DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 7 Uppdraget... 7 Hälsan hos personer med funktionsnedsättning... 7 Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning... 8 Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning... 8 Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete... 9 INLEDNING... 11 Bakgrund... 11 Uppdraget... 11 Innehållet i årets rapport... 11 Samråd m.m.... 13 HÄLSAN HOS PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 15 Sammanfattande resultat... 15 Hälsa... 15 Ängslan, oro och ångest... 15 Socialt deltagande... 15 Förvärvsarbete... 16 Ekonomiska villkor... 16 Levnadsvanor... 16 Föräldrar med funktionsnedsättning... 16 Nationella folkhälsoenkäten... 17 Definitioner m.m.... 17 Funktionsnedsättning... 17 Föräldrar... 18 Åldersstandardisering... 18 Övriga definitioner... 18 Detaljerade resultat... 18 Hur de detaljerade resultaten bör tolkas... 18 Bra självskattad hälsa... 21 Dålig självskattad hälsa... 23 Lågt socialt deltagande... 25 Saknar kontantmarginal... 27 Ekonomisk kris... 29 Låg inkomst... 31 Tillgång till arbete (förvärvsarbetar)... 33 Oro för att förlora arbetet... 35 Daglig rökning... 37 Stillasittande fritid... 39 Övervikt... 41 Fetma... 43 Övervikt eller fetma... 45 Lågt intag av frukt och grönsaker... 47 Riskabla spelvanor... 49
Dålig tandhälsa... 51 Nedsatt psykiskt välbefinnande... 53 Svår stress... 55 Svåra sömnbesvär... 57 Svår huvudvärk... 59 Svår värk i skuldror, nacke eller axlar... 61 Svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias... 63 Svår ängslan, oro eller ångest... 65 Svår trötthet... 67 Kränkande behandling... 69 HÄLSAN HOS FÖRÄLDRAR TILL BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 71 Sammanfattning... 71 Inledning... 71 Metod... 71 Resultat... 73 Föräldrarnas hälsa och välbefinnande... 77 MÄTA HÄLSA, LEVNADSVANOR OCH LIVSVILLKOR HOS PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING: TEORETISKA OCH METODOLOGISKA PERSPEKTIV OCH ÖVERVÄGANDEN... 81 Sammanfattning... 81 Del 1... 83 Inledning och syfte... 83 Metod och tillvägagångssätt... 84 Den svenska folkhälsopolitiken... 85 Perspektiv på hälsa och personer med utvecklingsstörning... 87 Del 2... 88 Utvecklingsstörning: klassifikationer, perspektiv, vardagsliv... 88 Vad är utvecklingsstörning?... 89 Internationella klassifikationer av utvecklingsstörning... 91 Boende, sysselsättning och fritidsverksamhet... 93 Del 3... 95 Att mäta hälsan hos personer med utvecklingsstörning... 95 Utvecklingsstörning och hälsa - en forskningsöversikt... 95 Vilken delgrupp ska ingå i mätningen?... 97 Strategier för att hitta undersökningspersonerna... 98 Undersökningsmetod... Etiska överväganden... 6 Avslutning... 9 ENKÄT OM HUR SVERIGES KOMMUNER INKLUDERAR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING I SITT FOLKHÄLSOARBETE... 111 Sammanfattning... 111 Inledning... 111 Resultat... 112 Styrdokument... 112 Kunskap om målgruppen... 112 Insatser riktade till målgruppen... 113 Uppföljning av insatser... 114 Reflektioner... 114 Detaljerade resultat... 116
REFERENSER... 127 BILAGA 1: FULLSTÄNDIGA RESULTAT UR NATIONELLA FOLKHÄLSOENKÄTEN I TABELLFORM... 131 BILAGA 2: THE LIFE SATISFACTION QUESTIONNAIRE 9... 143
Sammanfattning Uppdraget Statens folkhälsoinstitut har inom ramen för regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 regeringens uppdrag att följa upp hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning samt hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument och i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Detta är den andra delrapport. Den uppdaterar 12 års delrapport (Dnr VERK 11/442) med senast tillgängliga data från Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstituts årliga enkätundersökning riktad till ett urval av Sveriges vuxna befolkning i åldrarna 16 84 år. Rapporten utvecklar därutöver föregående års redovisning till att omfatta samtliga delar av uppdraget. Den består av fyra självständiga delar: Hälsan hos personer med funktionsnedsättning Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning ( Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med utvecklingsstörning: Teoretiska och metodologiska perspektiv och överväganden ) Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete Hälsan hos personer med funktionsnedsättning Av svaren från Nationella folkhälsoenkäten åren 12 framgår det att personer med funktionsnedsättning har ett betydligt sämre allmänt hälsotillstånd än personer utan funktionsnedsättning. Att ha dålig eller mycket dålig självskattad hälsa är omkring tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Omvänt är det en betydligt lägre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Bland personer med funktionsnedsättning är det också vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande, svår stress, svåra sömnbesvär och olika former av värk. Inom grupperna är kvinnornas hälsosituation i regel sämre än männens. Vidare är andelen som förvärvsarbetar lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Bland personer med funktionsnedsättning är det också vanligare att ha varit i ekonomisk kris och att sakna kontantmarginal. Även beträffande levnadsvanor syns tydliga skillnader: andelen med ohälsosamma levnadsvanor är i stort sett genomgående högre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Det gäller exempelvis stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönsaker samt förekomst av fetma. 7
Föräldrar med funktionsnedsättning har inom de flesta områden samma hälsoproblem som övriga i gruppen med funktionsnedsättning. Förklaringen är förstås att de utgör en del av den gruppen. Särskilt kvinnornas svårigheter framträder. I många fall finns det naturligtvis ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta hälsan. Samtidigt är hälsan hos personer med funktionsnedsättning sämre än vad den skulle behöva vara. En betydande del av den högre ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor och levnadsvanor. Den högre ohälsan är därmed till viss del påverkbar genom samhälleliga insatser. Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning Av en studie som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap lät genomföra år 11, och som Statens folkhälsoinstitut delfinansierade, framgår det att levnadsvillkoren skiljer sig åt mellan föräldrar till barn med funktionsnedsättning och föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Ekonomiska problem är vanligare bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, något som troligen hänger samman med att dessa föräldrar oftare är ensamstående. Det kan även bero på att de har sämre möjligheter att kombinera sitt föräldraskap med arbete. Resultaten visar också att föräldrar till barn med funktionsnedsättning i högre grad har olika somatiska och psykiska besvär, främst huvudvärk och sömnlöshet, jämfört med övriga föräldrar. Det beror troligen på en rad olika faktorer, till exempel den högre graden av ekonomisk utsatthet. Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning Personer med utvecklingsstörning har förmodligen ett stort bortfall i Nationella folkhälsoenkäten till följd av enkätens utformning och omfattning. Statens folkhälsoinstitut planerar därför att genomföra en fördjupad uppföljningsinsats riktad till denna grupp. Universitetslektor Jens Ineland vid Umeå universitet har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut genomfört en förstudie om hur en eventuell kommande undersökning av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med utvecklingsstörning bör läggas upp och genomföras. Förstudien redovisas i sin helhet. Utredaren konstaterar att empiriska datainsamlingar med personer med utvecklingsstörning förutsätter flexibilitet och kreativitet hos den som ansvarar för undersökningen, men också en etisk medvetenhet. Inför en eventuell framtida undersökning av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med utvecklingsstörning föreslår utredaren bland annat följande: 8
Att urvalsgruppen är personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Att urvalet sker genom att fokusera på ett antal kommuner i olika storlek, geografiskt spridda från norr till söder. Att i urvalsprocessen använda olika sökvägar och (register)data för att komma i kontakt med undersökningspersonerna samt att även använda brukar- och intresseföreningar, boenden och dagliga verksamheter i de städer eller kommuner som utgör urvalsramen. Att den huvudsakliga och prioriterade datainsamlingsmetoden är en anpassad och modifierad version av Nationella folkhälsoenkäten. Att intervjuer används som alternativ datainsamlingsmetod i de fall det kan vara befogat. Att Nationella folkhälsoenkätens frågeformulär modifieras och anpassas till målgruppens begåvningsmässiga förutsättningar i enlighet med exempel givna i förstudien. Att antalet frågor i Nationella folkhälsoenkäten reduceras i enlighet med förslag som lämnas i förstudien, och att i detta arbete reflektera över vilka frågor som fordrar informanternas svar ansikte mot ansikte och när det kan vara motiverat att söka information på annat sätt, till exempel genom registerdata eller dokumentation eller möjligen via närstående eller professionella. Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete Statens folkhälsoinstitut har genomfört en webbenkät riktad till ansvariga för övergripande folkhälsoarbete i 288 av landets kommuner. Syftet med undersökningen var att inhämta kunskap om hur kommunerna inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete och mer specifikt vilka hälsofrämjande och förebyggande insatser som genomförs och vilka delgrupper insatserna riktas till. I stort sett alla svarande kommuner (nittiotvå procent) anger att målgruppen personer med funktionsnedsättning i hög grad eller i viss mån inkluderas i det ordinarie folkhälsoarbetet. Knappt hälften av de kommuner som svarat på frågan anger att de har styrdokument som ur ett folkhälsoperspektiv uttryckligen inkluderar målgruppen. En stor majoritet av de svarande kommunerna (åttiosex procent) arbetar med att förbättra tillgängligheten i bred mening. Relativt många (drygt hälften av de svarande) genomför riktade insatser för att påverka levnadsvanorna bland personer med funktionsnedsättning. Samtidigt tycks det finnas en viss osäkerhet bland de ansvariga för folkhälsoarbetet ute i kommunerna om hur många invånare som har en funktionsnedsättning. Det verkar också vara relativt få 9
kommuner som följer hälsoutvecklingen hos den här gruppen (bara knappt tjugo procent av de svarande uppger att de gör det). Sammantaget gör det relativt stora bortfallet (knappt femtio procent) och den stora andelen som svarat vet ej på flertalet frågor att såväl enskilda svar som den totala bilden bör tolkas med försiktighet.
Inledning Bakgrund Regeringen har identifierat folkhälsopolitiken som ett av nio prioriterade områden inom funktionshinderspolitiken. Inför framtagandet av den funktionshinderspolitiska strategin, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16, fick Statens folkhälsoinstitut som en av 17 strategiskt viktiga myndigheter i uppdrag att föreslå delmål inom sina berörda verksamhetsområden samt föreslå hur delmålen skulle följas upp (S/4319/ST). I uppdraget angav regeringen hur delmål och uppföljning företrädesvis skulle vara utformade. Statens folkhälsoinstitut redovisade sina förslag i oktober (VERK /291). Föreliggande uppdrag överensstämmer i allt väsentligt med de förslag som institutet då självt tog fram. Uppdraget Regeringen gav den 6 oktober 11 Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att under åren 11 15 arbeta enligt följande delmål. 1) Kontinuerlig uppföljning av hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen omfattar: a) självskattad hälsa, socialt deltagande och ekonomiska villkor hos personer med funktionsnedsättning; b) hälsan hos föräldrar med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning; samt c) tillgång till arbetet, oro för att förlora arbetet, stillasittande fritid, övervikt och rökning. 2) Uppföljning av hälsofrämjande och förebyggande insatser nationellt, regionalt och lokalt. Med detta avses hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Myndigheten ska redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen (Socialdepartementet) senast den 15 mars varje år under perioden 12 16. Den sista rapporten ska innehålla en slutlig resultatredovisning. Föreliggande rapport är således Statens folkhälsoinstituts andra i ordningen. Innehållet i årets rapport 12 års rapport bestod av resultat från Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstituts årliga enkätundersökning riktad till ett urval av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år. Rapporten redovisade hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med funktionsnedsättning i förhållande till övrig befolkning och omfattande hela delmål 1 i uppdraget utom hälsan hos föräldrar till 11
barn med funktionsnedsättning. 1 Den delen kunde inte följas upp eftersom enkäten har saknat frågor som identifierar barn med funktionsnedsättning. Delmål 2, som rör kommuners styrdokument och hälsofrämjande och förebyggande arbete, kunde heller inte följer upp i 12 års rapport. Årets rapport redovisar däremot samtliga delar av uppdraget. Den innehåller dessutom den första fasen av en planerad fördjupning inriktad mot personer med utvecklingsstörning, en av de grupper som troligen har ett högt bortfall i Nationella folkhälsoenkäten till följd av enkätens utformning och omfattning. Årets rapport består av följande delar. Hälsan hos personer med funktionsnedsättning. 12 års rapport bygger på svaren i Nationella folkhälsoenkäten åren 9 11, medan de nya resultaten bygger på svaren för åren 12. Förutom några nya indikatorer är redovisningen i övrigt densamma. Det sker inte någon jämförelse mellan årets och förra årets resultat. Att jämföra förändringar mellan enstaka år är inte meningsfullt utan kräver längre tidsserier. Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning. Här redovisas resultat från den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna, som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) lät genomföra under år 11 och som Statens folkhälsoinstitut delfinansierade. Även om studiens fokus ligger på barns och ungdomars levnadsförhållanden, innehåller den ett mindre antal frågor som speglar föräldrarnas situation. I syfte att utveckla kunskapen om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland föräldrar till barn med funktionsnedsättning pågår det för närvarande ett arbete på institutet med att införa nya, permanenta frågor om barn med funktionsnedsättning i Nationella folkhälsoenkäten. Förstudie om personer med utvecklingsstörning ( Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med utvecklingsstörning: Teoretiska och metodologiska perspektiv och överväganden ). Personer med utvecklingsstörning är en av de grupper som förmodligen har ett stort bortfall i Nationella folkhälsoenkäten. Statens folkhälsoinstitut planerar därför att inom ramen för föreliggande regeringsuppdrag genomföra en fördjupad uppföljningsinsats riktad till denna grupp. Som ett inledande steg har vi låtit universitetslektor Jens Ineland vid Umeå universitet genomföra en förstudie. Ineland har utrett hur en eventuell kommande undersökning av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med utvecklingsstörning bör läggas upp och genomföras. Förstudien presenteras här i sin helhet. Författaren svarar dock själv för innehållet. Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete. Statens folkhälsoinstitut har genomfört en webbaserad enkät riktad till 288 av landets kommuner i syfte att undersöka hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i 1 I föreliggande rapport används begreppet övrig befolkning som synonym till personer utan funktionsnedsättning. 12
kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete, dvs. delmål 2 i uppdraget. Enkäten utformades i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och i dialog med Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). De sammanställda enkätsvaren redovisas här. Samråd m.m. I uppdraget ingår att redovisa de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer. Statens folkhälsoinstitut har inrättat en extern referensgrupp för regeringsuppdraget. Den har följande medlemmar: Johanna Alfredsson, sociolog och utredare, Landstinget Gävleborg; Malin Broberg, docent vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet; Mats Granlund, professor i handikappvetenskap samt psykologi, Högskolan i Jönköping; Anna Lindgren, universitetslektor vid avdelningen för matematisk statistik, Matematikcentrum, Lunds universitet; Õie Umb-Carlsson, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet; samt en representant från Handikappförbunden (platsen är för närvarande vakant). Därutöver har Ylva Arnhof, tidigare avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut, knutits till uppdraget som särskild rådgivare. Vidare har Jens Ineland under arbetet med förstudien samrått med Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) och med Riksföreningen Grunden. 13
14
Hälsan hos personer med funktionsnedsättning Sammanfattande resultat Hälsa Uppföljningen av hälsan hos personer med funktionsnedsättning visar att dessa har ett betydligt sämre allmänt hälsotillstånd än personer utan funktionsnedsättning. Liksom vid 12 års redovisning är det ca tio gånger vanligare med dålig eller mycket dålig självskattad hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Omvänt är det fortsatt en betydligt lägre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Dålig tandhälsa är dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Vidare är det betydligt vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen, särskilt i åldersgruppen 65 84 år. Svår stress, svåra sömnbesvär, svår trötthet samt svår huvudvärk, annan svår värk eller svåra besvär med smärtor är vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland personer utan funktionsnedsättning. Inom grupperna är kvinnornas hälsosituation i regel sämre än männens. I många fall finns det naturligtvis ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta hälsan. Samtidigt är hälsan hos personer med funktionsnedsättning sämre än vad den skulle behöva vara. En betydande del av den högre ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor och levnadsvanor. Den högre ohälsan är därmed till viss del påverkbar genom samhälleliga insatser. Ängslan, oro och ångest Det är fyra gånger vanligare med svår ängslan, oro eller ångest bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Det är vanligare bland kvinnor än bland män och vanligare i åldern 16 64 år än i åldern 65 84 år, i båda grupperna. Socialt deltagande Lågt socialt deltagande är vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med dem utan funktionsnedsättning. I åldersgruppen 16 64 år är det dubbelt så vanligt. 15
Förvärvsarbete Andelen som förvärvsarbetar är i åldersgruppen 16 64 år lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Dessutom är oro för att förlora arbetet inom det närmaste året vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland personer utan funktionsnedsättning. Ekonomiska villkor Många personer med funktionsnedsättning lever i en ekonomiskt utsatt situation. Det är betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning att ha låg inkomst, ha varit i ekonomisk kris eller sakna kontantmarginal jämfört med övriga befolkningen. Bland kvinnor med funktionsnedsättning i åldern 65 84 år är cirka hälften låginkomsttagare, vilket är en betydligt högre andel jämfört med både kvinnor utan funktionsnedsättning och män med och utan funktionsnedsättning i samma åldersgrupp. Levnadsvanor Andelen med ohälsosamma levnadsvanor är i stort sett genomgående högre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Det är vanligare att ha en stillasittande fritid, ha lågt intag av frukt och grönsaker samt ha fetma bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Att ha övervikt är däremot ungefär lika vanligt i båda grupperna. Föräldrar med funktionsnedsättning Av redovisningen framgår det att personer med funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år inom de flesta områden har samma hälsoproblem som övriga i gruppen med funktionsnedsättning. Förklaringen är förstås att de utgör en del av den gruppen. Särskilt kvinnornas svårigheter framträder. Så t.ex. är andelarna med svåra sömnbesvär, svår värk samt svår trötthet betydligt högre bland kvinnor med funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år jämfört med motsvarande kvinnor utan funktionsnedsättning. Andelen med lågt socialt deltagande är högre bland dessa kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med motsvarande kvinnor utan funktionsnedsättning. Det är också vanligare bland kvinnorna med funktionsnedsättning att ha låg egen inkomst jämfört med övriga som delar bostad med barn, både med och utan funktionsnedsättning. Vidare har personer med funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år betydligt oftare varit i ekonomisk kris eller saknar kontantmarginal jämfört med personer utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år, något som gäller såväl kvinnor som män. 16
Nationella folkhälsoenkäten Nationella folkhälsoenkäten har genomförts årligen sedan år 4 i syfte att följa upp folkhälsan och de faktorer som påverkar den. Undersökningen görs av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting och regioner och genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån. Enkäten innehåller ett 8-tal frågor om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter och läkemedelsanvändning. Andra frågor gäller levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet samt sociala relationer. Det ställs också ett antal frågor som gör det möjligt att definiera en grupp som har funktionsnedsättning. Det innebär att det går att jämföra hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med funktionsnedsättning med övriga befolkningens. Av naturliga skäl har dock ett antal personer med funktionsnedsättning fallit bort ur enkäten just för att funktionsnedsättningen hindrat dem att delta i undersökningen. Några av dem är sannolikt dementa, personer med utvecklingsstörning, personer med psykisk sjukdom och synskadade. Föreliggande redovisning omfattar svaren på det urval av frågor som regeringsuppdraget omfattar. För att i högre utsträckning erhålla statistiskt signifikanta resultat har svaren från de tre senast tillgängliga åren, 11, 12 slagits samman till ett gemensamt urval för vilket resultaten redovisas. 2 Redovisningen bygger på det nationella urvalet. Under åren, 11 och 12 skickades enkäten ut till sammanlagt ca 6 slumpvis utvalda personer i åldern 16 84 år. Datainsamlingen genomfördes mellan april och juni varje år, och svarsfrekvensen var omkring 5 procent. Redovisningen bygger därmed på ca personers svar. Definitioner m.m. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning har definierats utifrån fyra frågor i enkätformuläret: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? De som svarat Ja på den frågan och också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? Kan du utan svårighet se och urskilja vanlig text i en dagstidning? De som svarat Nej (inte ens med glasögon) på den frågan. Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer? De som svarat Nej (inte ens med hörapparat) på den frågan. Personer med rörelsehinder. De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller 2 Eftersom de tre årsurvalen är ungefär lika stora har ingen viktning skett. 17
behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus. De personer som tillhör en eller flera av dessa fyra kategorier definieras i föreliggande redovisning ha funktionsnedsättning. Definitionen är densamma som Statens folkhälsoinstitut tillämpar i Nationella folkhälsoenkäten. De fyra underliggande kategorifrågorna härrör alla från SCB:s ULF-undersökning (Undersökningarna av levnadsförhållanden). Definitionen ovan skiljer sig från den som används för barn med funktionsnedsättning i uppföljningen av hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning med utgångspunkt i studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna. Föräldrar I Nationella folkhälsoenkäten ställs frågan Med vem delar du bostad?, med Barn som ett svarsalternativ och med en följdfråga om barnets eller barnens ålder. Det går inte att veta om respondenten faktiskt är barnets eller barnens förälder. Åldersstandardisering För personer med respektive utan funktionsnedsättning redovisas resultaten efter kön och ålder i tre ålderskategorier: 16 64 år, 65 84 år, 16 84 år. För kategorierna 16 64 år och 16 84 år har resultaten åldersstandardiserats, utom då redovisningen gäller föräldrar. 3 Övriga definitioner För definitioner av de indikatorer (hälsoutfall, livsvillkor och levnadsvanor) som redovisas från Nationella folkhälsoenkäten, se Statens folkhälsoinstitut (11). Detaljerade resultat Hur de detaljerade resultaten bör tolkas Nationella folkhälsoenkäten skickas varje år till ett urval om knappt personer i Sveriges befolkning i åldersintervallet 16 84 år, och av dessa besvarar ungefär hälften enkäten. De resultat som redovisas nedan bygger på de tre senast tillgängliga årgångarna, med andra ord på svaren från omkring personer. Även om vi inte har frågat samtliga invånare i åldersgruppen 16 84 år om deras hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, är det naturligtvis just det som vi är intresserade av att mäta. Vi vill exempelvis undersöka hur stor andelen dagligrökare är i befolkningen 16 84 år, inte hur stor den är bland de personer som har råkat ingå i urvalet och därmed fått 3 Av naturliga skäl redovisas inte gruppen föräldrar 65 84 år. 18
svara på frågan om de röker dagligen. När vi på det här sättet uttalar oss om andelen dagligrökare i en viss åldersgrupp utan att ha frågat samtliga personer i den, uppkommer ett så kallat urvalsfel. De uppmätta andelarna varierar beroende på vilka personer som råkar ingå i urvalet. Figur 25 nedan visar andelen dagligrökare bland män i olika åldersgrupper, med respektive utan funktionsnedsättning. Bland män 16 64 år med funktionsnedsättning är den uppmätta andelen 16 procent. Det sanna värdet bland alla Sveriges män med funktionsnedsättning 16 64 år är förmodligen inte 16 procent, utan det kan vara både högre och lägre. Värdet är okänt för oss. Siffran 16 procent är det värde som vi har fått genom att fråga ett urval av alla män med funktionsnedsättning i åldersgruppen om deras rökvanor. Urvalsfelet minskar med ökad urvalsstorlek, dvs. ju fler personer som ingår i urvalet. Det vanligaste måttet på urvalsfelets storlek är det så kallade konfidensintervallet, som utifrån en godtyckligt vald säkerhet (konfidens) anger de gränser inom vilka det sanna, okända värdet antas ligga. 4 Det är praxis att välja konfidensgraden 95 procent. Ett 95-procentigt konfidensintervall innesluter det sanna värdet i ungefär 95 fall av, givet att inga andra typer av fel förekommer. I figurerna nedan åtföljs samtliga resultat av 95-procentiga konfidensintervall i syfte att åskådliggöra den statistiska osäkerheten. I figur 25 anges konfidensintervallet för dagligrökande män med funktionsnedsättning 16 64 år till 14,6 18,3 procent. Med 95 procents säkerhet kan vi alltså säga att den sanna andelen dagligrökare i gruppen är mellan 14,6 och 18,3 procent. 5 I den här redovisningen vill vi genomgående ha svar på om det sanna värdet för personer med funktionsnedsättning i en viss åldersgrupp och av ett visst kön skiljer sig från det sanna värdet för motsvarande grupp utan funktionsnedsättning. Med hjälp av konfidensintervallen kan vi undersöka om de sanna värdena troligen skiljer sig åt. I figur 25 ser vi att andelen dagligrökare bland män 16 64 år utan funktionsnedsättning har uppmätts till 9,9 procent. Med 95 procents säkerhet ligger det sanna värdet mellan 9,2 och,5 procent. De två konfidensintervallen är alltså 9,2,5 procent respektive 14,6 18,3 procent. Vi ser att intervallen inte överlappar varandra; inget tänkbart sant värde ingår i bägge. När det inte finns någon sådan överlappning säger man att skillnaden mellan grupperna är statistiskt signifikant. Vi drar slutsatsen att andelen dagligrökare bland alla män med funktionsnedsättning 16 64 år troligen är högre än bland alla män utan funktionsnedsättning 16 64 år. Bland resultaten nedan är i de allra flesta fall värdet för gruppen med funktionsnedsättning signifikant skilt från värdet för motsvarande grupp utan funktionsnedsättning. Det finns dock några undantag. Ett av dem är andelen dagligrökare bland män 65 84 år. Som vi ser i figur 25 ligger punktskattningarna nära varandra, 11 procent respektive 9,9 procent. Konfidensintervallen är 9,2 12,5 procent respektive 8,7 11, procent. Eftersom intervallen delvis överlappar varandra finns det flera tänkbara sanna värden som är gemensamma, t.ex. 9,5 eller,. 4 För en översikt över övriga felkällor i undersökningar av det här slaget, se Statistiska centralbyrån (11a). 5 Punktskattningen, 16,45, ligger mitt i konfidensintervallet. På grund av att värdet har avrundats till närmaste heltal, 16, ser det dock inte ut så i figuren. Många av de övriga figurerna innehåller samma avrundningsavvikelse. 19
Skillnaden är därför inte statistiskt signifikant. Vi kan inte dra slutsatsen att andelen dagligrökare bland alla män med funktionsnedsättning 65 84 år är högre än bland alla män utan funktionsnedsättning 65 84 år. Det statistiska underlaget är inte tillräckligt starkt för att vi ska våga säga det. För att kunna dra korrekta slutsatser av resultaten i figurerna 1 75 nedan, är det viktigt att man inte enbart jämför punktskattningar utan även beaktar de tillhörande konfidensintervallens eventuella överlappning. Bilaga 1 presenterar figurernas innehåll i tabellform. Där finns dessutom samtliga utfall redovisade efter personer med och utan funktionsnedsättning sammanslagna.
Bra självskattad hälsa Män och kvinnor Figur 1. Andel män med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 84 (83,-84,6) 73 (71,3-74,7) 82 (8,8-82,3) 6 5 55 (53,-57,9) 51 (49,4-53,) 33 (,3-35,4) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 2. Andel kvinnor med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 82 (81,5-83,1) 69 (67,8-71,2) 8 (79,-8,4) 6 5 47 (44,8-49,1) 27 (25,-29,4) 43 (41,7-44,9) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 21
Föräldrar Figur 3. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 84 (82,6-85,1) 85 (83,7-86,4) 7 6 5 46 (42,-5,3) 57 (51,6-61,8) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 22
Dålig självskattad hälsa Män och kvinnor Figur 4. Andel män med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 17 (15,-18,6) (17,5-21,9) 17 (16,-18,7) 1,9 (1,6-2,2) Män med funktionsnedsättning 1,4 (,9-1,8) 16-64 år 65-84 år 16-84 år 1,8 (1,5-2,) Män utan funktionsnedsättning Figur 5. Andel kvinnor med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 21 (19,-22,5) 21 (18,5-22,5) 21 (19,4-22,1) 2 (1,8-2,3) Kvinnor med funktionsnedsättning 1,7 (1,3-2,2) 16-64 år 65-84 år 16-84 år 2 (1,7-2,2) Kvinnor utan funktionsnedsättning 23
Föräldrar Figur 6. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 19 (16,2-22,8) 15 (11,7-19,1) (a) Kvinnor 2,1 (1,7-2,6) Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män 1,5 (1,-2,) Föräldrar utan funktionsnedsättning 24
Lågt socialt deltagande Män och kvinnor Figur 7. Andel män med lågt socialt deltagande bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 47 (44,4-49,9) 27 (25,3-29,7) 14 (13,7-15,2) 33 (,8-34,4) 31 (29,5-32,9) 18 (17,4-18,9) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 8. Andel kvinnor med lågt socialt deltagande bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 24 (22,-25,6) 12 (11,7-13,) 43 (,8-45,8) 28 (25,9-29,2) 27 (25,9-28,8) 16 (14,9-16,2) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 25
Föräldrar Figur 9. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med lågt socialt deltagande bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 28 (24,-31,5) 13 (12,1-14,3) 22 (18,-26,5) 11 (,2-12,7) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 26
Saknar kontantmarginal Män och kvinnor Figur. Andel män med som saknar kontantmarginal bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 31 (28,7-33,1) 16 (14,9-16,5) 14 (12,-15,7) 9 (7,9-,1) 28 (26,1-29,3) 15 (13,8-15,2) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 11. Andel kvinnor som saknar kontantmarginal bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 42 (39,5-43,8) 38 (36,5-39,7) 21 (,1-21,8) 23 (,8-25,) 13 (12,2-14,8) (18,8-,2) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 27
Föräldrar Figur 12. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som saknar kontantmarginal bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 45 (,6-48,9) 21 (19,6-22,3) 29 (24,2-33,4) 13 (11,3-13,9) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 28
Ekonomisk kris Män och kvinnor Figur 13. Andel män som har befunnit sig i ekonomisk kris bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 26 (23,4-27,7) 13 (12,6-14,1) 8 (6,5-9,4) Män med funktionsnedsättning 4,5 (3,7-5,3) 22 (,7-23,8) 16-64 år 65-84 år 16-84 år 12 (11,-12,2) Män utan funktionsnedsättning Figur 14. Andel kvinnor som har befunnit sig i ekonomisk kris bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 34 (31,5-35,6) 16 (15,6-17,1) 11 (9,-12,) 5,7 (4,8-6,6) 29 (27,8-,8) 14 (13,7-14,9) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 29
Föräldrar Figur 15. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som har befunnit sig i ekonomisk kris bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 (35,5-43,6) 19 (18,-,6) (25,3-34,6) 13 (11,8-14,4) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning
Låg inkomst Män och kvinnor Figur 16. Andel män med låg egen inkomst bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 25 31 (28,7-33,7) (23,4-27,6) 21 16 (19,2-22,2) (14,8-16,4) 27 (25,-28,1) 17 (16,2-17,6) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 17. Andel kvinnor med låg egen inkomst bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 29 (27,-,9) 18 (17,1-18,7) 51 (49,-53,9) 36 (34,6-38,1) 33 (31,5-34,5) 22 (21,2-22,6) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 31
Föräldrar Figur 18. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med låg egen inkomst bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 19 (15,7-22,3) 9,8 7,9 (8,8-,8) 7 (5,1-,6) (6,-8,) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 32
Tillgång till arbete (förvärvsarbetar) Män och kvinnor Figur 19. Andel män som förvärvsarbetar bland män med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet 16 64 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 78 (77,1-79,) 7 6 62 (59,1-63,9) 5 Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning Figur. Andel kvinnor som förvärvsarbetar bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet 16 64 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 76 (74,9-76,7) 7 6 5 51 (48,6-53,1) Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning 33
Föräldrar Figur 21. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som förvärvsarbetar bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 85 (84,1-86,5) 83 (78,9-86,6) (89,3-91,6) 7 6 59 (55,3-63,7) 5 (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 34
Oro för att förlora arbetet Män och kvinnor Figur 22. Andel män som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland män med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet 16 64 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 17 (14,7-19,4) 12 (11,6-13,3) Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning Figur 23. Andel kvinnor som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet 16 64 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 21 (18,7-23,7) 15 (14,2-15,9) Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning 35
Föräldrar Figur 24. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 (15,7-24,4) 14 13 (12,3-14,8) 11 (9,5-17,1) (9,6-12,2) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 36
Daglig rökning Män och kvinnor Figur 25. Andel dagligrökare bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 16 (14,6-18,3) 9,9 (9,2-,5) 11 (9,2-12,5) 9,9 (8,7-11,) 15 (14,1-16,7) 9,7 (9,2-,3) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 26. Andel dagligrökare bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 19 (17,6-21,) 12 (11,2-12,5) 11 (9,6-12,7) (9,2-11,4) 18 (16,6-19,1) 11 (,8-11,9) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 37
Föräldrar Figur 27. Andel dagligrökare bland kvinnor (a) respektive män (b) i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 18 (14,7-21,1) 13 9 (9,7-16,7) (8,1-,) 7,3 (6,3-8,3) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 38
Stillasittande fritid Män och kvinnor Figur 28. Andel män med stillasittande fritid bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 22 (19,9-24,) 12 (11,-12,5) 26 (23,6-28,3) 8,1 (7,1-9,1) 23 (21,2-24,2) 11 (,5-11,7) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 29. Andel kvinnor med stillasittande fritid bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 19 (17,6-21,) (9,5-,7) 32 (29,8-34,5) 7,5 (6,5-8,5) 22 (,3-23,) 9,7 (9,2-,2) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 39
Föräldrar Figur. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med stillasittande fritid bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 23 (19,1-26,) 11 (,2-12,3) 21 (16,5-24,8) 12 (,7-13,2) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning
Övervikt Män och kvinnor Figur 31. Andel män med övervikt bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 37 (34,6-39,3) 41 (39,9-42,1) 44 (41,1-46,5) 51 (49,5-53,3) 38 (36,5-,) 43 (41,9-43,8) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 32. Andel kvinnor med övervikt bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 28 (26,-29,9) 26 (25,3-27,) 36 (33,9-38,8) 37 (35,4-39,) 29 (28,-31,) 28 (27,5-29,1) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 41
Föräldrar Figur 33. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med övervikt bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 (25,7-33,4) 26 (24,9-27,8) 45 (39,9-5,1) 45 (43,-46,9) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 42
Fetma Män och kvinnor Figur 34. Andel män med fetma bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 18 (16,1-19,9) 12 (11,5-12,9) 23 (21,-25,6) 12 (,7-13,2) 19 (17,6-,4) 12 (11,4-12,7) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 35. Andel kvinnor med fetma bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 21 (19,2-22,8) 11 (9,9-11,1) 26 (24,1-28,5) 14 (12,3-14,8) 22 (,6-23,3) 11 (,4-11,5) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 43
Föräldrar Figur 36. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med fetma bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 21 (17,6-24,4) (9,3-11,3) 14 (,8-17,9) 13 (11,4-14,) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 44
Övervikt eller fetma Män och kvinnor Figur 37. Andel män med övervikt eller fetma bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 55 (52,5-57,4) 53 (52,1-54,3) 67 (64,5-69,7) 63 (61,5-65,2) 57 (55,4-59,) 55 (54,-55,9) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 38. Andel kvinnor med övervikt eller fetma bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 49 (46,7-51,1) 37 (35,7-37,7) 63 (6,2-65,1) 51 (48,9-52,6) 51 (49,8-53,1) 39 (38,4-,1) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 45
Föräldrar Figur 39. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med övervikt eller fetma bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 51 (46,3-54,7) 37 (35,-38,2) 59 (54,4-64,4) 58 (55,7-59,6) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 46
Lågt intag av frukt och grönsaker Män och kvinnor Figur. Andel män med lågt intag av frukt och grönsaker bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 43 (,9-45,7) 33 (32,3-34,4) 35 42 (,-43,6) (32,6-37,8) 32 (31,2-32,9) 26 (24,5-27,8) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 41. Andel kvinnor med lågt intag av frukt och grönsaker bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 24 (22,2-25,8) 16 (15,4-16,9) 23 (21,8-24,5) (17,8-21,7) 16 13 (15,1-16,3) (11,9-14,4) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 47
Föräldrar Figur 42. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med lågt intag av frukt och grönsaker bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 25 (21,2-28,3) 16 (14,6-17,) 39 (33,8-43,7) 29 (27,4-,9) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 48
Riskabla spelvanor Män och kvinnor Figur 43. Andel män med riskabla spelvanor bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 6,2 (5,1-7,4) 4,3 (3,8-4,7) 6 (4,7-7,3) Män med funktionsnedsättning 4,5 (3,7-5,3) 6,2 (5,3-7,1) 16-64 år 65-84 år 16-84 år 4,4 (4,-4,8) Män utan funktionsnedsättning Figur 44. Andel kvinnor med riskabla spelvanor bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 3 (2,3-3,8) 1,4 (1,2-1,6) 3,1 (2,2-4,) Kvinnor med funktionsnedsättning 2,7 (2,1-3,3) 3 (2,5-3,6) 16-64 år 65-84 år 16-84 år 1,7 (1,5-1,9) Kvinnor utan funktionsnedsättning 49
Föräldrar Figur 45. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med riskabla spelvanor bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 3 (1,6-4,4) (a) Kvinnor 1,1 (,8-1,4) Föräldrar med funktionsnedsättning 7 (4,4-9,5) (b) Män 3,7 (3,-4,5) Föräldrar utan funktionsnedsättning 5
Dålig tandhälsa Män och kvinnor Figur 46. Andel män med dålig eller mycket dålig tandhälsa bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 17 (14,9-18,5) 8,3 (7,7-9,) 15 (13,4-17,3) 8,6 (7,5-9,6) 16 (15,1-17,8) 8,4 (7,8-8,9) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 47. Andel kvinnor med dålig eller mycket dålig tandhälsa bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 19 (16,8-,2) 6,4 (5,9-6,9) 14 (12,1-15,6) 6,4 (5,5-7,3) 18 (16,4-18,9) 6,4 (6,-6,8) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 51
Föräldrar Figur 48. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med dålig eller mycket dålig tandhälsa bland kvinnor respektive män i åldersintervallet 16 64 år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 21 (17,9-24,7) 16 (11,9-19,2) 7,8 (6,9-8,7) 8,1 (7,1-9,2) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 52
Nedsatt psykiskt välbefinnande Män och kvinnor Figur 49. Andel män med nedsatt psykiskt välbefinnande bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 26 (23,8-28,1) 13 (11,9-13,4) 18 (16,3-,5) Män med funktionsnedsättning 4,1 (3,3-4,8) 25 (23,-26,1) 16-64 år 65-84 år 16-84 år 11 (,4-11,6) Män utan funktionsnedsättning Figur 5. Andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes. 8 7 6 5 37 (34,5-38,7) 18 (17,2-18,7) 26 (23,4-27,7) 6,4 (5,5-7,3) 35 (33,-36,1) 16 (15,1-16,4) 16-64 år 65-84 år 16-84 år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 53