MÅLGRUPPSINVENTERING

Relevanta dokument
Målgruppsinventeringar inom barn och unga

Webbsändning om den sociala barn- och ungdomsvården. 23 aug 2017

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

1 Staffan Larsson och Karin Steive FoU Södertörns skriftserie nr 140/15

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 2010

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson

Därför behövs familjehem

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Barn utsatta för våld i Sverige

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period

Pengarna, barnen och livet

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Inget går liksom ihop i dag. Blir bollad mellan och det saknas personal överallt

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Bilaga 4: En jämförelse mellan variablerna i Webbkollen Barn och Unga och Socialstyrelsens BBIC-variabler för uppföljning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Aktualiseringar i den sociala barnavården

5 Månadsrapport september 2017 SON 2017/9 Bilaga i Ipad 16/ Information. Statistik individ- och familjeomsorgen

Barn och ungas utsatthet för våld

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning

Individuell plan enligt LSS

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

0805inkr anmälan fr mormor ang. misstanke om pappas sex. övergrepp mot V s bror

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver

Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI. En presentation av resultat och analys

Bilaga 3: Förändringar i variablerna

Barn som far illa & våld i nära relationer

BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

PM - Ärenden mellan stolarna

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

När mamma eller pappa dör

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

William. Linn. Sofie. Linus

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Lagstiftning kring samverkan

Q1 Jag som svarar på denna enkät är:

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Q1 Vem svarar på enkäten

Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde. 1 Remiss - Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48)

BoInvent1 Kartläggning april 2014

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

ÅRSRAPPORT 2014 Ungdomsuppföljning ungdomar 16-20

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Psykiatripartners i Östergötland

Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Ramar för upphandling av institutionsvård för barn och unga

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

Bilaga 1 Nyckeltal och mått

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

6. Barn vars föräldrar avlidit

Utlåtande från hälso- och sjukvården

6. Barn vars föräldrar avlidit

A) I den första kolumnen (dvs., Hände detta dig?), ange ifall du har varit med om var och en av de 29 upplevelserna genom att ringa in JA eller NEJ.

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Transkript:

Barn och Unga, Individ och familjeomsorgen 2014 2015-11-15, Beatrice Jacobsson, Sofie Stener

ENS SYFTE OCH MÅL Syftet med målgruppsinventeringen är att få en bild av de - och unga som är aktuella på socialtjänstens myndighet utifrån olika aspekter och frågeställningar. Inventeringen ska sedan användas för att utveckla och förbättra socialtjänstens skydd och stöd för och unga och deras familjer. Målet är att på en gruppnivå få en uppfattning om vilka och familjer som socialtjänsten arbetar med utifrån följande aspekter: Kön, ålder och ursprung på et Familjens situation utifrån boende, antal, om föräldrarna lever tillsammans, tidigare kontakt med socialtjänst och andra vårdkontakter Föräldrarna situation utifrån sysselsättning, ekonomi, ursprung och egna problem Barnets eventuella egna problem Handläggares bedömning av familjens situation samt familjens vilja att ta emot de insatser som socialtjänsten bedömer behövs Antal utredningar och insatser BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Beslut om målgruppsinventeringen togs av och ungas gruppchefer i samråd med enhetschef i början av 2014. Kvalitets- och verksamhetsutvecklare inom socialtjänstens sociala kvalitetsenhet, SKE i samverkan med Francesca Östberg, forskare på FoU Södertörn sammanställde en enkät utifrån kända risk- och skyddsfaktorer. Enkäten innehöll cirka 30 frågor och var på remiss hos gruppchefer inom och unga. Två handläggare testade enkäten och verksamhetsutvecklare besökte arbetsgrupperna för presentation samt möjlighet till synpunkter. Utifrån detta arbete färdigställdes enkäten under våren 2015. RESULTAT Det sammanfattande resultatet för året 2014 blev 576 unika. 173 av dessa var aktuella både i april och oktober. Nedan redovisas resultatet på respektive fråga: 1. Vilket kön har et: 57% är pojkar och 43% är flickor. 2. Vilken ålder har et: 0 2 år: 9%, 3 5 år: 13%, 6 9 år: 19%, 10 12 år: 17%, 13 15 år: 23%, 16 18 år: 19%. 3. Var är et fött: 85% av en är födda i Sverige, 3% i Europa och 11 % utanför Europa. För 6 vet vi inte. 4. Lever ets föräldrar tillsammans: 27% av en bor med båda sina föräldrar. För 71% av en lever föräldrarna åtskilda och för 12 vet vi inte. (Nationellt är siffrorna de omvända) 5. Bor ets föräldrar helt eller delvis med ny partner: Av de som har separerade föräldrar, så har de flesta en en mamma eller pappa som inte lever tillsammans med en ny partner, 67% av ens mödrar och 57% av ens fäder. För 26 % av en vet vi inte om deras fäder bor med en ny partner och för 12% av en vet vi inte om deras mödrar lever med en ny partner. 6. Hur ser ets boendesituation ut: Denna fråga fanns bara med i oktobermätningen på 405 : De flesta en 43% bor huvudsakligen hos sin mamma och 9% bor huvudsakligen med sin pappa. Drygt en fjärdedel, 28% bor med båda sina föräldrar och 10% bor växelvis (även helgumgänge inräknat). 43, 10% är placerade utanför hemmet. Målgruppsinventeringen gjordes på 0 18 år där det pågick en utredning eller en insats samt de där det pågick en vårdnadsutredning. Mottagningsgruppen och Ensamkommande deltog inte. Mätningen gjordes i april och oktober månad 2014. Ärendelistor ur socialtjänstens verksamhetssystem togs fram för de två mätmånaderna på samtliga aktuella ärenden 0 18 år för respektive handläggare, drygt ett 50-tal handläggare. Handläggarna fyllde i en enkät på varje. En del frågor är fakta som kön och ålder, andra frågor är handläggarens bedömning av et och familjen. Några frågor lades till och några frågor omformulerades från april till oktober mätmånad. Barnen är avidentifierade med en så kallad UNO-kod. Svaren har bearbetas, till exempel är dubbletter borttagna. 2

7. Boendesituation för föräldrarna: Denna fråga fanns bara med i oktobermätningen på 405 : De allra flesta, 277, 68% har mödrar med ett eget boende, kontrakt eller ägt. För 6% av en vet vi inte hur modern bor, 6% av en har mödrar som bor i andra hand och 5% har mödrar med socialt kontrakt, 18, 4%, har mödrar som är bostadslösa och 11% har samlats under annat där svaren är exempelvis skyddat boende, behandlingshem, bor hos släkting, avliden, fängelse. De allra flesta, 234, 58% har fäder med ett eget boende. För 21% av en vet vi inte hur fadern bor, 5% har fäder som bor i andra hand, 3% har fäder med socialt kontrakt, 10 har fäder som är bostadslösa och 11% har samlats under annat. Se ovan. 8. Hur många under 18 år finns det i ets familj: De flesta, 67% bor i familjer med 1 2 i åldern 0 18 år. En tredjedel av en bor i familjer med 3 4 och 13 bor i familjer med 5 eller fler. 9. Hur många gånger et flyttat: Det vanligaste svaret är vet ej, för 55% av en vet vi inte. 16% har inte flyttat alls, 17% av en har flyttat 1 2 gånger, 9% av en har flyttat 3 5 gånger och 20, 3,5 % har flyttat 6 gånger eller fler. 10.Har familjen stöd från släkt, vänner eller grannar: I de flesta fall bedömer vi att ets familj har stöd av släkt och vänner, 69%. Vi vet inte om et har stöd för 11% och vi bedömer att 20% av en har familjer som inte har stöd av släkt och vänner. 11.Moderns huvudsakliga försörjning: De flesta av en har mödrar som försörjer sig genom eget arbete, 54%, 10% har försörjningsstöd helt eller delvis, 8% är sjukskrivna och 4% har sjukersättning eller aktivitetsstöd, 8% har föräldrapenning och i 8% vet vi inte. 12.Om modern uppbär försörjningsstöd fick hon första kontakten: 7% av en har mödrar som fick det för mindre än 3 år sedan, 6% för mer än tre år sedan och 7% vet vi ej. För de flesta var inte frågan aktuell, 80%. 13.Moderns utbildning: För de flesta s mödrar, 58%, vet vi inte vad de har för utbildningsnivå, 21% har en högskoleutbildning, 11% har gymnasium el motsvarande, 5% grundskola och 4% av en har mödrar med oavslutad grundskola. 14.Var är modern född: 56% av en har mödrar som är födda i Sverige, 30% av en har mödrar födda utanför Europa och 8% i Europa. För 5% av en vet vi inte var mödrarna är födda. 15.Faderns huvudsakliga försörjning: De flesta av en har fäder som försörjer sig genom eget arbete, 56%. I många fall vet vi inte hur ets far försörjer sig, 24%, i övrigt har ens fäder sjukpenning, 4%, sjukersättning/aktivitetsersättning 4% och 5% av en har fäder som är avlidna. Knappt 2% av en har fäder som uppbär försörjningsstöd. 16.Faderns utbildning: För majoriteten av ens fäder 75%, vet vi inte vad fadern har för utbildningsnivå. 14% har högskoleutbildning, 5% gymnasium el liknande, 4% grundskola och 3% av en har fäder med oavslutad grundskola. 17.Var är fadern född: 47% av en har fäder som är födda i Sverige, 30% av en har fäder som är födda utanför Europa och 11% i Europa. För 12% av en vet vi inte var fäderna är födda. 3

18.Vilka problem bedömer du att modern har, fler alternativ kan väljas: Problem som ets mor bedöms ha Antal Procent Relations- eller vårdnadskonflikt mellan föräldrarna 232 41% Psykisk ohälsa eller sjukdom 152 27% Relationskonflikter mellan och föräldrar 134 24% Modern har inga egna problem 102 17% Våld mellan familjemedlemmar (förutom mot et) 96 17% Ekonomiska problem 80 14% Alkohol eller drogproblem 52 9% Vanvård/fysisk eller psykisk försummelse från modern 50 9% Fysisk bestraffning i uppfostrande syfte 38 7% Hot och stark kontroll inom familjen 35 6% Fysisk ohälsa/sjukdom eller fysiskt funktionshinder 34 6% Integrationsproblematik 28 5% Neuropsykiatriskt funktionshinder 27 5% Utvecklingsstörning/kognitiv funktionsnedsättning 16 3% Modern begår psykiska/fysiska övergrepp mot et 11 2% Avliden/okänd mor 10 2% Kriminalitet 5 1% Modern begår sexuella övergrepp mot et 1 0,2% Annat (exempelvis medberoende, avlastning, vet ej) 47 8% Det är 474 av en som bedöms ha mödrar med sammanlagt 1 039 problem vilket gör att mödrarna har 2,2 problem i snitt. 102 bedöms har mödrar som inte har några problem. 19.Vilka problem bedömer du att fadern har, fler alternativ kan anges: Problem som ets far bedöms ha Antal Procent Relations- eller vårdnadskonflikt mellan föräldrarna 218 39% Relationskonflikter mellan och föräldrar 96 17% Fadern har inga egna problem 96 17% Våld mellan familjemedlemmar (förutom mot et) 91 16% Alkohol och/eller drogproblem 82 15% Psykisk ohälsa eller sjukdom 61 11% Hot och stark kontroll inom familjen 50 9% Vet ej 50 9% Avliden/okänd far 45 8% Ekonomiska problem 39 7% Fysisk bestraffning i uppfostrande syfte 31 6% Fadern begår psykiska/fysiska övergrepp mot et 27 5% Vanvård/fysisk eller psykisk försummelse från fadern 26 5% Kriminalitet 23 4% Neuropsykiatriskt funktionshinder 17 3% Fysisk ohälsa/sjukdom eller fysiskt funktionshinder 14 2% Utvecklingsstörning/kognitiv funktionsnedsättning 11 2% Integrationsproblematik 10 2% Fadern begår sexuella övergrepp mot et 4 0,7% Annat (exempelvis bostadsproblem, medberoende) 17 3% Det är 480 av en som bedöms ha fäder med sammanlagt 912 problem vilket gör att de har 1,9 problem i snitt. 96 bedöms har fäder som inte har några problem. 4

20. Vilka problem bedömer du att et har: Problem som et Antal Procent bedöms ha: Inga egna problem/visar inga symptom 232 41% Psykisk sjukdom/ohälsa (diagnos, depression, självskada, ångest osv) 141 25% Bevittnat våld i hemmet 88 15% Utåtagerande beteende 78 14% Inlärningsproblem/kognitiva svårigheter 77 13% Problem med kamrater 75 13% Neuropsykiatriskt funktionshinder 57 10% Lagöverträdelser 49 9% Alkohol- och drogproblem/misstanke om 43 8% Utvecklingsstörning 29 5% Hemmasittare (stora svårigheter att gå till skolan, vistas huvudsakligen hemma under skoltid) 28 5% Fysisk ohälsa/kronisk sjukdom 24 4% Utövar våld mot andra 18 3% Annat (relationsproblem, medberoende, skolk, integrationssvårigheter mm) 41 7% 232 bedöms inte ha några egna problem. Det är 344 som bedöms ha sammanlagt 748 problem vilket gör att en har i snitt 2,2 problem. 21.Hur många avårdsutredningar har det gjorts på et? Avser ej yttranden. Denna fråga fanns bara med i oktobermätningen på 405 : På drygt 50% av en har det gjorts enbart pågående utredning, på 20% har det gjort en utredning tidigare, på 13% av en har det gjorts två utredningar, på 5% tre utredningar, på 3% 4 utredningar och på 9% av en har det gjorts sex eller flera avårdsutredningar. 22.Hur många insatser har et tidigare haft? Denna fråga fanns bara med i oktobermätningen på 405 : Öppenvård: 37% av en har aldrig haft en öppenvårdsinsats, 23% har bara haft pågående insats, 18% har haft ytterligare en insats, 10% två insatser, 5% tre insatser, 2% 4 insatser och 5% (20 ) har haft fem eller flera öppenvårdsinsatser. Dygnet-runt-placering: 81% av en har aldrig varit placerade, 6% har bara haft nuvarande placering, 8% har varit placerade en gång tidigare, 2% två gånger tidigare, 2 % tre gånger tidigare, 1% fyra gånger och 0,5% (2 ) har varit placerade 5 gånger eller fler. 23.Barnets tidigare kontakt med socialtjänsten: 36%, 205, har inte varit anmält till socialtjänsten tidigare, 14% av en har varit anmälda tidigare, 21% har varit utredda tidigare och 24% av en har beviljats insats tidigare. För 6% av en vet inte handläggaren. 24.Under hur lång tid har FAMILJEN varit känd på Barn- och ungdomsenheten i Nacka kommun: Mellan 0 4 månader: 26%, 5 12 månader: 19%, 1 3 år 32%, 4 8 år: 13% (76 ) och 8 år eller mera 11% (61 ). 5

25. FAMILJENS andra kontakter med socialtjänsten: Flera alternativ kan anges. Barn vars familj har/har haft kontakter inom socialtjänst Antal Procent Barn och Unga i Nacka kommun 276 49% Ingen tidigare kontakt 167 29% Försörjningsstöd 110 19% Utredning Vuxen 85 15% Familjerätten 64 11% Tidigare kontakt med socialtjänst i annan kommun 47 8% LSS 35 6% SPT socialpsykiatrin 11 2% Annat (vet ej, VSS) 9 2% 409 av en har familjer som har haft sammanlagt 637 kontakter. 26. FAMILJENS vårdkontakter utöver socialtjänsten: Fler alternativ kan anges. Barn vars familj har andra vårdkontakter Antal Procent Barnpsykiatrin 183 33% Vuxenpsykiatrin 128 23% Inga andra kända vårdkontakter 98 18% Särskilt skolstöd för et 82 15% Specialistvård inom landstinget 70 13% Beroendevård (behandlingshem eller öppenvård) 69 12% Habilitering 39 7% Rehabiliteringen 13 2% Annat (kriminalvård, frivilligorg, öppenvård) 16 3% Vet ej 89 16% 27. Hur allvarlig är familjens situation utifrån din bedömning: Bedömning av allvarlighetsgrad Antal Procent Familjen har inget behov av insatser 98 17% Familjen och/eller et är i behov av öppna, kortvariga insatser 271 47% Familjen och/eller et är i behov av insatser av mer omfattande och ingripande karaktär 171 29,7% Föräldrarna har flera mångåriga problem/ behov av insatser hos de flesta familjemedlemmarna, familjen är känd i flera vårdinrättningar och i generationer 36 6,3% 28. Vill familjen ta emot de insatser vi bedömer att de har behov av? Denna fråga fanns bara med i oktobermätningen på 405 : Familjen behöver Ja Nej Vet ej inga insatser Barnet 16% 49 % 11% 24% Modern 16% 60% 13% 11% Fadern 16% 37% 14% 33% 389 av en har familjer som har sammanlagt 600 andra kända vårdkontakter. 6

7

ÖPPENHET OCH MÅNGFALD VI HAR FÖRTROENDE OCH RESPEKT FÖR MÄNNISKORS KUNSKAP OCH EGNA FÖRMÅGA SAMT FÖR DERAS VILJA ATT TA ANSVAR