Övergripande förstudie för demonstrationsprojekt i Falkenberg rapport Linda Nilsson, Vätgas Sverige Göteborg, 2010-11-29
Bakgrund Det här är rapporten till den övergripande förstudie som gjorts för att förbereda och kartlägga intresset för ett demonstrationsprojekt av vätgasfordon och en vätgastankstation i Falkenberg kommun. Projektet har gjorts på uppdrag av Falkenberg kommun och Region Halland. Projektledare är Martina Bragelin, Region Halland. Vätgas Sverige har arbetat i projektet inom ramen för Vätgas Halland. Projektet har finansierats genom Vätgas Sveriges samverkansprojekt i Halland samt genom Bioenergicentrum, Region Halland. Projektet har huvudsakligen pågått från september till november 2010. Vätgas Sverige har haft olika typer av samverkansprojekt med Region Halland sedan 2005. Det pågående projektet Vätgas Halland syftar till att stärka samverkan, kunskap och demonstration inom vätgasområdet i Halland för att utgöra en långsiktig kraft för utveckling av ett regionalt innovationssystem för vätgasteknik och bränsleceller baserat på regional näringslivsutveckling inom området miljöteknik och hållbar energi. Dessutom ska projektet bidra till att koordinera och involvera halländska vätgasaktiviteter och aktörer i skandinaviska och europeiska samarbeten och projekt. Den 6 maj 2010 hölls ett första möte i Falkenberg för att gå igenom förutsättningarna och intresset för att titta närmare på en tankstation för vätgas i Falkenberg. Närvarade på mötet gjorde stadsbyggnadschef Inge Emanuelsson, företagsutvecklare Mattias Larsson, näringslivschef Catharina Rydberg-Lilja, alla tre från Falkenbergs kommun, Karin Malmcrona och Alexandra Ekstrand, från Region Halland samt Magnus Karlström och Linda Nilsson från Vätgas Sverige. Mötet kom överens om att gå vidare med en förstudie ör att kartlägga intresset och förutsättningarna för en tankstation och/eller bränslecellstruckar vid lämplig anläggning i kommunen. Ytterligare två inledande möten hölls där ramen för projektet diskuterades fram. Syfte Under de tre inledande mötena kom gruppen som träffades fram till att följande förutsättningar skulle vara vägledande: Förstudien ska kartlägga förutsättningarna för att etablera och driva en vätgastankstation i Falkenberg vid E6:an, norra motet. Vätgasen ska komplettera nuvarande fordonsgas vid samma lokalisering och målet är att stationen ska bli ett center för flera förnyelsebara fordonsbränslen strategiskt placerat längs E6:an. Förstudien ska ge ett förslag på om och när det är lämpligt att bygga stationen och ingången är att det skall ske någon gång mellan 2-5 år. Vidare identifierades följande frågeställningar: Möjliga användare kontaktas där målet är att någon eller några har så pass stort intresse av projektet att de kan fortsätta ingå i ett projektkonsortsium. Vilka fordon som kan vara aktuella sammanställas samt villkor beskrivas. Platsen beskrivas. De tekniska förutsättningarna för stationen samt olika möjligheter för att producera vätgasen utredas med tanke på olika bi-nyttor (möjliga buissines case ska listas). Strategiska anledningarna att etablera en vätgastankstation i Falkenberg utredas, med avseende på samarbeten, information, profilfrågor och studier. Ett övergripande syfte med den aktuella förstudien är att komma med en rekommendation för ett eventuellt steg två, där ägande och drift av stationen kommer vara centrala delar. 1
Utförande 1. Tre inledande möten hölls med representanter för kommun och region för att undersöka intresset och ta fram gemensamt syfte. (Se ovan) 2. Två informationsblad har satts samman för att presentera idén med studien samt grundläggande information om vätgas som fordonsbränsle. Ett av bladen har möjliga användare av fordon och andra partners i demonstrationsprojektet som målgrupp. Det andra infobladet vänder sig mer till tjänstemän och politiker och innehöll bland anat en utförligare information om synergierna mellan biogas och vätgas. (Se bilaga 1 och 2) 3. Den 12 resp 13 oktober hölls informationsmöten med potentiella partners i demoprojektet. Syftet var att ge tilltänkta företag ökad kunskap om möjligheterna med vätgas som fordonsbränsle samt ge en genomgång av teknik- och marknadsläget för fordon och infrastruktur. Syftet var också att informera om de tidiga planerna på demonstrationsprojekt i Falkenberg och diskutera deltagarnas inställning till projektet. 4. Alla diskussioner med de som närvarat vid mötena följdes upp med telefonsamtal för att noggrannare ringa in intresset och möjligheten att vara en partner i demonstrationsprojektet. (Se resultat) 5. En sammanställning över olika möjligheter att utforma en vätgastankstation och producera vätgasen har gjorts. En översiktlig kostnadsuppskattning med avseende på två olika scenarier med olika antal deltagare och tidpunkt för genomförande. (Se resultat) 6. I rapporten har också information om fordon sammanställts och jämförelser gjorts med andra pågående projekt i Skandinavien och Europa. Vätgas som fordonsbränsle Vätgas och bränsleceller är ett teknikområde som både kan bidra till energieffektivare fordon och betydligt minskade utsläpp. När vätgasen framställs från förnyelsebara energikällor bidrar energiprocessen inte till något nettoutsläpp av växthusgaser alls. Merparten av världens stora biltillverkare betraktar kombinationen batterier och bränsleceller som den mest lovande tekniken för att uppfylla miljökraven, utan att göra avkall på den prestanda vi är vana vid idag. Batterier tillsammans med bränsleceller ger minst lika lång räckvidd som hos en konventionell personbil och tankningen är snabb och smidig. När det gäller bränslecellsfordon och infrastruktur för vätgas som fordonsbränsle kan en första kommersiell marknad ev siktas från 2015, när några av de största biltillverkarna sagt sig kunna börja massproducera bränslecellsbilar. Runt om i världen och Europa, och även i våra grannländer, tas nu föreberedande steg inför en bredare marknadsintroduktion, med strategiarbete, demonstration, utvärdering, fortsatt kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad kring användningen av tekniken i det dagliga livet. I Skandinavien samarbetar svenska, norska och danska aktörer i Scandinavian Hydrogen Highway Partnership (SHHP) för att positionera regionen som en tidig marknad i Europa där vätgas ska finnas tillgängligt som transportbränsle. I september 2010 finns totalt sju tankstationer och 28 vätgasfordon i drift. Vätgas Sverige är med och representerar och stödjer svenska intressen i partnerskapet. Europeiska Kommissionen har pekat ut vätgas och bränsleceller som ett nyckelområde för framtida hållbara energisystem. Det så kallade Joint Technology Initiative for Fuel Cells and Hydrogen (JTI- 2
FCH) har genom medel från 7:de ramprogrammet hittills gjort tre utlysningar. Dessa syftar till att skapa storskaliga demonstrationsprojekt för att förbereda för en marknad för vätgasinfrastruktur och bränslecellsfordon. Under perioden 2008-2013 kommer 470 miljoner euro satsas inom området och europeisk industri förväntas att i samarbete med kommissionen satsa minst lika mycket. I januari 2010 utsågs SHHP tillsammans med tyska Daimler och italienska Fiat av EU-kommissionen till att bli det första storskaliga demonstratinsprojektet under JTI-HFC, ett så kallat Lighthouse project. Under projektet kommer 17 bränslecellsbilar att demonstreras under vardagslika förhållanden i Oslo. En stationär och en mobil tankstation kommer att byggas inom projektet och det kommer att arrangeras minst fem roadtours med station och bilar till olika platser i Europa. Vätgas Sverige ansvarar för kommunikationen i projektet samt för turnéerna. Den totala budgeten för projektet är ca 200 miljoner SEK, varav EU-stödet är ca 70 miljoner SEK. Projektet går under namnet H2Moves Scandinavia. Ett övergripande syfte med projektet är att ytterligare stärka den knutpunkt som Oslo utgör i Skandinavien med ytterligare en tankstation för vätgas och komplettera med ytterligare fordon. En strategi från SHHP:s sida är att låta nästa nod bli Malmö/Köpenhamn för att sedan knyta ihop dessa längs den svenska västkusten och genom Danmark, vilket knyter hela Skandinavien närmare kontinenten och Tyskland. Resultat Kartläggning av intresset för projektet Tio organisationer hade bjudits in till informationsmöte den 12 respektive 13 oktober i Falkenbergs kommunhus. Samtliga inbjudna visade intresse och representanter från sju av de tio inbjudna kunde närvara på någon av mötesdagarna. Referat från mötet med deltagarlista finns som bilaga 3. Syftet med mötena var att ge information om den möjlighet som finns i Falkenberg med ett demonstrationsprojekt inom transportområdet och kartlägga intresset hos näringslivet i Falkenberg. Varken från Vätgas Sveriges sida eller från Region Halland (som finansierar projektet Vätgas Halland) finns ett intresse av att driva igenom ett demonstrationsprojekt på en plats där intresset och viljan att vara med i projektet inte är tillräklig. Det är därför i det här läget viktigt att starta en dialog med tilltänkta partners för att försäkra sig om att utvecklingen drivs av ett pragmatiskt affärs- och användarperspektiv snarare än en överoptimistisk teknikentusiasm. Deltagarna fick en introduktion till området vätgas som fordonsbränsle där teknik- och marknadsläget togs upp kring fordon samt andra tillämpningar för vätgas. Efter detta hölls en öppen diskussion där frågor om hur vi ska lyckas med projektet, och vilka förutsättningarna bör vara i Falkenberg, lyftes upp. De flesta närvarande uttryckte att de såg positivt på projektet och visade entusiasm kring idén om en nod för vätgasfordon i Falkenberg. Många såg en möjlighet till att aktivt medverka i projektet. Dock beror detta naturligtvis på den slutliga kostnaden. Andra faktorer som påverkar vilken roll enskilda företag / organisationer kan ta i projektet, t ex genom att äga/ leasa fordon eller vara (del-) ägare och driva stationen, och som uttrycktes på mötet, är t ex timing med avseende på inköp av bilar, räckvidd på bilarna, uppbyggnad av infrastrukturen (för några var det viktigt att det går att tanka fordonet på fler ställen). För flera av aktörerna var profilfrågorna viktiga, både för de enskilda företagen och för Falkenberg som kommun. Då Falkenberg har en stark profil i miljö och energifrågor finns ett intresse 3
och god grund att bygga vidare på. I samtalen med olika aktörer har platsen som kommunikationsarenan flera gånger lyfts fram som något man ser mycket positivt på. Kommunikationsplanen är en viktig del för steg två av projektet. Att komma överens om innehåll, utformning och genomförande, med inblandade parter. Hur projektet och lokaliseringen passar olika aktörer Hypotesen är att vätgas skulle kunna tankas bredvid den befintliga fordonsgasstationen vid E6:an, norra motet, i Falkenberg kommun. Hur den tänkta lokaliseringen passade de olika aktörerna var en av de frågor som diskuterades vid möten och telefonsamtal med aktörerna. Detta summeras här nedan samt i fördjupad form i bilaga 4. Hur passar projektet respektive aktör med avseende på Aktör Lokalisering Timing Övrigt Triventus Kan passa för enstaka fordon. Ok Företaget förknippas gärna med stationen som ligger i anslutning till ny / ökad etablering. Hallandstrafiken Befintliga gasbussar för Falkenberg tätort tankar redan vid motet. Enstaka buss möjlig inom ramen för nuvarande avtal om annan buss omplaceras. Falkenberg energi Kan fungera för enstaka fordon trots att bolagets lokaler ligger i hamnen. Ok EVdrive Ej aktuella som användare. Företaget är i expansiv fas och med vätgas som räckviddsförlängare kan man nå nya kunder. Carlsberg Arla Passar ej i dagsläget. Ingen säljare är idag begränsad till Falkenberg eller västkusten. Passar ej för typen av fordon som Arla använder Upphandling gjord 2010 på gasbilar, nästa upphandling 2013. - Servera Att diskutera Att diskutera Netto Att diskutera Att diskutera SCA Att diskutera Att diskutera Falkenberg kommun Räddningstjänsten Vivab Synligheten av stationen bidrar till bra marknadsföring av kommunen. Närhet till placeringen och kan därmed hypotetiskt passa vid användning av fordon. Vid elektrolys kan företaget leverera el till stationen. Bostadsbolaget har identifierats som möjlig aktör under arbetet och kontakt behöver tas med dem. Vivab har identifierats som möjlig aktör under arbetet och kontakt behöver tas med dem. 4
Olika scenarier Ingen aktör har i detta läge förbundit sig till någonting i ett eventuellt kommande demonstrationsprojekt. Involveringen från företagen och vilket antal bilar /bussar som blir verklighet beror till hög grad på hur finansieringen löses. För att visa på hur kostnaderna varierar har vi valt att räkna på två scenarier. Scenario A är baserat på vad respektive organisation uttryckt under de uppföljande samtalen. Utgångspunkten för scenario A är att stationen och fordonen tas i bruk under 2012. Det skulle betyda en snabb process med överenskommelser med de olika aktörerna, inklusive att fråga om vem som skall äga och drifta stationen får en snabb lösning. För att kunna jämföra olika scenarier har vi valt att räkna upp antalet fordon något till ett scenario B. Årtalet för genomförande är här två år senare, 2014. Ingen av aktörerna har heller här på något sätt lovat att köpa in angivna antal fordon, utan siffrorna ska bara ses som jämförelser mot scenario A. Aktör Preliminär roll i stationen Fordon scenario A Fordon scenario B Triventus Värd 1 personbil 1-2 personbil Hallandstrafiken 1 buss 2-3 bussar Falkenberg energi Leverera el för elektrolys 1 personbil 1-2 personbil EVdrive Carlsberg Samarbetspartner för att erbjuda el-servicebilar med längre räckvidd. Antal beror på kunder (1-2 st). Samarbetspartner för att erbjuda el-servicebilar med längre räckvidd. Antal beror på kunder (3-4 st). 1-2 personbilar om infrastrukturen är mer utbyggd. Arla - - - Servera Att diskutera Att diskutera Netto Ev truckar Ev truckar SCA Att diskutera Att diskutera Falkenberg kommun Att diskutera Att diskutera (1-3 personbilar) Räddningstjänsten Tillstånd och kontroll Vivab Ev biogas för reformering Totalt 4-6 personbilar/ servicebilar + ev 1 buss 9-14 personbilar/ servicebilar + ev 2-3 bussar Förslag för frågor till nästa fas Roller i projektet bör tydliggöras. Studiebesök med aktörerna vid annat demoprojekt, Köpenhamn, eller Norge. Se närmare på rollen för EVdrive. Företaget har en möjlig roll att ta i demonstrationsprojektet som samtidigt skulle kunna bygga upp deras kompetens inom vätgas och öka företagets kundgrupp. Värdefullt om man tidigt kan komma överens med aktör som vill äga och driva stationen så att denna kan vara med i projekteringen. 5
Fordon Bränslecellsbilar har hittills tillverkats i enstaka exemplar eller i små serier. De har placerats framförallt i USA, Japan och Tyskland. Samarbetet mellan de skandinaviska länderna kring vätgas som fordonsbränsle, SHHP, har varit mycket betydelsefullt för att sätta dessa länder på kartan och locka fordonstillverkare att placera sina fordon här. Det är en stor framgång att vi redan nu har 30 vätgasfordon på vägarna, dock för närvarande bara i Norge och Danmark. Dessa fordon är av märkena Toyota Prius Hydrogen, Mazda RX8 Hydrogen, Think Hydrogen, De två första är bilar med förbränningsmotor och den sista en elbil med bränselcell och batteri. SHHP har bedömt att det under en uppbyggnadsfas varit värt att satsa på vätgasbilar med förbränningsmotor innan de mer effektiva bränslecellsfordonen finns att tillgå på marknaden. Under 2011 kommer dock ytterligare 17 bränslecellsbilar med batterier att sättas på gatorna i Oslo. Det är tio Daimler B-Class FCEVs, två Alfa Romeo Mito FCEVs och fem Think FC city cars. Det är inom ramen för det prestigefyllda EUprojektet H2Moves Scandinavia som samarbetet med Daimler och Fialt gett detta resultat. (Mer information om projektet se ovan samt www.vatgas.se). I november 2009 gjorde nio av världens största biltillverkare ett gemensamt uttalande där de klargjorde att det från deras sida finns möjighet att börja massproducera bränslecellsfordon från 2015 till konkurenskraftiga priser. De nio tillverkarna som sgt sig kunna uppfylla detta är Daimler, Honda, Renault/Nissan, Toyota, Ford, GM, Opel, Kia, Hyudai. SHHP och Vätgas Sveriges har genom goda relationer med OEM s fått signnaler om att Kia/Hyudai ser Skandinavien och Island som intressant utökning av den tidiga tyska marknaden. Företagen kan leverera enstaka bilar ganska omgående och sedan upp till ca 100 stycken 2012/2013. Vi har också fått signaler om att Toyota eventuellt kan låta sin äldre generation bilar gå i Skandinavien. Enligt källor 1 från maj 2010, är tillverkarnas bedömning att bilarna som produceras år 2012 ska kunna säljas för ca 300-350 000 SEK. När det gäller vätgasbussar med bränsleceller går det idag att beställa från både Daimler och Van Hool. Det finns även andra leverantörer av bussar i olika storleksklasser. Leveranstiden på en buss är ca ett år. Kostanden för dessa befintliga bussar är ca fyra gånger högre än en vanlig buss. Jämförelse med demonstrationsprojekt i Köpenhamn De fordon som används i pågående demonstrationsprojekt i Köpenhamn, där tankstationen invigdes i november 2009, är konverterade Thinkbilar, 6 personbilar och 2 servicebilar. Användare är Köpenhamns kommun. Citerat från faktablad om projektet i Köpenhamn: De 6 personbiler koster 750.000 kr./stk. uden afgifter, mens arbejdskøretøjerne koster 275.000 kr./stk. Københavns Kommunes brintbiler 2 kan køre 110 km/t., accelererer 0-50 km/t. på 6,5 sek. Bilerne er i første omgang udstyret med en 350 bar brinttank, som sammen med batteriet giver en rækkevidde på 195 km. I løbet af 2010 bliver bilen udstyret med en 700 1 The Independent http://www.independent.co.uk/life-style/motoring/first-hydrogen-fuelcell-vehicles-edges-closer-to-theroad-1970967.html Bloomberg.com: http://www.bloomberg.com/news/2010-05-06/toyota-targets-50-000-range-for-hydrogenpowered-sedan-planned-by-2015.html 2 Brint = vätgas 6
bar tank og brinttankstationen opgraderet til dette tryk. Det vil give en rækkevidde på 250 km. Københavns Kommunes brintbiler kan køre 110 km/t., accelererer 0-50 km/t. på 6,5 sek. Bilerne er i første omgang udstyret med en 350 bar brinttank, som sammen med batteriet giver en rækkevidde på 195 km. I løbet af 2010 bliver bilen udstyret med en 700 bar tank og brinttankstationen opgraderet til dette tryk. Det vil give en rækkevidde på 250 km. En brændselscelle rækker i dag til ca. 2.000 timers kørsel, svarende til 100.000 km, hvorefter den skal serviceres. Brændselsceller med en levetid på hele 5.000 timer eller 250.000 km er på tegnebrættet. Københavns Kommunes brintbiler er forsynet med en serviceaftale, som garanterer 5.000 driftstimer. 3 Slutsats: fordon Projektgruppen gör bedömningen att det för ett demonstrationsprojekt i Falkenberg, där tankstation och fordon tas i bruk mellan 2012 och 2014, kommer gå att få tag i ett begränsat antal bilar med bränsleceller och batterier från större märken. För att få en flotta på 5-10 bilar som tankar på stationen bör man sannolikt komplettera dessa fordon med konverterade bilar, vilket t ex kan vara Nissan cabstar i samarbete med EVdrive. Ett annat spår som kan utredas i nästa steg är hytan. Hytan är benämningen på inblandning av vätgas i fordonsgas. Är vätgasinblandningen lägre än 8 vol-% visar erfarenheten hittills att befintliga gasfordon kan köra på denna blandning utan att förändringar behöver göras på fordonet. Det går också att höja inblandningen upp till 35 vol-% men då behöver justeringar i motorn göras. Vid den lägre inblandningen skulle befintliga gasfordon kunna tanka på stationen i Falkenberg ibland och annars tanka vanlig fordonsgas vid andra stationer. På detta sätt skulle den antalet fordon som nyttjar stationen öka. Å andra sidan behövs ytterligare utrustning för att även erbjuda hytan. Vem tar merkostnaden för vätgasfordon? För att ett demonstrationsprojekt av det här slaget ska lyckas måste drivkraften framförallt komma från aktörerna själva. Partena måste vara införstådda med att det innebär en merkostnad för både fordon och tankstation. Det finns dock vinster som kan kopplas till dessa merkostnader bl a PR och profilvärde. I nästa steg behöver ett tydligare business case målas upp runt projektet. I augusti 2010 lämnades en ansökan in till sekretariatet för Interreg ÖKS med svenska, norska och danska kommuner och regioner som partners. Upplägget här var att de offentliga aktörerna visade sin intention till att medfinansiera ett projekt med inköp av vätgasfordon med 40-50 % och där medel från Interreg skulle vara med och finansiera andra delar av projektet. Intresset var mycket stort med elva partners och en sammanlagd budget på 7 miljoner Euro. Inom ramen för det sökta projektet söks pengar för att delfinansiera en buss till Malmö stad. I sista stund kan här tilläggas att ansökan har beviljats (24 november 2010). För Hallands del innebär det att regionen är välkommen att följa projektet, ta del av information och kunskap som genereras genom samverkansprojektet. 3 Faktaark 1, 2, 3, Brintbilerne i Köbenhavns kommune, Hydrogen Link, http://www.hydrogenlink.net/kobenhavn/ 7
Under 2011 kommer ett stort europeiskt bussprojekt vid namn CHIC att starta. Den europeiska organisationen HyRaMP, där region Halland är medlemmar, kommer att ansvara för kommunikationen i detta projekt. Kollektivtrafikbolaget Ruter i Oslo deltar i projektet och har beställt fem bränslecellsbussar drivna av vätgas från det belgiska företaget Van Hool. Bussarna kommer att levereras under 2011. 4 Här finns en öppning att aktörer (t ex Hallandstrafiken) kan komma med som observatör för att lära sig mer om bränslecellsbussar i verklig drift. Norge och Danmark har mer fördelaktiga skatteregler kring nollemmissionsfordon och det har möjliggjort projekt av det slag som finns idag. I de olika projekten runt om i Skandinavien finns olika lösningar på finansieringen. I flera fall har någon nationell myndighet gått in med subventioner eller bidrag för projektet. Vilka typer av projektmedel som är lämpade för Falkenbergs del är för tidigt att säga ännu. Men en kombination av lokala/regionala medel och nationella/nordiska/europeiska kommer troligen vara en förutsättning för ett projekt som startar under 2013 eller tidigare. När man fastställt en tidsplan för projektet bör man undersöka finansiering från t ex Nordiska ministerrådet, Energimyndigheten, Interreg, mm. Vätgasstation investeringskostnad Det finns flera tillverkare av vätgasstationer i världen idag. Det är t ex Air Liquide, Linde, H2 Logic, och Hydrogen Technologies. De tillverkar vätgasstationer i olika kapacitetsklasser. Det är få vätgasstationer som har konstrueras i världen än så länge, men antalet kommer radikalt ökas de närmsta åren, så för att få mer korrekta uppgifter om investeringskostnad och driftskostnad rekommenderas en dialog med leverantören i nästa fas. En uppskattning kan dock göras vad kostnadsläget är idag. Vätgasstationers investeringskostnad beror på vilken kapacitet som behövs, vilken produktionsmetod som används och krav på tankningen. De finns tre huvudsakliga metoder att få vätgas till en tankstation idag. Det är: Vätgas körs dit med växelflak. Vätgas komprimeras på tankstationen. Vätgas produceras och komprimeras på plats med en elektrolysör. El och vatten behövs som råvara. Vätgas produceras och komprimeras på stationen med en reformer. Naturgas/uppgraderad biogas behövs som råvara. Vätgasflak är troligast den kostnadseffektivaste lösningen om det är få fordon som tankar och det är möjligt att få ett bra kontrakt på växelflak. Om fler fordon tankar kan det vara värt att ta investeringskostanden för en elektrolysör eller reformer. Om det är hög beläggning på station, dvs många fordon per station, kommer kostnaden för vätgasen domineras av kostnaden för energiråvaran som t ex elektricitet eller naturgas. Elektrolysörer är en mer driftssäker teknologi än reformers i dagsläget. Inom projektet har två troliga scenarier tagits fram för hur många vätgasstationsfordon som ska användas vid stationen i Falkenberg. Kostnaderna är uppskattningar och behöver utredas i detalj längre fram. 4 Mer information på : http://www.vatgas.se/aktuellt/nyheter/183-fem-vaetgasbussar-till-oslo 8
För Scenario A uppskattas investeringskostnad för en mindre tankstation till ca 3-6 MSEK (ej vätgas tillräckligt för en buss). Den rörliga kostnaden (inkl vätgas) uppskattas till ca 0,3-0,6 MSEK/år. Den rörliga kostnaden består av ca markhyra 50 ksek/år, ca vätgaskostnad ca 200-400 ksek/år och underhåll ca 50-150 ksek/år. För Scenario B uppskattas investeringskostnaden för en större station till ca 10-20 MSEK (inkl 2-3 bussar). Den rörliga kostnaden uppskattas till ca 0,5-1,5 MSEK/år. Kostnader för underhåll kommer att öka med en större station. Vätgaskostnaden är ej inkluderad i de rörliga kostnaderna för den större stationen. Kostnader är osäkra och beror mycket på val av dimensionering. Kostnaderna för Scenario B är mer osäkra. Förslag på frågor för nästa fas: När kapacitet och dimensionering är bestämd bör kontakt tas med vätgasstationsleverantörer för att få dagsaktuella priser. Besök gärna några av leverantörer för att få bättre kontroll av leverantörer. Om elektrolysör väljs bör koppling till vindkraft utredas. Om reformer väljs bör lokalisering vara i närhet av gasledningar. Tillståndsprocess Det finns inget tydligt regelverk för tillstånd för vätgasstationer i Sverige, men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser för att få tillstånd för en vätgasstation är det möjligt att följa ungefär samma procedur som för fordonsgasstationer. En rekommendation från projektgruppen är att tidigt ha en dialog med kommun och räddningstjänst. Det finns tre säkerhetsfrågor som måste hanteras med vätgasstation som är lite annorlunda än för fordonsgasstationer. Det är val av konstruktionsmaterial för att hantera vätgassprödning, vätgas lagras vid högre tryck än fordonsgas samt att det behövs en annorlunda riskklassning. Frågor för nästa fas: Projektgruppen rekommenderar en tidig ta kontakt med räddningstjänsten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att i dialog hantera tillståndsprocessen. Information och samarbeten Stationen ska användas som en synlig och välbesökt plats för kommunikation och informationsspridning om vätgas som fordonsbränsle. Den ska bidra till att utbilda allmänheten, studenter och skolungdomar samt grupper av företag och beslutsfattare som är intresserade av att skapa liknande demonstrationsanläggningar på andra håll i Sverige. Med placeringen nära E6:an finns stora möjligheter att genom skyltning synliggöra stationen från motorvägen och med rätt kommunikation ge ett stort antal förbipasserande en positiv bild av kommunens seriösa och långsiktiga miljöarbete. 9
De tankstationer som redan har tagits i bruk i Skandinavien tar kontinuerligt emot studiebesök, även från andra länder. I Köpenhamn utnyttjas station och fordon på samma sätt och besök tas emot från bl a: - Udenlandske delegationer som er på besøg i Danmark kommer ofte forbi stationen (TV stationer, virksomheder og myndigheder) - Studerende fra universiteter bruger stationerne som cases/besøg - Indenlandske besøg fra virksomheder, medier og politikere 5 Region Halland och Falkenbergs kommun skulle med en tankstation för vätgas placera sig på en internationell karta som ett energimässigt framstegsvänligt område. Falkenberg kommer att lyftas fram i media samt i andra forum, till exempel konferenser och internationella nätverk som ett gott exempel och väcka intresse för frågorna. Det finns hos en bred allmänhet intresse för såväl fordonsteknik som miljöfrågor. Olika typer av företag och organisationer vars verksamhet inkluderar distribution har redan visat intresse för att använda vätgas som drivmedel. Genom en lokal vätgastankstation kan de erbjudas möjligheten att testa vätgas som drivmedel och lära sig hur den tekniken fungerar i praktiken. De kan bli tidiga användare av en fordonsteknik med minimal miljö- och klimatpåverkan och på så vis stärka sin miljöprofil. I regionen finns högre utbildningar och forskning inom förnybar energi, vilka också har stor nytta av att kunna testa och utvärdera teknik för alternativa drivmedel med mycket hög miljöpotential. En möjlig del i demonstrationsprojektet är att utnyttja stationens närhet till motorsportbanan i Falkenberg. I Vessingebro utanför Falkenberg finns Flädjemarks Sport som varit först i Sverige med att konvertera en tävlingsbil till vätgasdrift. För mer information om projektet H2Race se www.h2race.se. En ytterligare möjlighet är att i samarbete med Motorsportklubben erbjuda bilföretag att förlägga event till motorbanan där vätgasbilar visas upp. Frågor för nästa fas - Dialog med motorbanan om att ingå i projektet för att marknadsföra projektet mot fordonstillverkare att visa upp nya modeller av vätgasfordon. - Upprätta en kommunikationsplan för demonstrationsprojektet. Slutsats och diskussion Arbetet under höstens övergripande förstudie har framförallt riktats in på att kartlägga intresset och stämma av med aktörerna hur det tänkta demonstrationsprojektet i Falkenberg passar de olika företagens förutsättningar. Intresset från kontaktade parter har hittills varit positivt. Projektgruppen bedömer att förutsättningar finns att gå vidare med steg två i processen. I steg nr II bör aktörernas roller tydliggöras, man bör komma överens om en gemensam tidplan viket i sin tur gör det möjligt att med större precision bedöma kostnaderna. Samtliga parter bör i nästa steg antingen skriva på ett letter of intent, eller, om en snabbare tidsplan skall följas och förutsättningar finns, skriva på ett avtal. En kritisk del i steg II är att hitta en aktör som kan och vill äga och driva stationen. På grund av nuvarande projektets övergripande upplägg, att vi befunnit oss i ett mycket tidigt skede, samt att resurserna för 5 Mikael Sloth, Hydrogen Link, Danmark, e-mail 2010-11-22 10
projektet inte räckt längre, har de stora aktörerna (t ex energibolag och gasföretag) inte kontaktats. Under respektive rubrik ovan finns specifika frågor att gå vidare med för ett nästa steg. För ett förslag till målsättningar i steg två, se nedan. Inledningsvis kom styrgruppen överens om att förstudien också skulle undersöka intresset för och möjligheten att använda bränslecellstruckar på ett lager i kommunen. En möjlig aktör identifierades tidigt som Nettos lager nära norra motet vid E6:an. Netto har kontaktats och var inbjudna till de miniseminarier med information och diskussion om projektet. Tyvärr fick representanterna från Nettos förhinder och dessa har sedan bara fått informationen via e-post. Ingen avstämning med företaget har kunnat göras. Truckspåret är därför fortfarande öppet och det kan vara läge att ta kontakt igen i steg två. Förslag till mål för fas II, fördjupad förstudie 2011: Avsiktsförklaring mellan alla aktörer och driftansvarig/ägare av stationen, de första användarna samt kommunen. Avsiktsförklaring med fordonsleverantörer/konverterare för fordon som matchar användarnas behov Kommunikations- och aktivitetsplan framtagen för hur projektet/platsen/fordonen kan användas som kommunikationsarena Säkerställa att projektet bidrar till de regionala och kommunala målsättningarna för hållbarhet och tillväxt. Projektet i Falkenberg som en uttalad nod i det skandinaviska nätverket av tankstationer och demonstrationsprojekt inom SHHP. Beskriva olika alternativ till vätgasleverans till stationen med preliminär kostnadsuppskattning. Vätgasen ska om möjligt vara framställd från förnyelsebara råvaror. Upprätta plan för hantering av tillståndsfrågor Projektet skall resultera i ett beslutsunderlag för partners i projektet och Falkenberg kommun och Region Halland inför projektering, som är nästa steg. Bilagor: 1. Informationsblad om projektidé med målgrupp användare 2. Informationsblad om projektidé med målgrupp allmän 3. Referat från informationsmöten 12-13 oktober 4. Referat av diskussioner med parter för demonstrationsprojektet 11