Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen
Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten Nationella riktlinjer för god tandvård Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Några publicerade riktlinjer HS Diabetes (1996, 1999, 2009) Hjärtsjukdomar (1998, 2001, 2004, 2008) Stroke (2001, 2005, 2009) Höftfraktur (2003) Venös tromboembolism (2004) Astma och KOL (2004( 2004) Missbruk och beroende (2007) Bröst -,, kolorektal - och prostatacancer (2007)
Pågående arbeten med nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdomar Demens Preliminära versioner Regionala seminarier Slutversion 2009/10 Psykosocialt omhändertagande vid Schizofreni Cancersjukdomar Lungcancer Prioriteringsfas Preliminära versioner 2010 Regionala seminarier Slutversion 2010 Metoder för f r att förebygga f sjukdom genom påverkan av livsstil Rörelseorganens sjukdomar Tandvård Prioriteringsfas 2009 Preliminära versioner Regionala seminarier Slutversion 2010/11
Vad ska riktlinjerna leda till? god vård och omsorg evidensbaserad praktik stödja öppna och systematiska beslut om resursfördelning ge underlag för beslut om vårdens organisation ge underlag för regionala och lokala vårdprogram stödja ett ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Vem riktar sig riktlinjerna till? Politiker, tjänstemän och verksamhetschefer Vård- och omsorgspersonal Patienter, brukare och närstående
Innehåll i en nationell riktlinje Rekommendationer om vad som bör eller kan göras 10-gradig skala Rekommendationer om vad som inte bör göras Rekommendationer om fortsatt forskning inte tvingande, men stark vägledning Kvalitetsindikatorer
Nationella riktlinjer olika dokument Stöd för ledning och styrning Vetenskapligt underlag Webbaserade tillstånds- och åtgärdslistor: http://www.socialstyrelsen.se/az/sakomr aden/nationella_riktlinjer/ Populärversion
Projektorganisation Projekt Styrgrupp Diabetes Stroke Rörelsorganens sjukdomar Demens Projektledning Faktagrupp Hälsoekonomisk faktagrupp Prioriteringsgrupp Kvalitetsindikatorsgrupp
Nationella riktlinjer för f r god vård v - Huvudprocess Tillsättning av projektledning Avgränsning Tillstånd/ åtgärdslistan Projekt-/ Kommunikations planering Vetenskapligt underlag Kommunikationsinsatser Prioritering Kvalitetsindikatorer preliminärversion Regionala seminarier Kommunikationsinsatser Beslutsstöd för ledning och styrning GD-beslut slutlig riktlinje Uppföljning Uppdatering
Riktlinjernas fokus Inte alla insatser... Kontroversiella områden Vägval/vattendelare Stora praxisvariationer där behovet av vägledning är som störst!
Tillstånd/ åtgärdslistans roll i riktlinjearbetet Ger en struktur för det systematiska arbetet med bedömning av det vetenskapliga och hälsoekonomiska läget Underlag för disposition av och innehåll i det vetenskapliga och hälsoekonomiska faktadokumentet Definierar de områden där vi kommer att lämna rekommendationer
Vad bör b r tas med påp tillstånd/ nd/åtgärdslistan? Listan bör spegla faserna i sjukdomsförloppet gälla typfall (vanliga patienter, klinisk verksamhet med påtaglig regelbundenhet), fokusera på frågor där det finns behov av vägledning (etiska dilemman, dyr behandling, osäkerhet, tveksam kostnads-/nyttoeffekt) behandla områden där det är angeläget med kvalitetsutveckling
Exempel påp tillstånd/ nd/åtgärder Tidig RA - symtomduration 3 år Teamrehabilitering definierat som målrelaterad strukturerad intervention med viss tidsdräkt av 2 yrkesgrupper i dagvårdsform Teamrehabilitering i slutenvårdsform Teamrehabilitering i utlandsvård i varmt klimat
Nationell modell för prioriteringar Ökad samsyn och samarbete Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård Per Carlsson, Christina Kärvinge, Mari Broqvist, Kristina Eklund, Bo Hallin, Catrine Jacobsson, Gunilla Jacobsson Ekman, Christina Källgren Peterson, Marion Lindh, Britt Nordlander, Per Rosén, Urban Sjöblom, Anna Sohlberg Rapport 2007:1 http://e.lio.se/prioriteringscentrum/
Delkomponenter vid prioriteringar Behovs och solidaritetsprincipen Hälsotillståndets svårighetsgrad *Aktuellt hälsotillstånd - symtom - funktionsförmåga - livskvalitet *Risk för - förtida död - permanent sjukdom/skada - försämrad livskvalitet Människovärdesprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Patientnytta (effekt av åtgärd) Kostnadseffektivitet E *Effekt på aktuellt sjukdomstillstånd - symtom - funktionsförmåga - livskvalitet *Effekt på risk - förtida död - permanent sjukdom/skada - försämrad livskvalitet *Risk för biverkningar och allvarliga komplikationer av åtgärden *Direkta kostnader - medicinska åtgärder - ej medicinska åtgärder *Indirekta kostnader - produktionsbortfall - andra tidskostnader (patient, anhörig m. fl.) I förhållande till. Patientnytta (effekt av åtgärd) V I D E N S
Evidensstyrka och prioriteringar