Viktning och resultattabeller, delmål 3

Relevanta dokument
Kollektivtrafikens användbarhet för personer med funktionsnedsättning - mätningar Rapport 2016:8

Kollektivtrafikens användbarhet för personer med funktionsnedsättning. och viktning PM 2016:8

Redovisning av delmålen i En strategi för genomförandet av funktionshinderspolititiken , rapportering 2014.

3j SJÖFARTSVERKET J

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013

Redovisning av uppföljning av delmål inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , rapportering 2014

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Funktionshinder i kollektivtrafik

Regionala systemanalyser

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

Upphandling Enkät om hinder i kollektivtrafik 2018

Så reser vi baserat på socioekonomi resmönster för 37 grupper PM 2018:9

Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Regeringsbeslut S2011/8810/FST

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Rapportering 2016 samt slutlig resultatredovisning

Resvaneundersökning 2017

Redovisning av uppföljning av delmål inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , rapportering 2015

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

SiCFARTSVERKET

Redovisning av regeringsuppdrag kring nytt etappmål för gång-, cykel- och kollektivtrafik (GCK) Tom Petersen. Cykelkonferensen i Helsingborg 2019

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser

Hur mycket kollektivtrafik finns det?

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Modell för kontinuerlig uppföljning av kollektivtrafikens användbarhet för personer med funktionsnedsättning PM 2013:5

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Regional attityd- och resvaneundersökning

Kundundersökning mars Operatör: SJ AB Trafikslag: Tåg Sträcka: T30/40 Göteborg-Luleå

Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T83 Linköping-Västervik

Funktionsnedsättning och Tillgänglighet

Tillgänglighet sida 1

Funktionsnedsatta och kollektivtrafik

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

frågor om höghastighetståg

Resandeutveckling kvartal

Kundundersökning mars Operatör: Dalatrafik Trafikslag: Buss Sträcka: B121 Borlänge-Sälen

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T84 Linköping-Kalmar

Kerstin Åklundh Infrastrukturstrateg Region Skåne MEDBORGARDIALOG I KÄVLINGE

Bilaga Datum

Kundundersökning mars Operatör: Norrtåg Trafikslag: Tåg Sträcka: T35 Umeå-Sundsvall

Kundundersökning mars Operatör: Amapola flyg AB Trafikslag: Flyg Sträcka: Arlanda- Lycksele/Vilhelmina

TNSL10 Trafikinfrastruktur och planering

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Kundundersökning mars Operatör: Flexflight ASP Trafikslag: Flyg Sträcka: Arlanda- Hagfors/Torsby

Vad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning?

Effekter av incitament i svenska busskontrakt (preliminära resultat)

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Regional linjetrafik 2018

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Kollektivtrafikens användbarhet för personer med funktionsnedsättning. mätmetodik PM 2016:7

Kundundersökning juli Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: DG-N Nynäshamn-Visby

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Kundundersökning mars Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Så här reser du sjukresa i Skåne

Varför syns vi inte i statisken?

Trafikverket och spårväg

RVU Sverige utskicksmaterial

Riktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun

Kollektivtrafikens utveckling en analys av den nationella statistiken. Rapport 2015:15

Barns och ungdomars resvanor

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken

RVU Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

Trafiken i Stockholms län 2007

Kundundersökning mars Operatör: Merresor Trafikslag: Tåg Sträcka: Nässjö - Halmstad

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Kundundersökning mars Operatör: GRANBERGS BUSS Trafikslag: Buss Sträcka: LULEÅ - KIRUNA

Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS

Kundundersökning mars Trafikslag: Linköping - Västervik

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

Kundundersökning mars Operatör: NextJet Trafikslag: Flyg Sträcka: Sveg - Arlanda

Kundundersökning mars Trafikslag: Luleå - Riksgränsen

Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken

Kundundersökning juli Operatör: DESTINATION GOTLAND Trafikslag: Färja Sträcka: VISBY-NYNÄSHAMN

Transport Fakta i korthet

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

HSO:s program för trafik

A Allmänna uppgifter... 5

Redovisning av delmålen i En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken rapportering 2015

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet

Rapport om den allmänna trafikplikten för kollektivtrafiken i Stockholms län 2017

Regionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson

Kollektivtrafiken i Örebro län

Registerdata för integration

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Reviderad Kollektivtrafikstrategi 2050 efter remiss Redovisning 3 maj 2017

Kundundersökning mars Operatör:

Transkript:

Underbilaga 2 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 11--6 S11/88/FST (delvis) Viktning och resultattabeller, delmål 3 Viktning Funktionsnedsättningarna viktas efter hur vanligt förekommande de är i befolkningen 16 84 år, enligt olika statistiska undersökningar och bedömningar från forskare och intresseorganisationer (Tabell 1). Tabell 1 Prevalens och vikter för funktionsnedsättningar/diagnoser. Hörsel Astma/ allergi Mag/ tarm Rörelsef örmåga Syn Utvecklin gsstörning Ångest / oro Dyslexi ADHD prevalens (16-84 år), procent vikt (S=1,) 13 5 23 17 5 2 5 5 3,167,64,295,218,64,26,64,64,38 Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV), SCB (ULF/SILC), RVU Sverige 11-13, Arbetsförmedlingen Vad gäller de olika Resmomenten så viktas de mot varandra dels i förhållande till varandra och hur vanliga de är i de olika orterna, dels till hur många variabler som de mäts med. Som framgår av Tabell 2 är byten betydligt vanligare i storstadslänen än i landsorten, vilket även påverkar antalet på- och avstigningar per sammanhängande resa. Om intresseorganisationen angett fler variabler för ett visst resmoment än för andra, uttrycker detta att just det resmomentet är mer kritiskt för att kunna genomföra en resa än de andra, för samma typ av funktionsnedsättning. Detta blir således ett naturligt sätt att vikta resmomenten för den funktionshindergruppen (och för alla funktionshindergrupper tillsammans). Däremot tas ingen hänsyn till hur viktig en enskild mätvariabel är i förhållande till någon annan för genomförande av resan. Man skulle exempelvis kunna tänka sig att alla variabler som mäts inte är helt nödvändiga för genomförande av en resa, utan att de snarare utgör komplement till varandra, på så sätt att ju fler som är uppfyllda desto lättare blir det att genomföra resan. Antagligen är variablerna i realiteten mer eller mindre väsentliga, men detta varierar även från individ till individ, så vi

Datum Dnr/Beteckning 2 (8) antar här helt enkelt att alla variabler är lika väsentliga och att de har valts ut med det i åtanke av intresseorganisationerna. Antalet variabler som mäts per resmoment beror alltså på Funktionsnedsättning. Vissa kombinationer av resmoment och funktionsnedsättningar mäts inte, inte heller vissa kombinationer av orter och trafikslag. I sådana fall ingår enbart de kombinationer i viktningen där det finns observationer. Till exempel, för kategorin Astma/allergi ingår bara variabler i resmomenten Planering av resa samt Byte, och då får de två resmomenten all vikt. På liknande sätt får färdsättet Buss all vikt i Ort 1 och Ort 2, eftersom tåg inte mäts där. De kombinationer av Resmoment och Funktionsnedsättning eller av Ort och Färdsätt som mäts, viktas alltid på sådant sätt att vikterna summerar till 1 (normalisering). Tabell 2 Vikter för resmoment relativt en delresa i olika orter. Vikterna normaliseras till att summera till 1 i beräkningarna. län Planerin g av resa Köp av biljet t Hållplat s Ombordstigni ng Ombor d Byt e Avstignin g Stockhol m V Götaland 2,7 3,27 2,27 1 1,27 2,27 2,7 3 2 1 1 2 Skåne 1,5,7 3 2 1 1 2 Ort 1 1,1 2,7 1,7 1,7 1,7 Ort 2 1,1 2,7 1,7 1,7 1,7 Källa: Lokal och regional kollektivtrafik 13, RVU Sverige 11-13 (delresor), uppgifter från några RKM samt egna beräkningar och antaganden. För att ta hänsyn till geografiska skillnader i resbeteende görs viktning av färdsätt och län enligt den nationella resvaneundersökningen (Tabell 3).

Datum Dnr/Beteckning 3 (8) Tabell 3 Vikter för resvanor per regionala trafikslag och region/ort. De gröna cellerna är de kombinationer där det görs observationer. Mörkgrön cell mättes inte 14. Ort 1 och Ort 2 får representera allt resande utanför storstadslänen, därav de relativt höga vikterna för buss. T-bana Spårväg Färja Pendel-/ regionaltåg Buss Summa Stockholm,7,8,69,1,444 Göteborg,61,3,16,8,188 Malmö,23,72,95 Ort 1,89,89 Ort 2,182,182 Summa,7,69,3,8,612 1 Källa: RVU Sverige 11-13 (delresor) Observationerna för långväga resor är särskilt få, speciellt för flyg och färja. Vi väger därför ihop dessa till ett gemensamt index för långväga resande, med hjälp av vikterna i Tabell 4. Tabell 4 Vikter för långväga trafikslag. Flyg Färja Tåg Buss Vikt (S=1,),2,18,618,161 Källa: RVU Sverige 11-13 (långväga resor) För att väga ihop totala regionala och långväga resor används vikterna i Tabell 5.

Datum Dnr/Beteckning 4 (8) Tabell 5 Vikter mellan regionala och långväga resor. Regionala resor Långväga resor Vikt (S=1,),988,12 Källa: RVU Sverige 11-13 (delresor på mätdagen samt långväga resor) Som nämnts ovan är huvudsyftet med indexmodellen att följa utvecklingen över tid. Även jämförelser mellan olika delindex är möjliga, men de blir då mer osäkra på grund av färre observationer. Även för dessa jämförelser behöver förstås den statistiska osäkerheten beräknas. Resultat, mätning av kollektivtrafikens användbarhet för personer med funktionsnedsättning 9 8 7 54 46 73 4 Totalt regionalt 13 14 Totalt långväga Figur 1 Användbarhet i totalt regionalt resande jämfört med långväga resor. Förändringar är inte statistiskt säkerställda.

Datum Dnr/Beteckning 5 (8) 8 7 4 66 65 66 68 61 49 42 53 38 39 t-bana pendeltåg spårväg färja buss 13 14 Figur 2 Användbarhet per trafikslag i regionalt resande. Förändringar är inte statistiskt säkerställda. 9 8 7 4 75 67 68 71 66 54 49 48 74 68 45 41 28 22 13 14 Figur 3 Användbarhet i olika moment av regionala resor. Förändringar är inte statistiskt säkerställda.

Datum Dnr/Beteckning 6 (8) 9 8 7 4 55 45 43 32 62 64 58 51 55 53 47 48 62 54 13 14 Figur 4 Användbarhet i regional trafik för olika grupper av funktionsnedsättningar. Förändringar är inte statistiskt säkerställda.

Underbilaga 2 7 (8) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 11--6 S11/88/FST (delvis) 9 8 7 4 64 59 57 41 52 55 35 43 24 Stockholm Göteborg Malmö Ort 1 Ort2 13 14 Figur 5 Användbarhet per region. Ort 1 representerar en mindre stad i landsbygd och Ort 2 en medelstor stad. Förändringar är inte statistiskt säkerställda.

Datum Dnr/Beteckning 8 (8) 9 8 7 4 24 53 43 37 86 79 68 66 54 53 8182 8 64 9395 8182 13 14 Figur 6 Användbarhet i långväga trafik för olika grupper av funktionsnedsättningar. Förändringar är inte statistiskt säkerställda.