RESURSFÖRDELNINGSBESLUT MEDICINSKA FAKULTETEN VERKSAMHETSÅRET 2017

RESURSFÖRDELNINGSBESLUT MEDICINSKA FAKULTETEN VERKSAMHETSÅRET 2017

2016-11-22 Dnr STYR 2016/1337 Styrelsen BESLUT OM RESURSFÖRDELNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN 2017 I resursfördelningsbeslut för medicinska fakulteten fördelas statsbudgetanslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå (nedan benämnt grundutbildningsanslaget) och för forskning och forskarutbildning (nedan kallat forskningsanslaget). Fakultetens avkastning på donationsmedel fördelas tillsammans med forskningsanslaget. Vidare fastställs fakultetsgemensamma indirekta kostnader samt fördelning av de universitetsgemensamma indirekta kostnaderna. För att ge en mer samlad bild av fakultetens gemensamma resurser bifogas och beskrivs även finansieringsplanen för ALF-medel, även om den inte fastställs av medicinska fakultetsstyrelsen. Målet med resursfördelningen är att ge förutsättningar för bra ekonomisk styrning och uppföljning. Institutionerna och övriga verksamheter vid fakulteten ska bygga sina respektive budgetar på de beslut och förutsättningar som anges i resursfördelningen. Fakultetens totalbudget baseras på institutionerna och övriga verksamheters budgetar, som i sin tur bidrar till universitetets totalbudget och flerårsprognos. I följande skrivning avser belopp inom parentes belopp i 2016 års fördelningsbeslut. Resursfördelningsbeslutet inkluderar även en kolumn som prognosticerar resursfördelningen för 2018. Syftet är att förbättra långtidsplaneringen och tydligheten. Det är dock viktigt att poängtera att prognoskolumnen inte är ett löfte om tilldelning, utan skall endast ses som en viljeinriktning under nuvarande omständigheter, som kan komma att förändras i påföljande års resursfördelningsbeslut. 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Regeringens prioriteringar i budgetproposition för 2017 avser jobb, skola och klimat. Det konstateras att Sverige idag har stor andel arbetslöshet samtidigt som det är en stort antal arbetsgivare som har brist på arbetskraft. Företag har att svårare att rekrytera personal och mer än varannan arbetsgivare inom den offentliga sektorn har svårt att rekrytera personal. Den matchningsproblematik som identifierats på arbetsmarknaden är grunden för regeringens satsning på kunskapslyft och skola. Satsningarna i budgetpropositionen för 2017 innebär dock att andra utbildningsformer 1

såsom yrkesutbildningar och traineeplatser växer mer och fortare än universitet och högskolor. Den stora satsningen inom universitet och högskola är utökning av lärarutbildningen och KPU-platser (kompletterande pedagogisk utbildning) med sammanlagt 3 600 platser fram till 2021. Lunds universitet får ökat takbelopp med drygt 31,8 mnkr, varav 2 741 tkr avser fortsatt utbyggnad av sjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna och 1 404 tkr (motsvarande 10 helårsstudieplatser) för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen som inleddes 2012. Utbildningsprogrammens utbyggnad fortsätter även under 2018 och 2019 för sjuksköterskeutbildningen. Medlen som tilldelas utifrån UKÄ.s kvalitetsgranskningar fördelas först i regleringsbrevet som kommer i december och finns därför inte med i denna resursfördelning. Vad gäller forskningsanslaget fördelas inga nya medel för 2017 till universitet och högskolor. För Lunds universitet anges en neddragning med 12,5 mnkr år 2020 av medlen till SFO-miljöerna (strategiska forskningsområden). I övrigt finns inga skrivningar om vad som framgent är tänkt att hända med SFO:erna i budgetpropositionen. Den statliga pris- och löneomräkningen (PLO) avser hur mycket uppräkning myndigheterna ska få i jämförelse med utvecklingen i den privata sektorn. För 2017 är PLO beräknat till 1,51 %, vilket ska jämföras med att enbart löneökningen för universitetet under 2017 beräknas uppgå till 2,7 %. Uppräkningen av de statliga anslagen är och har under många år varit betydligt lägre än de faktiska kostnaderna för pris- och löneökningar vilket leder till urgröpning av de statliga anslagen. Enligt den förra forsknings- och innovationspropositionen höjdes det nationella ramanslaget under fyra år, 2013 2016 med 4 miljarder kronor för forskning. Forsknings- och innovationspropositionen för 2017 2020 presenteras och överlämnas till riksdagen först i mitten på november innevarande år. Forskningsanslagen anges ska höjas med 2,8 mdkr fram till 2020, varav 680 mnkr satsas på de stora samhällsutmaningarna (hälsa och livsvetenskap, klimat, digitalisering och hållbart samhällsbyggande) och 845 mnkr går till innovationsstödjande åtgärder. Resterande 1,3 mdkr avser ökade basanslag till universitet och högskolor. De medel som fanns avsatta för 2016 i den tidigare forskningspolitiska propositionen fördelades enligt en annan modell än tidigare. Den nya modellen innebar ökad fördelning till högskolor och s.k. nya universitet och mindre till övriga universitet, däribland Lund. Hur dessa nya medel för 2017 och framåt ska fördelas mellan universiteten och högskolorna kommer först att presenteras i forskningspropositionen. Under 2015 gjordes en översyn av utbildningsorganisationen inom fakulteten, då det saknats en övergripande beslutsnivå med ett riktat fokus på fakultetens grundutbildning och det funnits ökande krav på att bedriva utbildning på ett mer resurseffektivt sätt utan att för den skull sänka kraven på utbildningsresultat. Behovet av en mer långsiktig strategisk utbildningsplanering och en snabbare omställningstakt av utbildningsutbudet om söktryck, tilldelning av utbildningsplatser och att hälso- och sjukvårdens behov och förutsättningar förändras ledde fram till ett förslag på ny utbildningsorganisation. Under hösten 2015 inrättades 2

grundutbildningsnämnden (GUN) som har ekonomiskt, strategiskt och långsiktigt samordnat ansvar för fakultetens grundutbildningar. GUN utgör en överordnad samordnande och beslutande nivå med uppgift att på delegation få ansvar för de grundutbildningsärenden som är av övergripande strategisk karaktär eller gemensamma för fakultetens utbildningar. GUN utgör i fakultetens ekonomimodell en ekonomisk enhet med resultatansvar under fakultetsstyrelsen. Fakultetsstyrelsen beslutar om utbildningsanslaget där vissa poster såsom MedCuls verksamhet, finansieringsgaranti för adjunkter/lektorer mm särskiljs och resterande del av anslaget fördelas till GUN, som i sin tur förmedlar grundutbildningsmedlen och fastställer ekonomiska ramar för respektive program. Det har under 2016 inrättats fyra programnämnder; PNL för läkrutbildningen, PN-ORR omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, PNR för rehabiliteringsutbildningarna samt PNM för masterutbildningarna. Programnämnderna arbetar på delegation från GUN och ansvarar för utveckling, planering och ledning av kurser och utbildningsprogram inom sina ansvarsområden. ALF-medel (Avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso-och sjukvården) för 2017 uppgår till 438 346 tkr (428 785 tkr). ALF-medel utgör ersättning för de kostnader som uppkommer i hälso- och sjukvården i samband med att resurser i form av lokaler, personal mm ställs till förfogande i samband med universitetets forskning och utbildning. Fördelningen av dessa medel görs i särskild ordning, i samråd med Region Skåne. För 2017 avsätts 110 782 tkr av ALF-medlen till grundutbildning av läkare, sjukhusfysiker och logopeder samt till praktikplatsfördelning för fysioterapeuter. Enligt ALF-avtalet ersätts Lunds universitet inom läkarutbildningen för högst 1 262 helårsstudenter vilket är det minsta antalet helårsstudenter som staten förväntar sig att landstinget ska ta emot för den verksamhetsintegrerade utbildningen av läkare. För 2017 avsätts 251 500 tkr till stöd för yngre forskare, ST-utrymme, innovativa projekt och forskningsprojekt som söks i konkurrens, resterande 76 064 tkr avser finansiering av infrastruktur, plattformsstöd, startpaket mm. Se bilaga 1. Det nationella ALF-avtalet fr o m 1 januari 2015 anger att ALF-ersättningen ska förbrukas det år tilldelningen avser. Medlens förbrukning ska två gånger om år återredovisas till universitetet och de medel som inte förbrukas under året ska återbetalas till statsmakterna senast tre månader efter kalenderårets utgång. 1.1 Hållbara finanser Medicinska fakulteten har haft en stark ekonomi de senaste åren. Fakultetens forskare har varit mycket framgångsrika att erhålla forskningsmedel i konkurrens. En avmattning i inflödet av externa medel har dock noterats det senaste året. 2015 var första gången under de senaste tio åren som årets inkomst av bidrag inte räckte för att täcka årets verksamhetskostnader utan sparade medel från tidigare år behövde tas i bruk. Den ökade verksamhetsnivån och framgången med ökade bidrag och 3

anslag under flera år, har dock inneburit att fakulteten skapat positivt myndighetskapital. Det positiva myndighetskapitalet finns i huvudsak på de sex institutionerna. Fakultetens centrala kostnadsställen uppvisade dock ett negativt myndighetskapital på -43 890 tkr per 2015-12-31. 1200000 1000000 800000 600000 400000 FoU anslag Bidrag 200000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inkomster angivna i tkr, åren 2006-2015 Huvuddelen av fakultetens forskningsmedel kommer från externa bidragsgivare. Det statliga forskningsanslaget har under senare år relativt sett minskat. Den ökande andelen externa bidrag innebär en allt hårdare press på samfinansiering och en allt större ekonomisk utmaning för fakulteten. Så trots att medlen till forskningen ökat, har fakultetens strategiska handlingsutrymme minskat. Söktrycket till huvuddelen av fakultetens utbildningar, är fortsatt mycket högt. Medicinska fakulteten hade 2015 ingen s k överproduktion, utan genererade intäkter i enlighet med uppdraget. Det sker dock fortfarande en relativt stor överproduktion i förhållande till takbeloppet, inom andra delar av universitetet. Universitetet har redan tidigare nått maxgränsen för sparade prestationer och kan därför inte ekonomiskt tillgodoräkna sig värdet av överproduktion. Den påbörjade utbyggnaden av utbildningsprogrammen inom vård innebär ett ökat takbelopp och uppdrag för fakulteten. En underproduktion kan uppstå om utbyggnaden av utbildningsplatser inom fakulteten inte går i takt med det ökade uppdraget och takbeloppet som tilldelats. En eventuell underproduktion för 2016 och 2017 kommer inte att medföra någon återbetalning, då universitetet fortfarande har sparade prestationer sedan tidigare år. Medicinska fakulteten hade vid ingången av 2016 ett myndighetskapital på sammanlagt 367 698 tkr, vilket motsvarar ca 15 % av verksamhetens kostnader. Myndighetskapitalet kan anses något stort, med avseende på att universitetsstyrelsen beslutat att måltalet för myndighetskapitalet får vara högst 15 % vid utgången av 2018. Måltalet ska gälla för universitetet sammanräknat, men variation mellan fakulteterna kan tillåtas. 4

1.2 Personal- och kompetensförsörjning Antalet anställda vid Medicinska fakulteten har under de senaste åren stadigt ökat till att vid halvårsskiftet 2016 uppgå till ca 1 830 anställda. Den administrativa- och tekniska personalen har inte ökat nämnvärt, utan har de senaste åren legat ganska konstant kring 580 personer. Medicinska fakultetens tillsvidareanställda lärarkår består av cirka 210 professorer, cirka 105 lektorer och cirka 70 adjunkter. Därutöver finns många lärare verksamma vid fakulteten på tidsbegränsade anställningar. Vidare finns cirka 400 personer med fast eller tidsbegränsad anställning som forskare, laboratorieforskare eller biträdande forskare, anställningar som inte formellt ingår i kategorin lärare. En förutsättning för att kunna bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet är tillgång till kvalificerade lärare och forskare. En viktig grund för fakultetens strategiska arbete med att öka sin nationella och internationella konkurrenskraft är att ha en tydlig tjänstestrategi. Den tjänstestrategi som fakultetsstyrelsen antog 2014 avser perioden 2014 2017, inför kommande tjänstestrategi tillsattes i början på 2016 en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en strategi och en viljeinrikting för kompetensförsörjning med avseende på universitetslektorer och professorer för 2017 2027. I arbetsgruppens uppdrag ingick att genomföra en kartläggning av nuvarande anställda professorer och lektorer (där även adjungerade anställningar ingår) och en successionsplanering på 10 års sikt för dessa tjänstekategorier. Vidare ingick att tillsammans med fakultetsledning och prefekter identifiera och peka ut vilka forskningsområden som bedöms som viktiga och därmed bör prioriteras och därefter inom vilka ämnen tjänster bör tillsättas. Gruppen fick också i uppdrag att se över rekryteringsprocessen och ta fram en mall som ska användas i samband med anhållan av tjänster och som sedan ska följa respektive ärende från initiering till beslut. Tjänstestrategin ska ge möjlighet att utveckla verksamheten med god framförhållning och god ekonomisk planering, vilket är extra viktigt då demografin bland professorer och lektorer är i obalans. En tredjedel av fakultetens professorer kommer inom en femårsperiod att gå i pension. Den största pensionsavgången finns vid de kliniska institutionerna och majoriteten av dessa är män. Under denna femårsperiod kommer också en femtedel av fakultetens lektorer att pensioneras, varav de flesta är verksamma som lektorer vid Institutionen för hälsovetenskaper och har en stor undervisningsdel i sina tjänster. Medicinska fakultetens satsningar på yngre forskare i form av s k meriteringstjänster (postdoktor och bitr universitetslektor) som inrättats under senare år har gjorts utifrån flera syften. Den demografiska obalansen vid fakulteten har varit märkbar i och med de pågående pensionavgångarna vilket givetvis varit en anledning. Skapandet av karriärvägar för juniora forskare med stor utvecklingspotential har varit en annan anledning. Medicinska fakultetens kärnverksamhet forskning och utbildning, bedrivs inom det hälsovetenskapliga, prekliniska och kliniska området. De vanligt förekommande karriärvägarna för lärare och forskare, skiljer sig mellan fakultetens tre olika områden och gör att karriärstrukturen är komplex. 5

För kliniskt verksamma arbetstagare finns dels förenade anställningar där ett universitetslektorat eller en anställning som professor är kombinerad med en anställning inom Region Skåne, dels universitetsanställningar som är helt finansierade av Region Skåne. Genom dessa anställningar finns möjlighet att skapa den integration mellan forskning, undervisning och sjukvård som är en viktig bas för akademisk medicinsk verksamhet. Inom det hälsovetenskapliga området finns också möjlighet att kombinera anställningar t ex med anställning som sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Fakulteten har hitintills bara tillämpat denna möjlighet för ett fåtal anställningar, men ambitionen är att främja kombinationstjänster inte minst inom det hälsovetenskapliga området. Parallellt med fakultetens arbete med tjänststrategi har ett liknande arbete pågått inom Region Skåne. Arbetet inom Skånes universitetssjukhus (SUS) har syftat till att beskriva nuvarande tjänstetyper, ge förslag till möjliga kombinationstjänster samt ta fram principer för en ny tjänstestrategi för förenade tjänster sk kombinationstjänster mellan fakulteten och SUS, liksom övergripande med Region Skåne. Medicinska fakulteten kommer också fortsatt att arbeta för en ändring i högskoleförordningen, så att även biträdande universitetslektorat ska kunna förenas med sjukvårdsanställning. 1.2.1 Kompetensutveckling Personalutbildningsåtgärder skall finansieras dels via de i resursfördelningsbeslutet avsatta medlen, dels via institutioner och enheters anslag- och projektmedel. Sammanställning av de kostnader som avsätts i resursfördelningen se bilaga 2. I resursfördelningsbeslutet avsätts medel till Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande (MedCul). MedCul ger högskolepedagogisk utbildning för fakultetens lärare inom utbildningsprogrammen, bistår fakulteten vid docenturansökningar och tjänstetillsättningar samt ger forskarhandledar- och doktorandkurser inom forskarutbildningen. Under 2017 planeras särskild satsning på bedömning/examination, e-lärande samt kompetensutveckling inom train the trainers i klinisk handledning. Verksamheten vid Karriärcentrum på medicinska fakulteten vänder sig till fakultetens forskare som inte innehar en tillsvidare anställning som lektor eller professor, doktorander och även redan disputerade forskare. Karriärcentrum arbetar med att sprida information kring karriärfrågor, organiserar seminarier och workshops relaterade till karriär- och kompetensutveckling, samordnar mentorskapsprogram och bedriver också individuell coaching. Future Faculty är en organisation för fakultetens yngre disputerade forskare, som ännu inte erhållit fast senior tjänst. Organisationen arbetar för karriärvägar och utveckling för yngre forskare, genom anordnande av seminarier, workshops och nätverk. Representant för Future Faculty finns med närvaro- och yttranderätt i fakultetsstyrelsen och i andra relevanta ledningsorgan. 6

Den s k finansieringsgaranti för adjunkter/lektorer riktar sig till universitetsadjunkter och universitetslektorer vars tjänst inte, eller endast till liten del, finansieras med forskningsmedel. Finansieringsgarantin avser att ge dessa adjunkter/lektorer likvärdiga villkor och möjligheter till kompetensutveckling som de adjunkter och lektorer vars finansiering kommer av forskningsmedel. Särskilda medel för kompetensutveckling av teknisk och administrativ personal avsätts i resursfördelningen. Medlen är möjliga att söka under hela verksamhetsåret och räcker till att i stort sett bevilja alla inkomna ansökningar under ett år. Övrig kompetensutveckling skall finansieras för den teknisk/administrativa personalen av den institution/enhet personen är anställd vid. 1.2.2 Jämställdhet och likabehandling Medicinska fakulteten genomför kontinuerligt insatser för att främja jämställdhet och lika villkor för både anställda och studerande. Nämnden för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor har under fakultetsstyrelsen ansvar för att universitetets centrala policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald efterlevs. Vidare ansvarar nämnden för att åtgärder angivna i fakultetens handlingsplan implementeras i verksamheten. Nämnden fortsätter under 2017 att stödja fakultetens värdegrundsarbete genom introduktionen av nya studenter och medarbetare, nätverksstöd, stöd till seminarier och gästföreläsningar, insatser för breddad studentrekrytering samt utbildningsinsatser. Vidare tilldelar nämnden extra medel för initiativ från verksamheten som främjar jämställdhets- och likabehandlingsarbetet, något som institutioner, utbildningsnämnder samt infrastruktursenheter erhållit under tidigare år. Nämnden kommer under 2017 även att arbeta för att utöka sitt samarbete med studentkåren. Andra fakultetsåtgärder är att erbjuda karriär- och mentorsstöd (fakultetens karriärcentrum, karriärcoach, ett mentorsprogram med genusperspektiv för seniora forskare samt stöd till nätverket WINGS) och fortsatt arbete med tjänstestrategier och tydliggörande av karriärvägar. Fakulteten har påbörjat ett arbete med att kvalitetssäkra rekryteringsprocesser i syfte att säkerställa genusperspektivet i varje steg, vilket är en del av regeringens satsning på jämställdhetsintegrering under åren 2017-2019. I linje med detta har universitetsstyrelsen under 2016 beslutat att universitetet ska vara jämställt 2020 vilket bl a ska uppfyllas genom delmålet att minst 40 % av de professorer (vilket inkluderar rekryterade, befordrade och gästprofessorer, men inte adjungerade och seniorprofessorer) som anställs under perioden 2016 2020 ska vara kvinnor. Vid rekrytering av professorer ska fakultetsstyrelsen i sitt underlag säkerställa att det finns behöriga sökanden av båda könen. I de fall det saknas behöriga av endera kön kan rektor efter samråd med fakulteten besluta om att avbryta rekryteringen. Förutom de insatser nämnden för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor gör för breddad rekrytering av studenter avsätter fakulteten särskilda medel till detta, vilka bekostar bl a studentambassadörer samt pågående projekt med en gymnasieskola i Landskrona och ett projekt med FC Rosengård. 7

Medel för förlängd anställning som forskarassistent efter avslutad föräldraledighet, en åtgärd som i praktiken främst gynnar kvinnor, avsätts i resursfördelningen. Sammanställning av de kostnader som avsätts i resursfördelningen för jämställdhet och likabehandling se bilaga 2. 1.2.3 Arbetsmiljö Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete skall arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Vidare skall arbetsgivaren, när ändringar i verksamheten planeras (t ex omorganisation, personalminskning eller nedläggning av verksamheter), bedöma om ändringarna medför risker och ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Erforderliga konsekvensanalyser skall genomföras. Vid universitetet pågår ett projekt med uppdrag att implementera (nedan kallat implementeringsprojektet) de förslag till förbättringar av universitetets systematiska arbetsmiljöarbete som presenterades i slutrapporten från projektet Arbetsmiljöorganisation (STYR 2014/769). I detta sammanhang har samtliga verksamheter inom universitetet uppdragits att utse arbetsmiljösamordnare med övergripande uppgift att i det systematiska arbetsmiljöarbetet stödja dekaner, prefekter och andra chefer. Vid Medicinska fakulteten har kravet på arbetsmiljösamordnare diskuterats internt i bl.a. samrådsgruppen för HMS-kommittéerna och prefektrådet. En samstämmig uppfattning har då funnits om att prefekter och andra chefer närmast underställda dekanus ska utse sina egna arbetsmiljösamordnare. En separat arbetsmiljösamordnare (25 % av heltid) har utsetts för stöd åt dekanus på fakultetsövergripande nivå. Närmare beskrivning och exempel på uppgifter för befattningen som arbetsmiljösamordnare har sammanställts av implementeringsprojektet. För arbetsmiljösamordnare inom Medicinska fakulteten ska denna beskrivning följas i tillämpliga delar. Därutöver ansvarar arbetsmiljösamordnaren på fakultetsövergripande nivå för kontakter med och avrapportering till implementeringsprojektet, och bistår dekanus med stöd i införandet av bl.a. nya roller och delegationer vid fakulteten. Arbetsmiljösamordnaren på fakultetsövergripande nivå utgör också arbetsmiljösamordnare för Kansli M, Biblioteks- och IKT-enheten samt MedCUL. Fakulteten stödjer också arbetsmiljöarbetet genom att på fakultetsnivå avsätta medel för 25 % arbetsmiljösamordnare, 10 % lön vardera till tre huvudskyddsombud samt ett skyddsombud, 15 % lön vardera till tre HMSordförande samt driftsbudget till tre HMS-kommittéer. 8

I den ersättning som grundutbildningsprogrammen ger institutionerna för genomförd undervisning ingår 9 kr per timme för personalrelaterade kostnader såsom dator, telefon, terminalglasögon och friskvård. Ersättningen per timme motsvarar 15 300 kr per heltidsekvivalent, hur stor andel av summan som går till direkta personalvårdande åtgärder är dock svårt att beräkna. Kostnader för riskavfall betalas via fakulteten, för att säkerställa att inte ekonomin blir en påverkande faktor som leder till felaktig hantering. Sedan 2012 finns det avtal mellan universitetet och fakulteten om organisation och finansiering av strålskyddsverksamheten. Fakulteten avsätter medel för strålskyddsverksamheten där övervägande delen av medlen går till utbildning av personal så att de har strålskyddskompetens i relation till arbetet. För trygghet och rehabilitering gör fakulteten centralt avsättning för kostnader som kan uppstå i samband med omplaceringar o dyl samt för behandling av missbruk. Sammanställning av de kostnader som avsätts i resursfördelningen för arbete med arbetsmiljöfrågor se bilaga 2. 1.3 Lokaler En beredning av två byggprojekt av betydelse för den övergripande ekonomiska planeringen pågår vid Medicinska fakulteten. Dessa byggprojekt är Forum Medicum, samt en ny djurhus-enhet med karantän och avelsverksamhet kallad flexenheten. Båda projekten är i olika steg förankrade i Medicinska fakultetsstyrelsen. I samband med ny- och ombyggnationer är det naturligt att kostnader för hyror och avskrivningar ökar med anledning av ökade ytor och en allmänt högre standard. I fakultetens ekonomiska planering är det därför viktigt att i god tid planera för hur ökade hyres- och avskrivningskostnader ska finansieras för de två nämnda byggprojekten. Kostnader för flexenheten uppskattas uppgå till en årlig kostnad, utöver den del som finansieras med brukaravgifter, på drygt 20 mnkr per år beräknat på en 10-årig avskrivningsperiod för tillhörande utrustning. Flexeneheten beräknas vara klar för inflyttning 2019. Fakultetsstyrelsen har under 2016 beslutat att Forum Medicum ska byggas och har, i avvaktan på fördjupat beslutsunderlag satt takkostnaden för hyran till 30 mnkr därtill kommer avskrivningskostnader för inredning och utrustning. Forum Medicum uppskattas stå klart 2021. Uppgifter om byggprojekten anges i föreliggande resursfördelningsbeslut som information, då dessa kommer ha en väsentlig påverkan i den ekonomiska planering för Medicinska fakulteten under de närmaste 4-5 åren. 9

BMC:s styrelse har 2016-10-26 beslutat ändra principer för hyresdebitering. Förändringen har föranletts dels av att lokalprogrammet på universitetet uppdaterats dels av att husen inom BMC är olika utformad och därmed har vissa hus haft större gemensamma ytor i relation till enskilda ytor än andra hus. Fr o m 2017 kommer BMC att lokalhanteringsmässigt delas upp i två delar där husen A-D benämns forskningslokaler och delar på för dessa hus gemensamma ytor och husen F, H och I kallas kontorslokaler och delar på gemensamma ytor specifikt för dessa lokaler. Hyran grundar sig framgent på den tilldelade enskilda ytan, till den läggs andel av gemensamma ytor sk svällytor i proportion till hyrd enskild yta. Vid övergången till det nya debiteringssystemet är det primärt andelen svällyta" som kommer att förändras för hyresgästerna på BMC. Omläggningen kommer att leda till kostnadsförändringar, men exakta konsekvenser för enskilda brukare är i dagsläget ännu inte klarlagt. 1.4 Fakultetens statsbudgetanslag Universitetsstyrelsen fattade 20161028 beslut om fördelning av ekonomiska resurser för 2017. I universitetets resursfördelningsbeslut tilldelas medicinska fakulteten 340 303 tkr (332 778 tkr) för utbildning på grundoch avancerad nivå, exklusive studentavgifter, medan forskning och forskarutbildning tilldelas 402 170 tkr (394 917 tkr). Verksamhetsgren 2017 2016 Förändring Grundutbildning 340 303 332 778 7 525 Forskning/forskarutb 402 170 394 917 7 253 Det står respektive institution fritt, att inom ramen för den del av anslaget som härrör från forskningsanslaget och som inte avser enskilda enheter, att fördela resurserna internt efter andra fördelningsprinciper än vad som anges i följande skrivning. Medicinska fakulteten har tilldelats anslag för fem strategiska forskningsområden fr o m 2011. En utvärdering av forskningsområdena har nyligen gjorts och i budgetpropositionen anges att medlen till SFOmiljöerna får en neddragning med 12,5 mnkr 2020. I forskningspropositionen som kommer i november 2016 förväntas förutsättningarna för forskningsområdenas framtida verksamhet och finansiering klargöras. Tidigare har universitetet centralt lyft av fem procent årligen av de inkommande SFO anslagen, för övergripande satsningar. Fr o m 2017 lyfter universitetet av tre procent för universitetsgemensamma satsningar. I resursfördelningen från universitetet finns tilldelning för alla fem av fakultetens SFO miljöer anvisade till ett sammanlagt belopp av 90 083 tkr (87 461 tkr). Budget för de strategiska forskningsområdena beslutas i styrelsen för resp. forskningsområde. Dessa beslut ska på aggregerad nivå ingå i aktuella institutioners totalbudgetar. 10

1.5 Gemensamma indirekta kostnader från universitetsnivå Nivån på det procentuella påslag av gemensamma kostnader som belastar universitetets kärnverksamhet, då främst forskningen, är ett ofta diskuterat ämne. Argument framförs emellanåt om att Lunds universitets höga OHnivå, skulle påverka möjligheten till externa bidrag både enskilt och jämfört med andra lärosäten. Sveriges universitets- och högskoleförbund, (SUHF) har jämfört hur de indirekta kostnaderna ser ut på landets tio största lärosäten. I denna jämförelse framgår tydligt att Lunds universitet tillhör de lärosäten som har lägst OH-påslag. Resultatet av den jämförande undersökningen står på intet sätt i motsats till universitetets och fakultetens arbete med prioriteringar och effektiviseringar i syfte att hålla nere kostnaderna för stödverksamheten. Andel indirekta kostnader av verksamhetskostnader - forskning 2011-2014 De gemensamma indirekta kostnaderna från universitetsnivån, som fakulteterna genom sina verksamheter ska finansiera består av universitetsgemensamma kostnader, gemensamma servicefunktioner vid Campus Helsingborg, lokal avgift samt Centralt Funktionsansvar Lokala nät (CFL). Finansieringen av de gemensamma indirekta kostnaderna exkl. CFL, fördelar sig mellan verksamhetsgrenarna utbildning, uppdragsutbildning och forskning/forskarutbildning enligt följande: 2017 Jmf 2016 Utb Uppdr utb Forskning Totalt Totalt Förändr Univ gem kostn 41 885 1 927 104 168 147 980 143 693 4 287 Gem service Hbg 1 483 0 594 2 077 2 087-10 Lokalavgift 1 839 80 8 639 10 558 10 233 325 CFL 3 330 3 304 26 Summa 45 207 2 007 113 401 163 945 159 317 4 628 De universitetsgemensamma kostnaderna uppgår till 561 761 tkr (536 740 tkr) för 2017. Medicinska fakulteten ska av detta belopp finansiera 147 980 tkr (143 693 tkr). Totalt sett har de universitetsgemensamma kostnaderna 11

ökat med knappt fem procent medan den andel som belastar medicinska fakulteten ökat med tre procent. Fakultetens kostnad ökar procentuellt mindre än den totala procentuella ökningen, vilket beror på att fakultetens verksamhet ökat mindre än motsvarande verksamheter vid andra fakulteter. Universitetsstyrelsen har beslutat att som huvudprincip ska kostnader för ledningen och del av driften av Campus Helsingborg finansieras genom bidrag från samtliga fakulteter. Medicinska fakulteten ska enligt universitetets resursfördelningsbeslut 2017 finansiera Campus Helsingborg med 1 483 tkr (1 498 tkr) som en indirekt kostnad för utbildningen, samt med 594 tkr (589 tkr) som en indirekt kostnad för forskningen. Många externa finansiärer har ifrågasatt lärosätenas lokala avgifter i lönekostnadspålägget. En konsekvens av detta har blivit att finansiärerna i bidragsvillkoren föreskriver en maxprocent eller en specifik procentsats för lönekostnadspålägg. Från och med 2013 förändrades hanteringen, så att lönekostnadspålägget minskade med 1,29 % och motsvarande belopp särskiljdes som den s.k. lokala avgiften och uttaxeras på samma sätt som den universitetsgemensamma kostnaden. Den lokala avgiften för Medicinska fakulteten under 2017 uppgår till 10 558 tkr (10 233 tkr). Till universitetets kostnad för datornät (CFL) ska medicinska fakulteten bidra med 3 330 tkr (3 304 tkr) under 2017. Basen för debitering av brukarna är antalet heltidsekvivalenter med justering för medicinska fakultetens personal anställda vid universitetssjukhuset i Lund och Malmö. 12

2 FAKULTETENS ÖVERVÄGANDEN OCH RESURSFÖRDELNING 2.1 Utbildningsanslaget Fakultetsstyrelsen beslutar att fördela 14 263 tkr till särskilda ändamål och 326 040 tkr samt prognostiserade studieavgifter om 2 340 tkr till grundutbildningsnämnden (GUN) som i sin tur beslutar om fördelning av medlen. Förutom anslaget till utbildningsprogrammen visas samtliga poster i tabellen exklusive OH-kompensation. Kompensation för den OH som genereras när dessa poster så småningom kostnadsförs har satts av på en separat rad och slussas till institutionerna via nämnderna (se not 15 nedan). Intäkter Prognos 2018 2017 2016 Noter Statligt anslag 346 316 340 303 332 778 Studieavgifter 2 340 2 340 1 820 Summa intäkter 348 656 342 643 334 598 Kostnader Beslutas av fakultetsstyrelsen: Finansieringsgaranti adjunkter/lektorer 8 000 8 000 9 000 1 Ledningsuppdrag, tidigare dekaner 2 000 0 0 2 Ledningsuppdrag, tidigare prefekter 400 0 212 3 Odontologisk utbildning 807 807 801 4 Pedagogisk utbildning lärare (MedCUL) 5 456 5 456 5 456 5 Summa fakultetsstyrelsen 16 657 14 263 15 469 Beslutas av grundutbildningsnämnden: Hälsoundersökning TBC och MRSA 570 570 570 6 Internationell stimulans 323 323 301 7 Internationalisering, resebidrag 600 600 600 8 Interprofessionellt lärande 500 500 500 9 Ledning av utbildningsverksamhet vid institution 2 535 2 535 2 457 10 Ledningsuppdrag, tidigare nämndsordföranden 152 304 11 Pedagogisk akademi 15 15 15 12 Pedagogisk forskning och utvecklingsprojekt 100 100 100 13 Utbildningsdag i samverkan, samordning av 109 107 104 14 OH på ovanstående poster 8 503 7 615 8 891 15 Utbildningsprogram 318 592 315 712 305 591 Summa grundutbildningsnämnden 331 999 328 380 319 129 Summa kostnader: 348 656 342 643 334 598 I universitetsstyrelsens resursfördelningsbeslut för 2017 erhåller Medicinska fakulteten totalt 340 303 tkr (332 778 tkr) för utbildning på grund- och 13

avancerad nivå. Anslaget har därmed ökat med 7 525 tkr jämfört med den tilldelning som låg till grund för fakultetens resursfördelning 2016. Föregående års anslag har pris- och löneomräknats med 1,51 %. Anslaget ökar med 1 404 tkr för att finansiera ytterligare 10 HST (helårsstudieplatser) på läkarutbildningen (i enlighet med tidigare budgetpropositioner). Utbyggnaden av sjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna fortsätter, vilken medför att anslaget 2017 ökar med 2 741 tkr. Regeringen har aviserat att Lunds universitet ska anordna kompletterande utbildning för läkare från tredje land. Det är dock oklart vilken ersättning som utgår för detta och denna utbildning ingår inte i denna resursfördelning. 2.1.1 Noter till tabellen Om inget annat anges är nedanstående belopp angivna före påslag för täckning av indirekta kostnader (vilka istället budgeteras på raden "OH på ovanstående poster"). De belopp som visas i tabellen är alltså vad som faktiskt är disponibelt för ändamålet. Fakultetsstyrelsen beslutar om följande poster: Not 1. Finansieringsgaranti adjunkter/lektorer Dessa medel riktar sig till universitetsadjunkter och universitetslektorer vars tjänst inte, eller endast till liten del, finansieras med forskningsmedel (från antingen fakulteten eller externa finansiärer). Universitetsadjunkter får 10 % och universitetslektorer 20 % finansiering från denna post. Om någon av dessa lärare får extern finansiering minskas inte finansieringsgarantin förrän den externa finansieringen överstiger 50 % av tjänsten, vid större andel görs ett avdrag från finansieringsgarantin motsvarande den externa finansieringens andel av tjänsten. Fakulteteten förutsätter att uppdragsutbildning är fullfinansierad och fakultetens finansiering omfattar därför inte del tjänsten som en lärare ägnar åt uppdragsutbildning. Det åligger institutionerna att inkomma med en förteckning över de lärare som kvalificerar sig för denna finansiering. Budgetposten har de senaste åren inte helt förbrukats och minskas därför 2017 till 8 000 tkr (9 000 tkr). Not 2. Ledningsuppdrag, tidigare dekaner Dekaner och pro-/vicedekaner som tjänstgjort i 3 år eller mer får efter avslutat uppdrag en avtrappningsersättning under tre år enligt fastställd trappa. Ingen sådan ersättning beräknas komma att betalas ut under 2017, men dock 2018 när en ny fakultetsledning tillträtt (nuvarande dekaner budgeteras som en fakultetsgemensam kostnad, vilken ingår i fakultetsstyrelsens beslut). Not 3. Ledningsuppdrag, tidigare prefekter Prefekter som tjänstgjort i tre år eller mer får efter avslutat uppdrag en avtrappningsersättning under tre år enligt fastställd trappa. Ingen sådan 14

ersättning beräknas komma att betalas ut under 2017, men dock 2018. Denna ersättning finansieras till en tredjedel med utbildningsmedel. Not 4. Odontologisk utbildning Enligt överenskommelse mellan odontologiska fakulteten vid Malmö högskola och Medicinska fakulteten (dnr M 2010/721) skall fakulteten finansiera 1,5 tjänst för utbildning och forskning av betydelse för odontologiska fakulteten. GU-kostnaden för detta beräknas uppgå till 807 tkr under 2017. Not 5. Pedagogisk utbildning lärare (MedCUL) För MedCULs verksamhet utgår ett driftsbidrag med 5 456 tkr (5 456 tkr). Det skall täcka all MedCULs löpande verksamhet, förutom ledningsfunktionen, vilken budgeteras separat såsom en fakultetsgemensam kostnad, samt en liten del för forskarhandledning som finansieras med forskningssanslaget. Grundutbildningsnämnden beslutar om följande poster: Not 6. Hälsoundersökning TBC och MRSA Särskilda medel avsätts för att kontrollera studenter för TBC och MRSA. Not 7. Internationell stimulans Universitetet tilldelar 451 tkr (434 tkr), men en del lyfts av för att täcka OHkostnader. Not 8. Internationalisering, resebidrag Beloppet disponeras av kansliets internationella chef. Not 9. Interprofessionellt lärande Fakulteten avsätter särskilda medel för samordning av nämndövergripande interprofessionella moment där studenter från olika program tränar teamarbete, exempelvis studentledda utbildningsavdelningar och undervisning i medicinsk säkerhet. Medlen disponeras av vicedekanus för utbildningsfrågor i samråd med kansliets utbildningschef. Not 10. Ledning av utbildningsverksamhet vid institution Ersättningen avser såväl GA-prefekter som arbetsledning av undervisande personal inom forskar- och utbildningsgrupper. 80 % av ersättningen fördelas proportionellt till storleken på institutionernas utbildningsverksamhet. Not 11. Ledningsuppdrag, tidigare nämndsordföranden Efter avslutat uppdrag ersätts nämndsordföranden under ytterligare tre år, första året med samma ersättning som under tjänstgöring, sedan med halva ersättningen och sista året med en fjärdedel av den ursprungliga ersättningen. Not 12. Pedagogisk akademi För aktiviteter, såsom anordnande av gästföreläsningar och studiebesök, som genomförs av fakultetens pedagogiska akademi. 15

Not 13. Pedagogisk forskning och utvecklingsprojekt Fakulteten sätter av 100 tkr (100 tkr) för att stödja mindre utvecklingsprojekt. Medlen disponeras av vicedekanus för utbildningsfrågor och GUN. Not 14. Samordning av utbildningsdag i samverkan Dessa interprofessionella undervisningsmoment återfinns i de berörda utbildningarnas budgetar, med samordningen budgeteras på övergripande nivå. Not 15. Fördelning av OH-kompensation Denna budgetpost avser kompensation för den OH som genereras när ovanstående budgetposter så småningom kostnadsförs. Medlen fördelas till utbildningarna i form av en minskning av det belopp utbildningarna bidrar med till finansiering av fakultetens gemensamma utbildningskostnader. 2.1.2 Fakultetens modell för utbildningsuppdrag, takbelopp, riksprislappar och anslag Från och med 2015 tilldelar fakulteten utbildningsnämnderna uppdrag enligt samma principer som universitetet tillämpar gentemot fakulteterna. Resursfördelningen utgår då från föregående års takbelopp, vilket justeras för pris- och löneökningar. Därefter tillkommer eller frånräknas belopp motsvarande de ändrade uppdragen för respektive utbildning. Dessa belopp är oftast beräknade att motsvara ett visst antal utbildningsplatser enligt en viss prislapp, men det ändrade uppdraget uttrycks ändå i form av ett belopp. En summering av dessa delposter ger utbildningsuppdraget för kommande år, uttryckt som ett takbelopp. Endast läkarutbildningen har ett uppdrag som formellt sett även är uttryckt i studieplatser, genom att det specificeras i regleringsbrevet. Från utbildningsuppdraget dras sedan de belopp som behövs för att finanisera gemensamma åtaganden, i proportion till respektive utbildnings uppdrag, vilket ger den faktiska tilldelningen för respektive utbildning. Utbildningarnas produktion i form av HST och HPR (helårsstudenter respektive -prestationer) avräknas mot takbeloppet med de nationella prislappar som fastställts för respektive utbildningsområde (medicin, vård, naturvetenskap, humaniora etc). Om universitetets produktion överstiger takbeloppet ges ingen extra ersättning (därav termen "takbelopp"), men vid underproduktion kan universitetet bli återbetalningsskyldigt. Om fakulteten överproducerar medan universitetet som helhet underproducerar ersätts fakulteten för 50 % av överproduktionen. Eftersom universitetet överproducerar sedan flera år lär det dock inte bli aktuellt med någon sådan extra ersättning på åtminstone några års sikt. Universitetet har även en buffert av sparade prestationer och så länge den finns behöver ingen fakultet återbetala vid eventuell underproduktion. På sikt kan underproduktion ändå leda till minskade uppdrag kommande år. 16

I förhållandet mellan fakultet och utbildningsprogram ska principen gälla att om fakulteten som helhet blir återbetalningsskyldig får de utbildningar som underproducerat återbetala proportionellt till underproduktionens storlek. Motsvarande gäller i det fall att fakulteten ersätts för överproduktion. Universitetet tilldelar inte längre något uppdrag för avgiftsfinansierad utbildning. Fakulteterna får själva bedöma hur många avgiftsstudenter man beräknas kunna locka och dimensionera utbildningen efter det. De avgifter som sedan faktiskt betalas in tillfaller fakulteterna, efter ett avdrag för central administration. För att enskilda utbildningar inte ska behöva stå risken för ett minskat antal avgiftsstudenter garanterar GUN (i enlighet med fakultetsbeslut dnr M 2013/1380) nämnderna ersättning enligt beräknade intäkter. Eventuella avvikelser från beräknade intäkter hänföres GUN centralt. För varje timme utbildningarna köper från institutionerna ingår en ersättning för personalrelaterade kostnader, såsom datorer, telefon och friskvård. Denna ersättning är 9 kr per timme, vilket motsvarar 15 300 kr per heltidsekvivalent. 2.1.3 Utbildningsuppdraget 2017 Fördelning av utbildningsuppdraget framgår av tabell i bilaga 3, noterna i detta avsnitt hänvisar till samma tabell. Det av universitetsstyrelsen tilldelade uppdraget 2017 är 352 208 tkr (342 900 tkr). Fakulteten bedömer vidare att studieavgiftsintäkter motsvarande ett uppdrag på 2 340 tkr (1 820 tkr) borde kunna genereras under 2017, vilket motsvarar en ökning med fyra helårsstudenter (not 3). Avgiftsstudenterna inkluderas i det uppdrag som fakulteten tilldelar utbildningsnämnderna, vilket alltså uppgår till 354 548 tkr (344 720 tkr) (not 6). Uppdraget för läkarutbildningen ökar med 1 404 tkr (motsvarande 10 HST) i enlighet med budgetpropositionen för 2012, denna utbyggnad är därmed fullbordad (not 1). Den utbyggnad av vårdutbildningarna som inleddes 2015 fortsätter, sjuksköterskeutbildningens uppdrag höjs med 1 470 tkr och barnmorskeutbildningens med 1 271 tkr (motsvarande ungefär 14 resp. 12 HST) (not 2). Masterprogrammet i folkhälsovetenskap har 2016 garanterats ersättning för 14 avgiftsstudenter, men det faktiska antalet har varit högre och beräknas vara så även 2017. Programmets totala uppdrag utökas inte, den ökade intäkten (520 tkr) fördelas istället proportionellt som ett ökat uppdrag till samtliga utbildningar (not 4). Eftersom inga uppdrag längre tilldelas för att ge fristående kurser frigörs 639 tkr som fördelas på samma sätt (not 5). Från uppdraget dras poster för gemensam finansering av universitets- (not 7) och fakultetsövergripande verksamhet (not 8) (de senare motsvarar "övriga poster" i tabellen under avsnitt 2.1 Utbildningsanslaget). Tidigare år har en omfördelning skett mellan utbildningar inom de tre utbildningsnämnderna. Programnämndsordförandena har fått i uppdrag att utreda konsekvenserna om denna omfördelning skulle upphöra. 2017 görs 17

dock motsvarande omfördelningar som gjordes 2016 (not 9). Programnämnderna får inte göra några ytterligare omfördelningar mellan utbildningarna. Programnämnderna får dock ta en andel av utbildningarnas anslag (not 10) för att täcka sin egen drift, utvecklingsprojekt och annat övergripande. 2.1.4 Planeringsförutsättning inför 2018 Utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen fortsätter 2018 med 3 389 tkr och 2019 med 1 920 tkr år. I övrigt är inga kommande förändringar av fakultetens utbildningsuppdrag kända. 2.1.5 Grundutbildningsnämndens indirekta kostnader I tabellen nedan redovisas GUN:s egna indirekta kostnader. De indirekta kostnaderna för GUN kan närmast jämföras med de institutionsgemensamma kostnaderna som institutionerna har. GUN:s indirekta kostnader påverkar institutionerna endast på det sätt att GUN måste sätta av medel för att täcka sina indirekta kostnader och får som en konsekvens därav mindre medel att dela ut till verksamheten. Ändamål Prognos 2017 2016 Noter 2018 pro forma Programnämndsordföranden 2 512 2 512 2 114 1 GUN:s drift 200 200 200 2 Ordförandes disposition 50 50 50 2 Educational advisory board 150 150 150 3 Rekryteringsprojekt 400 400 400 4 Studentstudievägledning 90 90 90 5 Summa: 3 402 3 402 3 004 2.1.5.1 Noter till tabellen Not 1. Programnämndsordföranden Programnämndsordförandens ersättning har tidigare budgeterats av respektive nämnd, men finanseras nu via GUN. Not 2. GUN:s drift Denna post har tidigare ingått i de fakultetsgemensamma indirekta kostnaderna. Not 3. Ordförandes disposition Dessa medel är speciellt avsedda för GU-prodekanens drifts- och resekostnader i sitt arbete med utbildnings- och internationaliseringsverksamheten. Posten ingick tidigare i de fakultetsgemensamma indirekta kostnaderna. Not 4. Educational advisory board Educational advisory board fortsätter sin verksamhet under 2017 på samma sätt som tidigare, och för deras verksamhet avsätts 150 tkr. Posten ingick tidigare i de fakultetsgemensamma indirekta kostnaderna. 18

Not 5. Rekryteringsprojekt Fakulteten avsätter årligen ett anslag för insatser avseende information om och rekrytering till fakultetens utbildningar. Fakulteten uppdras i universitetets resursfördelningsbeslut att i budgeten inkludera åtgärder som avser breddad rekrytering. För detta ändamål avsätts 400 tkr. Anslaget disponeras av fakultetskansliets utbildningsavdelning. Posten ingick tidigare i de fakultetsgemensamma indirekta kostnaderna. Not 6. Studentstudievägledning Avser studentstudievägledare inom läkarprogrammet, men finansieras gemensamt analogt med alla övriga studievägledare vid fakulteten. Posten ingick tidigare i de fakultetsgemensamma indirekta kostnaderna. 2.1.6 Övriga anvisningar till programnämnderna De olika utbildningarna sköter avstämning av budget på olika sätt, även inom utbildningarna varierar hanteringen av olika budgetposter. För utbildningar som har en enda forskargrupp som motpart kan det vara naturligt att ett större ansvar läggs på denna forskargrupp. På andra utbildningar finns undervisningsmoment där lärare från flera olika institutioner är involverade, undervisningen koordineras centralt och avstämning sköts då ofta enklast centralt. I programnämndernas budgetskrivelser ska det framgå hur de olika budgetposterna förväntas stämmas av mot utfall. Detta ska vara förankrat hos berörda institutioner och kostnadsställen. När stort ansvar förläggs till institutioner förväntas de bidra med information till kommande bokslut så att en helhetsbild av respektive utbildnings ekonomi då kan presenteras. Programnämnderna ska i sina budgetskrivelser redovisa de övergripande kostnader man finansierar genom att ta andelar ur utbildningarnas anslag. Kostnaderna ska sedan följas upp i bokslutskommentarerna. I bokslutskommentarerna ska programnämnderna även kommentera det ekonomiska utfallet och (större) avvikelser från budget. Avvikelser som beror på ofullständig periodisering i den ekonomiska bokföringen, och därmed kan kopplas till (förmodad) motsatt avvikelse under tidigare eller kommande verksamhetsår ska särskilt kommenteras. Om det utgående myndighetskapitalet, justerat för dessa avvikelser, överstiger 15 % av programmets anslag för efterföljande verksamhetsår kommer GUN besluta om huruvida den överskjutande delen ska återföras till GUN och användas för andra ändamål. Alla eventuella ombokningar av myndighetskapital som påverkar något av kostnadsställena inom GUN ska godkännas av GUN. 19

2.2 Forskningsanslaget och donationsmedel mm Följande tabell visar fördelning av forskningsanslag och andra medel 2017. Intäkter Pr 2018 2017 2016 Not Forskningsanslag 410 213 402 170 394 917 1 Donationsmedel mm 30 354 38 760 29 759 2 Summa intäkter 440 568 440 930 424 676 Kostnader Biomedicinsk service, rambudget 25 801 25 295 24 359 3 Biomedicinsk service, intrångsers styrelseordf 503 493 3 Biomedicinsk service, proj.kostn flexenhet 6 117 5 997 3 CEBMMS 500 500 500 4 Forskningsmedel, drift 24 000 24 000 24 000 5 Forskarskola MAX IV/ESS 170 170 220 6 Forskarutbildning 32 100 31 471 31 000 7 Forskarutbildning, stipendier 1 583 1 972 1 713 8 Forskningsexcellensseminarier 150 150 150 9 Forskningsresurs 6 000 6 000 8 000 10 Health Science Lab 0 500 500 11 Institutionsresurs 6 000 6 000 6 000 12 Jämställdhet, främjande av 500 500 1 000 13 Kapitalkostnader BMC,CRC,HSC 4 284 4 200 4 800 14 LBIC 10 200 10 000 8 900 15 Ledningsuppdrag tidigare prefekter 800 0 425 16 Ledningsuppdrag tidigare dekaner 4 000 0 0 17 Lokalmedel för vidare förd till verksamheten 27 540 27 000 30 000 18 Lokalvård (städkostnader) för vidare förd. 5 712 5 600 5 600 19 Lönegaranti till forskarass. 0 150 300 20 Lönekostnad, professorer och lektorer 190 666 167 685 168 600 21 MedCUL 212 212 212 22 Medfinansiering av vissa projekt 3 000 4 000 4 960 23 Medfinansiering, OH-kostn för vissa anslag 1 800 1 800 1 800 24 Medicinens historia 200 200 200 25 Medicinsk etik 200 200 400 26 MoreLife 0 500 500 27 Neuronano Research Center 3 000 3 000 1 500 28 Proteinplattform (LP3) 500 500 500 29 Rättsmedicin 200 200 200 30 SCIBLU 0 0 1 300 31 Strategiska forskningsområden 91 885 90 083 87 461 32 Translational Sequencing Unit (TSU) 2 000 2 000 33 Yngre forskare, satsning 2011 458 500 500 34 Yngre forskare, satsning 2013 0 460 1 212 35 Yngre forskare, satsning 2014 2 866 3 396 3 162 36 Yngre forskare, satsning 2015 3 444 3 780 1 600 37 Yngre forskare, satsning 2016 3 378 3 780 808 38 Yngre forskare, satsning 2017 3 421 981 39 Summa kostnader 463 190 433 275 422 382 Över/underskott -22 622 7 655 2 294 40 Ber uskott i centralt FO-mynd.kap. vid årets slut -53 100-30 478-38 133 41 20