NSK-s...Nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten PUT...Permanent uppehållstillstånd SFI...Svenska för invandrare SITIV...Styrgrupp IT i Väst SSVIT...Strategiska styrgruppen för samordnad it-utveckling i Västra Götaland Tejping...Verktyg för stärka möjligheten till kommunikation MIK. VGR...Västra Götalandsregionen YA...Yrkesakademin ÅP...Återfallsprevention ÄBIC...Äldres behov i centrum 17

18 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka en miljon invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel e-post gr@grkom.se 18