Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

Relevanta dokument
Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

Industriell reglerteknik: Föreläsning 4

Industriell reglerteknik: Föreläsning 2

Industriell reglerteknik: Föreläsning 12

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Industriell reglerteknik: Föreläsning 1

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

Styr- och informationssystem

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

En översikt av Kap 7. Tillbakablick, återkoppling Informationsteknologi Reglering av vätskenivån i en tank. Framkoppling. Informationsteknologi

Systemteknik/Processreglering F2

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

Kort introduktion till Reglerteknik I

Kort introduktion till Reglerteknik I

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Industriell reglerteknik: Föreläsning 1

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Utbildning i reglerteknik. Ett samarbete inom ProcessIT mellan LTU och Optimation

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

TSRT09 Reglerteori. Reglerteknik. Vilka är systemen som man styr? Vilka är systemen som man styr? Föreläsning 1: Inledning, reglerproblemet

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

2. Reglertekniska grunder

Informationsteknologi

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

F13: Regulatorstrukturer och implementering

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 2: Laplacetransformen

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

EL1000/1120 Reglerteknik AK

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

PID-regulatorn. Föreläsning 9. Frekvenstolkning av PID-regulatorn. PID-regulatorns Bodediagram

Föreläsning 11. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 8 oktober Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Kompletterande anteckningar för Mät- & Reglerteknik 1

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

Reglerteori. Föreläsning 5. Torkel Glad

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

A

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Föreläsning 11 Reglerteknik AK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Signaler och reglersystem Kapitel 1-4. Föreläsning 1, Inledning Reglerteknik

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT62 Modellbygge & Simulering

Kaskadreglering. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 10. Kaskadreglering blockschema. Framkoppling. Exempel: reglering av värmeväxlare

Laplacetransform, poler och nollställen

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Föreläsning 8, Introduktion till tidsdiskret reglering, Z-transfomer, Överföringsfunktioner

Praktisk ProcessAutomation. Göran Malmberg Kim Nyborg

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 1

Formalia. Reglerteknik, TSRT12. Föreläsning 1. Första föreläsningen. Vad är reglerteknik?

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 10. Fasplan. Olika typer av jämviktspunkter. Samband linjärt olinjärt: nära jämviktspunkt

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

Industriella styrsystem

Reglerteknik AK, FRTF05

Industriella styrsystem, TSIU04. Föreläsning 1

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 1!

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

2. Reglertekniska grunder

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Carl-Fredrik Lindberg, ABB Corporate Research. Automation Scandinavia, Trådlös kommunikation i industrin - ett PiiA-projekt

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Transkript:

Föreläsningar 1 / 15 Industriell reglerteknik: Föreläsning 6 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet 1 Sekvensstyrning: Funktionsdiagram, Grafcet. 2 Grundläggande reglerteori i diskret tid. 3 Modellering. Design av regulatorer. 4 Framkoppling från referenssignal. PID-regulatorn. 5 PID-regulatorn. Implementering av regulatorer. 6 Regulatorer i drift. Olinjära regulatorer. 7 Regulatorstrukturer. 8 Regulatorstrukturer. MPC: Grundprincip, problemformulering. 9 MPC: Problemformulering, referensföljning, I-verkan. 10 Gästföreläsning. 11 MPC: Stabilitet. 12 MPC: Tolkningar. Sammanfattning. 2 / 15 Prestandamått 3 / 15 Ett typiskt system i processindustrin kan innehålla flera tusen enskilda reglerloopar. Regulatorer i drift Behov av ett automatiskt verktyg för att mäta och övervaka reglerlooparnas prestanda. Prestandaövervakningen måste ske under drift och får inte orsaka störningar i produktionen. Prestandamåttet måste baseras på signaler som är mätta under drift utan speciell extern excitation (t.ex. kan steg i referenssignalerna vara ovanliga).

Varför dålig trimning? 4 / 15 Harris index 5 / 15 Ett naturligt mått på en regulators prestanda: Det finns olika skäl till varför regulatorer kan vara dåligt inställda: De har aldrig ställts in ordentligt. Systemets egenskaper har förändrats (nytt driftfall, förändrade störningar, etc.) Slitage i ställdon kan orsaka sämre reglering. V N = 1 N N e(kt S ) 2 k=1 (e(kt S ) = r(kt S ) y(kt S ) är reglerfelet) Problem: Vad ska man jämföra med? (När är V N tillräckligt liten?) Ett hjälpmedel: Harris index Harris index... 6 / 15 Observationer 7 / 15 Princip: Mät y(kt S ) vid konstant referenssignal. Beräkna ˆσ min 2, antingen genom att skatta N(q) i en (tidsserie-)modell y(kt S ) = N(q)v(kT S ) och sedan dela upp den i M(q) och L(q) eller genom att skatta en (d + 1)-stegsprediktor för y(kt S ) och beräkna residualernas varians. Beräkna variansskattningen ˆσ y 2 för y(kt S ) och en (skattning av) Harris index som Î H = ˆσ2 y. ˆσ 2 min Man behöver bara mäta utsignalen y. Tidsfördröjningen är den enda systemegenskap som man behöver känna till. Normaliserar utsignalvariansen med vad som är möjligt att uppnå. (Bättre än att bara titta på variansen hos y.) Men: Kan ge ett för pessimistiskt mått eftersom man kanske inte kan eller vill ha en optimal regulator (med I H = 1). (Alt: Använd modifierat Harris index istället.) Tidsfördröjningen kan behöva skattas (och är ibland variabel).

Friktion 8 / 15 Självsvängningar i reglersystem 9 / 15 Friktion i mekaniska ställdon kan orsaka självsvängningar i reglersystem. streckad linje: u heldragen linje: y 0.6 0.4 0.2 0 0.2 0.4 0.6 Automatisk detektion av självsvängningar kan ske med: Spektralanalys IAE-baserat index. IAE=Integrated Absolute Error: IAE i = ti+1 t i (t i och t i+1 är tider för nollgenomgångar) Stattins index e(t) dt 20 25 30 35 40 45 50 10 / 15 Olinjäriteter 11 / 15 Olinjära regulatorer I många tillämpningar kan man reglera olinjära system med linjära regulatorer eftersom man med regleringen ser till att befinna sig i ett begränsat arbetsområde i vilket de olinjära effekterna är små. Ibland är dock arbetsområdet så stort att systemets olinjäriteter inte kan försummas. Det finns också fall där man vill byta mellan olika regulatorer för att få olika beteenden i olika delar av arbetsområdet. Behov av olinjära regulatorer...

Regulatorer med väljare 12 / 15 Verbalt definierade reglerstrategier 13 / 15 Exempel: Nivåreglering 0.95y max Σ P + u 1 u min r u 2 Σ PI + Tank y Processoperatörer har ofta mycket kunskap om hur ett system ska regleras. Denna kunskap är ofta verbalt formulerad. Inte uppenbart hur den kan översättas till en algoritm för automatisk reglering. Exempel: Temperaturreglering Vad blir f i u(t) = f(y(t))? Om temperaturen är låg ska effekten vara hög. En översättningsmetod: Diffusa mängder och fuzzy control Fuzzy control 14 / 15 Sammanfattning 15 / 15 1. Bestäm in- och utsignaler. 2. Definiera diffusa mängder för varje signal. (Till skillnad från vanliga mängder kan ett tal vara del av en diffus mängd lite grann.) Ex: Definiera vad som är en låg temperatur (y) och vad som är en hög effekt (u). 3. Definiera matematiska regler som svarar mot implikationer (styrstrategier). Resultat: Nya y-beroende diffusa mängder. Ex: Ge effekten (u) egenskapen hög viktat med till vilken grad temperaturen (y) har egenskapen låg. 4. Under drift: Mät y, väg samman de olika reglerna och beräkna ett numeriskt värde på styrsignalen. Regulatorer i drift: Harris index: En jämförelse med en optimal regulator som bara kräver kunskap om systemets tidsfördröjning. Flera index för detektion av självsvängningar. Olinjära reglerstrategier: Reglering med väljare Parameterstyrning (Fuzzy control)

www.liu.se