Tema: Den nya teknologin

3 2015 ÅRGÅNG 24 Tema: Den nya teknologin Smarta textilier Tekniken som ger medaljer Den uppkopplade motionären

TEMA: DEN NYA TEKNOLOGIN INNEHÅLL nr 3/2015 3 Ledare Per Nilsson 4 Kort om idrottsforskning 8 Inga medaljer utan prestationsteknologi H-C Holmberg 13 Smarta textilier kan revolutionera idrotten Nils-Krister Persson 18 Friska hästar med ny sportteknologi Maria Sundin 22 Reportage: Den uppkopplade motionären Johan Pihlblad 26 Alpina knäskador går att förebygga Maria Westin 29 Intervju: Svensk Idrottsforskning blir Idrottsforskning.se 30 Många vägar till landslaget PG Fahlström, Per Gerrevall, Mats Glemne och Susanne Linnér 34 Folkrörelse i marknadens tjänst Nils-Olof Zethrin 38 Tränarens språkdilemma Hur får man barn att förstå? Katarina Lundin och Bengt Linnér Ansvarig utgivare Per Nilsson Chefredaktör Christine Dartsch christine.dartsch@gih.se Redaktör Johan Pihlblad johan.pihlblad@gih.se Adress Centrum för idrottsforskning Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08-120 537 00 Hemsida www.centrumforidrottsforskning.se CIF på twitter @CIFofficial Prenumerationspris Helår med fyra nummer kostar 200 kr. Beställs på hemsidan. Pg-konto 957849-3. Prenumerationsärenden Marie Broholmer 08-120 537 62 marie.broholmer@gih.se Grafisk form och produktion Tomas Transten Grafiska Huset AB Tel. 08-10 30 25 tomas@grafiskahuset.se Tryckeri TMG Tabergs ISSN-nr 1103-4629 Utgivningsplan 2015 Nr 1 mars Nr 2 juni Nr 3 september Nr 4 december Debatt Debattartiklar skickas till: johan.pihlblad@gih.se 3 2015 ÅRGÅNG 24 Tema: Den nya teknologin Smarta textilier Tekniken som ger medaljer Den uppkopplade motionären Skeletonåkaren Sophia Griebel, Tyskland, under OS i Sotji 2014. Foto: Christian Walgram, GEPA pictures 2 svensk idrottsforskning 3/2015

Ledare Teknikutveckling! R u b r i k e n ovan sammanfattar den här ledaren. Utan de senaste materialen och träningshjälpmedlen blir det knappast några medaljer. Det är en verklighet inom många idrotter. I det här numret ger professor H-C Holmberg oss en inblick i hur utvecklingen av prestationsteknologi växer i betydelse för elitidrotten. Samtidigt som teknikutvecklingen revolutionerar resten samhället påverkas så klart även idrotten. Inte minst de allt mindre och lättare sensorerna öppnar möjligheter att göra saker som tidigare var otänkbara, eller alldeles för dyra, att genomföra. Smarta textilier är ett forskningsområde som blir särskilt spännande att följa. Kanske finns det sensorer i alla möjliga textilier i framtiden som kan berätta om hur våra kroppar mår och beter sig, till nytta (och kanske förskräckelse) för både elitidrottare och motionärer. Vi har vänt oss till Textilhögskolan i Borås för att få veta mer. För teknikutvecklingen når som bekant långt utanför elitidrotten. Trenden att mäta sin träning med GPS och pulsklocka har knappts gått någon förbi. Men vad gör vi av all data? I våras gav CIF ut en reportagebok om sådant som får människor i rörelse. I den här tidningen kan du läsa ett utdrag om Den uppkopplade motionären. Gillar du inte teknik är det bara att bläddra vidare. Till hur man undviker knäskador i skidbacken. Eller till frågan om hur vi bäst tar hand om våra talanger, och när det är dags att satsa på sin idrott. Forskare från Linnéuniversitetet visar att det finns flera vägar till landslaget. Men vägvisarna som ska leda dem rätt pekar oftast mot den bredaste. Teknikutveckling råder även på vår redaktion. Det är med visst vemod och stor förväntan som jag berättar att nästa nummer av Svensk Idrottsforskning också blir det allra sista. Samtidigt föds den nya webbplatsen Idrottsforskning.se. I tidningen kan du läsa mer om vad vi har i kikaren. Väl mött i det sista pappersnumret i december. Trevlig läsning! Per Nilsson Ordförande Centrum för idrottsforskning 3/2015 svensk idrottsforskning 3

Kort om idrottsforskning IDROTT&KUNSKAP Varje år produceras mängder av spännande idrottsforskning i Sverige. Att kortfattat sprida de viktigaste fynden från forskarna är en uppgift som både Idrott&Kunskap och Svensk Idrottsforskning lägger stor vikt vid. Därför har vi ett samarbete där syftet är att uppmärksamma aktuell svensk och ibland även internationell idrottsforskning. Konkurrens och kommersialism Idrottsrörelsens förhållande till konkurrensrätten har varit hett mediastoff ett antal gånger på senare år. Flera omtalade tvister har med varierande utgång fått avgöras av rättsliga instanser. Nu presenterar Konkurrensverket en diger rapport i ämnet skriven av idrottsjuristen Johan Lindholm från Umeå universitet. Ämnet har blivit mer och mer aktuellt på senare år och bara fortsätter att öka i betydelse. Likväl har nog inte idrottsrörelsen till fullo insett vidden av den här frågan. Vad som räknas som kommersiell idrott är mer än man kan tro, säger Johan Lindholm. En central del i konkurrensrätten handlar om att större aktörer på ett område som exempelvis ett idrottsförbund inte får ägna sig åt missbruk av dominerande ställning. I det så kallade Bilsportmålet 2008 bröt Fredrik Skoghag medlem av Svenska Bilsportförbundet (SBF) förbundets tävlingsmonopol genom att anordna egna tävlingar under det nybildade Svenska Motoralliansen (SMA). Något som ledde till att SBF anmälde Skoghag till Riksidrottsnämnden. Skoghag kontrade med att anmäla SBF till Konkurrenverket. SBF Johan Lindholm, idrottsjurist på Umeå universitet. ansåg att de delar av förbundets verksamhet som var mest kommersiellt lönsamma lyftes ut och exploaterades för externa arrangörers personliga vinning istället för att återinvesteras i barnoch ungdomsidrotten samt breddverksamheten. Men SBF förlorade i Marknadsdomstolen. Får förbundet inkomster från ett arrangemang så gäller konkurrenslagstiftningen, löd kontentan från domen. Därefter har ett antal tvister med liknande utgångspunkter uppmärksammats, både i Sverige och internationellt. Väl känd är till exempel Petter Northugs konflikt med det norska skidförbundet. Northug och hans jurister hävdar att förbundet missbrukar sin dominerande ställning då de förvägrar honom rätten att teckna ett eget sponsoravtal med livsmedelsjätten Coop. Ett företag som är huvudkonkurrent till förbundets stora sponsor Coop. Ett annat aktuellt exempel är en finsk gevärsskytt som också han vill teckna ett eget sponsoravtal och hävdar att förbundet missbrukar sin dominerande ställning. Exemplen skulle kunna mångfaldigas. När Djurgårdens hockeylag åkte ned i Hockeyallsvenskan för några år sedan trodde man sig kunna tjäna mer pengar på att själva förhandla med det tvbolag som hade sändningsrättigheterna istället för att få ut sin del av det kollektiva avtal som samtliga klubbar i ligan skrivit under. Här slutade emellertid ärendet med att DIF backade efter påtryckningar från Svenska Ishockeyförbundet. I spanska La Liga får däremot superklubbarna Real Madrid och Barcelona överlägset mest pengar från tv-rättigheterna vilket lett till stora konflikter inom spansk fotboll. Northug hamnade i konflikt med Norska Skidförbundet om sitt sponsoravtal med Coop. I rapporten från Johan Lindholm står bland annat följande att läsa: Den konkurrensrättsliga utgångspunkten är att fysiska och juridiska personer ska agera självständigt och i konkurrens med varandra när de bedriver kommersiell verksamhet. Det finns således uppenbara konkurrensrättsliga problem med de former under vilka den idrottsliga verksamheten exploateras kommersiellt. Att enbart hävda att pengarna ska gå till något behjärtansvärt, som ungdomsidrott, håller inte rättsligt menar Johan Lindholm. Min poäng med den här rapporten är att beskriva hur de rättsliga ramarna ser ut inte att gå i clinch med idrotten. En genomgång jag gjort visar att inställningen till olika kommersiella rättighetsfrågor skiljer sig åt ganska mycket mellan olika idrottsförbund, säger Johan Lindholm. 4 svensk idrottsforskning 3/2015

Kort om idrottsforskning Fortsätt hjärna träna! Att träning i unga år är en investering för livet i skelettet är vetenskapligt väl dokumenterat. Men visar en unik studie från Göteborgs Universitet investeringen ger även en långsiktigt god ränta på en annan fundamental kroppsdel nämligen vår hjärna. En studie som innefattar drygt 1,1 miljoner individer har onekligen vad forskarna brukar kalla statistic power. Detta, i kombination med att forskarna i den aktuella studien även följt personerna upp till 42 år i genomsnitt 25,7 år ger förstås extra dimensioner åt analyserna. Studiens deltagare var 18-åriga män som deltagit i mönstringen till det militära mellan åren 1968-2005. En mönstring där alla fick genomföra såväl ett konditionstest som ett kognitivt test. Resultaten på konditionstesterna delades in i kategorierna låg, medel och hög av forskarna. Därefter analyserades sambandet mellan deras konditionsnivå och förekomsten av tidigt utvecklad demens senare i livet. Våra resultat visar att en låg konditionsnivå i samband med testerna innebär en högre risk för att drabbas av tidig demens jämfört med de som vid testtillfället hade en hög konditionsnivå. Svaga resultat på både konditionstestet och det kognitiva testet innebar en sju gånger högre risk jämfört med de som där uppvisade höga testresultat, säger Maria Åberg vid Göteborgs Universitet, en av forskarna bakom studien. En hög aerob kapacitet i ungdomsåren tycks med andra ord vara av hög betydelse för vad som händer i våra hjärnor då vi blir äldre. Något som enligt Maria Åberg eventuellt kan förklaras Maria Åberg, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. med att människans hjärna visat sig utvecklas ända upp till 25 års ålder. Ett antal djurstudier har också visat att fysisk träning bidrar till att bland annat fler nervceller och synapser skapas. På människor har en ökad hjärnvolym i området Hippocampus noterats efter aerob träning. Faktorer som sammantaget kan tänkas stärka hjärnans motståndskraft mot olika nedbrytande sjukdomar som ofta dyker upp senare i livet. Huruvida de personer som hade höga konditionsresultat vid mönstringen fortsatt att vara fysiskt aktiva genom livet är okänt. Skulle så vara fallet är det förstås en parameter som också kan ha betydelse för effekterna på hjärnan vid högre åldrar. Men det är nu inte enbart träning som påverkar hjärnan långsiktigt. Faktum är att resultaten på de kognitiva testerna visade sig ha en ännu starkare koppling till förekomsten av tidig demens. En hög konditionsnivå jämfört med en låg med samtidigt låga poäng på det kognitiva testet minskade risken för tidig demens med 48 procent. Å andra sidan innebar ett högt kognitivt testresultat jämfört med en låg med samtidigt låga poäng på konditions testet en minskad risk för tidig demens med 74 procent. Att kombinationen låg konditionsnivå och svaga resultat på kognitionstestet är liktydigt med den allra största risken ligger så att säga i tangentens färdriktning. I sammanhanget är det värt att nämna en studie gjord av mina kollegor Lina Bunketorp Käll och Mikael Nilsson. I projektet School in motion i Mölndal så fördubblade man antalet idrottstimmar i skolan från två till fyra timmar i veckan. Innan dess hade man noterat en tendens till fallande resultat på de nationella proven. Projektet pågick under flera år och det visade sig att resultaten mellan 2000-2008 förbättrades i såväl matematik, svenska och engelska, säger Maria Åberg. 3/2015 svensk idrottsforskning 5

Kort om idrottsforskning Flyktingar i rörelse Flyktingfrågan är utan tvivel Sveriges nu hetaste politiska fråga. Men en sak som ännu inte diskuterats offentligt är de nyanländas behov av fysisk aktivitet. Inom ramen för den EU-finansierade flyktingfonden MILSA har forskare från Malmö högskola sett till att bryta flyktingarnas ofta stillasittande tillvaro. Väntetiderna på ett uppehållstillstånd är i regel långa i genomsnitt 280 dagar. En tid som ofta präglas av mycket väntan under stillasittande former på någon flyktinganläggning. Under sådana betingelser är det förstås lätt att bli passiviserad. En som noterade detta och ville få en förändring till stånd är Anna Fabri som är doktorand vid Malmö högskola. Resultatet blev ett forskningsprojekt finansierat med elva miljoner kronor av Europeiska flyktingfonden MILSA där aktörer som Malmö högskola, Lunds universitet och Region Skåne samverkat. Projektet, som innefattat totalt 186 flyktingar, startade våren 2013 och har nu precis avslutats. Flyktingar är redan en utsatt grupp och deras hälsa har dessutom visat sig försämras under den här perioden då man väntar på beslut om uppehållstillståndet. Vi fick ibland också frågor från de nyanlända om varför vi bara pratade och aldrig gjorde något praktiskt. Så föddes MILSA:s hälsoprojekt. Grundtanken var enkel: göra istället för att prata. De som höll i verksamheterna är så kallade hälsokommunikatörer. Personer som själva varit flyktingar och därför har en unik förståelse för deras situation. Det har genomförts en rad olika motionsaktiviteter. Fysisk aktivitet och friluftsliv har minskat isoleringen för flyktingarna som deltagit i hälsoprojektet. Bland annat har de fått jobba med stegräknare som ju är ett effektivt verktyg för att sätta upp mål. Oavsett om man råkar komma från Syrien eller Sverige så förstår alla att har man gått 5 000 steg en dag när rekommendationerna ligger på 10 000 steg så behöver man röra mer på sig. Vi har också varit på Gerdahallens träningscentra i Lund. Där finns en uppsjö av pass att välja på och deltagarna fick chansen att prova olika träningsformer och möta den svenska motionskulturen. Det är ju könsblandade träningsgrupper och till en början var kvinnorna lite misstänksamma. Men när de väl såg passen så hoppade de in och tränade i sina vanliga kläder. Många som tränade kom efteråt också fram och pratade med de nyanlända. Friluftsliv och att röra sig fritt i naturen är något självklart för de allra flesta svenskar. Men faktum är att den för oss så självklara Allemansrätten är tämligen unik i ett internationellt perspektiv. Vandringar i skogen var ett annat uppskattat motionsinslag. Men den aktivitet som Anna tycker varit allra mest betydelsefull var den två veckor långa intensivkursen i cykling. Det var helt underbart att se deras glädje. Att gå från att aldrig ha suttit på en cykel till att själv kunna ta sig till affären och handla ger en härlig frihetskänsla och innebär att man blir mindre beroende av omgivningen. Tänker man lite längre så är det också en Anna Fabri, doktorand vid Malmö högskola. 6 svensk idrottsforskning 3/2015

Kort om idrottsforskning förutsättning för att exempelvis kunna få ett jobb inom hemtjänsten. Det finns, berättar Anna Fabri, en bild av att flyktingar är en svårmotiverad grupp. Men, menar hon, projektet visar snarare att det handlar om att initiera olika stimulerande aktiviteter och erbjuda möjligheter att närma sig samhället på olkila sätt. Något som dock med gällande lagstiftning inte låter sig göras speciellt lätt. Lagstiftningen innebär nämligen att de så kallade etableringsprogrammen som kan innefatta olika slags verksamheter introduceras först då den nyanlände fått ett uppehållstillstånd. Vad som behövs är enligt Anna Fabri förändringar i de socialpolitiska strukturer som har med flyktingmottagandet att göra. Klart är i alla fall att gensvaret från de nyanlända i projektet varit positivt. Hälsokommunikatörerna har också vittnat om att de nyanlända varit mycket mer livfulla då de kommit ut och fått röra sig i en fysisk miljö istället för att bara sitta i en föreläsningssal. Men nu är projektet över och risken är tyvärr att detta endast blir ett tomtebloss, säger Anna Fabri. Skador i skolidrotten När media för några år sedan presenterade en rapport från Socialstyrelsen som visade att drygt 30 000 elever hade skadat sig i skolidrotten började det ringa i larmklockorna. Är skolidrotten farlig? En som tyckte att debatten blev orättvis mot idrottsämnet var Ann-Christin Sollerhed, forskare vid Högskolan i Kristianstad. För att bringa klarhet i orsaker till skadeproblematiken och jämföra den med situationen i andra länder drog hon igång en internationell studie. I den ännu pågående undersökningen jämförs skador hos 15-16 åringar som inträffar på skoltid eller fritid hos svenska, amerikanska, tyska och Nya Zeeländska ungdomar. Totalt ingår 1 011 personer i studien. Våra preliminära resultat visar att skadeförekomsten är lägre både i USA och Nya Zeeland. Även Tyskland ligger lägre än Sverige. Vad dessa skillnader beror på kan man i dagsläget inte svara på. Ett generellt resultat är att ungefär hälften av skadorna inträffar på skoltid. Detta trots att det totala antalet träningstimmar där är ungefär hälften så stort. Hur kan detta komma sig? De som inte tränar på fritiden och sällan är med på skolidrotten har en hög skadefrekvens. De pallrar sig dit ibland och så skadar de sig, kanske för att de har en bristfällig motorik eller svaga vävnader. I andra änden har du de som tränar mycket på fritiden och som exempelvis kanske tar med sig en knäskada till Ann-Christin Sollerhed, forskare vid Högskolan i Kristianstad. idrottsundervisningen. Jag kan tycka att det är orättvist att anklaga idrottsämnet för sådant, säger Ann-Christin Sollerhed. 3/2015 svensk idrottsforskning 7

TEMA: DEN NYA TEKNOLOGIN Inga medaljer utan prestationsteknologi Utvecklingen av prestationsteknologi har allt större betydelse för elitidrotten. För aktiva och ledare är ny teknik oumbärlig i både träning och tävling. Modern teknologi kan också förstärka publikens helhetsupplevelse av idrottsevenemang, på arenan och via medierna. H-C Holmberg Professor Nationellt vintersportcentrum Mittuniversitetet i Östersund F l e r människor än någonsin är i dag engagerade i idrott. Idrotten har utvecklats till en omfattande global verksamhet med betydande ekonomiska värden. I tilllägg har olika typer av teknologi blivit en betydelsefull faktor som i hög grad bidragit till idrottslig utveckling och resultatförbättringar. Tekniken ger medaljer Sport- och prestationsteknologi har förts fram som ett fundamentalt utvecklingsområde i flera nationer som under de senaste åren arrangerat olympiska spel. Förutom att satsningarna anses ha bidragit till idrottslig framgång, har det även haft en positiv effekt på utvecklingen av kunskapsfältet prestationsteknologi som är på stark frammarsch. Inför OS i Vancouver 2010 startade Kanada sin satsning Own the Podium, där resursteam med exempelvis biomekaniker, fysiologer, videopersonal och tekniker framgångsrikt använde prestationsteknologi i arbetet med aktiva och coacher. Inför OS i London satsade Storbritannien cirka 250 miljoner kronor på prestationsutveckling, med betydande inslag av innovativ teknologi. Ett hundratal utvecklingsoch forskningsprojekt genomfördes med syfte att vinna olympiska medaljer. Jakten på medaljer beskrivs som viktiga drivkrafter inom respektive satsning med en betydande effekt på uppnådda resultat. Även när blicken riktas österut har liknande satsningar på prestationsutveckling genomförts i till exempel Ryssland inför vinter-os i Sochi och Kina med start inför OS i Beijing 2008. Lättast i nya eller komplexa idrotter Inom Sveriges Olympiska Kommitté finns ett resursteam inriktat på prestationsanalys med ett speciellt fokus på den pedagogiska processen mellan aktiva och tränare från analys till feedback. Även externa resurspersoner i form av tekniker/ingenjörer har en viktig roll i olika olympiska utvecklingsprojekt. Exempelvis genomförs ett omfattande arbete i nära samarbete med Svenska Seglarförbundet inför OS i Rio 2016. Detta högteknologiska projekt som sker i samarbete med teknologiföretag och akademi innefattar segel och rigg, meterologi, analys av havsströmmar, kvalificerad videoanalys samt analys och feedback av data från olika sensorer placerade på båten för att maximera trim och fart. A och O i den här typen av projekt är att ha en drivande kunnig coach med energi och handlingskraft, en mix av intern och extern kunskap, ekonomiska resurser och att den stora volymen data från studier kan filtreras och hanteras så att de aktiva förstår och kan använda sig av resultaten. Det är lättast att nå framsteg i idrotter som är nya eller som av olika anledningar förändras (exempelvis regeländringar). Och i de idrotter som är rörelsemässigt komplexa eller där aktiva använder mer avancerad utrustning i form av redskap, material och kläder. 8 svensk idrottsforskning 3/2015

Utvecklar idrottsforskningen Förutom framsteg inom själva idrotten har modern teknologi även haft en betydande inverkan på idrottsforskningen. Förutom att det går att göra mer omfattande och förfinande fysiologiska analyser har teknikutvecklingen haft en stark påverkan på möjligheterna att genomföra olika former av rörelseanalyser i laboratorier och i fält. Ökad datakraft, mindre och lättare sensorer och trådlös överföring har möjliggjort noggrannare och mer flexibla analyser, vilket radikalt förbättrat möjligheterna att hjälpa elitaktiva och tränare med deras prestationsutveckling i olika träningsoch tävlingssituationer. På Nationellt vintersportcentrum (NVC) i Östersund är en viktig framgångsfaktor för vårt arbete med prestationsteknologi att verksamheten är aktivitetsnära och användardriven, alltså inkluderar aktiva och tränare. Ledorden är kompetens, leverans och trovärdighet med en kort tidsperiod mellan idé och handling. En målbild har varit en levande verkstad med ett antal verk- tygsmakare och ingenjörer som praktiskt kan omsätta en idé från idrotten till något som kommer till användning, exempelvis modifieringar av utrustning. Att förändra en skidbindning, slipa om ett skoinlägg eller prova en ny bladstorlek och vinkel på en kanotpaddel är några exempel. Exempel på modern teknologi Här följer några exempel på teknologi som används inom prestationsidrott på elitnivå och idrottsforskning i dag. Positionering och hastighet Gps:er används inom både uthållighets- och lagidrotter och i många andra idrotter, till exempel segling, för att mäta position och hastighet. Motionärer använder också tekniken. De vanliga GPS:erna som i dag används inom idrott har en precision på 3-15 meter, men felmarginalen kan vara upp till 100 meter om man rör sig i områden med sämre satellitmottagning. Det kan vara områden med höga byggnader, skog och berg. Precisionen kan förstärkas med system Svenska Americas Cup-båten Artemis Racing under tävlingarna i Göteborg i augusti. Foto: Michael Erichsen, Bildbyrån SPORT- ELLER PRESTATIONSTEKNOLOGI? Forskning om sport och teknik handlar om att utveckla idrotten med hjälp av nya tekniska lösningar för både träning och tävling. Forskare från skilda ämnesområden beskriver däremot sin forskning på olika sätt och bland kan begreppsförvirring uppstå. Vissa kallar forskningen för sportteknologi andra väljer ordet prestationsteknologi. 3/2015 svensk idrottsforskning 9

Drönare med kamera. Foto: Carl Sandin, Bildbyrån som använder både de amerikanska (GPS) och ryska satellitsystemen (GLONASS). Inom forskning använder vi dessutom ofta en kompletterande basstation. En annan typ av system för att registrera position och mäta hastighet är LPSsystem där man kan bestämma ett objekts (exempelvis en idrottares) position inom ett mindre avgränsat område via ett antal stationära antenner som placeras ut i mätområdet. De bästa LPS-systemen kan uppnå en precision på under en meter och används både inom- och utomhus. Kameror och filmning Videokamerornas prestanda med avseende på kvalitet, vikt och pris har förbättrats avsevärt. I samband med utvecklingen av datorernas processorer och minne har det även skett en explosionsartad utveckling av olika mjukvaror för videoanalys och möjligheter att filma utifrån nya perspektiv. Filmning från drönare har gett ökade möjligheter att filma annars svårtillgängliga sporter, exempelvis alpin skidåkning och segling. Och med så kallade kroppsburna kameror kan idrottaren filma sin egen aktivitet. Dagens aktiva är uppväxta med den nya tekniken och vana att observera och förändra beteende med hjälp av olika tekniska hjälpmedel. Inom 3D rörelseanalys (exempelvis svenska Qualisys) har ny teknologi gett nya unika möjligheter att genomföra mätningar utomhus med utmanande yttre ljusförhållanden, exempelvis i orientering och skidåkning och under vatten i simning. Den pågående utvecklingen mot mer markörlösa system har stor potential. Mer komplexa analyser kommer att kunna genomföras i realtid, exempelvis under tävling. Höghastighetskameror som oftast används inom idrott tar cirka 500 bilder per sekund. Men för att analysera interaktionen mellan ett idrottsredskap och en boll, exempelvis när racketen träffar bollen i tennis med en bollhastighet på mer än 200 kilometer i timmen, eller för att studera hur golfklubbans skaft böjer sig och bladet vrider sig när den träffar bollen i mer än 150 kilometer i timmen, krävs kameror som kan filma upp till 5 000 bilder per sekund. Sensorer I samband med teknikanalys finns en strävan att arbeta mer flexibelt, med mindre och lättare utrustning som inte stör idrottaren i sin aktivitet. Utrustningen bör vara trådlös (utan sladdar och markörer) och kunna användas såväl inom- som utomhus. Utvecklingen inom elektronik och dataöverföring har lett till noggrannare och mer robusta, snabbare, lättare och billigare mätsensorer. Kraftgivare som placeras på idrottarens redskap har blivit mindre, billigare och bättre anpassade till olika användningsområden. De används i dag för att exempelvis mäta kraft i vevarmar, vevlager och pedaler för en cyklist, i en längskidåkares stavhandtag och i en kanotists paddelskaft eller roddares åra. En annan typ av sensorer som används är så kallade tröghetsensorer, såsom accelerometrar och gyron (mäter acceleration och vinkelhastighet från vilka man beräknar hastighet, position och vinkel/orientering) och den mer komplexa IMU (Inertial Measurement Unit), där samma enhet innehåller accelerometer, gyro och oftast även en magnetometer som löpande kan sända alla värden till en mätcentral. Materialutveckling Vid tillämpning av modern teknologi inom sport är naturligtvis även materialutveckling ett stort område. Ett exempel är projektet kring den schweiziska båten Alinghi som sensationellt vann segeltävlingen America s Cup 2003 och 2007. Det är ett gott exempel på att samverkan mellan universitet, idrottsutövare, kommersiella aktörer med ett gemensamt mål kring ett sportevenemang leder till utveckling och spridning av avancerad materialteknik från flyg- och rymdindustri till sportrelaterade produkter. I detta specifika fall var en av nycklarna till framgång nya lättkompositmaterial. Internet of Sports När vi på Nationellt vintersportcentrum (NVC) startade projektet Internet of Sports 10 svensk idrottsforskning 3/2015

Foto: var en av utgångspunkterna att utveckla användandet av internet för att förbättra och fördjupa upplevelsen av den idrottsliga prestationen. Ett av koncepten, Digital Arena, innefattar hur man med modern teknik i realtid kan ge aktiva och tränare feedback i samband med träning och tävling. Syftet är också att förhöja upplevelsen för publiken på arenan och ge medierna intressant information, men även att de data som samlas in i specifika fall ska kunna användas för vetenskapligt arbete. Ett annat utvecklingsområde är Digital Coach, där den aktive via en smart mobiltelefon eller motsvarande skulle kunna få feedback och coachas digitalt under olika fysiska aktiviteter med hjälp av sensorer och mjukvara som finns inuti telefonen. Ett övergripande mål med Internet of Sports har varit att interagera med ett antal svenska IT- och teknikföretag och kombinera vår kompetens med olika kunskapsföretag. Detta både för att göra något positivt för idrotten och förhoppningsvis även ge spin-off-effekter för näringslivet. Sverige som har flera högteknologiska företag och en hög teknikmedvetenhet bland unga personer har goda förutsättningar att vara med och påverka utvecklingen inom detta område. Dagens aktiva är uppväxta med den nya tekniken och vana att observera och förändra beteende med hjälp av olika tekniska hjälpmedel. Företag ser ett mervärde i att kunna profilera sig med hjälp av idrott och är, precis som inom idrotten, resultatinriktade. Men förvånansvärt få företag satsar på eget forsknings- och utvecklingsarbete. Den digitala coachen innebär också möjligheten till så kallad remote coaching, där en specialiserad tränare kan ge råd till flera adepter som är utspridda över världen. Denna typ av datainsamling har också möjliggjort det nya stora utvecklingsområdet som kallas Analytics, där innovativ metodik möjliggör att spara mätdata från ett stort antal olika sensorer och personer för vidare statistisk analys. Analys av stora datamängder Syftet med att mäta, registrera och analysera data är att kunna ge objektiv infor- Mätning av rörelser i Skicross med hjälp av kameraanalys. Foto: Martin Holmberg, Qualisys 3/2015 svensk idrottsforskning 11

Kontakt hc.holmberg@miun.se Noggrann studie av hockeyspelarens slagskott. Foto: Reimond Trost, Qualisys mation till idrottare och tränare för att stödja prestationsutveckling. Vanligtvis är det analys av korttidsdata, exempelvis video, tid eller hjärtfrekvens från ett träningstillfälle eller en tävling. Men i ökad omfattning har även analys av större datamängder börjat att användas inom elitidrott för att upptäcka olika mönster och trender. Det senare kan exempelvis användas för att analysera data insamlade över längre tid för att skapa olika prediktiva analysmodeller, exempelvis hur ett motståndarlag i fotboll kommer att spela mot det egna lagets styrkor och svagheter. Det kan även användas för olika typer av informationssystem för att sammanställa och förmedla relevant information till coacher, tränare och klubbledning. Ökade elektroniska lagringsmöjligheter som underlättar insamling och hantering av stora datamängder samt större datorkraft har dramatiskt ökat möjligheterna att genomföra mer avancerade dataanalyser med metodik som aldrig tidigare använts inom idrott. I tillägg har en annan typ av resurspersoner börjat att arbeta inom olika sfärer av elitidrott. Dessa personer har ofta en annan utbildningsbakgrund. De använder databassystem och så kallad SQL, där en gång penna och papper var normen, och analysmodeller från maskininlärning och verktyget data mining för att sortera data och hitta mönster. Detta är en spännande utveckling som öppnar upp för nya möjligheter och mer omfattande analyser av träning och tävling, belastning och återhämtning samt skadeförebyggande åtgärder. Denna typ av metodik och arbetssätt har även visat sig nyskapande för olika beslut, laguttagning, rekrytering och andra idrottsadministrativa funktioner inom exempelvis en klubb. Exempel finns från NHL-hockeyn och basketligan NBA i USA. Spännande framtid Sverige har en långvarig tradition med innovativt ingenjörskap och dagens ITnäring är snabb att utveckla nya och idéer och koncept. Detta korsbefruktat med idrottens vilja att alltid ligga i framkant och idrottsforskares strävan efter nya kunskapsvinster kommer att bidra till flera spännande framtidsmöjligheter för biomekaniker och teknologer inom sport. Sammantaget har det starka framåtskridandet inom sport- och prestationsteknologi en stor potential att leda till nya utvecklingssprång och förbättrade idrottsresultat. Det kommer även att ge ett antal positiva spin-off-effekter för motionärer och allmänt idrottsintresserade. 12 svensk idrottsforskning 3/2015

TEMA: DEN NYA TEKNOLOGIN Smarta textilier kan revolutionera idrotten Smarta textilier är textilier integrerade med någon annan teknologi. De används för mätning, komfort eller prestationsförbättring. Runt om i världen pågår utveckling, forskning och kommersialisering av nya produkter. Oändliga möjligheter öppnar sig inom idrotten. S p o r t l e x i k o n e t räknar upp 154 idrotter. Nya uppfinns varje år. I alla sina olikheter finns mycket som är gemensamt tävlandet, den fysiska aktiviteten, prestationen, organiserandet. Och det textila! Det finns ingen sport som inte bär kläder. Ofta förekommer regelverk för vilka kläder man får bära. Berömda är de så kallade hajdräkterna i simning med teknologi från fysik (strömningslära) och nanoytteknologi som integrerades i plagg för att minska flödesmotståndet och förbättra tiderna. De blev så effektiva (och dyra) att de ansågs förstöra grundtanken med idrottsutövandet och förbjöds av Internationella Simförbundet 2009. Hajdräkten är ett exempel på smart textil. Men mest typiskt är kanske ändå integrationen av elektronik för mätning i textil. Vad är smart textil? Smart textil består av två ord. Bägge kan leda tanken fel. För att börja bakifrån behöver man notera att textil är mycket mer än bara kläder. Textil är också inredningstextil. Det är gardiner och dukar och möbeltyg. I idrottssammanhang blir detta landningsbäddar för höjdhopp, beklädnad på åskådarstolar och avskärmningsdraperier för idrottshallar. Textil är dessutom det som brukar sammanfattas under samlingsbeteckningen tekniska textilier. Det är sådana textilier som man ofta inte tänker på filter, lyftband, rep, textila implantat. I idrottssammanhang blir detta skot till seglingsbåten, ledbandsimplantat för den skadade, en konstgjord gräsmatta för förlängd fotbollssäsong, segel till solingbåten. Vad är då det gemensamma mellan de tre typerna av textil kläder, inredning och tekniska textiler? Textil består alltid av fibrer (trådar) som har satts samman på något sätt. Vävning och stickning (trikå) är två sådana tekniker. Vindtygsjackan är vävd. Sportstrumporna stickade. Den andra delen i vårt ord är smart. Det är än mer komplicerat, men vi gör det enkelt. Vi definierar smarta textilier som: textilier kläder eller någon annan typ där det finns tillfört någon annan teknologi ofta elektronik. Det innebär att produkten kan göra mer än man vanligen förknippar med textilier, vilket ofta innebär mätning. En smart t-shirt är alltså en t-shirt med klassiska textila egenskaper som att kunna hålla bäraren varm, skyla, transportera svett, se snygg ut, visa vilken klubb man representerar och så vidare. Den har också förmåga att exempelvis kunna mäta puls och hjärtrytm. En synonym till mätning är monitorering. För mätning använder man sensorer. Det finns ett nästintill oändligt antal för olika saker man vill mäta. Några typer som är vanliga i samband med smarta textilier är EKG, EMG (muskelaktivitet) och EEG (elektrisk mätning av hjärnan). Andra vanliga sensorer är töjningssensorer, trycksensorer, fuktighetssensorer, termometrar, accelerometrar (för att följa rörelser till exempel i armar, ben och höft) och positionering. Nils-Krister Persson Docent Textilhögskolan Högskolan i Borås 3/2015 svensk idrottsforskning 13

Fäktning är en sport som skulle ha Bärbar teknologi nytta av smarta textilier. Med Just nu råder en vurm förwearables, det tryckkänsliga sensorer i dräkten skulle registreringen av träffar bli vill säga bärbar teknologi. Smartphones mer tillförlitlig. har funnits en tid, men nu kommer ytterligare andra tekniker, till exempel glasö- Foto: Niklas Larsson, Bildbyrån gon som har inbyggd kamera och display och klockor med många funktioner. Inom idrotten är pulsband eller aktivitetsband vanliga, till exempel sådana där man kan koppla in sin telefon och använda den som stegräknare och pulsmätare. Kläder är självklart bärbara och smarta textilier har en given roll inom bärbar teknologi. Smarta textilier blir ett fantastiskt gränssnitt inte minst mot mänskliga kroppen. Fördelen är att monitoreringen kan göras dolt och icke inverkande på rörelse. Det blir ingen extra mojäng att sätta på sig, när sensoriken redan finns i ckså tyg till sin rätt eftersom muskler plagget. Smarta liksom textilier tyg är är utbredda extra bra när och mätning behöver göras på era ställen snarare än i en punkt. Träningsbyxa med inbyggda elektroder för muskelmätning. det som ska mätas inte är punktformigt utan utbrett, EMG, EEG och EKG är alla exempel på det. Tio exempel på hur smarta textilier kan användas i idrotten Vad kan då smarta textilier göra för idrotten? Här följer några exempel. Ett urval har gjorts med avsikt att täcka in så många som möjligt av alla möjliga intressenter och för att belysa hur aktörer i den så kallade smarta textilvärlden ser på framtiden. Vad framtiden är i år räknat är medvetet vagt angivet. Är det något Fig historien X. Träningsbyxa lärt oss är att med det är inbyggda svårt att sia elektroder för muskelmätning om den. Exemplen rör sig mellan det som redan finns att köpa, det som presenteras som på gång på fackmässor, det som ännu finns i vetenskapliga labb och det som är uttryckt i visioner och i policydokument. 1. Följa sin egen träning Utövarens nytta är kanske det man närmast tänker på. Tack vare monitorering får man ett mått på sin prestation och vet hur man ligger till i träningen. Vi är redan där när det gäller pulsklockor, stegräknare och aktivitetsarmband. Nästa steg är textilifieringen att mättekniken mjukare integreras i textilen. Komforten skulle då öka. De band man sätter fast på armen för sin smartphone är fortfarande klumpiga. Generellt sett är det textila inte särskilt avancerat eller väl utnyttjat. Smarta textiler skulle förenkla användandet av sensortekniken. För till exempel EKG behövs positionering på bröstet enligt speciellt system. Ofta används geler för att få god elektriskt kontakt och kunna klistra fast elektroder. Med en smart t-shirt räcker det att dra på sig sitt träningsplagg. Måttställena hamnar rätt tack vare att man fört in kunnande inom tillskärning och konfektion och förenat det med fysiologi. Avancerad signalanalys gör att signalen fortfarande kan göras tillförlitlig även om elektriska kopplingen mot huden rör på sig som i en tröja. Att sådana elektriska mätningar kan göras i tyg öppnar upp ett spektrum av möjligheter till mätning. Nya fysiolo- re kan följa träning och tävling ränaren kan också följa träningen. Tränare och utövare får därmed ett gemensamt, objektivt, 14 svensk idrottsforskning 3/2015 ått. Inledningsvis kräver det att tränaren sätter sig in i vad alla nya mätvärden innebär i raktiskt instruktörsarbete. De allra flesta tränare torde behöva kompetensutveckla sig.

Många idrotter har inslag av bedömning hur utfördes ett skatingskär i klassiska stilen i skidtävlingen? Smarta positionsgivare kan ge objektivare mått. I fäktning vill inte och tryckkänsliga sensorer kan sättas in i fäktväste giska parametrar kan nås, såsom EMG (muskelmätning). Här kommer också tyg till sin rätt eftersom muskler liksom tyg är utbredda och mätning behöver göras på flera ställen snarare än i en punkt. 2. Tränare kan följa träning och tävling Tränaren kan också följa träningen. Tränare och utövare får därmed ett gemensamt, objektivt, mått. Inledningsvis kräver det att tränaren sätter sig in i vad alla nya mätvärden innebär i praktiskt instruktörsarbete. De allra flesta tränare torde behöva kompetensutveckla sig. Å andra sidan effektiviserar detta tränarens arbete som kan arbeta med flera idrottare samtidigt. Efterhand kan instruktörsmoment bortrationaliseras till utövaren själv att ta ansvar för. Det behövs inte längre ett mänskligt öga som ser om en rörelse utförs rätt. Sensorer kombinerat med signalbehandling och beslutssystem automatiserar detta. 3. Åskådare kan följa utövaren Publiken kan också ta del av information tack vare smarta textilier. Det blir allt mer populärt. Vasaloppet har haft erbjudandet en tid redan. För tv-bolag öppnar detta nya dimensioner och för många åskådare blir upplevelsen större. Också här finns det etiska diskussioner. Det handlar dels om fair play, dels om integritet. I takt med att sport och underhållning vuxit sig nära varandra kan det komma att krävas att stjärnor ger ifrån sig information för att få delta. Det är frågor som är värda att fundera över. Men med textil kan man ta det hela mycket längre. De är redan i dag möjligt att göra robotar som är kläder. Kan man göra en helkroppsanalys av löpare som har sensorer i alla klädesplagg, kan man också spela upp denna rörelse för en annan person. Man skulle då inledningsvis som del i datorspel med hjälp av små vibratorer och robotteknik kunna återskapa en upplevelse av stjärnans utövande. 4. Utövaren kan undvika skador Uppenbara användningsområden av textilier inbegriper att skydda bäraren för kyla och regn. Och mekaniska krafter från motståndare i till exempel fotboll eller ishockey för att undvika skador. Med smarta textilier går det även att fånga upp signaler från kroppen om att den håller på att bli överbelastad, exempelvis genom men att som mäta kan användas ursprungligen till rörelse hos för simhoppare. medicinska Accelerometerteknik utvecklat av Figur X. Accelerometerteknik Textilhögskolan vi ursprungligen och institutet utvecklat Acreo for medic muskelaktiviteten vid långvarig tillämpningar, t.ex. för Parkinsons asfaltlöpträning. Airbagssystem 7. Organisatörer kan kan följa sjukdom, deltagare men som kan användas till att följa rörelsen hos simhoppare. integreras i kläder vid störtlopp Massidrottstävlingar eller har länge varit i ökande. Säkerhets fälttävlan. Skulle man kunna göra billiga t-shirts med inbyggda EK erbjuda säkrare tävlingar. Uttorkning, dehydrering, är e Tävlingströjan kunde också innehålla elektroder som m compliance risken. När man kan integrera sensorik i kläder, dolt med bibehållen 8. Ökad prestation komfort, blir det också mycket smidigare Hajdräkter att i simning har vi redan nämnt som exempel. utföra långtidsmätningar. exempel Inte bara när aerodynamik samverkat med ytteknologi f under en fotbollsmatch eller maratonlopp utan under ett helt träningsläger. Det kan ge nya kunskaper om återhämtning och vila. Man kan utsträcka detta ännu längre. Om monitorering blir så praktiskt att den inte alls påverkar menligt i dagliga livet skulle det gå att utvidga den till uppehållsperioder och till hela säsongen, eller till flera säsonger i följd. Naturligtvis finns det 5. Kontinuerlig rehab och bättre Textiliers unika egenskaper Kan bilda tvådimensionella ytor billigt och med precision Går att framställa lätta material Kan täcka mycket stora och mycket små föremål Draperbara Mjuka Når nära den mänskliga kroppen Kan uppfattas som ett gränssnitt, en extrahud i vissa sammanhang Kan skapa distans bra exempelvis vid isolering Kan skapa poröst skikt Kan skapa tätt skikt Uttrycker estetik Uttrycker status Kanske tydligaste stället mode visas i Kan skapa hög draghållfasthet Har inbyggd periodicitet Återvinningsbara Tabellen visar exempel på egenskaper textil har som kanske andra materialklasser helt saknar. 3/2015 svensk idrottsforskning 15

etiska dimensioner om integritet som måste diskuteras. Notabelt är att redan i dag är elitidrottare av dopningsskäl mätta året runt, om än inte kontinuerligt. I framtida bandage kan trycksensorer och ph-mätare integreras för sårmonitorering och snabbare läkning. Hur patienten följer läkarordinationen efter skada, compliance, kan också följas och förbättras. 6. Objektivare mått i bedömningsidrotter Många idrotter har inslag av bedömning hur utfördes toeloopen i konståkningen eller var det ett skatingskär i klassiska stilen i skidtävlingen? Smarta textilier med accelerometrar och positionsgivare kan ge objektivare mått. I fäktning vill man säkerställa om det var träff eller inte och tryckkänsliga sensorer kan sättas in i fäktvästen. 7. Organisatörer kan följa deltagare Massidrottstävlingar har länge varit i ökande. Säkerhetstänkandet ökar också hos arrangörer. Skulle man kunna göra billiga t-shirts med inbyggda EKG skulle organisatörerna kunna erbjuda säkrare tävlingar. Uttorkning, dehydrering, är en annan riskfaktor vid dessa tävlingar. Tävlingströjan kunde också innehålla elektroder som med vätskebalansanalys kan varsla om risken. 8. Ökad prestation Hajdräkter i simning har vi redan nämnt som exempel. Fartdräkter för utförsåkning är ett annat exempel när aerodynamik samverkat med ytteknologi för att minska luftmotståndet. När smarta textilvärlden på riktigt förenar sig med robotik finns möjligheter till ökad lyftprestation, gripförmåga eller benstyrka, må vara att detta inte ryms inom befintliga sporter. 9. Organisatörer kan interagera med publiken Smarta kläder är en kanal för kommunikation. I framtiden upplever man inte bara en tävling visuellt och audiellt utan även med andra sinnen. Naturligt vid sport vore att uppleva en tävling motoriskt och muskulärt. Tyg är vår mest frekventa källa till taktila upplevelser och smarta textilier blir en arena för nya upplevelser. 10. Utrustningsleverantörer kan följa sina produkter Smarta sporttextilier lagrar information om var de befinner sig, om hur smutsiga de är, om sin nötningshistorik och om de är på väg att gå sönder. Företag kan sålunda hålla koll på sina produkter. Framtidens sportproduktleverantörer levererar kanske inte bara en produkt, utan en tjänst och byter ut hockeyskyddet när det fått en spricka. Hur ligger vi till i Sverige? I Sverige har Textilhögskolan i Borås en del av Högskolan i Borås, länge arbetat med smarta textilier inom det innovationsinitiativ som heter smart textiles. Tätt samarbete sker med de två forskningsinstituten Swerea IVF och Sveriges tekniska forskningsinstitut. Tillsammans bildas Skandinaviens och norra Europas största forskningsmiljö för framtidens avancerade textila material, produkter och processer. Stort fokus har legat på integration av sensorer i textil för medicinska tillämpningar. Eftersom detta ofta innebär mätning av fysiologiska signaler är kopplingen till sportområdet stark. Två exempel på vad vi jobbar med är; ett fotkopplat system för rörelsemonitorering som vi kallar STEPS och en ny typ av textilfibrer för tillverkning av kläder med automatisk temperaturreglering. Foten är intressant av flera anledningar. Först och främst för att fotrörelser finns med i väsentligen alla idrotter. Vidare medger foten en relativ stabilitet jämfört med exempelvis en fladdrig tröja. Ofta finns fixa strukturer i omedelbar närhet, såsom sko och sulor. Likaså finns häl och underben som har delar som rör sig relativt lite under kroppsrörelser. Detta underlättar för elektroniken. Gångmönster är repetitiva, vilket inledningsvis i våra forskningsprojekt underlättade identifieringen av mätsignaler. Vi började med en stabil sko, sen övergick vi till en lite mer flexibel sula för att nu ha utvecklat en strumpa för sensorik, alltså en utveckling med ett allt större inslag av textil. 16 svensk idrottsforskning 3/2015

man töjer den alstras elektrisk spänning. Strumpan konstrueras så att piezofib ställen vid strumpproduktionen, exempelvis häl och tå som i bilden, resten är kan man få en uppfattning om bärarens löpmönster. STEPS (smart textiles evaluation platform for socks) ska ses som ett helt system (figur 1). Grundiden är att strumpan är försedd med sensorer (röda och blå markeringar) som sänds via en kort ledningsbana integrerad i strumpan till en avläsnings- och signalförstärkningsenhet (lådan i bilden). I ett energisnålt överföringsprotokoll sänds signalen trådlöst till en smartphone. I en app vi utvecklat hanteras signalen. Både lagring (loggning) och direktpresentation är möjlig. Fantasin sätter gränserna för hur man vill presentera informationen. Kanske ska man använda färgmarkeringar om man springer biofysikaliskt fel och kanske koppla detta med en varning i form av vibration. Om signalen tyder på trötthet kanske en peppande låt går igång, och så vidare. STEPS är som sagt en plattform som kan använda många olika sensorer. Vårt mål är att göra den så lik en vanlig strumpa som möjligt. Mätsensoriken ska inte synas och därmed inte heller störa utövaren. Därför gäller det att hitta sensorer som är i fiberform och som kan integreras med vanliga textila processer, det vill säga som det går att maskinellt sticka med lika bra som vanligt bomulls- eller polyestergarn. Framtidens sportproduktleverantörer levererar kanske inte bara en produkt, utan en tjänst och byter ut hockeyskyddet när det fått en spricka. En sådan stickningsbar textilfiber som vi har utvecklat är piezoelektriskt. Det innebär att fibern är gjord av ett material som kan omvandla mekanisk energi i form av töjning, dragning eller kompression till en elektrisk spänning. Piezoelektriska material är inte helt ovanliga men få i världen klarar att göra fibrer av den. Detta gör strumpan unik. Piezofibrerna har fördelen att det i princip inte behöver drivas av någon form av yttre energi. Så fort man töjer den alstras elektrisk spänning. Strumpan konstrueras så att piezofibrerna läggs in på vissa ställen vid strumpproduktionen, exempelvis häl och tå som i figur 1, resten är vanligt garn. På så vis kan man få en uppfattning om bärarens löpmönster. Figur 1. Prototypen STEPS (smart sextiles evaluation platform for socks) med strumpa. Visar en tidig version av sändare och smartphone med app för mottagning, lagring och visning av signalen från tånedtrampet och hälisättningen. Piezoelektrisk signal (volt) Sekunder Ett annat material vi jobbar med kallas för PCM. Det står för phase changing materials. vänster Vi tänker prototypen oss STEPS en sjö på (smart vårvintern. sextiles evaluation platform for socks) med strum Figur. Till sändare Trots och smartphone att vårsolen med lyst app på för riktigt mottagning, bra under lagring och visning av signalen. Figuren till strumpan. flera Blå dagar är tånedtrampet. och snön försvunnit Röd är hälisättningen. i skogen De röda och blå kurvorna är förskjutna i runt om och på stränderna ligger isen på sjön kvar. Varför? Jo, för att det krävs mycket energi för att omvandla vattnet Ett annat från material is till att bli vi flytande. jobbar med Även kallas om både för PCM. Det står för phase changing en sjö isen på vårvintern. och vattnet är Trots noll att grader vårsolen krävs det lyst på riktigt bra under flera dagar oc skogen energi runt för om omvandlingen och på stränderna dem emellan. ligger isen på sjön kvar. Varför? Jo, för att På samma sätt fungerar andra material. för att omvandla vattnet från is till att bli flytande. Även om både isen och va Men för dem är omslagstemperaruren det energi kanske för inte omvandlingen noll utan 30, 32 dem eller emellan. 37 grader. Vax är ett sådant exempel. Vad vi På samma gjort är sätt att fungerar framställa andra en textilfiber material. som Men för dem är omslagstemperaruren 32 eller har 37 en grader. kärna av Vax vax är men ett hölje sådant av vanligt exempel. Vad vi gjort är att framställa en polymert fibermaterial. Denna bikomponentfiber stickas till funktionsplagg. När så kärna av vax men hölje av vanligt polymert fibermaterial. Denna bikomponen funktionsplagg. snöboardåkaren När så åker snöboardåkaren ner för backen iklädd åker ner för backen iklädd detta och j detta och jobbar hårt och är på väg att bli varm, går värmen åt till att smälta vaxet istället för att skapa svettning. När åkaren sedan står stilla i liftkön kommer en del av värmen tillbaka när vaxet stelnar. En tröja för jämn temperaturkomfort har åstadkommits. Smarta textilier för sport är ett område på frammarsch. Vi kan förvänta oss allt fler kommersiella produkter i en nära framtid. Tyvärr finns det fortfarande ganska få svenska kommersiella aktörer. Det finns stor plats för idrotten att intressera sig för saken. Att börja formulera önskemål om vilka produkter som är relevanta och slå sig samman med entreprenörer för att skapa aktivitet och liv på området i Sverige. Månne något för dig, kära läsare? 3/2015 svensk idrottsforskning 17