Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

WTO och handelsutvecklingen Dnr: 190-1003-2007 Nils Eric Persson Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken de tre första kvartalen 2007 Bytesbalansen gav ett överskott på 147,5 miljarder kr under de tre första kvartalen 2007, en förbättring med 0,7 miljarder kr jämfört med året innan. Handelsbalansen försvagades, med 20,2 miljarder kr, till ett överskott på 96,4 miljarder kr. Tjänstebalansen förbättrades, med 16,4 miljarder kr, och gav ett överskott på 69,3 miljarder kr. Den totala svenska varuexporten ökade, i värde med 5 % och med 3 % i volym, under de tre första kvartalen 2007. Volymnedgång skedde för bl.a. läkemedel och skogsvaror medan maskiner, lastbilar, tekovaror/skor och möbler ökade i volym. Under 2006 ökade exportvolymen med 8 %, dubbelt så mycket som året dessförinnan. Exporten till Europa svarar för 3/4 av det totala svenska exportvärdet. Utförseln till EU(27) ökade med 8 % i värde under de tre första kvartalen 2007. Exporten till Ryssland ökade med 23 %. Exporten till USA minskade med 14 %. USA ligger nu på tredje plats bland våra största exportmarknader, efter Tyskland och Norge. Exporten till Asien, som ökade med 1 %, svarar för knappt 10 % av det totala svenska exportvärdet. Den totala varuimporten ökade med 10 % i värde, och 11 % i volym, under de tre första kvartalen 2007. Volymökningen var stark inom bl.a. järn och stål, telekom och läkemedel. Under 2006 steg importvolymen med 8 %. Mer än 4/5 av den svenska importen kommer från Europa. Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Tyskland, Danmark och Storbritannien var våra största handelspartners inom EU. Exporten till länder utanför EU ökade med 1 % i värde under de tre första kvartalen 2007. Importen från icke EU-länder ökade med 5 %. Källa: SCB!"" #$%&'() *#+&#,-.*##-.$$/0/11,$,/ 2 $*(*3/ 24!3, 52 6#$10.252 " 0/$*./*$7

Sida 2(30) Bytesbalansöverskott på 147,5 miljarder kr De tre första kvartalen 2007 visade bytesbalansen ett överskott på 147,5 miljarder kr, vilket är 0,7 miljarder bättre än samma period året innan. Handelsbalansen (f.o.b. f.o.b.) försämrades. Det positiva saldot minskade, jämfört med samma period förra året, med 20,2 miljarder till 96,4 miljarder kr. Utfallet för tjänstebalansen förstärktes med 16,4 miljarder kr. Resevalutautflödet fortsatte att sjunka, inflödet från transporttjänster ökade och nettot av övriga tjänster fortsatte att förbättras. 8,0 Sveriges bytesbalans 1980-2006 % av BNP 6,0 4,0 2,0-2,0-4,0 1980 1981 1982 1983 1984 Procent 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kapitalavkastningsnettot förbättrades med 4,0 miljarder kr, till ett överskott på 6,5 miljarder, jämfört med samma period förra året. Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster 1980-2006 % av BNP 1 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0 6,0 Procent 4,0 2,0-2,0-4,0-6,0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Sida 3(30) Varuhandeln under de tre första kvartalen 2007 De tre första kvartalen 2007 var värdet av Sveriges varuexport 838,0 miljarder kr och varuimporten uppgick till 747,3 miljarder kr. Exportvärdet ökade med 5 % och importvärdet med 10 % i löpande priser. För motsvarande period 2006 var exportvärdet 796,2 och importvärdet 681,6 miljarder kr. Varuexporten ökade i volym med 2,7 % under de tre första kvartalen 2007 jämfört med året innan. Under 2006 ökade varuexporten i volym med 8,3 %. Sveriges varuimport ökade under de tre första kvartalen 2007 med 10,9 % i volym. Under 2006 ökade importvolymen med 8,1 %. Exporten fördelad på varuområden visar att skogsvarorna ökade med 4 % i värde men minskade med 4 % i volym. Trävaruexporten ökade med 14 % i värde men minskade i volym med 9 %. Exporten av papper minskade med 4 % i volym och var oförändrad i värde. Stålexporten ökade med 30 % i värde men hade en svag volymökning på 2 %. Järnmalmsexporten ökade med 9 % i volym och med 3 % i värde. Kemivaror minskade med 3 % i volym men ökade med 3 % i värde, medan läkemedel minskade med 5 % i värde och med 14 % i volym. Exporten av oljeprodukter minskade med 7 % i volym och med 4 % i värde. Verkstadsprodukter, med knappt hälften av totala exportvärdet, ökade med 6 % i volym och med 4 % i värde. Exporten av elektrovaror (inkl IT och telekom) ökade i volym med 1 % men minskade i värde med 6 %. Exporten av personbilar ökade med 5 % i värde, och lastbilar ökade med 16 % i värde och med 14 % i volym. Exporten av övriga varor (livsmedel, tekovaror, möbler m.m.) ökade med 6 % i volym och 5 % i värde. Livsmedelsexporten ökade med 7 % i volym och med 5 % i värde. Exporten av möbler ökade med 9 % i både värde och volym. Importen för olika varuområden visar att importen av energivaror minskade i volym med 4 % och med 12 % i värde. Råoljeimporten minskade med 8 % i volym och i värde med 15 %. Oljeprodukter ökade med 12 % i volym och med 4 % i värde. Skogsvaror ökade i volym med 5 % och i värde med 13 %. Stålimporten redovisade en volymuppgång på 15 % och en värdeökning med hela 38 %. För kemivaror var uppgången 10 % i volym och 13 % i värde. Verkstadsvaror, med knappt hälften av importvärdet, ökade med 11 % i värde och med 16 % i volym. Elektrovarorna (inkl IT och telekom) ökade i volym med 24 % och i värde med 8 %. Personbilsimporten ökade med 11 % i volym och med 13 % i värde. Importen av övriga varor, huvudsakligen olika typer av konsumtionsvaror, ökade med 8 % i både volym och värde. Importen av möbler ökade med 13 % i volym och med 17 % i värde.

Sida 4(30) Exporten till hela Europa ökade med 8 % under de tre första kvartalen 2007. De europeiska länderna utgör ¾ av svensk exportmarknad. Även exportvärdet till EU(27) ökade med 8 % jämfört med motsvarande period förra året. Exporten till Norge ökade med 7 % medan Ryssland ökade med 23 %. Vår export till hela Amerika minskade med 10 %, medan exporten till USA sjönk med 14 % i värde under de tre första kvartalen 2007. Under 2006 gick vår USA-export ner med 2 %. USA har nu passerats, av Tyskland och Norge, som största mottagare av svensk export. Exporten till vår största handelspartner i Sydamerika Brasilien var fortsatt ökande. Brasilien ökade med 17 % i värde under de tre första kvartalen 2007. Exporten till Mexiko minskade med 17 % och Chile ökade med 14 % i värde. Exporten till Asien ökade med 1 % under de tre första kvartalen 2007. Exporten till Japan minskade med 12 % medan Kina och Indien ökade med 4 resp. 9 % i värde. Den svenska importen ökade i värde med 10 % jämfört med motsvarande period året innan. Mer än 4/5 av vår import kommer från Europa. Asienimporten ökade med 10 %. Importvärdet från Japan minskade med 1 % medan Kina ökade med 27 %. Importen från USA ökade med 2 % i värde. Det preliminära utfallet över handelsnettot för varuhandeln under januarioktober 2007, enligt SCB:s snabbstatistik, visar ett handelsöverskott på 102,2 miljarder kr 22,6 miljarder sämre än motsvarande period 2006. Varuexporten uppgick, enligt snabbstatistiken, under januari-oktober 2007 till 944,0 miljarder kr. Samma period var varuimporten 841,8 miljarder kr. Tabell 1. Sveriges utrikeshandel med varor. Värde i miljarder kr Förändring 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1-3 kv 06 1-3 kv 07 1-3 kv 06-07 i % Export 806,5 805,7 825,8 904,5 970,8 1085,3 796,2 838,0 5 intra-eu(27) 465,9 468,6 480,5 531,1 567,1 647,9 473,5 512,7 8 extra-eu(27) 340,5 337,1 345,4 373,5 403,7 437,4 322,7 325,3 1 Import 662,7 656,7 679,3 739,2 832,6 935,7 681,6 747,3 10 intra-eu(27) 469,8 472,9 497,5 540,2 594,4 659,7 477,6 532,4 11 extra-eu(27) 192,9 183,8 181,8 199,0 238,2 276,0 204,0 214,9 5 Anm.: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 2. Utrikeshandelns volymutveckling. % förändring. Värdeandel 1-3 kv 2007 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2006 2kv07 3kv07 1-3kv07 2006 2kv07 3kv07 1-3kv07 11,4 3,1 Skogsvaror 2,4-4,8-4,1-4,1 1,5 4,1 6,2 4,9 11,9 11,3 Mineralvaror 0,9 2,3 0,8 2,1 0,4 7,3 14,7 12,2 12,1 12,5 Kemivaror 11,9 0,4-3,1-2,5 7,1 10,3 7,7 10,1 5,6 10,6 Energivaror 10,1-6,0-6,9-1,7-2,3-16,1 2,4-3,9 48,4 44,2 Verkstadsvaror 9,8 5,8 5,7 5,5 12,8 16,6 16,4 16,4 10,7 18,4 Övriga varor 10,4 5,3 8,6 6,2 9,1 7,5 9,2 8,3 Totalt, volym 8,3 2,9 2,5 2,7 8,1 8,9 11,8 10,9 10 10 Totalt, värde 11,8 5,2 6,0 5,2 12,3 7,7 11,7 9,6 Anm.: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: Statistiska centralbyrån

Sida 5(30) Den globala utvecklingen i svensk utrikeshandel Export Svensk export ökade med 5 % i värde under de tre första kvartalen 2007 jämfört med motsvarande period förra året. EU:s värdeandel uppgick till 61,2 %, en uppgång med 1,7 procentenheter. Exportandelarna ökade till Övriga Europa och Afrika men minskade till Amerika, Asien, och Oceanien. Svensk export 1-3 kv 2006 resp 2007 Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1-3kv06 1-3kv07 7 59,5 61,2 Procentandel 6 5 4 3 2 13,6 14,2 12,7 10,9 1 9,7 1 2,0 2,4 1,5 1,2 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för mineralvaror. Energi- och verkstadsvaror minskade sina andelar. Exportandelen för läkemedel minskade också. Skog och kemi gick svagt ner mellan åren medan övriga varor var oförändrade. 6 Svensk export 1-3 kv 2006 resp 2007 Exportandelar fördelade på varuområden 1-3kv06 1-3kv07 5 48,8 48,4 Procentandel 4 3 2 11,5 11,4 10,4 11,8 12,3 12,1 10,7 10,7 1 6,2 5,6 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Sida 6(30) Import Den svenska importen ökade med 10 % i värde under de tre första kvartalen 2007 jämfört med motsvarande period förra året. EU:s värdeandel av importen ökade med 1,1 procentenheter och låg på 71,2 procent. Importen från Asien och Afrika ökade svagt medan övriga regioner minskade eller var oförändrad som andel av det totala svenska importvärdet. Svensk import 1-3 kv 2006 resp 2007 Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1-3kv06 1-3kv07 8 70,1 71,2 7 Procentandel 6 5 4 3 2 14,4 13,3 9,5 9,6 1 0,4 0,6 5,3 5,0 0,3 0,3 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Det svenska importvärdet fördelat på viktigare varuområden visade en kraftigt minskad importandel för energi- och övriga varor. Mineralvaror ökade starkt mellan åren. Kemi och verkstadsvaror ökade svagt medan importandelen för skogsvaror var oförändrad. Svensk import 1-3 kv 2006 resp 2007 Importandelar fördelade på varuområden 1-3kv06 1-3kv07 5 43,5 44,2 4 Procentandel 3 18,7 18,3 2 9,6 11,3 12,0 12,5 13,2 10,6 1 3,1 3,1 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Sida 7(30) Sveriges nettoexport går till länder utanför EU Utvecklingen av den svenska nettoexporten (export - import) var mycket positiv under hela 90-talet. Från en nettoexport av varor 1990 på drygt 1 % av BNP förstärktes handelsbalansen kontinuerligt till och med 1997, för att sedan sjunka något. Nettoexporten uppgick 2006 till 5,6 % av BNP. 8,0 Sveriges handelsbalans 1980-2006 % av BNP 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0-1,0-2,0-3,0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 Procent 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Internhandeln med EU gav under de tre första kvartalen 2007 ett exportunderskott på 19,7 miljarder. Statistiska brister i Intrastat, som saknar redovisning av ursprungsland för den import som kommer till Sverige via EU, medför att vår import från EU därför överskattas årligen efter 1994 (och importen från länder utanför EU underskattas i motsvarande mån). Import från tredje land via ett annat EU-land redovisas nämligen i importstatistiken med avsändningslandet i EU som svensk motpart. Sveriges nettoexport 1995-3 kv 2007 Mdr SEK Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 20 15 10 5-5 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1-3kv06 1-3kv07 Anm.: Helår 1995-2006 avser EU(27).

Sida 8(30) Verkstadsvaror minskar nettoexportintäkterna De traditionella exportvarorna ger Sverige de största nettoexportintäkterna. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa, svarade under de tre första kvartalen 2007 för en nettoexport på 72,1 miljarder kr. Det andra viktiga området, med ett något större bidrag, är verkstadsvaror inkl. bilar och bildelar med nettointäkter på 75,3 miljarder kr. Verkstadsvaror exkl. bilar och bildelar svarade jämförelsevis för 27,8 miljarder mindre än nettoexportintäkterna från skogssektorn, dvs. 44,3 miljarder kr. Telekomvaror nettoimporterades för 5,7 miljarder under de tre första kvartalen 2007. Nettoexporten av läkemedel minskade med 3,5 miljarder under perioden. Under 2006 gav skogsvarorna exportintäkter på netto 94,7 miljarder kr och verkstadsvaror, exkl. bilar, svarade för nettointäkter på 73,7 miljarder kr. Bilar och bildelar nettoexporterades för 45,9 miljarder kr under 2006. Mdr SEK 10 8 71,0 72,1 Sveriges nettoexport 1-3 kv 2006 resp 2007 Fördelning på varuområden 1-3kv06 1-3kv07 92,0 75,3 6 4 2 18,0 15,1 15,8 8,2-2 -4-6 -40,6-32,1 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) -41,9 Övrigt -47,7 Tabell 3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten. Miljarder kr. 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1-3 kv 06 1-3 kv 07 Skogsvaror 74,6 74,6 85,6 88,7 88,5 86,3 85,5 87,6 94,7 71,0 72,1 Mineralvaror 13,0 11,1 11,6 14,0 15,4 14,5 15,8 21,2 23,3 18,0 15,1 Järn och stål 12,6 12,2 14,4 16,2 17,1 15,7 18,0 19,4 22,4 17,1 2 Kemivaror 3,2 3,4 8,2 13,8 16,9 21,1 2 15,0 20,5 15,8 8,2 Läkemedel 17,6 21,0 23,4 28,0 26,8 35,1 34,6 33,3 40,7 30,4 26,9 Energivaror -15,6-17,9-33,9-31,1-33,1-36,9-34,4-45,9-50,9-40,6-32,1 Verkstadsvaror 96,7 105,2 102,6 93,7 112,0 111,2 124,5 113,2 119,6 92,0 75,3 Maskiner 39,1 39,3 41,3 44,7 49,4 52,7 57,0 54,9 64,9 46,7 51,8 Elektrovaror, datorer 16,9 37,0 36,2 5,3 17,5 11,2 13,6 12,9 6,7 10,1-5,7 Vägfordon 31,3 28,2 26,1 39,4 35,9 41,0 48,1 43,0 45,9 33,5 31,0 Övriga varor -41,5-42,2-44,3-46,5-45,1-45,6-46,1-52,7-56,6-41,9-47,7 Livsmedel -20,8-21,8-20,7-22,8-24,8-25,5-26,4-28,0-31,9-23,1-26,5 TOTAL 130,4 134,3 129,8 132,5 154,6 150,5 165,3 138,2 150,5 114,6 90,7

Sida 9(30) Läkemedelsindustrins exportöverskott minskar De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel. För de tre första kvartalen 2007 utgjorde läkemedelsexporten 5,3 % av värdet av den totala svenska exporten. Nettoexportintäkterna från läkemedel gav under perioden ett överskott på 26,0 miljarder kr, en nedgång med 4,5 miljarder jämfört med motsvarande period året innan. Tabell 4. Sveriges export och import av läkemedel m.m. Miljarder kr. Totalt varav mot EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 1995 18,1 8,3 9,8 10,2 6,4 3,8 1996 19,7 9,1 10,6 12,1 7,2 4,9 1997 23,3 9,4 13,9 14,3 7,3 7,0 1998 28,3 10,5 17,8 17,8 7,8 1 1999 33,2 12,0 21,2 20,7 9,3 11,4 2000 35,8 12,4 23,4 20,3 9,7 10,6 2001 43,0 16,2 26,8 24,9 13,1 11,8 2002 44,8 17,9 26,9 25,2 14,3 10,9 2003 53,1 18,0 35,1 27,7 14,5 13,2 2004 52,9 18,2 34,7 24,4 14,7 9,7 2005 53,7 20,6 33,1 27,3 17,2 10,1 2006 64,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12,1 1-3 kv 06 47,9 17,4 30,5 22,9 14,3 8,6 1-3 kv 07 44,4 18,4 26,0 25,0 15,5 9,5 Anm.: Helåren 1995-2006 avser EU(27). Den sammanlagda svenska utförseln av läkemedel till EU (27) uppgick under de tre första kvartalen 2007 till 25,0 miljarder kr. Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 21 %, Frankrike för 11 %, Tyskland för 15 %, Spanien för 5 %, Italien för 4 % och Storbritannien för 3 % vardera av det totala svenska exportvärdet för läkemedel. Sveriges nettoexport av läkemedel 1995-3 kv 2007 SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Mdr SEK 7 Export Import Netto 6 5 4 3 2 1 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1-3 kv 06 1-3 kv 07

Sida 10(30) Varuhandel med länder på inre marknaden - EU Utförsel Svensk utförsel till EU:s övriga medlemsländer uppgick under de tre första kvartalen 2007 till 61,2 procent, eller 512,7 miljarder kr, av vår totala export på 838,0 miljarder kr. Detta var 1,7 procentenheter högre än andelen för motsvarande period förra året. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU, och utförselvärdet uppgick till 245,1 miljarder kr för dessa fyra länder tillsammans. De svarade för knappt hälften (48 %) av utförseln till EU. 18,0 Svensk utförsel till EU(27) 1-3 kv 2006 resp 2007 Andelar av total utförsel till EU Andel 1-3kv 06 Andel 1-3kv 07 16,0 Procent 14,0 12,0 1 8,0 6,0 4,0 2,0 Malta Cypern Luxemburg Bulgarien Slovakien Slovenien Rumänien Lettland Ungern Litauen Grekland Portugal Irland Tjeckien Estland Österrike Polen Spanien Italien Belgien Frankrike Nederländerna Finland Danmark Storbritannien Tyskland Den svenska utförseln ökade i värde till de flesta mottagarländerna i EU under de tre första kvartalen 2007. Danmark och Finland är tredje resp. fjärde största mottagarland inom EU. 90000 Svensk utförsel till EU(27) 1-3 kv 2006 resp 2007 Värde för resp land Värde 1-3kv 06 Värde 1-3kv 07 80000 Miljoner kr 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Malta Cypern Luxemburg Bulgarien Slovakien Slovenien Rumänien Lettland Ungern Litauen Grekland Portugal Irland Tjeckien Estland Österrike Polen Spanien Italien Belgien Frankrike Nederländerna Finland Danmark Storbritannien Tyskland

Sida 11(30) Tabell 5. Sveriges export till EU, EES och EFTA under de tre första kvartalen 2007 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1-3 kv 2006 Tyskland 89,2 10,6 12 Storbritannien 61,7 7,4 6 Danmark 61,6 7,3 8 Finland 53,9 6,4 7 Nederländerna 42,8 5,1 13 Frankrike 41,9 5,0 4 Belgien 38,2 4,6 7 Italien 26,7 3,2-1 Spanien 23,8 2,8-1 Polen 20,7 2,5 30 Österrike 8,7 1,0 16 Estland 7,0 0,8 7 Tjeckien 5,7 0,7 20 Irland 4,6 0,6-2 Portugal 4,4 0,5 16 Grekland 4,1 0,5-7 Litauen 3,8 0,5 31 Ungern 3,6 0,4-3 Lettland 3,2 0,4 23 Rumänien 1,9 0,2-10 Slovenien 1,6 0,2 3 Slovakien 1,1 0,1 25 Bulgarien 1,0 0,1 14 Luxemburg 0,6 0,1 6 Cypern 0,5 0,1 25 Malta 0,2 45 Ospecificerat inom EU 0,1-19 EU (27) Totalt 512,7 61,2 8 Norge 77,1 9,2 7 Liechtenstein 0,1 292 Island 3,5 0,4 20 EES/EFTA-länder 80,7 9,6 8 Schweiz 7,4 0,9 6 EFTA-land 7,4 0,9 6 Övriga länder 237,2 28,3-1 Export Totalt 838,0 10 5 Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA 1-3 kv 2007 Övriga 28,3% EFTA 0,9% EU/EES 70,8%

Sida 12(30) Införsel Svensk införsel från EU svarade under de tre första kvartalen 2007 för 71,2 procent, eller 532,4 miljarder kr, av vår totala import på 747,3 miljarder kr. Detta var 1,1 procentenheter högre än andelen för samma period förra året. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är största leverantörer inom EU för svensk införsel, och värdet var 274,3 miljarder kr. Dessa fyra länder tillsammans svarade för 52 procent av vår införsel från EU. 3 Svensk införsel från EU(27) 1-3 kv 2006 resp 2007 Andelar av total införsel från EU Andel 1-3kv 06 Andel 1-3kv 07 25,0 Procent 2 15,0 1 5,0 Malta Cypern Bulgarien Rumänien Slovakien Grekland Slovenien Portugal Litauen Lettland Luxemburg Ungern Estland Österrike Tjeckien Irland Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Finland Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland Införseln ökade i värde från de flesta av EU-länderna. Införseln från Tyskland och Storbritannien ökade mest medan införseln från Litauen minskade i värde. Danmark är vårt andra största leverantörsland inom EU för svensk import. 140000 Svensk införsel från EU(27) 1-3 kv 2006 resp 2007 Värde för resp avsändningsland Värde 1-3kv 06 Värde 1-3kv 07 Miljoner kr 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Malta Cypern Bulgarien Rumänien Slovakien Grekland Slovenien Portugal Litauen Lettland Luxemburg Ungern Estland Österrike Tjeckien Irland Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Finland Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland

Sida 13(30) Tabell 6. Sveriges import från EU, EES och EFTA under de tre första kvartalen 2007 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1-3 kv 2006 Tyskland 138,5 18,5 13 Danmark 66,8 8,9 0 Storbritannien 50,8 6,8 19 Nederländerna 46,1 6,2 9 Finland 45,1 6,0 11 Frankrike 36,7 4,9 14 Belgien 31,9 4,3 16 Italien 26,7 3,6 19 Polen 21,1 2,8 13 Spanien 10,8 1,5 5 Irland 9,2 1,2 5 Tjeckien 8,4 1,1 21 Österrike 7,9 1,1 10 Estland 5,9 0,8 7 Ungern 4,9 0,7 7 Luxemburg 3,7 0,5 16 Lettland 3,7 0,5 49 Portugal 3,4 0,5 43 Litauen 3,4 0,5-34 Slovenien 2,9 0,4 66 Grekland 1,4 0,2 40 Slovakien 1,3 0,2 9 Rumänien 1,0 0,1 7 Bulgarien 0,5 0,1 41 Cypern 0,1-15 Malta -36 Ospecificerat i EU 0 EU (27) Totalt 532,4 71,3 11 Norge 63,0 8,4 7 Liechtenstein 0,2 33 Island 0,2 40 EES/EFTA-länder 63,4 8,4 7 Schweiz 6,7 0,9-3 EFTA-land 6,7 0,9-3 Övriga länder 144,8 19,4 5 Import Totalt 747,3 10 10 Sveriges importandelar från EU, EES och EFTA 1-3 kv 2007 Övriga 19,4% EFTA 0,9% EU/EES 79,7%

Sida 14(30) Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för ca 38 procent av det totala exportvärdet och ca 29 procent av värdet av den totala importen 1 under de tre första kvartalen 2007. Såväl exportandelen som importandelen ökade något gentemot tredje land jämfört med motsvarande period förra året. Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1-3 kv 2007 EU(27) 61,5% Oceanien m fl 1,2% Asien 9,7% Amerika 11,0% Afrika 2,4% Övriga Europa 14,2% Övriga Europa stod för 14,2 procent av den totala svenska exporten. Norge var största mottagarland med 9,2 procent av exportvärdet. Andelen för Ryssland var 1,9 procent. Schweiz och Turkiet svarade för 0,9 procent vardera. Exportvärdet till Norge ökade med 7 procent och till Ryssland med 23 procent under de tre första kvartalen 2007. Exporten till Schweiz ökade med 6 procent i värde. Exportandelen till Turkiet var oförändrad. Tabell 7. Svensk exportutveckling till övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd- 1-3 kv 2006 1-3 kv 2007 1-3 kv 2006 1-3 kv 2007 ring i % Övriga Europa 108,5 118,8 13,6 14,2 9 varav: Island 2,9 3,5 0,4 0,4 20 Norge 71,9 77,1 9,0 9,2 7 Ryssland 13,1 16,1 1,6 1,9 23 Schweiz 7,0 7,4 0,9 0,9 6 Turkiet 7,3 7,3 0,9 0,9 0 Ukraina 3,4 3,4 0,4 0,4-1 1 Import enligt avsändningsland.

Sida 15(30) Efter den ekonomiska och politiska krisen i Ryssland under 1998 har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Åren 2004 och 2005 steg exporten med 20 % resp. 17 %. Under 2006 var exportutvecklingen genomsnittlig, med en värdeökning på 12 %. De tre första kvartalen 2007 ökade exporten till Ryssland med 23 procent i värde. Milj SEK 18 000 16 000 Sveriges export till Ryssland Helår 1995-2006 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Exporten till Amerika domineras av USA som mottagarland och USA är nu vår tredje största exportmarknad efter Tyskland och Norge. Exporten till USA bromsade upp kraftigt under de tre första kvartalen 2007 och minskade med 14 %. Detsamma gäller exporten till Kanada som minskade i värde med 10 %. Exporten till Central- och Sydamerika ökade med 10 %, varav exporten till Brasilien steg med 17 %. Mexiko minskade med 17 %. Tabell 8. Svensk exportutveckling till Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd- 1-3 kv 2006 1-3 kv 2007 1-3 kv 2006 1-3 kv 2007 ring i % Nordamerika 84,8 73,6 10,7 8,8-13 varav: Kanada 8,7 7,9 1,1 0,9-10 USA 75,5 65,1 9,5 7,8-14 Central- och Sydamerika 16,3 17,8 2,0 2,1 10 varav: Argentina 0,9 1,0 0,1 0,1 11 Brasilien 5,0 5,8 0,6 0,7 17 Chile 1,3 1,5 0,2 0,2 14 Colombia 0,7 0,6 0,1 0,1-2 Mexico 4,1 3,4 0,5 0,4-17 Venezuela 0,7 0,9 0,1 0,1 36 Totalt 101,1 91,4 12,1 10,9-10

Sida 16(30) Kina, Japan, Indien, Saudiarabien, och Sydkorea var största enskilda mottagarländer i Asien för svensk export under de tre första kvartalen 2007. Efter den finansiella krisen i Sydostasien 1997-98 skedde en ökning av den svenska exporten till regionen. Sedan 2001 har den svenska exporten till hela Asien utvecklats svagt. För 2003 minskade exportvärdet med 7 %, följt av en uppgång med 7 % under 2004. Exportutvecklingen blev återigen svag för 2005, med en ökning på endast 2 % i värde. Under 2006 ökade exporten till Asien med 10 % i värde. De tre första kvartalen 2007 ökade exporten obetydligt, med 1 % i värde. SEK Mdr 12 Sveriges varuhandel med Asien Helår 1994-2006 Export Import 10 8 6 4 2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Tabell 9. Svensk exportutveckling till Asien. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd- 1-3 kv 2006 1-3 kv 2007 1-3 kv 2006 1-3 kv 2007 ring i % Mellanöstern 17,8 17,3 2,2 2,1-3 varav: Förenade Arabemiraten 3,2 3,3 0,4 0,4 1 Israel 1,9 1,8 0,2 0,2-6 Iran 2,6 1,6 0,3 0,2-38 Saudiarabien 6,0 6,1 0,8 0,7 2 Övriga Asien 61,9 63,6 7,8 7,6 3 varav: Filippinerna 0,7 0,7 0,1 0,1-8 Hongkong 2,6 3,1 0,3 0,4 17 Indien 7,2 7,8 0,9 0,9 9 Indonesien 3,6 3,3 0,5 0,4-8 Japan 12,2 10,7 1,5 1,3-12 Kina 15,3 15,9 1,9 1,9 4 Malaysia 2,3 2,8 0,3 0,3 24 Singapore 3,6 4,5 0,5 0,5 25 Sydkorea 4,4 5,1 0,6 0,6 16 Taiwan 2,6 2,3 0,3 0,3-13 Thailand 2,0 1,7 0,3 0,2-12 Totalt 79,8 80,9 1 9,7 1

Sida 17(30) Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1-3 kv 2007 EU(27) 71,3% Oceanien m fl 0,3% Asien 9,6% Amerika 5,0% Afrika 0,6% Övriga Europa 13,3% Övriga Europa, utanför EU, svarade för 13,3 procent av Sveriges import under de tre första kvartalen 2007. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 2 procent. Norge var vår största leverantör med ett importvärde på 8,4 procent av den totala importen. Vår import från Ryssland minskade med 9 procent. Importen från Schweiz gick ned med 3 procent. Från Turkiet ökade importen svagt, med 2 procent. Tabell 10. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde 1-3 kvartalet Andel 1-3 kvartalet Värdeförändring i % Värde 1-3 kvartalet 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Övriga Europa 98,0 99,6 14,4 13,3 2.... varav Island 0,2 0,2 40 0,1 0,2 Norge 59,0 63,0 8,7 8,4 7 56,2 60,7 Ryssland 24,8 22,5 3,6 3,0-9 27,6 23,8 Schweiz 6,9 6,7 1,0 0,9-3 6,4 6,3 Turkiet 5,3 5,4 0,8 0,7 2 5,2 5,4 *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 18(30) USA är största leverantörsland för Sveriges import från den amerikanska kontinenten. Importen från USA sjönk kraftigt under 2001, med 21 % eller drygt 9 miljarder kr, jämfört med året dessförinnan. Denna utveckling fortsatte under 2002, då importen minskade med 3,8 miljarder kr, eller 11 % i värde. Under 2003 sjönk importen från USA med 4,7 miljarder kr, eller 15 %. Importminskningen fortsatte även under 2004, med 1,1 miljarder kr, eller 4 %, jämfört med året innan. Under 2005 ökade importen med 2,5 miljarder kr, eller 10 %. För 2006 ökade importen med 3,3 miljarder, eller 12 %. De tre första kvartalen 2007 ökade importen från USA med 2 %. Sveriges varuhandel med USA Helår 1998-2006 SEK Mdr 12 Varuexport Varuimport 10 8 6 4 2 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Tabell 11. Svensk importutveckling från Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde 1-3 kvartalet Andel 1-3 kvartalet Värdeförändring i % Värde 1-3 kvartalet 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Nordamerika 26,0 26,5 3,8 3,5 2.... varav Kanada 2,5 2,6 0,4 0,4 5 2,5 2,7 USA 23,4 23,8 3,4 3,2 2 24,4 23,8 Central- och Sydamerika 10,1 10,9 1,5 1,5 8.... varav Brasilien 2,6 3,4 0,4 0,5 33 2,7 3,6 Chile 2,3 2,7 0,3 0,4 17 2,3 2,7 Colombia 0,3 0,3-10 0,3 0,3 Mexico 0,4 0,4 0,1 0,1 5 0,5 0,6 Panama 0,2 0,1-15 0,2 0,1 Venezuela 2,3 2,0 0,3 0,3-11 2,3 2,0 Totalt 36,1 37,3 5,3 5,0 4.... *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 19(30) Kina var fortsatt den största enskilda leverantören i Asien för svensk import under de tre första kvartalen 2007. Japan, Hongkong, Sydkorea och Taiwan är andra stora leverantörer av svensk import från Asien. Importen från Kina ökade med 27 % jämfört med förra året. Traditionellt har kinesisk export till stor del levererats via Hongkong, vilket också syns i den statistiska redovisningen vid värdejämförelser mellan avsändningsland och ursprungsland för dessa länder. Importvärdet från Asien ökade med 10 % under de tre första kvartalen 2007. Den svenska importen ökade i värde från flera av de större leverantörsländerna i främst Sydostasien. Från Japan minskade importen med 1 % medan importen från Kina och Indien ökade med 27 resp. 25 %. Importen från Sydkorea minskade med 9 % i värde. Tabell 12. Svensk importutveckling från Asien. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde 1-3 kvartalet Andel 1-3 kvartalet Värdeförändring i % Värde 1-3 kvartalet 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Mellanöstern 2,5 2,4 0,4 0,3-7.... varav Iran 1,0 0,9 0,1 0,1-11 1,0 0,9 Israel 0,6 0,7 0,1 0,1 14 0,6 0,7 Saudiarabien 0,5 0,5 0,1 0,1-5 0,5 0,5 Övriga Asien 62,5 69,2 9,2 9,3 11.... varav Hongkong 6,4 6,4 0,9 0,9 0 2,4 2,3 Indien 2,3 2,9 0,3 0,4 25 2,4 3,0 Japan 13,3 13,2 2,0 1,8-1 15,0 15,1 Kina 20,9 26,5 3,1 3,6 27 26,1 32,2 Malaysia 1,9 2,4 0,3 0,3 25 2,2 2,7 Singapore 1,0 0,8 0,1 0,1-18 0,7 0,6 Sydkorea 6,3 5,7 0,9 0,8-9 7,0 6,4 Taiwan 3,6 3,9 0,5 0,5 8 3,8 4,2 Thailand 2,2 2,9 0,3 0,4 31 2,4 3,3 Totalt 65,0 71,6 9,5 9,6 10.... *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 20(30) Tjänstehandeln gav överskott på 69,3 miljarder kr Handeln med tjänster gav under de tre första kvartalen 2007 ett överskott på netto 69,3 miljarder kr, en förbättring med 16,5 miljarder jämfört med motsvarande period 2006. Sedan 2001 har tjänstehandeln förbättrats kraftigt. Resevalutanettots tidigare negativa utveckling vände och underskottet minskade, men för 2004 ökade underskottet tillfälligt igen. Exporten av övriga tjänster fortsätter att stärkas kraftigt. Under 2004 var resevalutaunderskottet 29,1 miljarder kr, en försämring med 5,4 miljarder jämfört med året innan. Under 2005 minskade underskottet igen, och uppgick till 25,2 miljarder kr, en förbättring med 3,9 miljarder kr. För 2006 minskade underskottet ytterligare, med drygt sju miljarder. Under de tre första kvartalen 2007 var resevalutaunderskottet 7,4 miljarder, en förbättring med 6,0 miljarder jämfört med motsvarande period året innan. Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 61,4 miljarder kr under de tre första kvartalen 2007. Byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data/ infotjänster, licenser/royalties, övriga affärstjänster, kultur och offentliga tjänster gav nettoinflöden på tillsammans 61,9 miljarder kr. Kommunikationstjänster svarade för ett utflöde på 0,5 miljarder kr. Övriga tjänster 1-3 kv 2006 resp 2007, netto Mdr 1-3 kv 06 1-3 kv 07 3 25,0 2 15,0 1 5,0-5,0 Kommunikation Byggtjänster Försäkringar Finansiella tjänster Data- och informationstjänster Licenser/royalties Övriga affärstjänster Personliga tjänster, kultur m.m. Offentliga tjänster Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde 25 % av Sveriges totala export av varor och tjänster för helåret 2006. Tjänsteimportens andel var 24 % av total import av varor och tjänster.

Sida 21(30) Tabell 13. Sveriges tjänstehandel, netto, 1998 3 kv 2007. Miljarder kr 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1-3 kv 06 1-3 kv 07 Transporter 6,4 9,2 10,6 12,6 16,0 17,8 23,1 22,5 2 13,5 15,3 frakt av varor 13,1 13,9 18,0 2 19,4 personbefordran -2,2-1,0-2,3-2,2 0,7 övrigt -4,5-3,8-5,2-5,2-4,1 Resevaluta -27,9-32,0-36,4-27,4-25,3-23,7-29,1-25,2-17,9-13,4-7,4 Övriga tjänster 8,5 13,7 12,3 9,7 15,4 23,2 49,1 60,5 71,3 52,7 61,4 Total tjänstehandel, netto -13,0-9,1-13,6-5,1 6,1 17,2 43,1 57,9 73,4 52,8 69,3 Källa: SCB Tabell 14. Sveriges tjänsteexport 1998 3 kv 2007. Miljarder kr 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1-3 kv 06 1-3 kv 07 Transporter 36,9 4 44,0 49,2 5 54,2 60,1 65,5 67,8 48,5 53,0 frakt av varor 26,0 28,1 32,2 34,7 33,4 personbefordran 6,2 6,5 6,1 8,1 9,6 övrigt 4,6 5,3 5,6 6,4 6,6 Resevaluta 32,8 34,3 37,3 44,2 45,6 42,8 45,6 55,3 67,0 50,3 63,0 Övriga tjänster 87,0 108,7 130,3 150,9 150,9 151,1 180,3 201,2 231,2 167,8 188,1 Total tjänsteexport 156,7 183,0 211,5 244,4 246,5 248,1 285,9 322,1 366,0 266,6 304,0 Källa: SCB Tabell 15. Sveriges tjänsteimport 1998 3 kv 2007. Miljarder kr 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1-3 kv 06 1-3 kv 07 Transporter 30,5 30,8 33,4 36,6 33,9 36,5 37,0 43,0 47,8 34,9 37,7 frakt av varor 12,9 14,2 14,2 14,7 14,0 personbefordran 8,4 7,5 8,3 10,3 8,9 övrigt 9,1 9,1 10,8 11,6 11,1 Resevaluta 60,7 66,2 73,7 71,6 70,9 66,6 74,7 80,5 84,9 63,7 70,4 Övriga tjänster 78,5 95,0 118,0 141,3 135,5 127,9 131,2 140,7 159,9 115,1 126,7 Total tjänsteimport 169,7 192,1 225,1 249,5 240,4 230,9 242,9 264,2 292,6 213,8 234,8 Källa: SCB Anm.: Från och med 2003 kan Transporttjänster inte delredovisas på sina undergrupper på grund av ändrad metod för datainsamling.

Sida 22(30) Tabell 16. Specifikation av Sveriges Tjänstehandel, Mdr kr 2007 2007 2007 2006 2006 2006 2006 2005 2005 2006 2005 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Export Transporter 19,2 18,5 15,3 19,3 18,2 16,5 13,8 19,8 17,3 67,8 65,5 Resor 22,7 21,9 18,3 16,7 20,3 17,0 13,0 13,3 17,6 67,0 55,3 Kommunikation 3,4 2,8 2,8 2,9 3,0 2,9 3,0 3,3 2,7 11,8 10,8 Byggtjänster 1,5 1,9 1,4 1,2 1,0 1,4 1,2 1,7 1,2 4,9 5,0 Försäkringar 1,7 1,5 1,6 1,7 1,6 1,5 1,7 1,5 1,8 6,4 6,4 Finansiella tjänster 2,9 3,0 2,7 3,4 2,9 3,7 3,7 3,0 2,8 13,7 11,0 Data- och informationstjänster 7,3 7,3 7,1 7,6 6,2 6,6 5,9 6,7 4,3 26,4 20,2 Licenser/royalties 9,6 9,9 6,4 7,7 7,5 7,8 6,5 8,7 6,1 29,4 26,2 Övriga affärstjänster 35,2 36,9 36,8 37,6 31,3 32,8 31,6 34,5 29,5 133,3 116,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,5 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 2,0 1,7 Offentliga tjänster 0,8 0,9 0,9 0,9 0,8 0,9 0,8 0,9 0,7 3,3 3,1 Totalt 104,9 105,3 93,9 99,5 93,4 91,6 81,7 93,9 84,3 366,0 322,1 Import Transporter 13,5 12,9 11,4 12,9 12,8 11,2 10,9 12,4 11,4 47,8 43,0 Resor 25,4 23,9 21,1 21,1 22,6 22,0 19,2 2 22,1 84,9 80,5 Kommunikation 3,5 3,0 3,0 3,3 3,2 3,2 3,3 4,0 2,8 12,9 11,9 Byggtjänster 1,3 1,5 1,0 1,1 0,9 1,3 1,2 1,0 1,0 4,6 3,6 Försäkringar 0,8 0,5 0,7 0,4 0,6 0,6 0,7 0,5 0,7 2,3 2,7 Finansiella tjänster 1,6 1,3 1,4 2,1 1,7 2,1 2,1 1,9 1,5 8,0 6,0 Data- och informationstjänster 4,7 4,7 5,0 5,3 3,6 4,2 3,5 3,5 2,4 16,6 11,4 Licenser/royalties 3,1 2,8 2,5 3,4 2,8 2,9 3,1 3,6 2,8 12,3 11,4 Övriga affärstjänster 27,9 29,0 25,2 28,6 24,4 25,1 23,0 27,1 23,0 101,1 91,6 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,5 0,4 0,5 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 1,1 1,2 Offentliga tjänster 0,2 0,3 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 1,0 1,0 Totalt 82,5 80,3 72,0 78,8 73,2 73,0 67,6 74,6 68,2 292,6 264,2 Netto Transporter 5,7 5,6 3,9 6,4 5,4 5,3 2,9 7,4 5,8 2 22,5 Resor -2,7-2,0-2,8-4,4-2,2-4,9-6,3-6,8-4,5-17,9-25,2 Kommunikation -0,1-0,2-0,2-0,3-0,2-0,2-0,3-0,6-0,1-1,1-1,0 Byggtjänster 0,2 0,3 0,4 0,1 0,1 0,1 0,7 0,1 0,3 1,4 Försäkringar 0,9 1,0 0,9 1,2 1,0 0,9 1,0 1,0 1,1 4,1 3,7 Finansiella tjänster 1,3 1,7 1,4 1,3 1,2 1,6 1,6 1,0 1,4 5,7 5,0 Data- och informationstjänster 2,6 2,6 2,1 2,3 2,6 2,5 2,4 3,2 1,9 9,8 8,8 Licenser/royalties 6,6 7,1 3,9 4,3 4,6 4,8 3,4 5,2 3,3 17,1 14,8 Övriga affärstjänster 7,3 7,9 11,6 9,0 6,9 7,7 8,6 7,4 6,5 32,2 25,3 Personliga tjänster, kultur m.m. -0,1 0,3 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,9 0,5 Offentliga tjänster 0,6 0,6 0,7 0,6 0,5 0,6 0,6 0,7 0,5 2,3 2,1 Totalt 22,4 25,0 21,9 20,6 20,2 18,6 14,1 19,3 16,1 73,4 57,9 Källa: SCB

Sida 23(30) Direktinvesteringar gav återigen ett nettoutflöde Direktinvesteringar i utlandet gav ett utflöde på 213,6 miljarder kr under de tre första kvartalen 2007. Utländska investeringar i Sverige resulterade i ett inflöde på 88,7 miljarder, varför nettot av direktinvesteringar gav utflöden på 124,9 miljarder kr. Tabell 17. In- och utflöden av direktinvesteringar 1996 3 kv 2007 Mdr kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 1996 36,5-33,7 2,8 1997 83,7-96,6-12,8 1998 157,7-193,7-36,1 1999 503,7-181,2 322,2 2000 214,6-375,4-160,8 2001 112,7-75,8 36,9 2002 118,4-103,2 15,2 2003 40,4-170,8-130,4 2004 85,7-152,5-66,8 2005 76,0-198,6-122,6 2006 202,0-155,0 47,0 1-3 kv 06 157,9-136,4 21,5 1-3 kv 07 88,7-213,6-124,9 Källa: SCB Mdr SEK 60 Utveckling av direktinvesteringar 1993-3 kv 2007 50 40 Inflöde Utflöde Nettoflöde 30 20 10-10 -20-30 -40-50 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1-3 kv 06 1-3 kv 07 Under 1999 var Storbritannien största investerare med 63 % av inflödet. Från USA kom ca 10 % av inflödet. Därefter har EU-länderna och USA svarat för huvuddelen av ett minskande investeringsinflöde till Sverige. Under 2006 svarade Storbritannien för det enskilt största investeringsinflödet. Under 2000 var de svenska investeringarna i utlandet rekordhöga 375,4 miljarder kr, varav huvuddelen gick till EU-området. Även därefter har investeringsutflödet huvudsakligen gått till EU-området.

Sida 24(30) OBS På grund av datatekniska problem har denna tabell inte kunnat uppdateras efter 3 kv 2006. Tabell 18. Utländska direktinvesteringar i Sverige 1996 3 kv 2006, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direktinvesteringar per kapitalform Jan-Sep Jan-Sep 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2005 2006 Direktinvesteringar i Sverige 36 463 83 736 157 690 503 682 214 647 112 737 118 405 40 310 85 730 70 501 43 863 165 756 Eget kapital 19 961 50 498 117 434 388 121 33 813 85 069 98 283-19 960-4 233 20 731-619 76 657 Långfristiga lån m.m. 12 692 25 859 8 426 68 450 121 367 39 644 41 793 79 292 45 881 24 574-2 936-7 096 Kortfristiga lån m.m. -3 541 12 032 14 321 30 712-6 418-20 606-26 193 2 868-12 798 12 039 59 570 Återinvesterade vinstmedel 3 810 10 920 19 798 32 791 28 756-5 558-1 066 7 171 41 214 37 994 35 379 36 624 TOTALT 36 463 83 736 157 690 503 682 214 647 112 737 118 405 40 310 85 730 70 501 43 863 165 756 OECD 30 679 61 008 131 600 469 928 163 355 120 617 114 254 52 876 39 271 17 821-4 466 126 780 EU 15 20 229 42 995 115 199 421 028 98 599 86 901 85 565 24 909 7 464 14 974-15 750 87 978 EU 25 20 736 45 886 115 396 420 975 99 739 89 615 85 684 25251 8058 14 475-16 184 87 914 Belgien -5 2572 840 9097 921 19 281 7 884-9 960-5 641 33 093-7 271 14 241 Luxembourg 108 1 649 3 039 1630 2057 6491 2926-295 -6 607 6 301 5 544 6 615 Danmark 4 437 6 147 1 559 3 846 2 099 13 369 5 963 6 347-260 3 278 3 796 2 921 Finland 6 120 8 297 96 521 117 48 603 21 677 58 180-26 866-21 439-18 858 10 623-5 023 Frankrike 1 695 2 090 1 258 1 298 2 541 10 726 1 115 90 5 350 7 275 2 585 2 703 Grekland -11-14 9-69 78 0-7 -23-15 -87 Irland -33-482 8 785-657 -3 772 1 276-12 535 10 139-2 998-1 238 4 183 Italien 39-19 201 2 785 359 1 341-3 035 4 239 144-1 307-1 567 766 Nederländerna 768 8 501 2 703 22 270 7 611 11 280-5 987 11 233 23 698 2 779-8 648-4 998 Portugal -67 38 148-180 245-14 -36 71 59 39 Spanien 2-146 671-193 340 558 1 125 236 982-251 -36-336 Storbritannien 4 436 8 830 4 347 312 101 14 818-17 862-2 119 34 677-1 913-10 268-17 609 65 015 Tyskland 2 451 5 526 3 767 62 130 17 652 23 741 19 726 17 750 3 272-4 809-2 684-298 Österrike 209 25 362 5 140 2 099 318-1 814 5-218 690 712 2 239 Estland 0-9 12-1 -2-7 -9 0 0 0 0-16 Lettland 0 0 3-4 849-827 17 0 0 8 2 21 Litauen 0 0 0-5 -9-6 10 0 13 6 5 6 Polen 5 1-73 -19-19 89 20 1 495-398 -347-85 Tjeckien 0-13 227-48 -2-48 5 346 3 19-19 -15 Ungern 0 0 4 4 2 100 39 0-10 13 26-19 Slovakien 0 0 0 0 0 0 0-1 -8-131 -87 44 Slovenien 0 0 0 0 11 0 4-2 -1 0 0-2 Cypern 504 2 917 24 24 309 3 413 33 0 102-15 -15 0 Malta 0 0 1-4 1 0 0 0 0 0 0 0 Övriga Europa 7 478 1 139 7 911-6 362 29 867 17 240 14 999-2 043-8 577-7 956-10 151 25 434 Norge 7 824 6 743 1 766 3 267 18 671 8 039 12 463-207 -12 073 2 124-1 026 18 561 Island 0 4 1 20 120 54 568 5 1127 490 339 180 Schweiz -346-5 606 6 175-9 661 11 073 9 029 1 958-1 844 2 351-10 685-9 464 6 271 Ryssland 0 4-4 -9-9 -1-53 0 18 115 0 461 Övriga 0 0 0 21 12 119 63 3 0 0 0-39 Nord- och centralamerika 3 004 20 943 8 710 53 838 26 624 15 757 12 289 25 591 43 687 18 348 27 187 14 305 Kanada 369 2 1 784 5 996 258 12 538-201 4 910 1 285 2 578 2 487-1 975 USA 2 489 16 674 7 348 50 822 25 893 3 686 13 757 22 371 39 622 8 074 18 491 15 987 Övriga 146 4 267-422 -2 980 474-466 -1 267-1 690 2 780 7 695 6 209 293 Sydamerika 0-9 -249 248-227 367 422 33 4-9 -9-8 Afrika 0 0 261-116 -45 91 3 139 51-2 3 0-84 Asien 118 385-1 122-984 10 202-3 753 3 903 3 068 627-5 064-5 156-737 Japan 101 251-814 -1 276 9 150 163 87 1 386 0 63 0 36 Kina 0 6-9 13 2 99 154 0 0 0 0 0 Hongkong 4 11-59 -133 314 525 2242 820-19 -3-18 1 939 Saudiarabien 91 355 368 890-2 836 558 603 475-5 065-5 108-2 390 Singapore -40-690 -25 33 1 240-12 49-66 -79-47 -109 Övriga 12 65 96 69-187 -2 944 874 210 237 20 17-213 Oceanien 1-43 -90-171 -440 399 264 769-34 1 062 1 073-35 Ej landfördelat 1 316 4 515 7 075 3 463 20 171-1 421-1 229-19 581 753 11 648 11 724 2 343 Återinvesterade vinstmedel 3 810 10 920 19 798 32 791 28 756-5 558-1 066 7 171 41 214 37 994 35 379 36 624 Anm. 1. Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2. Fr.o.m. oktober 1997 ingår i begreppet direkta investeringar även kortfristiga lån mellan direktinvesteringsföretag. Anm. 3. Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: Sveriges Riksbank, Betalningsbalansen (2006-11-27)

Sida 25(30) OBS På grund av datatekniska problem har denna tabell inte kunnat uppdateras efter 3 kv 2006. Tabell 19 Svenska direktinvesteringar i utlandet 1996 3 kv 2006, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direktinvesteringar per transaktionstyp Jan-Sep Jan-Sep 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2005 2006 Direktinvesteringar i utlandet -33 701-96 564-193 743-181 166-375 385-75 759-103 208-170 613-152 506-200 882-168 044-155 695 Eget kapital -11 998-31 654-122 719-70 196-226 490-79 764-124 525-120 101-86 088-133 151-82 757-68 964 Långfristiga lån m.m. 7 244-22 096-37 050-13 025-22 668-12 948 13 783-5 340 3 197-15 059-7 976 7 306 Kortfristiga lån m.m. -8 094 10 766-28 274-47 303 38 764 50 598 29 834-43 663 32 224-2 680 3 728 Återinvesterade vinstmedel -28 947-34 720-44 740-69 672-78 924-21 811-43 064-75 005-25 952-84 896-74 630-97 766 TOTALT -33 701-96 564-193 743-181 166-375 385-75 759-103 208-170 613-152 506-200 882-168 044-155 695 OECD 195-49 170-120 962-88 447-268 983-62 341-56 617-93 943-100 862-90 285-67 797-19 967 EU 15-5 646-11 306-84 872-57 513-194 677-19 653-67 093-95 834-86 417-88 264-51 928-17 773 EU 25-6 260-14 522-92 783-63 451-207 592-27 295-70 803-94 895-87 539-104 118-69 351-15 965 Belgien -1 342-3 658 1974-4 254 431-13492 28533-5828 650-346 -686-20797 Luxembourg 53-559 497-2 110-20 771-5433 -887-15861 -23142-3137 -2457 4676 Danmark 4 491 1 399-671 -9 297-46 947 8 994-2 898-35 516 5 491-15 392-17 318 2 272 Finland -707-7 064-77 706 8 050-50 091-27 966-77 559 4 498 7 054-23 013-14 841 1 040 Frankrike -5 080 3 027 1 298-2 640-3 956 3 634-1 208-8 350-1 395 1 833-2 019 2 779 Grekland -8 36 26-2 -223-55 -2 6-370 -142-85 -20 Irland -911 3 238-4 900-4 686-23 765 31 652-478 7 650-1 597 1 444-441 6 196 Italien -573-520 1 807-2 382-5 923 5 079-11 788-6 020 4 146 5 410 3 998-1 771 Nederländerna -1 500 984-2 476-16 685 5 340 1 006-10 080-679 -19 983-12 741 8 286-2 670 Portugal 37-50 244-233 -1 058-208 -123 100-124 -195-197 -24 Spanien -584 76-1 936-277 -3 813-1 816-217 2 458-7 518-4 922-1 328-2 601 Storbritannien -2 379-3 211-3 363-15 984-10 183-11 887 6 752-41 642-34 510-30 403-13 310-11 303 Tyskland 2 940-4 881-125 -7 078-32 860-10 412 912 3 575-13 900-5 212-10 228 3 332 Österrike -83-122 457 65-858 1 252 1 949-223 -1 220-1 448-1 300 1 118 Estland -31-273 -2 550-1 650-1 204-1 118-1 017-874 -19-15 535-15 235-498 Lettland -6 7-228 -394-3 015-1 090 88 2 006-95 959 1 048-135 Litauen -42-46 -2 870-627 -870-242 311-765 -918 57 130-70 Polen -467-662 -2 204-1 959-7 419-5 625-4 019-325 -1 674 1 701-114 622 Tjeckien -70-1 285-195 -1 077 497-72 -863 777 1 672-1 707-1 752-253 Ungern 278-252 4-89 -859-449 2 033 149 123-1 322-1 499 2 554 Slovakien 0-690 14-10 3 381-122 10-136 28 20-399 Slovenien 0 0-49 -55-102 587-31 -42-26 -34-22 -13 Cypern -276-16 171-77 55-15 -89 1-48 -1-1 0 Malta 0 0-2 0-1 0 0 0 0 0 0 0 Övrig Europa -4 623-1 555-8 886-3 447-32 096-4 161 14 485-19 799-18 072-16 238-1 201-4 673 Norge -4 034 215-4 422-10 713-33 904-4 957-2 540-20 508-28 489-889 3 772-1 550 Schweiz -373-1 568-3 032 8 564 2 854 3 311 19 956 1 942 14 183-11 055-2 103-2 404 Bulgariien 0-17 -18-13 -1-77 -239 30-184 32-24 -171 Turkiet -26 8-287 -984-981 -1153-1815 91-61 -107-52 -47 Rumänien 0-117 -71-197 -109-275 -232-7 11-159 -161-343 Ryssland -173-48 -766 10 96-937 -481-828 -3 697-4 545-2 861-778 Övriga -17-28 -290-114 -51-73 -164-519 165 485 228 620 Nord- och centralamerika 11 165-34 190-21 897-26 994-33 696-33 561-777 19 305 630 12 844-13 408 4 901 Kanada -36-1 255-1 594 1 122 808-1 386-160 1 737-1 350-377 -827 698 Mexico -20 94-641 -535-2 732-5 009 3 911 2 711-798 -5 556-5 036-446 USA 11 274-33 009-19 836-26 855-31 542-26 780-4 686 14 976 3 799 19 051-7 579 4 059 Övriga -53-20 174-726 -230-386 159-119 -1 021-274 34 589 Sydamerika -3 515-2 430-4 783-4 620-4 389 6 819 1 961 571-1 435-98 -259 280 Argentina -1-232 23-375 -294 20 874-84 -44 18-84 Brasilien -936-2 278-4 591-3 997-3 979 7 788 1 529 404-1 387 710 238 649 Övriga -2 580-150 40-646 -34-675 412-707 36-763 -515-286 Afrika -39-2 902-510 -191-2 533-509 -65-536 -406-4 331-4 593 1 784 Asien -1 184-968 -4 266-1 642-7 152-1 566-8 957-4 056-1 798-2 701-1 483-7 917 Filippinerna 3-187 140 12 152 4 30 25 6 9-2 Indien -173-199 -169-308 -495-444 -511 320-580 100 103-374 Japan -422 256-186 54-1 670-1 425-59 967 900-4 -118-5 635 Kina -220-228 -79-242 421-298 -401-358 -196-1 089-770 -1 187 Hongkong -2-59 -178-3136 -5324-5 669-6 818 382-454 61 109-43 Övriga -368-741 -3 466 1 850-96 6 118-1 172-5 398-1 493-1 775-816 -676 Oceanien -262-342 -874 384 776 1 001 184 435-2 292-2 361-295 -48 Australien -210-423 -865 387 935 981 123 345-2 249-2 622-380 39 Övriga länder -52 80-9 -3-159 20 61 90-43 261 85-87 Ej landfördelat -36-4 935-15 004-11 533-9 779 5 324 3 828 3 367-15 642 1 017-2 824-36 291 Återinvesterade vinstmedel -28 947-34 720-44 740-69 672-78 924-21 811-43 064-75 005-25 952-84 896-74 630-97 766 Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (25) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Källa: Sveriges Riksbank, Betalningsbalansen (2006-11-27)

Sida 26(30) Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2005 till 1363 miljarder kr, enligt riksbankens senaste undersökning. Företag inom tillverkningsindustrin, huvudsakligen verkstads- och läkemedelsindustri, var de mest attraktiva för utländska investerare. Under 2005 ökade de utländska tillgångarna i Sverige främst inom tillverkningsföretag och inom tjänstesektorn. Den största andelen av tillgångarna ägdes från USA, Nederländerna och Storbritannien. Företag inom EU ägde 66 procent av de totala utländska tillgångarna i Sverige. Tabell 20. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade, miljarder kr 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 USA 16 37 44 48 34 84 210 219 220 192 256 247 Nederländerna 44 42 46 53 79 98 100 112 124 152 237 243 Storbritannien 13 13 15 25 26 54 127 121 142 206 218 201 Finland 17 14 19 31 81 106 131 149 180 177 166 141 Begien/Luxemburg...... 16 13 28 33 56 70 104 71 104 Tyskland 12 14 16 28 27 61 63 70 63 86 92 103 Norge 14 21 26 33 36 48 55 52 70 69 70 91 Danmark 9 13 12 21 23 26 34 40 41 38 43 59 Schweiz 26 35 37 37 51 75 86 75 54 42 55 46 Frankrike 3 4 8 9 12 11 7 31 32 28 30 38 Övriga länder 12 10 12 29 34 43 51 61 58 50 64 90 Totalt 166 203 235 330 416 634 897 986 1054 1144 1302 1363 OECD 157 194 225 306 394 612 875 951 1002 1055 1267 1297 EU 81 101 118 188 271 403 515 588 655 728 880 901 Norden 40 48 57 85 139 180 220 242 284 285 282 293 Asien.............. 16 19 22 23 20 Anm.: Definitionsändring 1997, då även nettot av kortfristiga skulder och fordringar ingår, bidrog till att utlandets tillgångar i Sverige för detta år ökade med 25 miljarder kr. I tillgångarna ingår ej handelskrediter och fritidshus i Sverige... Redovisas ej, osäker skattning. Källa: Sveriges riksbank, Direktinvesteringar 2005 (December 2006) Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Mdr kr 1400 1302 1363 1200 1000 897 986 1054 1144 800 634 600 416 400 200 68 71 100 97 108 166 203 235 330 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Sida 27(30) Nederländerna hade de största utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i förhållande till BNP under 2005. På grund av landets skattelagstiftning är Nederländerna ett attraktivt land för etablering av holdingbolag, vilka har sina moderbolag i andra länder. Holdingbolagens enda syfte är att äga andra företag. Därmed speglas inte i första hand förvärvs- och investeringsaktiviteten i just Nederländerna. USA är störst i absoluta tal när det gäller ingående investeringar. Utländska intressen ägde 2005 direktinvesteringstillgångar i USA till ett värde av 14 905 miljarder kr. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2005 till 48 procent av BNP. Sverige hamnade därmed på andra plats i sammanställningen. För OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 20 procent av BNP. Tabell 21. Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2005 i resp. land. Miljarder kr. Tillgång BNP till marknadspris Procent av BNP Nederländerna 3 556 5 001 71 Sverige 1 366 2 842 48 Schweiz 1 344 2 910 46 Nya Zeeland 398 873 45 Storbritannien 6 611 17 705 37 Portugal 522 1 462 36 Kanada 2 784 9 000 31 Frankrike 4 994 16 912 30 Polen 712 2 406 30 Australien 1 641 5 866 28 Finland 432 1 554 28 Norge 605 1) 2 350 26 Tyskland 5 252 22 163 24 Österrike 497 2 424 20 USA 14 905 98 594 15 Italien 1 782 14 016 13 Japan 802 36 177 2 OECD Totalt 56 688 277 981 20 1 Tillgång avser 2004 Källa: Sveriges riksbank samt OECD: International Direct Investment Database, June 2007 och OECD Main Economic Indicators, Mars 2007. Valutakurs per 2005-12-31. 1 USD=7,9525 SEK.