Relevanta framtidsfrågor i sammanfattning

Relevanta framtidsfrågor i sammanfattning Utredning av Naturbruksförvaltningen 2013 Naturbrukskansliet 2013-05-10 2013-05-10 Beställare: Regionutvecklingsnämnden (RUN) och Naturbruksstyrelsen (NS) Utförare: Naturbrukskansliet

Förord Utredningen som beställts av Regionutvecklingsnämnden och Naturbruksstyrelsen har gjorts av Naturbrukskansliets medarbetare med stöd av rektorer och medarbetare på respektive skola under perioden februari-maj 2013. Arbetet har präglats av en snäv tidsram, som vid ett par tillfällen ytterligare förkortats, ett stort engagemang i organisationen och en stark vilja att tillsammans utvecklas till skarpa kompetenscentra som på olika sätt stödjer de gröna näringarnas utveckling och tillväxt. Utredningen visar en verksamhet med lång tradition och rik historia, medarbetare med ett stort engagemang för sitt arbete och med kompetens att möta elever på ett varmt och gott sätt, ett offensivt miljö- och energieffektiviseringsarbete och mycket nöjda elever som trivs och utvecklas till kompetenta unga vuxna med framtidstro. Utredningen tar dock inte sin utgångspunkt i detta, utan i relevanta framtidsfrågor och utmaningar. Utredningen visar att Naturbruksförvaltningen är en organisation som står i behov av stora interna förändringar för att på ett ändamålsenligt sätt kunna möta elevernas och den snabbt föränderliga omvärldens behov inom ramen för sina förutsättningar. Verksamheten står inför flera tuffa utmaningar i form av hård konkurrens, sjunkande elevkullar, anläggningar med stort underhållsbehov, interna modeller för hyra och regiongemensamma kostnader samt en näring i snabb förändring. Förändring i skollag ställer högre krav på lärarbehörigheten och skapar nya förutsättningar för särskolan. Samtidigt är behovet av arbetskraft i flera näringsgrenar stort och attraktiviteten hos utbildningar inom dessa grenar förhållandevis låg. Naturbruksförvaltningen behöver, för att axla uppdraget och utveckla verksamheterna till tydliga kompetenscentra för näringslivet, genomföra en strategisk omvärldsanalys med en ingående intressentanalys och inventering av de gröna näringarnas stöd-, utbildnings-, inspirations- och nätverksbehov. Utifrån detta behövs en fördjupad analys över vilka insatser som krävs av verksamheten för att tydligare kunna stimulera, stödja och driva de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Utredningen visar också att naturbruksförvaltningen har förutsättningar att öka marknadsandelarna genom en strategisk satsning på utbildningarnas/tjänstens innehåll, utförande, presentation och genomförande. Organisationen behöver utveckla: tydligt profilerade skolor, attraktiva och moderna lokaler, digital teknikutveckling i framkant, en långtgången samverkan mellan skolorna och med de gröna näringarna, en harmonisering av lednings-, administrations- och organisatoriska resurser samt införa ett processorienterat kvalitetsarbete. Naturbruksförvaltningen behöver också med stöd av regionen och näringen arbeta strategiskt på att höja naturbruksutbildningarnas och de gröna näringarnas status. Förvaltningen behöver internt samlas kring en vision och gemensamma VAD-mål för att gemensamt förbättra elevernas resultat, genomströmningshastighet och skapa en vi-känsla inom förvaltningen. Vi-känslan är central för att samverkan mellan skolorna ska fungera och för att förvaltningen ska kunna samlas kring ett varumärke/varumärken och en mer enhetlig vässad marknadsföring, webb och grafisk profil. Skövde 2013-05-10 Kristina Athlei Förvaltningschef 2

1.0 Bakgrund Inom ramen för Naturbruksförvaltningens verksamhet drivs naturbruksskolor (Dingle, Nuntorp, Strömma, Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp/Sparresäter) och Biologiska Yrkeshögskolan (BYS). På skolorna bedrivs naturbruksutbildning inom ungdomsgymnasiet, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen samt yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Skolorna ska enligt uppdraget möta de gröna näringarnas behov av kompetensförsörjning på kort och lång sikt, vara en motor när det gäller de gröna näringarnas utveckling och tillväxt samt vara ett stöd för regionens hållbara utveckling. Naturbrukskansliet stödjer naturbruksstyrelsen i sitt huvudmannaskap och ansvarar dels för samordningen av skolorna och dels för att verksamheten levererar, når målen och utvecklas i enlighet med uppdrag, lagar, avtal och de gröna näringarnas behov samt gör det inom ramarna för befintliga förutsättningar. Naturbruksförvaltningen är landets största huvudman för naturbruksutbildningar på gymnasienivå. Naturbruksförvaltningen och dess skolor står inför flera stora utmaningar i form av sjunkande elevkullar, lägre andel elever som söker sig till gymnasieskolans yrkesprogram efter gymnasiereformen 2011 (GY11) och ekonomin som en konsekvens av dessa förändringar. Med anledning av detta har regionutvecklingsnämnden (RUN) och naturbruksstyrelsen (NS) beställt en fördjupad översyn av relevanta framtidsfrågor inför budgetprocessen 2014. Detta uppdrag har som övergripande syfte att tillvarata den struktur och kompetens som finns på skolorna för att kunna växla upp dem till tydligare kunskaps- och kompetenscentrum för de gröna näringarna, motorer för näringarnas tillväxt och utveckling samt vidareutveckla arbetet med hållbar utveckling i regionen. I översynen ska verksamheten genomlysas utifrån följande perspektiv: 1. En nulägesanalys av verksamheterna i förhållande till uppdraget från RUN och i den analysen synliggöra vad som krävs för att klara hela uppdraget. 2. En utredning av förutsättningarna för att fortsätta driva verksamhet på Dingle. Skolan har brottats med ekonomiska underskott under flera år och har drabbats svårt av sjunkande elevantal och konsekvenser av GY11. 3. Utreda möjligheten att spetsa varje skola inom något eller några områden för att bli spetskompetenta och på så sätt bättre möta kompetensutvecklingsbehovet inom de gröna näringarna i regionen. 4. Utreda en sammanslagning av skolorna till tre skolor som har ett par skolanläggningar var till sitt förfogande. Inom ramen för uppdraget ska även en ökad samordning mellan skolorna beaktas. I slutet av mars var den första delen av utredningen klar i form av ett mycket omfattande arbetsmaterial. Det presenterades i form av kapitlet Sammanfattning och slutsats för naturbruksstyrelsen och RUN:s presidium. Föreliggande utredning presenterar en omarbetad och förkortad version av arbetsmaterialet. 3

2.0 Nuläge Relevanta framtidsfrågor för Naturbruksförvaltningen är ett antal utmaningar som verksamheten står inför. Dessa kan sammanfattas i: elevantal på ungdomsgymnasiet, finansiering av vuxenutbildningen, förvaltningens roll som motor för de gröna näringarnas utveckling och tillväxt, interna processer, externa processer, infrastruktur på förvaltningens anläggningar, näringslivets behov och slutligen hur verksamheten ska organiseras. En annan strategiskt viktig process som pågår är förhandlingen kring avtalet med de 49 kommunerna. En utgångspunkt i detta är vilken roll förvaltningens utbildnings- och kompetenscentra ska ha i de gröna näringarnas tillväxt och utveckling i regionen. Flera frågor behöver lösas i avtalet såsom finansieringen av: vuxenutbildningen för att möjliggöra ett mer proaktivt arbete med dessa utbildningar; naturbrukselever som söker sig till skolor utanför regionen. 3.0 Ungdomsgymnasiet Den stora utmaningen för skolorna är det sjunkande elevantalet. Gymnasiet är landets tredje mest konkurrensutsatta verksamhet. Antalet skolor med naturbruksprogrammet har ökat med 70 procent under den senaste 10-årsperioden. För att förvaltningen ska kunna erbjuda stöd för näringens utveckling och tillväxt i form av kompetenta medarbetare krävs förutsättningar att hävda skolornas attraktivitet och status gentemot konkurrerande skolor. Sökbilden till Naturbruksförvaltningens skolor varierar, vissa har ett större upptagningsområde är andra. Bilden skiljer sig ännu mer mellan inriktningar än mellan skolorna. Generellt kan sägas att Dingle och Strömma har ett lokalt rekryteringsområde, med undantag för djurvårds- och hundutgångarna som rekryterar huvudsakligen från Göteborg. Övriga skolor har ett betydligt vidare rekryteringsområde. Undersökningar visar att elevers val till naturbruksprogrammet är signifikant mer beroende av rätt profil på skolan, moderna lokaler, utbildningens status hos näringen och intrycket vid besök på skolan. Naturbrukselever baserar valet i högre grad än andra på information om skolan i fler kanaler, vad före detta elever tycker om utbildningen och det är centralt att utbildningen håller en hög kvalitet. Lokalerna behöver därför upplevas som fräscha och den tekniska nivån ska vara avancerad. Miljön ska spegla en modern, attraktiv och kvalitativ verksamhet. Skolor med en stark attraktionskraft och rekrytering från hela landet präglas i hög grad av en tydlig profil, spetskompetens och en stark näringslivssamverkan. Detta måste naturbruksförvaltningen lära av. Inte bara konkurrensen från friskolor är tuff, utan även intern konkurrens i form av kommuner inom samverkansområdet som i strid med avtalet etablerar utbildningar inom naturbrukssektorn, innebär att förvaltningen tappar marknadsandelar. Både utbildningarnas, skolornas och de gröna näringarnas status behöver höjas och möjligheten att läsa in högskolebehörigheten måste tydligare lyftas fram. 4.0 Vuxenutbildningen och rollen som motor för utveckling och tillväxt För att vässa vuxenutbildningen behöver en omfattande omvärldsanalys och behovsinventering göras för att bättre fånga upp behov på kort och lång sikt och utbilda vuxna mer strategiskt. Flera av skolorna behöver växla upp sitt arbete med vuxenutbildningen och organisationen behöver ses över och få en bättre samordning. Dessutom måste finansieringen lösas. Kommunerna har ofta svårt att prioritera förvaltningens vuxenutbildningar och många elever som söker vuxenutbildningar på skolorna får därför avslag av hemkommunen. 4

Vuxenutbildningens krav på flexibilitet i tid, rum, form och tempo innebär att skolorna behöver utveckla digitala lärformer i ökad utsträckning. En ökad digitalisering av lärprocesserna möjliggör också att enskilda elever/näringsidkare kan få tillgång till utbildning de behöver när de behöver det utan att det innebär så stora utmaningar från verksamheternas sida. De vuxenelever och studerande som läser på förvaltningens skolor är mycket nöjda och har i hög utsträckning jobb direkt efter utbildningen. När det gäller att fungera som motor för utveckling och tillväxt av de gröna näringarna har verksamheten en stor potential och goda förutsättningar att utvecklas. För att erövra rollen som mötesplats, mäklare och motor för den regionala utvecklingen och tillväxten av de gröna näringarna behöver verksamheten arbeta med omvärldsbevakning, behovsinventering och identifiering av vilka aktörer som utgör marknaden. En inventering av de gröna näringarnas stöd-, utbildnings-, inspirations- och nätverksbehov behöver göras. Utifrån detta behöver förvaltningen fördjupa analysen över vilka insatser som krävs av verksamheten för att tydligare kunna stimulera, stödja och driva de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. 5.0 Interna processer Arbete pågår med att införa en processorganisation inom förvaltningen där huvudprocessen definierats till: Lärande och motor i utveckling av de gröna näringarna. Parallellt pågår ett gemensamt visions- och målformuleringsarbete där förvaltningen formulerat den gemensamma visionen: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet Förvaltningsledningen håller tillsammans med rektorerna på att identifiera ledningsprocesser och stödprocesser för verksamheten. I syfte att möjliggöra en större samverkan mellan skolorna, elevoch lärarutbyte arbetar förvaltningen på att harmonisera organisation, ledning samt administrationerna på skolorna. De organisatoriska förutsättningarna såsom schemaläggning, digitala lärmiljöer och strategisk kompetensutveckling samordnas. Verksamheten har tagit ett strategiskt beslut om lärarbehörighet och kommer att arbeta vidare med frågan med målet att nå full behörighet. En skola kräver en viss bemanning oavsett storlek och driftanläggning och djur måste skötas oberoende av elevantal. Kombinationen av för få elever och drifttunga anläggningar gör att förvaltningen får en mycket tuff ekonomisk situation. Verksamheten arbetar på att anpassa sig efter de ekonomiska ramarna och ett omfattande omställningsarbete pågår. 6.0 Externa processer Det finns ett flertal externa processer som förvaltningen behöver koncentrera sig på framöver. Dessa kan sammanfattas i: samverkan med näringen, samverkan med andra aktörer samt marknadskommunikation och marknadsföring. En process som syftar till att skapa en gemensam struktur för strategisk samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen har inletts. Arbetet skulle kunna utvecklas i enlighet med modellen för Teknikcollege i form av ett Naturbrukscollege. En ambition finns att knyta forskningskompetens till skolorna i ökad omfattning framöver och att stärka skolornas roll som forsknings- och försöksanläggningar. En ökad samverkan med andra utbildnings- och forskningsorganisationer när det gäller byggnationer och andra investeringar kan också leda till en mer kostnadseffektiv verksamhet. Marknadsföring och marknadskommunikation behöver vässas och bli en tydlig och trovärdig spegling av förvaltningens varumärke/varumärken. 5

7.0 Infrastruktur på förvaltningens anläggningar Naturbruksförvaltningen bedriver utbildnings- och näringsstödjande verksamhet på anläggningar som är väl spridda i regionen. De fysiska förutsättningarna i form av skoljordbruk och skollokaler är goda men anläggningar och övriga lokaler är dåligt underhållna och i stort behov av renovering, i synnerhet om de ska vara attraktiva ur ett elevperspektiv och anpassade för lärande. Den externa utredare som haft i uppdrag att undersöka en optimal infrastruktur för naturbruksförvaltningens skolor, föreslår en minskning av antalet skolor till tre stycken i regionen. Det relativt låga antalet sökanden per inriktning och skola gör att ett fördjupat resonemang kring hur många skolor som är rimliga i regionen är på sin plats. Sett till nuvarande söktal finns det mycket som talar för att antalet skolor inom några år bör minskas. Samtidigt skulle skolorna, utifrån nuvarande elevantal, behöva utöka elevvolymen med 160 procent för att möta näringens årliga behov av nya medarbetare inom lantbruk och skog. Naturbruksförvaltningens marknadsandel på 1,9 procent ligger drygt en procentenhet under riksgenomsnittet för naturbruksutbildningar. Det finns därmed en stor potential att öka antalet elever, vilket också skulle ge näringen förutsättningar för utveckling och tillväxt. Detta kräver dock stora satsningar. Underhållsbehovet på skolorna är mycket stort och eftersatt sedan många år. Skolorna ger i delar ett slitet intryck. Det är av stor vikt att omedelbara åtgärder sätts in för att skolorna ska ge en bild av och fungera som ett modernt utbildningscentra. Skolmiljöerna behöver stödja lärandeprocesserna och utgöra en attraktiv miljö för ungdomar och näringsliv. Internaten har en stor betydelse ur attraktionssynpunkt. Det är därför av största vikt att de är i god kondition och i tillräckligt antal, liksom att entréer och lärandemiljöer upplevs fräscha och attraktiva. Utifrån elevernas sökbild och för att skapa en rekryteringsbas i Göteborg ser förvaltningen att det vore intressant att undersöka förutsättningarna för en stadsnära skola. 8.0 Näringslivets behov Den gröna sektorn omfattar allt från odling av växter, djurproduktion, arbete i skog och skötsel av utomhusmiljöer till vidareförädling av livsmedel, energi, vård och träning av djur, jakt och naturguidning. Näringar med stora behov av arbetskraft är: skogsnäringen som behöver skogsmaskinförare och skogsvårdare; jordbruksnäringen som behöver specialister på grund av storleksrationaliseringen, fler företagare inom entreprenadsidan samt fler entreprenörer som arbetar diversifierat med turism, småskalig livsmedelsförädling och energiproduktion; fiskerinäringen som har ett stort behov av arbetskraft både inom fisket, fiskodling och förädlingsprocesserna; hästnäringen som behöver fler hovslagare, körentreprenörer, tränare, ridlärare och unghästutbildare; trädgårdsnäringen som behöver fler trädgårdsanläggare, grönytearbetare, arbetsledare och egenföretagare i form av småskaliga livsmedelsföretagare. Förutom medarbetare inom ovan nämnda yrkeskategorier behöver ökat fokus läggas på utbildning i företagande och entreprenörskap. 9.0 Hur verksamheten ska organiseras Verksamheten behöver organiseras för att möta ovanstående behov och utmaningar. I utredningen ska fyra perspektiv belysas: 1. En nulägesanalys av verksamheterna i förhållande till uppdraget från RUN och i den analysen synliggöra vad som krävs för att klara hela uppdraget. 6

2. En utredning av förutsättningarna för att fortsätta driva verksamhet på Dingle. Skolan har brottats med ekonomiska underskott under flera år och har drabbats svårt av sjunkande elevantal och konsekvenser av GY11. 3. Utreda möjligheten att spetsa varje skola inom något eller några områden för att bli spetskompetenta och på så sätt bättre möta kompetensutvecklingsbehovet inom de gröna näringarna i regionen. 4. Utreda en sammanslagning av skolorna till tre skolor som har ett par skolanläggningar var till sitt förfogande. Nulägesanalysen (Bas) visar att det krävs en bred satsning på samtliga skolor för att driva dem vidare i den form de finns idag. Spåret medför högre kostnader än övriga och kräver förutom stora underhålls- och investeringsanslag också markant ökade driftanslag. När det gäller Dingle bedömer förvaltningen att skolan har förutsättningar att drivas vidare i och med det tuffa omställningsarbetet som pågår under våren. En spetsorganisation som väger samman näringslivets behov med elevernas sökbeteende ser ut att ge de fördelar som verksamheten behöver för att kunna utvecklas vidare med samtliga skolor kvar. En sammanslagning av skolorna till tre skolor (kluster) erbjuder få möjligheter som inte går att skapa i dagens organisation, samtidigt som kluster skulle skapa en mer komplicerad och byråkratisk organisation. Först när skolorna samverkar så nära att tre skolor i praktiken försvinner och anläggningar säljs ses tydliga vinster. En sammanställning av konsekvenserna av de olika spåren. Observera Dingle-spåret som inte tar fasta på något annat än konsekvenser för Dingle. Spår: Kostnad för underhåll (fastighet) Investeringsmedel (fastighet, utrustning, upprustning) Bas-spåret 102 mnkr 112 mnkr 20,7 mnkr Dingle Ökade årliga driftskostnader (inkl. avskrivning och hyra) -7,7 mnkr Spets 95 mnkr 71 mnkr 6,0 mnkr Kluster 95 mnkr 87 mnkr 8,6 mnkr 10.0 Sammanfattande slutsats Naturbruksförvaltningen driver idag sex gymnasieskolor (Uddetorp och Sparresäter sammanslagna) och BYS. Med dagens elevantal och tunga driftkostnader är det för många gymnasieskolor. Görs inget kommer troligen någon eller några av skolorna att självdö inom några år, vilket även gäller för klusteralternativet. Regionen står inför ett vägval: 1. Antingen dra ner på antalet skolor med målet att få några (3-4) starka skolor rustade inför framtiden. (Modellskola eller klusterspåret på några års sikt.) 2. Eller satsa på att ge skolorna de förutsättningar de behöver för att bli moderna, attraktiva och anpassade för den verksamhet som ska bedrivas i syfte att växa för att möta näringens behov. (Utgå från nuläget och spetsspåret.) Skolorna har en stor utvecklingspotential. Näringens behov överskrider vida det antal elever som utbildas idag och skolornas marknadsandel ligger under det nationella snittet. 7

Oavsett väg behöver verksamheten förändras internt för att skapa bättre förutsättningar för samarbete, samverkan och en mer effektiv organisation. Fokus behöver i högre utsträckning ligga på huvudprocessen/huvuduppdraget, dvs eleverna/kundnyttan. För detta finns en plan och arbetet är påbörjat. Skolornas driftanläggningar är primärt en resurs för elevernas lärande liksom för forsknings- och försöksverksamhet. För att alla elever ska få förutsättningar att nå målen i skollagen behöver produktionen komma i andra hand. För att naturbruksskolorna ska bli mer attraktiva för elever och för näringen behöver skolorna profileras tydligare, bli spetskompetenta inom sina områden, upplevas som moderna samt erbjuda högre kvalitet i lärandet både avseende pedagogik, metod och praktik. En offensiv samverkan med näringsliv och forskning till naturbrukscollege enligt modellen för teknikcollege utvecklas och spetsar på så sätt det arbetsplatsförlagda lärandet och kopplingen till branschen. Det kommer att höja statusen på utbildningarna och erbjuda företagen framtida arbetskraft med rätt kvaliteter i sitt kunnande. Förvaltningen systematiserar samverkan med andra aktörer inom de gröna näringarna och upplåter i än högre grad anläggningarna för olika typer av forsknings- och försöksverksamhet. Genom att eleverna får ta del av de projekt som pågår får de en inblick i de gröna näringarnas framtida utveckling och får en vana av att förhålla sig till nya rön. Skolorna utvecklas till skarpa kompetenscentra som genom att fungera som mötesplats, mäklare och motor tydligare kan stimulera, stödja och driva de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. En spetsorganisation ger större möjlighet att profilera skolorna och det blir tydligare vart satsningar ska styras. Samverkan mellan samtliga skolor ger bättre möjligheter att ta tillvara kompetenser och ger eleverna högre kvalitet i lärandet. En stark profilering, goda resultat och hög status ökar skolornas attraktivitet för eleverna och näringen. Förutsättningarna för en stadsnära skola undersöks vidare. För att klara detta behövs 95 mnkr för underhåll och moderniseringar fördelade på tre år, 71 mnkr i fastighets och utrustningsinvesteringar (att förvaltningen får behålla ackumulerat investeringsutrymme) samt 6,0 mnkr i ökade driftanslag årligen. 8