Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kyrkbacksskolan 3-9 inklusive fritidshem och kommunala musikskolan 1
Innehåll Inledning... 3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete... 3 Styrdokument... 3 Skollag och läroplaner... 3 ÖSB... 3 Uppdragshandlingar... 3 Skolplan... 4 Grundfakta/Förutsättningar... 5 Budget/Personal... 5 Organisation... 5 Antal inskrivna barn/elever i enhetens verksamheter, 15 oktober 2013... 5 Nyttjande av plats inom skolbarnsomsorgen... 5 Elevutveckling... 5 Personaltäthet... 6 Kompetens... 6 Personalens utbildning... 7 Legitimerade lärare... 7 Kompetensutvecklingsinsatser under året... 7 Trygghet och trivsel... 8 Delaktighet och inflytande... 9 Kunskapsresultat... 11 Måluppfyllelse i årskurs 3... 11 Måluppfyllelse i årskurs 6... 11 Analys och åtgärder för förbättring inom området kunskapsresultat åk 3-6.... 12 Måluppfyllelse i årskurs 7... 12 Måluppfyllelse i årskurs 8... 13 Måluppfyllelse i årskurs 9... 13 Behörighet till gymnasieskolan... 16 Analys och åtgärder för förbättring inom området kunskapsresultat åk 7-9.... 17 Kommunfullmäktiges mål... 18 2
Inledning Detta dokument utgör kvalitetsredovisning för Kyrkbacksskolan åk 3-9, fritidshem, fritidsgård samt musikskola Enheterna inom bildningsverksamheten i Ljusnarsbergs kommun har i uppdrag att årligen efter vårterminens slut upprätta en kvalitetsredovisning i syfte att förtydliga verksamheten utifrån nationella krav och mål. Enhetens systematiska kvalitetsarbete De resultat och indikatorer som presenteras i denna kvalitetsredovisning bygger på skolans egna enkäter och statistik samt material från Skolverket och SKL. Syftet med denna sammanställning är inte enbart att presentera resultaten för externa parter utan är i första hand tänkt som ett verktyg i arbetet med att förbättra verksamheten inom våra förskolor och vår skola. Arbetet med att säkra och redovisa kvalitet måste ses som en utvecklingsprocess. Styrdokument Våra styrdokument anger hur verksamheten skall bedrivas; bl.a. FN:s barnkonvention, skollag, läroplaner, kommunens skolplan, verksamhetsplan. Skollag och läroplaner Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag och nya läroplaner för förskola, fritidshem och grundskola. En stor del av det utvecklingsarbete som skett i verksamheterna under de senaste läsåren har varit inriktat på att fortsätta implementeringen av dessa samt kring bedömning på grund av nya betygsbestämmelser. Även fritidshemmets betydelse och uppdrag lyfts fram tydligare än tidigare. Rektors befogenheter och skyldigheter har också förtydligats i lagen. Skollagen anger även att rektor beslutar om sin enhets inre organisation och att alla beslut om särskilt stöd samlas hos denne. För att ge personalen möjlighet att skaffa sig kunskaper om de nya bestämmelserna har rektor och lärare deltagit i olika fortbildningsinsatser under läsåret. ÖSB I kommunens budget (ÖSB) har kommunfullmäktige satt upp ett antal mål för verksamheten. Målen berör i första hand måluppfyllelsen i skolan samt trygghet och medinflytande. Uppdragshandlingar För varje enhet finns en uppdragshandling där kommunstyrelsen preciserat mål för den enskilda enheten. Dessa mål följs upp av bildningsutskottet. 3
Skolplan I kommunens skolplan, som antogs 2012 och gäller under perioden 2012-2015 skriver kommunfullmäktige: Skolorna I Ljusnarsbergs kommun skall vara bland de bästa i länet vad beträffar måluppfyllelse. Arbetet i våra skolor skall präglas av höga förväntningar i alla led samt av en övertygelse om alla elevers möjligheter att nå sina mål. Alla elever som lämnar grundskolan skall ha fullständiga betyg och alla elever har rätt till undervisning som är anpassad efter deras kunskapsnivå. I skolplanen anges ett antal prioriterade målområden där det centrala området är Kunskap och lärande. Övriga prioriterade målområden är Hälsa, Delaktighet och inflytande, Trygghet och trivsel, Entreprenörskap, Samverkan samt IKT (Informations och kommunikationsteknik) vilka alla skall bidra till att stödja det centrala målområdet. För varje område finns specifika mätbara mål angivna. Hälsa Informationsoch kommunikationsteknik Delaktighet och inflytande Kunskap och lärande Trygghet och trivsel Samverkan Entreprenörskap föregående läsår har vi valt att fokusera på följande områden: Under föregående läsår har vi förutom Kunskap och lärande som hela tiden är det centrala, valt att fokusera på följande områden: Kyrkbacksskolan En skola där vi trivs och där vi känner oss trygga 1. Delaktighet och inflytande. Öka elevernas inflytande. Påvisa för eleverna (repetera vad som händer och blir gjort av förslag som kommer från dem). 2. Entreprenörskap. Den omvända gymnasiemässan och sommarjobbsmässa. Vår cafeteria sköts av eleverna i år 8. Marknadsparkeringen som sköts av år 8. I ett samarbete mellan Grundskolan och Musikskolan anordnar eleverna konserter där intäkterna går till välgörande ändamål eller till den egna verksamheten. 3. Trygghet och trivsel. Allas viktiga roll i det arbetet. Trygghetsvandringar när eleverna börjar i år 3, även för alla nya elever. Gemensamt planerade elevensvaldagar där vi blandar eleverna från år3 till år 9. Vikten av att hålla efter lokalerna. Klotterfritt, rent och trivsamt. 4
Grundfakta/Förutsättningar Organisation Verksamheten inom enheten omfattar grundskola årskurs 3-9, fritidshem samt musikskola. Enheten leds av rektor 80 % samt 2 biträdande rektorer med tillsammans 70 % tjänstgöringsgrad. Enheten innehåller grundskola 3-9, Fritidshem, Musikskola och Fritidsgård. Fritidshemmet och Musikskolan är integrerade i grundskolans lokaler. Budget/Personal Enheten hade en nettobudget på 19 052 tkr för 2013 och 18 694 tkr 2014 för hela verksamheten. Den minskade budgetramen beror till en del på att fritidsgårdsverksamheten fördes över till central förvaltning från halvårsskiftet, men också på ett minskat elevunderlag. Höstterminen 2013 hade grundskolan 22,85 heltids lärartjänster fördelat på 28 personer. Dessutom fanns inom grundskolan 2,0 årsarbetare specialpedagog/speciallärare (2 personer samt 3,75 åa för särskilda stödinsatser (5 personer) samt 1,25 lärarresurs i grundsärskolan (2 personer). Fritidshemmet hade 1 heltidstjänst fördelade på 4 personer. Musikskolan hade 2,85 heltids lärartjänster fördelade på 5 personer. Antal inskrivna barn/elever i enhetens verksamheter, 15 oktober 2013 Antal inskrivna barn/elever Fritidshem* 33 Grundskola* 262+10** 272 Musikskola 95 * Varav 14 st. lovplatser **Förberedelseklass Nyttjande av plats inom skolbarnsomsorgen Andelen barn som är inskrivna i skolbarnsomsorg har legat på en jämn nivå de senaste åren. Nyttjandegraden ligger ofta något lägre än snittet för övriga kommuner i kommungruppen. Nyttjande av plats (15 oktober) 2010 2011 2012 2013 10-12 år Andel inskrivna barn; Kyrkbacksskolan 16 % 2,2 %? 14,2 % 12,1 %* Andel inskrivna barn i kommungruppen 14 % 14 % 16,2 % 16,3 % Källa: Skolverket. *33 barn är inskrivna på heltid vilket motsvarar 12,1 % av barnen. Totalt var 20 % / 55 barn inskrivna, d.v.s. denna siffra omfattar även de barn som har föräldrar som är arbetslösa och de barn som är på fritids på loven. Elevutveckling Under de senaste åren har antalet barn i Kyrkbacksskolan minskat vilket medfört att även antalet anställda inom grundskolan minskat något varje läsår. Genom denna minskning förlorar verksamheten viktig kompetens och har medfört att vi ibland haft svårt att lösa ämneskompetens och vikariefrågor på ett tillfredsställande sätt. De senaste åren har dock visat 5
på ett något ökande födelsetal igen men prognoserna pekar ändå på att det totala antalet barn i åldern 0-16 år kommer att fortsätta minska inom den närmaste 5-årsperioden. Det är i första hand i de högre åldrarna som minskningen fortsätter vilket påverkar Kyrkbacksskolan. Antal elever - förändring Antal elever 2012-2013 2013-2014 3 4 5 6 7 8 9 Summa Fbkl 32 25 35 40 43 51 51 277 23 26 36 22 38 48 42 50 262 10 Personaltäthet Personaltäthet (15 oktober) 2009 2010 2011 12013 2013 Fritidshem Barn/heltidsanställd; Kyrkbacksskolan 19,2 27,1 7,6* 8,8* 33,0 Barn/anställd; kommungruppen 19,0 20,1 11,8* 12,4* 20,2 Grundskola Antal elever/årsarbetare; Kyrkbacksskolan 10,4 10,4 10,2 11,4 11,3 Antal elever/årsarbetare; kommungruppen 12,0 11,7 11,3 11,3 11,3 Antal elever/årsarbetare; riket 12,1 12,0 12,0 12,0 12,1 Källa: Egen statistik samt Skolverket. * 2011 och 2012 mättes antalet barn i fritidshem/ årsarbetare2011 och 2012 redovisades istället antalet barn/anställd vilket ger låga siffror om kommunen har många deltidsanställda i verksamheten. Fr.o.m. 2013 redovisas åter antalet barn/årsarbetare Antalet barn/årsarbetare inom fritidshemmet är mycket högre än i jämförelsebara kommuner. I dessa siffror ingår dock elever som bara deltar i verksamheten på lov. Om man undantar dessa har fritidshemmet 19 barn/heltidsanställd. På grund av den prognostiserade elevminskningen i de högre årskurserna inom grundskolan under de närmaste åren beräknas antalet lärare vid Kyrkbacksskolan minska med c:a 20 % från läsåret 2011-2013 fram till läsåret 2018-2019 om man skulle fortsätta att tillämpa dagens resursfördelningsmodell där antalet lärare direkt kopplas till antalet elever. Det är mycket svårt att reducera antalet undervisningsgrupper i samma takt som elevminskningen i en så liten enhet som Kyrkbacksskolan. Detta gör att det är inom resurserna för specialundervisning och extra stöd som minskningarna ofta måste ske vilket drabbar de svaga eleverna. Minskningen av antalet lärare kommer även att ställa verksamheten inför mycket stora svårigheter i framtiden när det gäller att ha behöriga lärare i alla ämnen i de högre årskurserna. Kompetens Personalens kompetens är av avgörande betydelse för att eleverna skall nå sina mål. Det är därför av vikt att ledningen utvärderar enhetens resultat och anpassar personalens fortbildning utifrån de behov som man ser. 6
Skolan befinner sig i en tid av stora förändringar och under de senaste åren har därför en stor del av fortbildningsinsatserna handlat om implementering av nya läroplaner och kursplaner. Personalens utbildning Andelen av personalen inom grundskolan som har en pedagogisk högskoleutbildning låg i oktober överlag något lägre jämfört med övriga kommuner i kommungruppen. Under läsåret har 3 av lärarna kompletterat sin utbildning vilket gör att 93 % av lärarna hade en pedagogisk högskolutbildning vid läsårets slut. Vid fritidshemmet saknas idag personal med pedagogisk högskoleutbildning vilket inte är tillfredsställande. Andel personal med ped. högskoleutbildning; 15 okt. 2009 2010 2011 2012 2013 Fritidshem Kyrkbacksskolan 0 % 0 % Kommungruppen 66 % 65 % Grundskola Kyrkbacksskolan* 80,8 % 86,1 % 79,8 % 77,9 % 82 % Kommungruppen** 90,6 % 89,7 % 88,4 % 88,7 % 88 % Riket** 88,4 % 87,8 % 88,7 % 88,7 % 88 % Källa: Kommunens statistik* Skolverket** Legitimerade lärare 23 av skolans 28 lärare hade fått ut sin lärarlegitimation vid vårterminens slut. Ytterligare 3 av lärarna hade då ansökt men ännu inte fått sina legitimationer. Kompetensutvecklingsinsatser under året Mattelyftet. Utbildning för alla lärare som undervisar i matematik. Utbildningen pågick under ht 2013 och vt 2014 och var en gemensam satsning i hela Sverige. Formativ bedömning/formativ undervisning. All personal på skolan fortbildade sig i formativ bedömning, dvs. hur vi kan bedöma/mäta elevernas förmågor vid flera tillfällen. Vårt mål är att ge eleverna större möjlighet att lyckas samt en högre måluppfyllelse. Parallellt har även en fortbildning för lärare, elever och föräldrar i studieteknik genomförts under läsåret. Ämnesnätverk och Learning Studies Ämneslärarna i åk 7-9 deltog vid tre tillfällen under läsåret i ämnesnätverk tillsamman med lärare från övriga kommuner i norra Örebro Län. Man har även parvis genomfört observationer av varandras lektioner för att sedan diskutera hur man kan utveckla sin undervisning. Utefter behov ser planerna för läsåret 2014-2015 ut på följande vis: Implementering av förvaltningens IKT-plan med utbildning för alla på olika nivåer under kommande hösttermin.. Vi behöver fortsätta med våra pedagogiska möten och av observationer av varandra där lärare lär av varandra. 7
Trygghet och trivsel Några av de viktigaste förutsättningarna för lärande och en god lärande miljö är trivsel och arbetsro. Detta är ett prioriterat mål inom kommunens kvalitetsarbete. Även trygghet är ett prioriterat uppdrag vilket uttrycks i såväl skollag som i kommunens skolplan. Till grund för förskolans och skolornas arbete mot kränkande behandling ligger den likabehandlingsplan som varje enhet tar fram. Planerna utvärderas och revideras inför varje nytt år. Kyrkbacksskolan har en egen likabehandlingsplan vilket är ett lagkrav. Skolan har ett eget antimobbningsteam/trygghetsteam. Teamet redogör kontinuerligt för skolans elevhälsoteam om läget på skolan. Kyrkbacksskolan genomför varje år enkätundersökningar gällande trivsel och trygghet bland eleverna. Resultat från årets undersökning: Resultat elever: Känner du dig trygg i skolan? 93,2 % av eleverna i undersökningen uppger att de känner sig trygga i skolan. Hur trivs du i klassen? 84,3 % av eleverna trivs bra i skolan och 11,4 % sådär. 4,3 % uppger att de inte trivs så bra i skolan. Resultat föräldrar: Vi har fått in 100 svar. Många föräldrar har flera barn på skolan och valt att svara bara på en enkät. Mitt barn trivs i skolan Stämmer precis 28,3 % Stämmer rätt bra 58,6 % Stämmer inte riktigt 11,1 % Stämmer inte alls 2,0 % Mitt barn känner sig tryggt i skolan Stämmer precis 30,6 % Stämmer rätt bra 52,0 % Stämmer inte riktigt 14,3 % Stämmer inte alls 3,0 % Skolan har beredskap för att lösa konflikter Stämmer precis 6,3 % Stämmer rätt bra 57,3 % Stämmer inte riktigt 28,1 % Stämmer inte alls 8,3 % 8
Analys En övervägande del av eleverna känner sig trygga i skolan vilket är mycket positivt. Att eleverna känner trygghet i skolsituationen är en grundförutsättning för att nå goda skolresultat. Även när det gäller trivsel är resultaten positiva. Resultaten på föräldraenkäten ger liknande resultat även om föräldrarnas förtroende för skolans förmåga att lösa konflikter är något lägre. Åtgärder för förbättring Att några av våra elever inte upplever skolan som en trygg plats är allvarligt. Skolan måste därför fortsätta med att utveckla det förebyggande arabetet mot kränkningar, både på skolan men också på Internet där en stor del av kränkningarna sker. Skolan hade under förra året en informationskväll till föräldrarna kring unga på nätet. En liknande aktivitet bör genomföras även detta läsår. Delaktighet och inflytande I kommunens skolplan lyfts området delaktighet och inflytande upp som ett prioriterat område. Vid Kyrkbacksskolan är det formella inflytandet på gruppnivå tämligen väl utvecklat. Det finns ett elevråd som har möte c:a 1 gång/månad. Skolan har också ett matråd samt föräldraråd. Elevers och föräldrars åsikter om sina möjligheter till inflytande mäts i en årlig enkät: Resultat elever: Lärarna vid min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 76,2 % av eleverna uppger att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter? Lärarna vid min skola förväntar sig att jag ska nå målen 94,3 % av eleverna uppger att lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen Resultat föräldrar: Enkäter har gått ut till samtliga vårdnadshavare. (280 elever) Vi fick in 100 svar. Vi föräldrar kan påverka skolans arbete. Stämmer precis 3,1 % Stämmer rätt bra 41,2 % Stämmer inte riktigt 51,6 % Stämmer inte alls 4,1 % Jag vill påverka skolans arbete. Stämmer precis 17,4 % Stämmer rätt bra 56,1 % Stämmer inte riktigt 24,5 % Stämmer inte alls 2,0 % 9
Jag upplever att jag har inflytande på och känner mig delaktig i skolan arbetssätt och innehåll. Stämmer precis 2,0 % Stämmer rätt bra 20,4 % Stämmer inte riktigt 63,3 % Stämmer inte alls 14,3 % Vår analys av resultaten Eleverna Nästan var fjärde elev uppger att skolan inte tar hänsyn till elevernas åsikter. Orsaken till att en så pass stor del av eleverna upplever sig inte bli lyssnade på kan ha flera orsaker, men då vi vet att elevers delaktighet är viktig för skolresultaten bör vi undersöka orsakerna till resultatet. Att en så stor del av eleverna uppger att lärarna har höga förväntningar på elevernas prestationer är glädjande. Föräldrarna En majoritet av de föräldrar som svarat på enkäten uppger att de inte upplever sig ha möjlighet att påverka skolans arbete medan en majoritet uppger att de vill vara med och påverka arbetet i skolan. Här ser vi en förskjutning mot förra årets underökning då det var relativt få av de svarande som sa sig vilja vara med och påverka. Att fler föräldrar vill vara med och påverka är glädjande frågan är hur en sådan påverkan ska se ut. Det pedagogiska ansvaret ligger på lärarna och det gäller att hitta de områden där föräldrar kan vara med och bidra till skolans utveckling. Åtgärder för förbättring Eleverna Skolan behöver föra en dialog med eleverna kring deras delaktighet. Vad innebär det att vara delaktig? Vi behöver också bli bättre på att ta vara på elevers synpunkter om förbättringar. Ge större utrymme för idéer. Flera utvärderingar, korta snabba. Vi har tagit till oss en del bra sätt som man enkelt kan använda sig av i klassrummet med den enskilda läraren och det enskilda ämnet. Vara mera lyhörd i samtalen med enskild elev. Utveckla mentorssamtalen. Föräldrarna Vi har haft tematiska föräldramöten runt elevernas lärande som varit mycket omtyckta. Vi tänker fortsätta med flera liknande möten, bl.a. med tema; matematik och studieteknik. Men även bruk och missbruk på Internet. Skolrådet är ett bra forum där vi kan få förslag till förbättringar. 10
Kunskapsresultat Här presenteras resultaten för hur eleverna uppnått kunskapsmålen. Här är det viktigt att beakta att det statistiska underlaget är litet med få elever i varje årskurs vilket gör att de procentsiffror som presenteras måste värderas utifrån detta faktum. Måluppfyllelse i årskurs 3 Nationella prov i åk 3 Andel elever som klarat alla delprov Matematik Svenska Måluppfyllelse i årskurs 6 Nationella prov i åk 6 Andel av de elever som skrivit provet som fått godkänt resultat Matematik Svenska Engelska Andel med godkända betyg i åk 6 11
Analys och åtgärder för förbättring inom området kunskapsresultat åk 3-6. Vår analys av resultaten Årskurs 3 I årskurs 3 sätts inte betyg och vi har därför inget betyg som enkelt summerar elevernas kunskapsprestationer. Vi redovisar istället hur stor andel av eleverna som klarat samtliga delprov på de nationella proven i matematik och svenska. I samtliga fall ligger resultatet lägre än för riket som helhet. Endast 15 % av eleverna i årskurs 3 hade godkänt resultat på alla delprov i svenska vilket är ett anmärkningsvärt lågt resultat och måste följas upp. Här är det tre områden inom skrivande som har lägst andel som klarar proven. I matematik är det är delproven Mätning längd, proportionella samband och Symmetri, skriftliga räknemetoder som lägst andel klarar. Årskurs 6 I årskurs var det genomsnittliga meritvärdet 181,9. I genomsnitt har flickorna 12 poäng högre meritvärde än flickorna. I svenska var det 17,8 % av eleverna som inte uppnådde ett godkänt betyg vilket bör analyseras vidare. Även i ämnena engelska, fysik, geografi, historia och samhällskunskap var det mindre än 90 % av eleverna som hade nått ett godkänt resultat. Åtgärder för förbättring I det fall detta inte redan skett ska orsaken till att el even inte nått målen undersökas och i det fall detta bedöms nödvändigt ska extra anpassningar göras för de elever som inte nått målen i åk 3 och 6. Måluppfyllelse i årskurs 7 Andel med godkända betyg i åk 7 12
Måluppfyllelse i årskurs 8 Andel med godkända betyg i åk 8 Måluppfyllelse i årskurs 9 Nationella prov (Andel av de elever som skrivit provet som fått godkänt resultat) Matematik Svenska Engelska Andel elever med godkänt resultat, nationella prov Vt 2010 Vt 2011 Vt 2012 Vt 2013 Vt 2014 Årskurs 9 Svenska, Kyrkbacksskolan 94,8 % 70,0 % 89,7 % 74,5 % 87,2 % Svenska, medianvärde för riket 94,7 % 79,9 % 97,4 % 95,9 Engelska, Kyrkbacksskolan 91,7 % 82,5 % 95,0 % 93,8 % 97,7 % Engelska, medianvärde för riket 95,7 % 96,8 % 96,7 % 96,8 Matematik, Kyrkbacksskolan 81,7 % 70.0 % 71,8 % 86,7 % 81,4 % Matematik, medianvärde för riket 81,8 % 80,7 % 83,0 % 89,7 % NO, Kyrkbacksskolan 71 % 88,1 % SO, Kyrkbacksskolan 57 % 68,0 % 13
Andel med godkända betyg i åk 9 Fullständiga betyg I kommunens skolplan anges som ett långsiktigt mål att alla elever som lämnar grundskolan skall ha fullständiga betyg. Andel elever med godkända betyg i alla ämnen Vt 2010 Vt 2011 Vt 2012 Vt 2013 Vt 2014 Årskurs 9 Ljusnarsbergs kommun 85,7 % 65,5 % 60,0 % 60,0 % 47,1 % Vägt medel, riket 76,6 % 77,3 % 76,2 % 75,6 % Källa: Skolverket; * Preliminärt värde Meritvärde Inför valet till gymnasieskolan beräknas elevernas meritvärde. Det beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (Betyget E räknas som 10 poäng, betyget C som 15 poäng och Betyget A som 20 poäng). Det högsta möjliga meritvärdet är 320 poäng. OBS! att fr.o.m. 2013 är värdena baserade på betyg satta efter den nya läroplanens kunskapskrav vilket gör att värdena inte är helt jämförbara. Meritvärde åk 9 2010 2011 2012 2013 2014 Resultat åk 9 Kyrkbacksskolan 198,4 185,5 177,8 174,2 174,4 Kommungruppen 202,2-203,1 Riket 208 207,7 211,4 209,7 214,8 Källa: SKL 14
Meritvärden åk 9 - könsfördelning 15
Behörighet till gymnasieskolan För att en elev skall vara behörig att söka till gymnasieskolans yrkesprogram och högskoleförberedande program krävs lägst betyget E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt betyg i ytterligare 5 respektive 9 ämnen. Andelen behöriga till ett nationellt program på gymnasiet är högre än föregående år medan andelen elever som ej uppnått godkänt i alla ämnen minskat. Det långsiktiga målet i skolplanen är att alla elever skall vara behöriga för gymnasiestudier. Behörighet till gymnasieskolan Vt 2010 Vt 2011 Vt 2012 Vt 2013 Vt 2014 Andel behöriga till gymnasieskolan Ljusnarsbergs kommun 93,7 % 77,6 % 77,5 % 80,0 % 76,4 %* Kommungruppen 87,0 % 85,5 % 85,1 % 85,4 % 83,6 % Källa: Skolverket samt kommunen* (2014) Behörighet till gymnasieskolan 16
Analys och åtgärder för förbättring inom området kunskapsresultat åk 7-9. Vår analys av resultaten I årskurs 7 var det genomsnittliga meritvärdet 182,9. (186,1 för flickorna och 176,6 för pojkarna en skillnad på drygt 10 %). Andelen som uppnådde målen i alla ämnen var 76 % I årskurs 8 var det genomsnittliga meritvärdet 182,7. (188,9för flickorna och 178,3för pojkarna även här en skillnad på c:a 10 %). Meritvärdena i såväl årskurs 7 som årskurs 8 är mycket låga på samma låga nivå som de senaste årens meritvärde i årskurs 9. För att fler elever än tidigare år ska bli behöriga för gymnasiestudier och ha tillräckliga kunskaper för att klara sina gymnasiestudier krävs det att skolan analyserar vari bristerna består och sätter in de insatser som behövs för att eleverna ska nå längre. Andelen elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen på våren 2014 var 47,1 % - en markant sänkning mot tidigare år och mycket lägre än riket i övrigt. Meritvärdet för eleverna i åk 9 på våren 2014 ligger på en marginellt högre nivå jämfört med tidigare år men fortfarande långt under riksgenomsnittet. Även behörigheten till gymnasiet ligger under rikssnittet. Anmärkningsvärt är att pojkarna i årskurs 9 för andra året i rad har ett högre meritvärde än flickorna med en differens på 11,5 meritpoäng. Skillnaden mellan elevers meritvärde kopplat till föräldrars utbildningsnivå ligger på cirka 62 % om man jämför eftergymnasial utbildning med gymnasial utbildning. Av de elever som gick ut åk 9 år 2013 var det enligt uppgifter från elevhälsan c:a 33 % som hade någon form av diagnos; ADD, ADHD, Aspergers syndrom, trotssyndrom, dyslexi eller liknande. 14 % av eleverna gick under läsåret helt eller delvis i en särskild undervisningsgrupp. För att elever med den typen av svårigheter ska nå målen är det nödvändigt att anpassa undervisningen efter elevens specifika behov vilket ställer stora krav på personalen. Några av eleverna har fått sin diagnos sent under sin skoltid vilket gjort att de kommit efter i sin kunskapsutveckling. Många av eleverna har också en trasslig hemsituation. Idag har elevhälsan fått bättre resurser för att kunna möta dessa elever tidigare vilket förhoppningsvis kommer att underlätta skolsituationen för eleverna när adekvata åtgärder kan sättas in i ett tidigare skede. Åtgärder för förbättring Vi har genom våra färgscheman, där vi kan följa varje elevs resultat 4ggr./år, fått ett bättre grepp om hur eleverna ligger till. Framförallt mitterminsresultaten är viktiga för att kunna sätta in insatser så tidigt som möjligt. Det är viktigt att skolan analyserar och använder utvärderingsresultaten för att sätta in adekvata åtgärder för d elever som riskerar att inte nå målen. För att stödja eleverna har en rad åtgärder satts in under året, bl.a. specialundervisning, lovskola, extra tid för inläsning tillsammans med lärare, möten mellan mentorer, föräldrar och elev. Skolan har även serverat frukost till eleverna inför de nationella proven. Dessa insatser bör vi fortsätta med och utveckla under nästa läsår.. 17
För att fler elever ska nå målen måste dock åtgärder även sättas in mycket tidigare. Intensiva insatser i de lägre årskurserna för de elever som ännu inte lärt sig läsa i åk 2. Tidigare upptäckt och hjälp till de elever som har olika former av neuropsykiatriska funktionshinder. Skolan måste också bli ännu bättre på att anpassa undervisningen utefter dessa elevers individuella behov. Här ser vi ett behov av att utöka resursen för specialundervisning vilken har minskat under de senaste åren. Vi behöver bli bättre på formativ bedömning och på att mäta elevers förmågor på flera olika sätt. Elever behöver få fler tillfällen att visa sina kunskaper. I dag finns det inte tillräckligt många sådana tillfällen. Det blir mycket tydligt i ämnen inom So och No. Andra förändringar för bättre måluppfyllelse kan vara att läsa No ämnen och So ämnen under längre tid. Ge eleverna möjlighet att visa färdigheter och förmågor på flera sätt än i dag samt att integrera ämnen mycket mera än i dag. Skolan måste också ha höga förväntningar - på våra elever men också på all personal och ledning. Samt träna våra elever i att sätta upp mäl och att sedan i att vara uthålliga i strävandet att nå målen. Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har fastlagt 3 mål för verksamheten inom området Attraktiv skola. Delmål 2014 Mål : Alla elever skall vara behöriga till gymnasieskolan 95 % Resultat Vt. 2014: 76,4 % Mål : Alla elever skall känna sig trygga i skolan (mäts i åk 5 & 8) 100 % Resultat Vt. 2014: 93,2% Mål : Det genomsnittliga meritvärdet skall överstiga 210 202 Resultat Vt. 2014: 174,4 18