Vad kan Flödesmodellen användas till?

Relevanta dokument
Lathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018

Processer Vad är processer? Processhierarki

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

regionvastmanland.se Utvidgad modell för uppföljning Förstärkt vårdgaranti

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

Modell för uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Överenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

en databas på Internet SAS-forum 03 Marianne Hanning Birgitta Källström

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Evidensbaserad praktik

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)


PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare

Förstärkt vårdgaranti inom primärvården från


Introduktion till nationell informationsstruktur

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 projektledare Indikator

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Motionssvar - Det öppna landstinget - från vision till verklighet

Manual Flödesmodellen Väntetidsrapportering - QlikView

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Remissyttrande SOU 2018:39 God och nära vård En primärvårdsreform

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

KKiK och resultatmått

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Patientlag

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nya föreskrifter och allmänna råd

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Patientkontrakt. Projekt maj 2017 januari 2018

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Box Stockholm Famnas kvalitetsrapport 2013

Sjukskrivningsmiljarden

Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Bra mottagnings projekt

Projektprocessen. Projektprocess

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland

Svensk författningssamling

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, SOU 2017:15

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Sektor Stöd och omsorg

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Lean i Region Östergötland

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy Verkställande direktör


VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre

Kort beskrivning om utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Telefontillgänglighet

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Workshop och dialog kring strategi för ehälsa

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Transkript:

Patienters väg genom vården kan se väldigt olika ut! En vårdprocess kan vara mycket kort kanske bara några minuter eller timmar eller pågå i månader och år. Vård kan handla om begränsade problem och frågeställningar eller om hela människan, bokstavligen om liv eller död. Trots alla olikheter kan man i de allra flesta vårdprocesser hitta ett gemensamt mönster. Flödesmodellen patientens väg genom vården är ett hjälpmedel för att beskriva och analysera detta ofta dolda mönster av beslutspunkter och aktiviteter. Flödesmodellen är ett verktyg för att styra och följa upp vårdens huvudprocesser, utvecklad i samverkan mellan landsting och regioner. Modellen har använts för uppföljning av väntetider sedan 1996 och har därefter vidareutvecklats till en sammanhängande, nationell grundmodell och metod för att systematiskt fånga information om vårdflöden. Vad kan Flödesmodellen användas till? Med flödesmodellens sju mätpunkter och processteg fångas uppgifter om patientens väg genom vården på ett enhetligt sätt, t ex: orsaker till att människor söker vård; vårdens bedömning av patientens hälsotillstånd; beslut om åtaganden och åtgärder; resultat i form av förändringar i patienters hälsotillstånd; ledtider och väntetider i vårdflödet. Med hjälp av Flödesmodellen ges relevant, detaljerad information som speglar olika delar av patientens väg genom vården. Den ger t ex svar på om vårdgarantin har uppfyllts och visar vilka eventuella flaskhalsar som finns i verksamheten.

Fördelar med en nationell modell För att leda och styra en verksamhet måste man veta hur den ser ut! Med Flödesmodellen tydliggörs vilka tjänster som efterfrågas och vilka behov som behöver mötas. Man kan följa efterfrågan över tid, se vilka delar av verksamheten som fungerar bra, vilka som har svårt att möta efterfrågan och vad som behöver utvecklas och förbättras. Med en systematisk registrering och datafångst utifrån Flödesmodellens väldefinierade mätpunkter blir vården jämförbar, såväl inom en verksamhet, som mellan olika verksamheter, lokalt, regionalt och nationellt. Den som arbetar direkt i vården får ett bättre underlag för att planera insatser för sina patienter och följa upp resultaten av genomförda åtgärder. Medborgare och patienter kan själva se väntetider och tillgänglighet en grund för att ställa krav på vården. Vision God kunskap om vårdens flöden och processer ger grund för ständiga förbättringar av tillgänglighet, vårdkvalitet, effektivitet och patientsäkerhet! Webbplatsen - www.flodesmodellen.se Vill du veta mer? Se exempel på tillämpningar? Få kontakt med verksamheter som använder modellen? Förstå mera om hur Flödesmodellen patientens väg genom vården är kopplat till Vårdgarantin? På webbplatsen finns en detaljerad guide välkommen!

Nyttan med Flödesmodellen några vanliga frågor och möjliga svar Räcker det inte att räkna antalet besök hos läkare och annan personal för att kunna se om ett bra arbete blir utfört? Det är viktigt att hålla reda på antal besök, bl a för att kunna visa arbetsbelastning. Men dessa uppgifter säger inget om vilken vård en patient får eller vilka resultat som uppnås och ger inte heller något underlag för att förbättra verksamheten. Finns det inte risk att vi registrerar en massa uppgifter som inte kommer till användning? Vi ska inte registrera uppgifter som ingen efterfrågar eller använder! Men det måste finnas data för att bedöma om den vård som ges är ändamålsenlig och att man inte slösar med resurserna. Att fånga och registrera flödesuppgifter behöver inte innebära extra arbete. Datainsamlingen organiseras som en del av den kontinuerliga och nödvändiga dokumentationen och blir ett naturligt underlag för uppföljning och planering. När data används för att åskådliggöra hur verksamheten ser ut innebär det också en validering och kvalitetssäkring. Behövs det särskild utbildning för att registrera och tolka de nya uppgifterna, som Flödesmodellen ger? Ja, för att det ska bli kvalitet i data och för att man ska kunna ställa samman och presentera uppgifterna på ett klokt och enhetligt sätt, behövs både information och utbildning. Har jag som arbetar som läkarsekreterare på mottagningen någon glädje av att använda Flödesmodellen eller är den bara för ledningen? Alla som jobbar inom vården har nytta av att förstå de processer och flöden som man arbetar i. Genom att se på vården med utgångspunkt från flöden får varje person inom en arbetsenhet en betydelsefull roll som bidrar till helheten. Är Flödesmodellen en programvara? Nej, Flödesmodellen är en systematisk beskrivning av en grundläggande vårdprocess och en metod för att via ordinarie verksamhetssystem beskriva och analysera denna vårdprocess. Med hjälp av modellen kan man identifiera mönster som är gemensamma för de flesta vårdprocesser. Flödesmodellen specificerar den information som man behöver fånga för att systematiskt kunna följa upp vårdprocesser. Dessa specifikationer kan användas för att utforma och anpassa informationssystemen. IT har därför stor betydelse för hur data kan registreras och ställas samman. Utan bra IT-stöd för att registrera och sammanställa data blir det väldigt tungrott.

Kan Flödesmodellen användas för att följa patienter med kroniska sjukdomar? Flödesmodellen är lika tillämpbar på långvariga vårdåtaganden, som på korta, mera rätlinjiga vårdprocesser. För en patient med kronisk sjukdom bedömer man behoven, prioriterar, beslutar, planerar, genomför och utvärderar kontinuerligt, ofta i många omgångar. Vårdåtagandet kan pågå under flera år, men det är ändå ett levande flöde, med behov som förändras, nya planer, nya insatser och nya resultat. Så länge patienten behöver vård blir det inte något avslut av åtagandet. Även för dessa långvariga flöden finns det anledning att samla information för att kunna jämföra med sig själv över tid eller med andra verksamheter som har samma typ av patienter: Hur sker kontrollbesöken hos oss jämfört med andra? Hur ofta? Innehåll? Logiken i Flödesmodellen är användbar även för kroniskt sjuka patienter! Patienter har ju ofta flera olika problem som behandlas samtidigt kan man använda Flödesmodellen då? Javisst! Såväl i primärvården som i den specialiserade vården möter man patienter med sammansatta problem och behov. För att följa upp t ex om behandlingen är evidensbaserad måste man kunna koppla ihop patientens hälsoproblem med de åtgärder man utför. Ett problemorienterat arbetssätt ställer krav på bra dokumentationsstöd och IT-stöd. Flödesmodellen lämpar sig mycket väl för att beskriva sådana krav. Kan Flödesmodellen användas inom kommunal vård och omsorg? Att använda Flödesmodellen för detta är fullt möjligt, men kräver viss anpassning och vidareutveckling. Patientens väg genom vården omfattar ofta även kommunal hälso- och sjukvård och social omsorg. Det är viktigt att inkludera kommunal vård och omsorg i uppföljning av vårdflöden. Vad gör ni på Sveriges Kommuner och Landsting för att hjälpa oss i att införa och använda Flödesmodellen? Flödesmodellen har utvecklats genom ett långvarigt samarbete mellan landsting och regioner. Den djupa kunskapen om vårdflöden finns där! Sveriges Kommuner och Landsting stödjer detta arbete, bl a via webbplatsen www.flodesmodellen.se där olika typer av information och dokument finns tillgängliga. Vi ordnar seminarier för erfarenhetsutbyte, och vi besöker er gärna!

Flödesmodellen version 2.0 Flödesmodellen patientens väg genom vården har utvecklats genom samverkan mellan landsting och regioner och sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting. 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se www.flodesmodellen.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan