Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 27 oktober 2016

Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 27 oktober 2016

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd jesper.kyrk@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2016-09-23 SN 16/0160 Socialnämnden Ansökan om föreningsbidrag från Brottsofferjouren Stockholm- Gotland/Verksamhetsområde Norrort Förslag till beslut Socialnämnden beviljar 75 000 kronor i föreningsbidrag för Brottsofferjouren Stockholm-Gotland/Verksamhetsområde Norrort för perioden 1 november 2016 till och med 31 oktober 2017. Sammanfattning Brottsofferjouren Stockholm-Gotland/Verksamhetsområde Norrort, tidigare Norrorts Brottsofferjour (BOJ), ansöker om föreningsbidrag med 75 000 kr kronor för år 2016. Under 2015 slogs Norrorts brottsofferjour samman med Stockholm-Gotlands brottsofferjour, vilket enligt deras egen utsago lett till synergieffekter vad gäller utförande men också gällande ekonomin. Brottsofferjouren har till uppgift att hjälpa och stödja brottsdrabbade. Brottsofferjouren arbetar ideellt med hjälp av frivilliga stödpersoner och bedriver också vittnesstödsverksamhet vid Attunda tingsrätt. I socialtjänstlagen är det reglerat att socialtjänsten ska ge stöd till brottsoffer. Brottsofferjouren Stockholm-Gotland/Verksamhetsområde Norrort kompletterar socialtjänstens verksamhet med brottsoffer som är över 18 år och föreslås beviljas 75 000 kr i föreningsbidrag för perioden 1 november 2016 till och med 31 oktober 2017. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 23 september 2016 Ärendet Brottsofferjouren Stockholm-Gotland/Verksamhetsområde Norrort ansöker om föreningsbidrag med 75 000 kronor för 2016. Brottsofferjouren har till uppgift att hjälpa och stödja brottsdrabbade. Brottsofferjouren är verksamt inom Stockholms innerstad, Lidingö, Gotland, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands Bro och Upplands Väsby. Förutom vanligt styrelsearbete är föreningens verksamhet uppdelad i stödpersoner samt vittnesstöd. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) 2016-09-23 I sitt äskande för 2016 anför Brottsofferjouren att om kommunens positiva besked kommer senare under året löper deras handläggning vidare under nästkommande år i motsvarande antal månader. Detta för att bidraget ska finansiera en 12-månaders period. Under 2015 har BOJ genomfört en större organisationsförändring i syfte att öka föreningens effektivitet. Framförallt har tidigare Norrorts brottsofferjour samanslagits med brottsofferjouren Stockholm-Gotland vilket föreningen uppger lett till synergieffekter både vad gäller utförandet och ekonomin. Enligt kalkylen som utgick från tidigare organisering, hade föreningen räknat fram ett äskande om 98 812 kr för 2016. I och med omorganiseringen och de uppgivna synergieffekterna räknades ett lägre äskande fram. Sedan tidigare har antalet samordnarfunktioner ökat i antal. Föreningens styrelse har aktivt arbetat med att öka verksamhetens intäkter, bland annat genom kommunbesök. Under våren 2016 avgick förre ordföranden och en ny ordförande tog över. Ärendemängden från Upplands-Bro kommun var 85 stycken under 2015, vilket är en minskning jämfört med de senaste åren. År 2012 rapporterade BOJ att de hanterade 301 ärenden från Upplands-Bro. Fram till oktober månad 2014, då BOJ slutade stödja brottsoffer från kommunen hade de stöttat i 87 ärenden. Räknat med en rak trend över resterande 3 månader skulle totalt antalet ärenden 2014 prognosticerat varit 116 stycken. Det ekonomiska stödet till verksamheten från Upplands-Bro låg fram till 2011 på 10 000 kr per år. 2012 ökades stödet till 30 000 kr. År 2013 ökades det till 40 000 kr och för 2014 beviljades de 55 000 kr. För 2015 beviljades föreningen 68 000 kr i föreningsbidrag, dock med förbehållet att mottagande av beviljade medel implicit skulle innebära att föreningen skulle stödja brottsoffer från kommunen under hela kalenderåret. I och med detta förbehåll valde BOJ att inte ta emot beviljade medel. Norrorts brottsofferjour kompletterar socialtjänstens verksamhet. Då brottsofferstöd till barn och ungdomar tillgodoses av kommunens egna verksamheter eller i samverkan med grannkommuner, samt det faktum att antalet ärenden från Upplands-Bro minskat, anser socialkontoret det som rimligt att BOJ erhåller föreningsbidrag med 75 000 kr för perioden 1 november 2016 till och med 31 oktober 2017. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa.

Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) 2016-09-23 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetstöd Bilagor 1. Bilaga 1 Verksamhetsberättelse 2015 2. Bilaga 2 Verksamhetsplan för 2016 3. Bilaga 3 Brottsofferjouren Stockholm-Gotland budget 2016 4. Bilaga 4 Konstituerande styrelseprotokoll 5. Bilaga 5 Årsmötesprotokoll verksamhetsår 2015 6. Bilaga 6 Sammanställning ansökan om föreningsbidrag 2016 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

2016-03-04 VERKSAMHETSPLAN FÖR 2016 Brottsofferjouren Stockholm-Gotland och dess verksamhetsområden skall under verksamhetsåret 2016 fokusera sig på följande områden. Samarbete/samverkan/sammanslagning med annan jour: - Styrelsen skall enligt riksförbundets verksamhetsplan (2013-2017), fortsätta att vara öppen för samverkan och samgående med övriga jourer i Stockholms län, för att på så sätt kunna uppnå och tillika vidareutveckla gemensamma synergieffekter. Kommuner och Sponsorer: - Styrelsen skall verka för att öka förståelsen hos befintliga och presumtiva bidragsgivande parter, utifrån de förutsättningar som ligger till grund för jourens arbetssätt, verksamheter och behov, utifrån ett såväl vittnesstöd som brottsofferperspektiv. - Styrelsen skall även vidareutveckla tidigare påbörjat arbete med en handlingsplan för Sponsorstrategi, samt verka för att hela eller delar av denna skall kunna verkställas under 2016. - Styrelsen skall verka för att verksamhetens ekonomi förstärks. Marknadskommunikation: - Tidigare framtagna och genomförda planer för ett mer proaktivt arbetssätt, avseende marknadsföring/kommunikation gentemot vår omvärld, skall under 2016 följas upp och vidareutvecklas. - Nyttjande och vidareutveckling av befintliga applikationer, system och hjälpmedel, skall kontinuerligt följas upp och vidareutvecklas. Kansli/Personal - Följa upp och verka för att jourens tillgänglighet vidareutvecklas. - Fortsätta att vidareutveckla genomförda säkerhetsrutiner, samt verka för att tillhandahålla en fortsatt god arbetsmiljö. - Genomföra behövlig kompetensutveckling för jourens personal - Klargöra direktiven för personalens ansvarsområden/befogenheter Brottsofferjouren Stockholm-Gotland Besöksadress: Postadress: Telefon och fax: E-post och web: Bankgiro: Org.nr: Sköldvägen 10 A Box 2077 T: 08-120 542 40 info@stockholm-gotland.boj.se 594-9458 802490-7720 Sollentuna Centrum 191 02 Sollentuna F: 08-120 542 49 www.stockholm-gotland.boj.se www.facebook.com/bojstockholmgotland

De lokala verksamheterna: - Att fortsätta ge stöd och vägledning till alla brottsdrabbade, anhöriga, vittnen och målsägande med flera, som vänder sig till Brottsofferjouren. - Att de som är kallade till förhandling i tingsrätten, skall om de så önskar även kunna få stöd och information i förväg, i första hand av samordnaren. - Att fortsätta kompetensutveckla stödjarna så att de i sin tur kan ge bättre stöd till brottsdrabbade, anhöriga, vittnen och målsägande med flera. - Att ta fram bästa möjliga verktyg så att stödjarna får kännedom om aktuell information som kan hjälpa dem i deras uppdrag. - Att fortsätta rekrytera nya stödpersoner till de olika verksamheterna Särskilt för Attunda tingsrätt: - Under de följande åren kommer rekrytering av nya vittnesstöd att vara en central fråga eftersom Attunda tingsrätt kommer att byggas ut till dubbel storlek och beräknas vara i drift under februari 2019. Roger Jonasson Tf ordförande

BOJ STOCKHOLM-GOTLAND BUDGET 2016 Reviderad 2016-04-28

Ansökningar om föreningsbidrag 2016 Förening/organisation Sökt 2016 BRIS barnens rätt i samhället Kalevan Seniorit Kalevas Seniorer ANNA Kvinnojouren Norrorts Brottsofferjour Röda Korset Bro härads krets Anhörigförening Upplands-Bro Stockholms Brukarförening Förslag till beslut 2016 Sökt 2015 Förslag till beslut 2015 Beslut 2014 Beslut 2013 59 830 20 000 20 000 15 000 73 614 73 000 65 044 65 000 61 884 65 000 172 000 120 000 167 000 120 000 110 000 104 000 75 000 75 000 86 460 68 000 55 000 40 000 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 60 000 60 000 60 000 60 000 40 000 40 000 3 000 2 000 2 000 1 000 SUMMA 392 614 340 000 453 334 347 000 300 884 277 000

Upplands-Bro kommun Sollentuna 2016-01-25 Socialkontoret Att: Eva Folke Äskande om bidrag för Brottsofferjourens verksamhet i Upplands-Bro kommun för år 2016. Som tidigare utlovat återkommer jag nu med ett mycket väl genomtänkt förslag till bidrag för vår brottsofferstödjande verksamhet i Upplands-Bro för 2016. För 2016 (12 månader) med SEK 75 000:- För det fall kommunens positiva besked kommer senare under året så löper vår handläggning vidare under nästkommande år i motsvarande antal månader. Detta för att på så sätt bidraget finansierar en 12-månaders period. Vi har under föregående år slagit oss samman med en annan jour i vårt län vilket gjort det möjligt att uppnå bra synergieffekter vad gäller utförandet men även vad gäller ekonomin. Vår tidigare kalkyl gav vid handen att vi såg oss nödgade att för 2016 äska 98 812:-. Här har samgåendet med annan jour gjort det möjligt sänka vårt äskande till en betydligt lägre nivå. Jag har även möjligheten att förutskicka att detta äskande om SEK 75 000:- kommer gälla även för år 2017. Jag vore tacksam för din återkoppling i detta senast under februari månad. Så snart jag har ett positivt besked kommer vi omgående se till att handlägga de ärenden som hör till din kommun. Jag och vår ekonomiansvarige erbjuder oss att när det så önskas komma till dig/er och förklara än tydligare för det fall så skulle behövas. Tacksam för din/er snara återkoppling. Med vänlig hälsning. Brottsofferjouren Stockholm-Gotland / Verksamhetsområde Norrort Michael Mittelton Michael Mittelton Ordförande Besöksadress: Brottsofferjouren Postadress: Stockholm-Gotland, Telefon och verksamhetsområde fax: E-post och web: Norrort Bankgiro: Org.nr: Sköldvägen 10 A Box 2077 T: 08-591 272 00 norrort@boj-stockholm-gotland.se 792-4228 802490-7720 Sollentuna Centrum 191 02 Sollentuna F: 08-590 200 02 www.stockholm-gotland.boj.se www.facebook.com/bojstockholmgotland

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd 08-581 696 35 marita.lindell-jansson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2016-09-20 SN 16/0137 Yttrande avseende KSL:s rekommendation Samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå i Stockholms län Förslag till beslut Socialnämnden beslutar rekommendera Kommunstyrelsen att 1. anta modell om samverkan mellan kommun och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå. Modellen omfattar en avsiktsförklaring, mall för lokala samverkansavtal, forum för dialog och erfarenhetsutbyte samt gemensam uppföljning 2. meddela kommunens ställningstagande till KSL senast 2016-12-31 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Sammanfattning Kommunförbundet Stockholms län (KSL) styrelse beslutade 2016-06-16 att rekommendera kommunerna i länet att anta modellen för samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå. Modellen innehåller fyra delar i form av en avsiktsförklaring, mallar för lokala samverkansavtal mellan kommun och lärosäten, forum för dialog och erfarenhetsutbyte samt underlag för gemensam uppföljning. Samverkan enligt avsiktsförklaringen regleras närmare genom bilaterala avtal mellan respektive kommun och berört lärosäte. Berörda samverkansparter är kommunerna i Stockholms län samt lärosätena Karolinska Institutet, Ersta-Sköndal högskola, Röda korsets högskola, och Sofiahemmets högskola. Högskolestuderande som omfattas är huvudsakligen sjuksköterske-, arbetsterapeut- och fysioterapeut under grundutbildning samt sjuksköterskor under vidareutbildning till specialistsjuksköterskor inom relevanta specialiteter. Syftet med denna modell med samverkansavtal med lärosätena är att bidra till kommunernas långsiktiga kompetensförsörjning och kunskapsutveckling samtidigt som lärosätenas behov av verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för studenter inom högskolans vårdutbildningar tillgodoses. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 20 september 2016 KSL:s rekommendation med bilagor Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Upplands-Bro kommun Datum 2 (3) 2016-09-20 Ärendet Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) och centrum Klinisk utbildning (CKU) vid Karolinska institutet har tagit fram en modell för samverkan mellan kommunerna i länet och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå. Modellen innehåller fyra delar i form av en avsiktsförklaring, mallar för lokala samverkansavtal mellan kommun och lärosäten, forum för dialog och erfarenhetsutbyte samt underlag för gemensam uppföljning. Syftet med samverkansavtalen är att etablera en arena för långsiktigt samarbete mellan kommun och lärosäten. I avtalen regleras samverkan avseende: - verksamhetsförlagd utbildning (VFU) - kompetensutveckling och vidareutbildning/fortbildning för medarbetare - kunskapsöverföring mellan praktik och forskning Framtidens kommunala hälso- och sjukvård ställer ökade krav på hög kompetens hos dess medarbetare. Det är därför avgörande för kommunerna att för att kunna erbjuda insatser inom hälso-och sjukvård av god kvalitet, säkra en långsiktig kompetensförsörjning genom att kunna rekrytera kompetenta medarbetare samt kunna erbjuda en kontinuerlig kompetensutveckling. Högskolor med utbildningar inom hälso- och sjukvård behöver för att möta upp detta behov, tillgång till välfungerande kliniska miljöer i kommunerna för verksamhetsintegrerat lärande. Hög kvalitet i den verksamhetsförlagda delen i högskolornas vårdutbildningar är en förutsättning för att studenterna ska komma väl rustade till anställningar inom kommunal hälso- och sjukvård. Genom samverkansavtal kan kommunen och lärosäte/lärosätena utforma samarbetet så det anpassas till lokala förutsättningar, önskemål och behov för bägge parter. En regional samordning av samverkan kan stärka kommunernas position och skapa större möjlighet att driva kommunala intressen i relation till universitet och högskolor. Lärosätena har det övergripande ansvaret för den kliniska undervisningen och ansvarar för examination samt att tillhandahålla nödvändig information om inriktning och lärandemål för den verksamhetsförlagda utbildningen. Vidare ska lärosätena erbjuda kommunens medarbetare som omfattas av samverkansavtalen, kostnadsfri handledarutbildning samt stöd till handledare och regelbundna handledarträffar. Lärosätena ersätter kommunen för åtagande om VFU med 1530 kr per student och vecka, beräknat i 2016 års priser med årlig prisjustering. Kommunerna ansvarar för att VFU-placeringar genomförs med god kvalitet, att tillhandahålla handledare med examen och erfarenhet i för den vårdstuderandes examen rätt inriktning och ämne, samt att dessa genomgår kostnadsfri webbaserad handledarutbildning. Kommunen ansvarar även för att en eller flera huvudansvarig handledare eller huvudansvariga kontaktpersoner har uppdraget att hantera/samordna samtliga VFU-placeringar inom kommunens

Upplands-Bro kommun Datum 3 (3) 2016-09-20 verksamheter med berörda lärosäten samt att fakturera lärosätena. Eventuell huvudansvarig handledare ska ha genomgått kurs i högskolepedagogik 7,5 p vilken erbjuds kostnadsfritt på deltid och med inslag av distansutbildning. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv Socialkontorets synpunkter Socialkontorets uppfattning är att denna modell med samverkansavtal avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ligger i linje med socialnämndens förslag till budget 2017, där ett av budgetmålen definieras som att öka antalet praktikplatser för studenter i socialnämndens verksamheter. Ett antagande av modellen om samverkan mellan kommun och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå, kommer dels att bidra både till en verksamhetsutveckling med kunskapsöverföring mellan forskning och praktik samt att kommunen kommer att framstå som en mer attraktiv arbetsgivare för hälso- och sjukvårdens olika personalkategorier utifrån ett utvecklings- och fortbildningsperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1 Rekommendation 2016-06-16, dnr KSL/16/0049-24, Avsiktsförklaring Samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå 2 Avsiktsförklaring 3 Mall samverkansavtal 4 Kompetensmodellen till mall för samverkansavtal 5 Faktureringsunderlag till mall för samverkansavtal Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

1 Avsiktsförklaring 2016-06-16 Avsiktsförklaring om samverkan mellan lärosäten som bedriver vårdutbildningar och kommunerna i Storstockholm Kommunerna i Stockholms län och länets lärosäten med högskoleutbildningar inom vård och omsorg har för avsikt att etablera en långsiktig samverkan, byggd på en gemensam vision och med stöd i välorganiserade former för samverkan. Denna avsiktsförklaring har sin grund i kommunernas och lärosätenas gemensamma behov av samverkan för att kunna utveckla verksamheterna inom respektive ansvarsområde. Framtidens kommunala hälso- och sjukvård och omsorg ställer ökade krav på hög kompetens hos medarbetarna. Det är avgörande för kommunerna att kunna säkra en långsiktig kompetensförsörjning och att rekrytera kompetenta medarbetare. Att erbjuda en kontinuerlig kompetensutveckling för medarbetare är också ett prioriterat område. Kommunerna behöver vidare i större utsträckning än idag få tillgång till kunskapsöverföring mellan forskning och praktik. Mer klinisk forskning behövs med inriktning mot de problemställningar kommunerna möter inom sina ansvarsområden. Högskolor med utbildningar inom vård och omsorg behöver tillgång till välfungerande kliniska miljöer för verksamhetsintegrerat lärande och möjligheter till klinisk forskning där vård och omsorg bedrivs. Hög kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen är en förutsättning för att studenterna ska komma väl rustade till sina anställningar i kommunal vård och omsorg. Avsiktsförklaringen ska lägga grunden för en långsiktig och förtroendefull relation som bygger på förståelse och respekt för parternas utgångspunkter och behov. Genom avsiktsförklaringen enas parterna om en gemensam vision och former för samverkan mellan kommuner och lärosäten i regionen och förbinder sig att verka för fortsatt utveckling. Parter Berörda samverkansparter är kommunerna i Stockholms län, Karolinska Institutet, Ersta- Sköndal högskola, Röda korsets högskola och Sofiahemmets högskola. Samverkan enligt denna avsiktsförklaring regleras närmre genom bilaterala avtal mellan berörd kommun och berört lärosäte. 1 (3)

Vision för samverkan Den gemensamma visionen är att kommunerna i samverkan med lärosätena i framtiden kan erbjuda studenttäta och multidisciplinära lärandemiljöer av hög kvalitet. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska inspirera studenter till ett yrkesliv inom kommunal hälso- och sjukvård och bidra till att de blir väl rustade för uppgiften. Mottagande och handledning av studenter är en motor för kvalitetsutveckling i verksamheten och professionell utveckling hos medarbetare. Samverkan med lärosätena bidrar till kvalitetsutveckling i verksamheten genom att etablera en kontaktväg mellan forskning och praktik. Det ger en lärande miljö för kontinuerligt förbättringsarbete. Medarbetare i kommunerna kan erbjudas vidareutbildning och möjlighet till forskning genom samverkan mellan kommuner och lärosäten och samarbete om adjungerade kliniska adjunkter som utgör en länk mellan akademien och praktiken. Samverkan grundas på ömsesidig förståelse för att parterna utifrån skilda ansvarsområden har olika syften med samarbetet. Samverkan ska vara lokalt anpassat till de varierande förutsättningar som råder i länets kommuner. Det lokala engagemanget är avgörande för kvaliteten på samarbetet. 2 Syfte och mål Målet är att samverkan ska bidra till långsiktig kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling i den kommunala hälso- och sjukvården, hög kvalitet i utbildningen och kunskapsöverföring mellan praktik och forskning. Parterna är överens om att utveckla en modell för samverkan mellan lärosäten och kommunal hälso- och sjukvård. Alla kommunalt finansierade verksamheter oavsett driftsform ska kunna ingå i samverkan och kunna dra nytta av dess resultat. Samverkan omfattar tre huvudsakliga områden som gemensamt ska utvecklas inom ramen för avsiktsförklaringen: verksamhetsförlagd utbildning kompetensutveckling och vidareutbildning för medarbetare kunskapsöverföring mellan praktik och forskning t.ex. genom examensarbetet eller forskningsprojekt Struktur för samverkan För att etablera samverkan åtar sig parterna att skapa: 1. Ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte där kommuner och lärosäten kan mötas för att utveckla lokalt anpassad samverkan samt diskutera gemensamma frågor. Under 2016 och 2017 kommer totalt 4 workshops anordnas där kommuner och lärosäten möts och erbjuds stöd för att konkretisera lokal samverkan. Syftet är att stödja kommuner genom att skapa en mötesplats där konkret utvecklingsarbete kan bedrivas. Parterna arrangerar dessa workshops gemensamt genom Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) och Centrum för Klinisk Utbildning (CKU). En samverkansgrupp skapas där kommunföreträdare och representanter för lärosäten träffas regelbundet. Från 2017 ska KSL och CKU inbjuda till en årlig konferens för erfarenhetsutbyte och dialog. 2. Mallar för lokala samverkansavtal mellan kommuner och lärosäten. 2 (3)

3 Syftet är att säkra att samtliga kommuner i länet, som så önskar, får tillgång till samverkan med lärosätet på lika villkor oavsett organisation av den kommunala äldreomsorgen. Mallarna beskriver innehåll och villkor för samverkan, åtaganden samt ersättning för studentmottagande. I de lokala samverkansavtalen förtydligas sedan omfattning av samverkan, volymerna avseende studenter mm för en enskild kommun. 3. Gemensam uppföljning av samverkan med syfte att skapa gemensam regional kunskap Uppföljningen ska utgå från de enkäter om verksamhetsförlagd utbildning som CKU tagit fram och genomför i länet. Uppföljningen kompletteras genom att KSL tar fram och administrerar en enkät om kommunernas uppfattning av hur samverkan fungerar. En gemensam styrgrupp för samverkan mellan kommunerna och lärososätena ska bildas. Styrgruppen ska bestå av fyra representanter från lärosäten och fyra representanter från kommunerna. Uppdraget är att följa samverkan och initiera nya utvecklingsområden. CKU och KSL ingår och är sammankallande i styrgruppen och planerar möten. Styrgruppen ska träffas minst 1 gång per år. Aktiviteter för fortsatt utveckling av samverkan Genom denna avsiktsförklaring ska parterna var för sig och gemensamt verka för att samverkan stärks och utvecklas inom följande områden. Parterna ska samverka om fördjupningsutbildningar och specialistsjuksköterskeutbildningar så att läroplaner och utbildningarnas form i möjligaste mån är anpassade till kommunala behov och förutsättningar former för samverkan mellan forskning och verksamhetsutveckling fortbildning av kommunernas medarbetare inriktning och volym av lärosätenas utbildningar Kommunerna ska verka för att kommunalt finansierad verksamhet oavsett drift- eller upphandlingsform tar emot studenter och skapar goda lärandemiljöer Lärosätena ska verka för att utveckla och bedriva utbildningar som förbereder studenter väl för att arbeta inom kommunal vård och omsorg Uppföljning och utvärdering Parternas uppfattning om hur samverkan fungerar och effekterna av avsiktsförklaringen ska följas upp och sammanställas årligen. Giltighetstid och frånträde Avsiktsförklaringen gäller tillsvidare. Part som önskar frånträda avsiktsförklaringen ska meddela avtalsparten det sex månader före tidpunkt för frånträdet. 3 (3)

Mall samverkansavtal 2016-06-16 Mall för samverkansavtal mellan xx högskola 1 och xx kommun/stadsdelsförvaltning/annan part 1 Bakgrund Kommunerna i Storstockholm och lärosäten med vårdutbildning är överrens om att utveckla samverkan. Syfte, inriktning och organisation för samverkan beskrivs i den avsiktsförklaring som antagits av samtliga kommuner i länet och högskolor/lärosäten. Genom detta samverkansavtal etableras en arena för långsiktigt samarbete mellan kommun och lärosäte Här regleras: verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ( 4) kompetensutveckling och vidareutbildning för medarbetare ( 5) kunskapsöverföring mellan praktik och forskning ( 6) Samarbetsavtalet bygger på den mall som Kommunförbundet i Stockholms län (KSL), i samråd med kommunerna i länet, tagit fram tillsammans med Centrum för Klinisk utbildning (CKU). Kommunförbundets styrelse rekommenderade kommunerna i länet att teckna avsiktsförklaringen och vid behov använda mallen för att teckna samverkansavtal den 16 juni 2016. 2 Parter Avtalet är tecknat mellan xx kommun/stadsdelsförvaltning/annan part organisationsnummer och xx lärosäte organisationsnummer. Presentation av Lärosätet Här läggs en beskrivning av lärosätet in. Beskrivning kan t.ex. innehålla Vilka relevanta utbildningar som erbjuds Hur många studenter per år 1 Kursivtext byts ut mot det som parterna önskar ska stå med 1 (6)

Presentation av Kommun/sdf/annan part Här läggs en beskrivning av kommunen/sdf/annan part in. Beskrivningen kan t.ex. innehålla: antal invånare Antal personer över 65 år Antal SÄBO och antal SSK 3 Syfte och mål Syftet med detta samverkansavtal är att reglera samverkan avseende: verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ( 4) kompetensutveckling och vidareutbildning för medarbetare ( 5) kunskapsöverföring mellan praktik och forskning ( 6) Det långsiktiga målet är att samverkansavtalet ska bidra till fördjupad samverkan mellan parterna avseende verksamhetsintegrerat lärande (sk. VIL) och forskning, utveckling och utbildning som bidrar till både utveckling av verksamheten och hög kvalitet i utbildningen. Genom detta samverkansavtal kan kommunen/stadsdelsförvaltningen och lärosätet/lärosätena utforma samarbetet så att det anpassas till lokala förutsättningar, önskemål och behov. För kommunen ska samverkansavtalet bidra till långsiktig kompetensförsörjning och kunskapsutveckling. 4 Verksamhetsförlagd utbildning Samverkan syftar till att stärka kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen, tillgodose lärosätets behov av VFU platser samt skapa förutsättningar för att studentmottagandet bidrar till verksamhetsutveckling inom kommunal hälso- och sjukvård. Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. 4.1 Omfattning och inriktning Nedan specificeras de utbildningar som omfattas av samverkansavtalet, antalet studenter per utbildning som kommunen åtar sig att ta emot per år samt vilka verksamheter som ingår i samverkan. Detta samverkansavtal omfattar verksamhetsförlagd utbildning för studenter inom följande utbildningar: 2 (6)

Grundutbildning till sjuksköterska Specialistutbildning för sjuksköterskor inom arbetsterapeut Fysioterapeut Annan I tabellen nedan specificeras vilka verksamheter som omfattas av samverkansavtalet, vilka utbildningar det gäller samt hur många studenter som kommunen/sdf avser ta emot per år. Verksamhet Utbildningar Antal studenter per år 4.2 Organisation och placering av studenter VFU- placeringar ska ske på ett sådant sätt att det säkerställer att varje student får en plats inom rätt verksamhetsområde samt får tillgång till kompetent handledning. Parterna ska organisera samverkan så att det finns namngivna kontaktpersoner med ansvar för kontakter kring placering av studenterna. Parternas VFU-kontaktpersoner (anges i 7 nedan) ansvarar gemensamt för placering av studenter. Senast den 15 mars, för höstterminen, samt 15 september, för vårterminen, ska Lärosätet meddela om förläggning av VFU- perioderna. Senast den 15 maj, för höstterminen, samt 15 november, ska Kommunen/sdf, genom verksamheternas kontaktpersoner (se 7 nedan) meddela hur många studenter man kan ta emot under nästkommande terminen. Förändringar i antal eller inriktning på de platser som står till förfogande, eller att platser dras tillbaks, ska meddelas från Kommunen/sdf till Lärosätets kontaktperson senast 4 veckor före placeringens första dag. Parterna ansvara då gemensamt för att en ny placering hittas. Parterna ska årligen ta fram en plan för antal och fördelning av studenter för året. 4.3 Lärosätenas åtagande Lärosätet har det övergripande ansvaret för den kliniska undervisningen och ansvarar för examination samt att tillhandahålla nödvändig information om inriktning och lärandemål för den verksamhetsförlagda utbildningen Lärosätet ska: Fortlöpande informera verksamheter som ingår i detta avtal om utbildningsprogrammen och ge aktuell information om innehållet i utbildnings- och kursplaner till handledare Planera den verksamhetsförlagda utbildningen i samarbete med företrädare för verksamheten Tillse att kliniska lärare vid universitetet är tillgängliga för kontakt med både studenter och handledare under VFU-placeringen 3 (6)

Regelbundet erbjuda medarbetare från verksamheter som ingår i detta samverkansavtal tillgång till kostadsfri handledarutbildning enligt 4.3 nedan Erbjuda stöd till handledare och genomföra regelbundna handledarträffar 4.4 Handledarutbildning Ambitionen är att alla medarbetare som handleder studenter ska ha genomgått handledarutbildning i enlighet med den pedagogiska kompetenstrappa som CKU rekommenderar (se bilaga 1). Med detta avses att samtliga handledare ska erbjudas komptensutveckling inom pedagogik genom att delta i: Webbaserad introduktion i pedagogik och handleding (www.cku-handledning.com) Möjlighet ska också finnas för handlare som så önskar att delta i en poängsatt utbildningsaktivitet (t.ex. motsvarande en veckas kurs). Kommunen/stadsdelsförvaltningen, eller verksamheten, kan om man önskar välja att utse en eller flera huvudansvariga handledare. Detta är inte obligatoriskt. Om huvudansvarig handlare utses ansvarar denne för planering, handledning och utvärdering av VFU, vara kontaktperson mellan verksamheten och lärosätet samt få och sprida underlag till verksamheten om utveckling av utbildningen. Huvudansvariga handledare ska ha genomgått kursen Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning 7,5 högskolepoäng eller motsvarande kurs. Dessa kurser ska erbjudas på deltid och med inslag av distansutbildning. Utbildningarna är kostnadsfria. 4.5 Kommunernas åtagande Kommunen ansvarar för att VFU-placeringen genomförs med god kvalitet. Kommunen åtar sig att sträva efter att samtliga medarbetare som handleder studenter har adekvat handledarutbildning som specificeras enligt ovan ( 4.4) samt att handledare ges möjlighet att utveckla sina ämnesmässiga yrkeskunskaper. Kommunen ska sträva efter att ta emot vårdstudenter enligt den planeringsram som specificeras i 4.1 i detta samverkansavtal. Kommunen ska: I samarbete med lärosätet och utifrån utbildningarnas styrdokument (utbildningsplan och kursplan) ansvara för planering och genomförandet av VFUplaceringens genomförande. Säkerställa att studenter har tillgång till en god lärandemiljö under sin praktik och att adekvat handledning tillhandahålls. Tillhandahålla handledare med examen och erfarenhet i den för den vårdstuderandes examen rätt inriktning och ämne. Erbjuda handledare möjlighet att delta i handledarutbildning och andra aktiviter för att stödja handledare som lärosätet tillhandahåller (enligt 4.4 ovan) Handledning kan ske i grupp eller enskild. Handledaruppdraget kan delas mellan Hälso- och sjukvårdspersonal och omvårdnadspersonal om detta är lämpligt. 4 (6)

4.6 Ersättning och fakturering Lärosätet ersätter kommunen för åtagande om VFU enligt detta samverkansavtal med 1530 kr per student och vecka, beräknat i 2016 års priser. En vecka omfattar 5 dagar och kortare tid ersätts per dag och beräknas enligt följande en dag 1/5 vecka. Ersättningen betalas ut till respektive verksamhet. Ersättningsbeloppen för VFU-placeringar ska, på samma sätt som görs för anslagen till universitet och högskolor avseende grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning, räknas upp enligt riksdagens beslut. Prisjustering för VFU-placering sker årligen per den 1 januari, med start den 1 januari 2017. Faktureringsrutiner Utbetalning sker i efterskott mot faktura till lärosätet från respektive verksamhet. Fakturering sker terminsvis senast den 15 juni för vårterminen och 15 december för höstterminen. Betalningsvillkor är 30 dagar. Följande uppgifter ska finnas på fakturan: Postgiro-/bankgiro som pengarna ska betalas till Summan som ska betalas (momsbefriat) Studenternas namn, placering och praktikperiod, Organisationsnummer, kontaktperson samt kontaktuppgifter Mall för faktureringsunderlag finns i bilaga 2 till detta avtal 5 Kompetensutveckling för medarbetare Lärosätet/Lärosätena ska genom detta samverkansavtal erbjuda Kommunen möjlighet till fortbildning. Det ska bidra till att medarbetare verksamma i kommunal hälso- och sjukvård eller verksamheter som drivs på uppdrag av kommunen får tillgång till och utvecklar sin yrkeskompetens utifrån innehållet i detta samverkansavtal. Insatserna riktar sig främst till medarbetare med högskoleexamen eller motsvarande. Fortbildningen som avtalas i detta samverkansavtal ska vara kostadsfri och rymmas inom Lärosätets eller CKUs ordinarie utbildningsuppdrag, t.ex. genom fristående kurser. Samarbete ska ske mellan parterna kring former som tillgängliggör fortbildningsinsatser för medarbetare. 5.1 Fortbildningsinsatser Följande kurser är öppna för medarbetare inom kommunen och verksamheter som har avtal med kommunen/stadsdelsförvaltningen: Kurs/föreläsning Omfattning Verksamheternas kontaktperson ansvarar för att anmälan till kurser sker samordnat per verksamhet. Parterna ska årligen ta fram en plan för vilka utbildningar som ska genomföras under året. 5 (6)

6 Kunskapsöverföring mellan praktik och forskning Samarbetsavtalet ska stimulera kunskapsöverföring och gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt. Samverkan kring studentuppsatser på både grund och masternivå är lämpligt. Ingen ersättning från någon part utgår för samverkan kring dessa. Kring följande områden avser kommunen/stadsdelsförvaltningen och lärosätet att samverka om studentuppsatser: Projekt Verksamhet Tidpunkt Lärosätet ansvarar för: handledning och examination ansökan om etisk prövning i de fall detta krävs. Verksamheten ansvarar för: att skapa förutsättningar för genomförande av studien 7 Samråd under avtalstiden och kontaktperson Lärosätet och kommunen är överens om att upprätthålla en dialog under samverkansavtalets giltighetstid. Dialog sker genom den kontaktperson som respektive part utser. Kontaktpersoner ska finnas för samtliga verksamheter som ingår i detta samverkansavtal. Kontaktpersonerna deltar i det regionala erfarenhetsutbytet som beskriv i avsiktsförklaringen. KSL och CKU ansvarar för den regionala arenan för erfarenhetsutbyte och dialog t.ex. genom att bjuda in till gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och uppföljning, se den regionala avsiktsförklaringen. Kontaktperson för lärosätet: Namn Titel Kontaktuppgifter Kontaktperson för kommunens/sdf verksamheter: Namn Titel Verksamhet Kontaktuppgifter 8 Uppföljning Uppföljning av samverkansavtalet ska ske årligen. Underlag för uppföljningen tillhandahålls genom den regionala enkät till studenter, handledare och verksamheter som CKU har utvecklat och administrerar. Lärosätet ansvarar för att initiera den årliga uppföljningen. 9 Giltighetstid och uppsägning Samverkansavtalet gäller från och med den och tillsvidare. Part som önskar säga upp samverkansavtalet ska meddela övrig part/parter det 6 månader före tidpunkt för avslut. 6 (6)

Kompetensmodellen VIL Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) Hög kompetens för dagens krav och handlingsberedskap för morgondagens utmaningar hälso- och sjukvård i samverkan med universitet och högskolor ki.se/cku

Bilaga 2 Underlag för fakturering för VFU placering Underlaget avser perioden Verksamhet Studentens namn Start datum Slutdatum Antal veckor Ersättning Total ersättning Verksamhetens namn: Organisationsnummer: Verksamhetens kontaktperson: Telefon: Epostadress. Postgiro-/bankgiro:

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning 2016-09-23 SN 16/0147 Kvalitetsuppföljning LSS- enheten Förslag till beslut Godkänna socialkontorets kvalitetsuppföljning på kommunens gruppbostäder och servicebostad inom LSS. Sammanfattning Kvalitetsuppföljning genomförd på Kamrervägens gruppbostad, Lejondals gruppbostäder (gula villan och rosa villan), Furuhälls-, Skyttens-, Östervägens gruppbostad samt Svartvikens servicebostad. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 23 september 2016 Bilagor 1-7 Kvalitetsrapport per enhet Ärendet Kvalitetsuppföljningen följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, socialtjänstlagen samt de kontrollmoment som Socialnämnden antagit i internkontrollplan för socialkontoret. Uppföljningen har skett genom samtal med enhetschef, samordnare och medarbetare, granskning av dokumentation, rutiner samt iakttagelser i verksamheten. Undersökande frågor har ställts med uppmaning att visa och beskriva enhetens rutiner samt hur genomförandet av insatser för brukarna planerats för att uppnå en god kvalité. LSS-enheterna har på ett systematiskt sätt utvecklat sitt arbete under året. För att höja kvalitén pågår komptenshöjande insatser med bland annat forum Carpe som är en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Kvalitetsuppföljningen visar att LSS-verksamheterna har tagit till sig av kompetenspåfyllningen och de utvecklingsområden som fastställdes i föregående kvalitetsuppföljning. Alla verksamheter har fortsatt arbetet med att genomföra förbättringar bland annat kring dokumentationen, implementering av värdighetsgarantier och synliggörande av synpunkter och klagomål. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) 2016-09-23 Dnr 16/0147 I tabellen nedan visas den samlade bedömningen från samtliga LSS-enheter i Upplands-Bro. Bedömningsområde 2013 2014 2015 2016 Värdighetsgarantier 6 11,5 12,5 12 Brukare/dokumentation 5 9,5 11 11,5 Personal/arbetsmiljö 8 8 12 12,5 Miljöarbete 12 14 14 14 Systematiskt kvalitetsarbete 4 7 11,5 10 Bedömningsskalan per enhet är från 0, för icke godkänd, 1 för behov av utveckling och 2 för godkänd eller utmärkt. Inom vissa bedömningsområden har vissa delmoment ett behov av ytterligare utveckling, medan andra delar är godkända och detta är anledningen till 0,5 poäng. Detaljerad bedömning per enhet visas i bilagda rapporter. Implementeringen av värdighetsgarantierna har utvecklats väl på enheterna. Arbetsgrupperna använder och reflekterar över garantierna i det dagliga arbetet med brukarna. LSS enheterna har arbetat med att involvera och informera brukare och närstående om vad garantierna innebär på respektive enhet. Anledning till neddraget betyg är att någon verksamhet inte arbetat fullt ut med detta. Dokumentation i samband med insatsen har utvecklats betydligt sedan förra året. Alla verksamheter arbetar, i varierande grad, i verksamhetssystemet Procapita. Alla har en väl genomarbetad genomförandeplan i Procapita och de flesta har börjat föra social journal i systemet. Den röda tråden i genomförandet har blivit allt mer tydlig och lättare att följa. Det som behöver utvecklas ytterligare är vad som ska dokumenteras samt uppföljningen av hur målen nås. Riskanalyser och handlingsplaner kring de boende finns i princip på alla enheter och brukare. Dessa behöver generellt följas upp och utvärderas. Det systematiska förbättringsarbetet, enligt SOSFS 2011:9, har kommit igång på alla enheter. Det lämnas fortfarande in få synpunker och klagomål från boende och/eller närstående. Detta trots att verksamheterna arbetat med att synliggöra dessa. De kvalitetsförbättringar verksamheterna behöver arbeta vidare med är att säkerställa att omsorgssavvikelser skrivs. Vidare behöver de påbörja arbetet med att genomföra egenkontroller utifrån internkontrollplan och kvalitetsledningssystem. Den samlade betyget kring det systematiska förbättringsarbetet har sänkts något. Anledningen till detta är att kvalitetsutvecklarens bedömning och krav har skärps för att nå ökad kvalitet. Detta med anledning av att verksamheterna inom LSS generellt är på mycket god väg i arbetet med det systematiska förbättringsarbetet.

Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) 2016-09-23 Dnr 16/0147 Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon påverkan utifrån ett barnperspektiv då det är vuxna personer med funktionsnedsättning som bor på kommunens LSSboenden. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitet och verksamhetsstöd Bilagor 1 Kamrervägens gruppbostad 2 Furuhällsgruppbostad 3 Svartvikens servicebostad 4 Östervägens gruppbostad 5 Skyttens gruppbostad 6 Gula villan- Lejondals gruppbostad 7 Rosa villan- Lejondals gruppbostad Beslut sänds till Avdelningschef Utföraravdelningen Enhetschef Gruppbostäder Akt

1 Socialkontorets kvalitetsuppföljning Furuha lls gruppbostad 2016-09-01 Deltagare: Tintin Ankarberg - vårdare, Jenny Fardstedt - samordnare, Anna Hollstrand - enhetschef Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 1 2 2016 1 2 Värdighetsgarantierna är kända av personalen i verksamheten. De finns uppsatta i personalkontoret och finns med som en punkt på APT. Tidigare år har enheten spelat samspelet en form av värdegrundsspel men det har avtagit. Personalen beskriver det som att de arbetar med de boende utifrån innehållet i garantierna men inte att de reflekterar och knyter an till just värdegrundsgarantierna. Det finns en osäkerhet om värdegrundsgarantiera har delats ut till de boende eller till anhöriga. Muntlig information har delgivits anhöriga under slutet av 2015. Anledning till delad bedömning är att personalen känner till garantierna men boende och anhöriga har inte blivit involverade i implementeringsarbetet. Behöver utvecklas: 1. Information och implementering av värdegrundsgarantierna till brukare och närstående Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 0 2014 1 2015 1 2 2016 1 2 På gruppbostaden bor det 5 personer. Inom kort kommer verksamheten att utökas med en (1) satellitlägenhet som kopplas till Furuhälls gruppbostad. En av de boende kommer att flytta till den och enheten får då en ny boende. Brukarenkät gjordes under 2015 och resultaten kom tidigt 2016. Resultaten är inte kända i verksamheten och således har ingen analys kring den gjorts. Det är oklart huruvida gruppbostaden fick ett eget resultat eller om det var flera GB resultat som har återkopplats till verksamheten. Under hösten 2016 kommer ny brukarenkät genomföras. 2013-10-10 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

2 Personalen upplever att delaktigheten hos de boende är hög. Detta säkerställs genom husmöten som enligt planeringen ska äga rum 1 g månad. Dock finns endast tre protokoll från 2016 att tillgå. Personalen berättar vidare att de boende bestämmer själva vad de vill göra, att det förekommer mycket samtal mellan boende och personal i vardagen, speciellt efter att de boende kommer från jobbet. De boende kommer själva och säger till vad de vill göra och detta dokumenteras i social journal. Både gemensamma och individuella aktiviterer genomförs. De individuella dokumenteras i den boendes journal och strukturpärm. De gemensamma dokumenteras med mera osystematiskt genom att ex foton som sätts upp i verksamheten. En terminskalender eller liknande med aktiviteter föreslås för att kunna överblicka vad som utförts och vad som är planerat. Varje boende har två (2) kontaktmän. Detta för att säkerställa god kontinuitet för den boende. Det saknas skriftlig information till personal och boende om vad kontaktmannaskapet innebär. Personalen kan dock beskriva vad som ingår i kontaktmannaskapsuppdraget. Alla boende har en genomförandeplan (GP). 4 av 5 boende har GP i verksamhetssystemet Procapita. Den 5:e finns dokumenterad i pappersform och ska läggas in i Procapita inom kort. Alla ordinarie medarbetare har tillgång till systemet. Att föra den löpande sociala journalen digitalt är nästa steg som kommer att ske under hösten. Genomförandeplanerna har varierande kvalitet, men alla skrivs utifrån ÄBIC. På några av de granskade GP finns mål och delmål medan det saknas på andra. I GP hänvisas det till den boendes strukturpärm, där huret på stödet som ska utföras beskrivs mera detaljerat. Några strukturpärmar behöver uppdateras och skrivas datum på. Det är svårt att följa uppföljning/utvärdering av insatserna då det senaste uppföljning som går att läsa ur journalen är sedan 2014 och saknar beskrivning av vad/om målet uppnåtts. De löpande journalanteckningarna skrivs på ett bra, kortfattat sätt med korrekt datum, signering och signaturförtydligande. Det saknas riskbedömningar på några boende. Där de finns är de sedan 2014 och behöver uppdateras, vilket var ett utvecklingsområde även vid förra kvalitetsuppföljningen. Riktlinjen för livsmedelshantering är känd av medarbetarna. Egenkontroll av temp i kyl och frys för det gemensamma köket finns men det används inte fullt ut. Där finns även ett schema för städning men det framgår inte om eller när det blivit städat. Anledningen till delat omdöme är att verksamheten är på god väg när det gäller den sociala dokumentationen och digitaliseringen. De har vidare arbetat med strukturpärmar, dock kvarstår det delar (se behöver utvecklas ) som måste säkerställas för att nå upp till en 2:a i bedömning. Behöver utvecklas: 2. Skriftlig information till personal och boende vad kontaktmannaskapet innebär. 3. Säkerställa att mål och delmål skrivs i genomförandeplanen och att den stukturpärm som det hänvisas till är aktuell och uppdaterad med datum. 4. Säkerställa att uppföljning och utvärdering av målen i GP sker och dokumenteras minst en gång om året samt att det framgår på vilket sätt den enskilde varit delaktig. 5. Säkerställa att det finns en aktuell riskbedömning och handlingsplan kring varje boende. 2013-10-10 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

3 6. Säkerställa att egenkontroll enligt riktlinjen för livsmedelshantering i det gemensamma köket görs (temp.kontroll i kyl och frys samt datum för utförande av städning saknas). Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 1 2 2016 1 2 På Furuhälls gruppbostad arbetar 8 personal varav i princip alla har relevant utbildning. Det är generellt en stabil personalgrupp med låg personalomsättning. Nu slutar 2 st (en pensionsavgång och en som flyttar), samt att samordnaren slutar. Rekrytering av vårdare pågår, ny samordnare är rekryterad och börjar senare i höst. Detta har föranlett viss oro bland anhöriga, inte från brukare ännu. Informationsbrev har skickats ut från samordnare och enhetschef med information om kommande förändringar och information delges de boende. Arbetsplatsträffar genomförs 1g/månad utifrån kommunens agenda och protokoll finns. Introduktion av nya medarbetare genomförs och lokal checklista finns, används och signeras med namn och datum. Checklistan behöver kompletteras med det systematiska förbättringsarbetet. Enheten har inte vid årets introduktioner använt den nya checklista som enligt information togs fram efter fg kvalitetsuppföljning och därmed saknas denna del fortfarande. Medarbetarsamtal genomförs årligen under hösten (vilket kommer att ske under 2016) och uppföljning sker under våren. I medarbetarsamtalet genomförs och dokumenteras en individuell kometensutvecklingsplan. Verksamheten behöver samla ihop de kompetenser som finns på resp medarbetare för att ha en överblick på vem som har gått vilka kurser. Skyddsrond är genomförd nov 2015., det framgår inte av checklistan om aktuella briser vidtagits eller följs upp. Riskanalyser för personalen arbete finns men bör uppdateras då några genomfördes från 2014 fram till 2016. Personalen har deltagit i förra årets medarbetarenkät men de kan inte minnas att resultatet återkopplats till dem, vilket gör att någon handlingsplan inte finns. KIA som begrepp är inte känt för närvarande personal däremot vet de i vilken pärm de ska hitta information (I SFA pärmen). Dock är det oklart för personalen vad SFA betyder, vilket framkom även vid förra kvalitetsuppföljningen. Detta kan försvåra bla introduktion av ny personal varvid en rekommendation är att skriva ut vad SFA betyder på pärmen. De basala hygienrutinerna och kraven kring dessa är inte kända i verksamheten. Kvalitetsutvecklaren visar Socialstyrelsens föreskrifter och tipsar om Vårdhygiens webbaserade utbildning för omsorgspersonal. Förbättringar kring att föra protokoll vid APT har skett, delat omdöme kvarstår dock då verksamheten inte har vidtagit fg kvalitetsuppföljnings förbättringsområden kring introduktion och med anledning av att föreskrifterna om de basala hygienrutinerna inte är kända. Behöver utvecklas: 7. Säkerställa att all personal har kunskap och information om alla medarbetares ansvar och delaktighet i systematiskt förbättringsarbete samt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 2013-10-10 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

4 8. Säkerställa att introduktionsgenomgång sker och att underlagen är tillräckligt omfattande för att arbetet ska bli kvalitetssäkrat. 9. Göra en inventering av vilka medarbetare som gått vilka utbildningar/kurser med syfte att säkerställa medarbetenas kompetensutveckling. 10. Säkerställa att all personal har kunskap om de basala hygienföreskrifterna. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 2 2014 2 2015 2 2016 2 Sopsortering sker i verksamheten och hanteras i fastighetens soprum. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 0 2014 1 2015 1 2016 1 Synpunkter och klagomål tas upp och samtalas om på APT. Det är inte känt av närvarande personal hur processen ser ut. Verksamheten har fått in ett par synpunkter och klagomål under 2016. En förbättring från fg år kan ses då man dokumenterar i större utsträckning, men missar registreringen i diariet. Vidare behöver verksamheten bli bättre på att dokumentera återkopplingen till den klagande samt dokumentera de muntliga synpunker/klagomål som inkommer. På enheten skrivs generellt inga omsorgsavvikelser (avvikelser som rör den enskilde ex utebliven insats dokumenteras i den boendes journal). De senaste som finns att tillgå är från 2014 varvid inga avvikelser eller förbättringsförslag kan granskas vid uppföljningen. HsL avvikelser skrivs enligt rutin. Anmälningsskyldigheten enligt Lex Sarah har gåtts igenom under hösten 2015, rutinerna och anmälan finns i SFA pärmen. Det finns dock en osäkerhet hos personalen som närvarade kring vad Lex Sarah innebär. Verksamheten genomför inga egna kvalitetsråd utan det är samordnarna som har det tillsammans med enhetschef. Kvalitetsråd finns som en punkt på APT men är inte känt i verksamheten vad det innebär och hur det ska genomföras. Egenkontrollprogram finns gällande brandrutinerna och brandskyddskontroll är senast genomförd 2015. Brandpärmen behöver uppdateras. Övriga egenkontroller utifrån internkontrollplan och kvalitetsledningssystem behöver utvecklas. Stickprov görs av samordnaren på den sociala journalen men inte under någon strukturerad form. 2013-10-10 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

5 Behöver utvecklas: 11. Genomgång av process och rutiner för klagomål och synpunkter samt avvikelse och förbättringsförslag och hur dessa ska användas i det systematiska förbättringsarbetet. 12. Säkerställa att all personal har kunskap om Lex Sarah och dess innebörd 13. Utveckla kvalitetsråd på enheten 14. Genomföra och dokumentera egenkontroller utifrån internkontrollplan. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd senast den 3/10. Det går bra att skriva svar med åtgärder i tidsatt handlingsplan i detta dokument under behöver utvecklas. Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalité och verksamhetsstöd 2013-10-10 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

1 Socialkontorets kvalitetsuppföljning Lejondahls gruppbostad gula villan 2016-09-20 Deltagare: Susanne Thomsson, samordnare, Anna Hollstrand, enhetschef Jenny Grimefjäll vårdare, Helena Myöhänen vårdare och Sandra Lötbom Andersson kvalitetsutvecklare. Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 2 2015 2 2016 2 Verksamheten arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. De har arbetat med det på planeringsdagar och de planerar att inom kort starta med att gå igenom ett värdegrundsbegrepp på varje APT. I de boendes genomförandeplaner vävs värdegrunden in genom att lyfta fram exempelvis respekt och förhållningssätt kring hur den enskilde vill ha sitt stöd. Inom personalgruppen arbetar de med en uppförandekod där de bland annat gått igenom vilka spelregler som gäller vid möten och hur personalen ska förhålla sig till varandra i olika frågor vilket levandegör hur de arbetar med värdighetsgarantierna gentemot varandra. Värdehetsgarantierna finns på enheten och anhöriga har fått del av dessa på anhörigmöte. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 1 2 2016 2 På gula villan bor 5 brukare med lindrig till grav utvecklingsstörning och delvis omfattande fysiska funktionsnedsättningar. Det råder en hög brukardelaktighet och god struktur i verksamheterna, mycket har hänt och utvecklats i verksamheterna. Enheten arbetar med bilder och tydliggörande pedagogik. Det är lätt att följa den röda tråden i det som verksamheten arbetar med. Med anledning av målgruppen och att det är svårt för de boende att aktivt delta så har enheten inga husmöten. Istället har samordnare regelbundna möten var 4:e-var 5:e vecka med respektive brukare, för att följa upp vad de är nöjda/missnöjda med, vad man vill förändra etc. Detta dokumenteras i den enskildes journal och läggs in och följs upp i genomförandeplanen (GP). Verksamheterna har handledning som syftar till att hitta och utveckla pedagogiska verktyg och arbetssätt kring brukare, utagerande beteende och bemötande. Personalen arbetar med att kartlägga förstärkare för varje brukare, för att kunna möta de boende ännu bättre, förstå och tolka vad den enskilde vill. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

2 Brukarundersökning genomfördes inte 2015. Nästa brukarundersökning kommer att ske under hösten och då ska gula villan försöka få de boende att delta. Tidigare har det framkommit att anhöriga upplevt att de saknat information om de aktiviteter som genomförs. Sedan något år tillbaka arbetar enheten med att öka dokumentationen kring aktiviteterna genom att bla göra fotoböcker tillsammans med de boende som anhöriga får i julklapp. Vilket varit mycket uppskattat. De boende har egna individuella aktiviteter och utöver det görs gemensamma aktiviteter utifrån de boendes olika önskemål. Dessa dokumenteras och utvärderas i den enskildes journal genom bla aktivitetskort för att se vilka aktiviteter den enskilde väljer och utvärderar detta utifrån registrering. Alla brukare har en egen dag i veckan för aktiviteter. Gemensamma aktiviteter sker på helgen. Dessa aktiviteter utgår från vad de boende tycker om att göra och vad som tidigare fungerat. Informationsöverföring mellan sjuksköterska och gula villan har sedan kommunens övertagande 1/10 fungerat bra. Det finns tydliga rutiner för informationsöverföring. Just nu inväntas ny sjuksköterska, vikare finns att tillgå. 1 gång/vecka äter de boende gemensam middag. Övrig tid lagar den enskilde maten i sin lägenhet med personalstöd utifrån individuella behov. En del brukare väljer att sitta och äta i gemensamhetsutrymmet. Riktlinjen för livsmedelshantering är känd och egenkontrollen följs. I gula villan genomförs det även egen kontroll i varje boendes kök. Varje boende har en kontaktman. Beskrivning av vad det innebär finns att tillgå i enhetens bläddermapp. Den boende får information om kontaktmannaskap i samband med inflytt då den enskilde och/eller anhörig får en mapp utifrån LARS där bla kontaktmannaskapet finns beskrivet. Alla boende har en genomförandeplan (GP) i Procapita. Den finns även utskriven i den enskildes pärm som back up. I GP ska det framgå på vilket sätt den enskilde varit delaktig, vilket är ett utvecklingsområde. Verksamheten har arbetat bort de tidigare strukturpärmarna som fanns för varje boende och har istället arbetat med att få in huret direkt i genomförandeplanerna. Granskade GP har mål (delmål saknas) och hur stödet ska utföras är bra beskrivet. Det är lätt att följa den röda tråden från insats- utförande och uppföljning. Social journal förs digitalt i systemet. I GP framgår rubriken arbetssätt istället för hur vilket kan ändras för att göra det tydligt för personalen men är inget krav. Dokumentationen har utvecklats sedan införandet i Procapita. Personalen skriver mer strukturerat och reflekterar ett steg längre när det gäller vad som är tillräckligt, väsentligt och korrekt, även om det i några anteckningar fortfarande är lite för mycket information som inte är relevant. Sammanfattningar av journalanteckningar sker, detta behövs inte göras då dokumentationen förs löpande. Det finns lokala riktlinjer framtagna för hur dokumentation ska ske. Riskbedömningar utifrån vilka risker som brukaren kan råka ut för finns upprättade. Dessa behöver förtydligas. Idag står ett uppföljningsdatum men det framgår inte vad som gjorts eller vilka åtgärder som vidtagits. Personalen berättar att de skriver klart eller datum på riskanalysen när risken är avhjälpt. Förändringen skrivs sedan in i genomförandeplanen. Detta skapar svårighet att följa den röda tråden. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

3 Verksamheten är på mycket god väg i arbetet. De har kommit väldigt långt i arbetet med delaktighet och dokumentation. Tidigare användes färgkod i dokumentationen detta har upphört. Behöver utvecklas: 1. Det ska framgå på vilket sätt den enskilde deltagit i upprättande av genomförandeplan. 2. Fortsätta utvecklingsarbetet med vad som ska skrivas i journalerna så att de innehåller tillräcklig, väsentlig och korrekt information om genomförandet. 3. Förtydliga den röda tråden i riskbedömningarna. (Ett tips kan vara att antingen förtydliga hänvisningen till social journal där ni dokumenterar utvärdering och ändrar i GP samt hänvisar till detta på riskanalysen. Eller så gör ni uppföljning och utvärdering direkt i riskanalysen och ändrar ev i GP). Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 2 2016 2 Gula villan har 7,42 åa exkl samordnare. Samtliga medarbetare har adekvat utbildning. På enheten har det inte varit någon personalomsättning det senaste året. Medarbetarsamtal genomförs och dokumenteras, årets ska ske lite senare i höst. Till medarbetarsamtalet finns en individuell komptensutvecklingsplan. Kurser och utbildningar som medarbetare gjorts finns på respektive person i samlad form i en utbildningspärm på enheten. På gula villan finns kompetensombud som håller kollegorna uppdaterande kring kommande utbildningar via Carpe. Det har genomförts skyddsrond under 2015 men protokoll finns inte att tillgå. Psykosocial skyddsrond kommer att genomföras under oktober -2016. Riskanalyser för personal i brukares hem finns och är strukturerade på samma sätt som de riskanalyser som finns kring de boende. Tips även här, dokumentera när risken är minimerad, antingen på ny eller på samma riskbedömning istället för att bara skriva datum och revidera i plan så den röda tråden lätt går att följa. Övergripande riskanalys för verksamheten finns. Personalen har god kunskap var man finner information om förbättringsarbete (i SFA pärmen). Kännedom om KIA och tillbudsrapportering är god bland närvarande medarbetare. Handlingsplan och åtgärder finns på det tillbud (1) som rapporterats i år. Troligtvis sker en underrapportering av tillbud enligt personalen. APT genomförs 1 gång/månad utifrån mall och protokoll finns att tillgå. Verksamheten har ett eget årshjul där det framgår vad som kommer att ske respektive månad. Under punkten APT i årshjulet finns innehåll om vad som ska tas upp respektive månad utifrån kvalitetsförbättringar ex genomgång av synpunkter och klagomål. Handledning och verksamhetsmöten utifrån brukarna sker 1 gång/månad. Brandskyddarbetet är aktivt och det finns bra och överskådliga checklistor och handlingsplaner. Brandövning sker regelbundet och ibland även tillsammans med de boende i den mån det går. Introduktion av nya medarbetare genomförs och lokal checklista finns, används och signeras med namn och datum. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

4 Gula villan ska köpa in arbetskläder inom kort. De har god kunskap om hur dessa ska hanteras och förutsättningarna finns. Skyddskläder används vid behov. De basala hygienrutinerna och kraven kring dessa är kända i verksamheten. Alla medarbetare har nyligen genomgått Vårdhygiens webbaserade utbildning för omsorgspersonal. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 2 2014 2 2015 2 2016 2 Arbetsplatsen har ett miljöombud. Källsortering genomförs, i möjligaste mån tillsammans med boende. I den utsträckning det är möjligt köper verksamheten ekologiska varor. Verksamheten har en buss av äldre modell som används vid transporter. Systematiskt förbättringsarbete SOSFS 2011:9 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 1 2 2016 1 2 Det systematiska förbättringsarbetet är väl känt i verksamheten. Medarbetarna har god kännedom om avvikelsehantering, även om det ytterst sällan skrivs omsorgsavvikelser. Det som rör den enskilde förs direkt i social journal. Processen kring synpunkter och klagomål är känd i verksamheten och anhöriga har fått information på anhörigmöte. Det finns en brevlåda för att lämna synpunkter och klagomål för brukare och anhöriga. Anmälningsskyldigheten enligt Lex Sarah är känd och den har gåtts igenom vilket framgår i APT protokoll. Rutinerna och anmälan finns i SFA pärmen. Enheten upprättade en Lex Sarah förra året och har sedan dess arbetat med rutiner och struktur. Egenkontroll genomförs utifrån riktlinjer för livsmedelshantering av kyl och frys, personallarm och brand. Egenkontroll görs delvis utifrån årshjulet som verksamheten arbetar från men det går inte att säkerställa att årshjulet följts. Egenkontroll utifrån internkontrollplan och kvalitetsledningssystem behöver utvecklas. Verksamheten känner till kvalitetsråd men genomför inte själva detta. Personalen berättar att det är samordnarna som har det tillsammans med enhetschef och att detta återkopplas till verksamheten på APT, dock har det inte varit så mycket som har lyfts gemensamt. Verksamheten är på mycket god väg med det systematiska kvalitets - och förbättringsarbetet och det finns goda kunskaper hos personalen kring detta. Det råder generellt mycket god struktur i verksamheten och de har kommit långt när det gäller att följa den röda tråden, följa upp, utvärdera och utveckla arbetet. Delat omdöme kvarstår med anledning av att omsorgsavvikelser inte arbetas med och att egenkontroller delvis saknas. Enheten bör arbeta mera aktivt med kvalitetsråd. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

5 Behöver utvecklas: 4. Utveckla dokumentationen kring omsorgsavvikelser för att se strukturella förbättringsområden 5. Genomföra och dokumentera egenkontroller utifrån internkontrollplan. 6. Utveckla kvalitetsråd på enheten/hitta en form där innehållet arbetas med Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd senast den 23/10-2016. Det går bra att skriva svar med åtgärder i tidsatt handlingsplan i detta dokument under behöver utvecklas. Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalité och verksamhetsstöd 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

1 Socialkontorets kvalitetsuppföljning Enhet: Lejondahls gruppbostad rosa villan 2016-09-20 Deltagare: Maria Björling, samordnare from 1 oktober, Susanne Thomsson, samordnare Rosa villan tom 30 september, Anna Hollstrand, enhetschef, Linda Wrådhe vårdare, Khursid Chowdhury vårdare, Sandra Lötbom Andersson kvalitetsutvecklare. Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 2 2015 2 2016 2 Verksamheten arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. De har arbetat med det på planeringsdagar och de går igenom ett värdegrundsbegrepp på varje APT. Rosa villan har brutit ner de lokala värdighetsgarantierna till egna lokala värdighetsgarantier utifrån vad garantierna innebär just för dem. Detta har resulterat i framtagandet av LARS Lokala värdighetsgarantier, Arbeta lika, Respekt, Samarbete. I de boendes genomförandeplaner vävs värdegrunden in genom att lyfta fram exempelvis respekt och förhållningssätt kring hur den enskilde vill ha sitt stöd. Inom personalgruppen arbetar de med en uppförandekod där de bland annat gått igenom vilka spelregler som gäller vid möten och hur personalen ska förhålla sig till varandra i olika frågor vilket levandegör hur de arbetar med värdighetsgarantierna gentemot varandra. Värdehetsgarantierna finns på enheten och anhöriga har fått del av dessa på anhörigmöte. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 1 2 2016 1 2 På rosa villan bor 5 brukare med lindrig till grav utvecklingsstörning och delvis omfattande fysiska funktionsnedsättningar. Det råder en hög brukardelaktighet och god struktur i verksamheterna, mycket har hänt och utvecklats i verksamheterna. Enheten arbetar med bilder och tydliggörande pedagogik. Det är lätt att följa den röda tråden i det som verksamheten arbetar med. Med anledning av målgruppen och att det är svårt för de boende att aktivt delta så har enheten inga husmöten. Istället har samordnare 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

2 regelbundna möten var 4:e-var 5:e vecka med respektive brukare, för att följa upp vad de är nöjda/missnöjda med, vad man vill förändra etc. Detta dokumenteras i den enskildes journal och läggs in och följs upp i genomförandeplanen (GP). Verksamheterna har handledning som syftar till att hitta och utveckla pedagogiska verktyg och arbetssätt kring brukare, utagerande beteende och bemötande. Detta för att kunna möte de boende ännu bättre, förstå och tolka vad den enskilde vill. Brukarundersökning genomfördes 2015, det är oklart om resultat och analys från den genomförts. Nästa brukarundersökning kommer att ske under hösten. Tidigare har det framkommit att anhöriga upplevt att de saknat information om de aktiviteter som genomförs. Sedan något år tillbaka arbetar enheten med att öka dokumentationen kring aktiviteterna genom att bla göra fotoböcker tillsammans med de boende som anhöriga får i julklapp. Vilket varit mycket uppskattat. De boende har egna individuella aktiviteter och utöver det görs gemensamma aktiviteter utifrån de boendes olika önskemål. Dessa dokumenteras och utvärderas i den enskildes journal. Transporterna är en svårighet som begränsar gemensamma resor, då flera boende sitter i rullstol och flera bilar med färdtjänst behöver bokas. Informationsöverföring mellan sjuksköterska och rosa villan har sedan kommunens övertagande 1/10 fungerat bra. Det finns tydliga rutiner för informationsöverföring. Just nu inväntas ny sjuksköterska, vikare finns att tillgå. 1 gång/vecka äter de boende gemensam middag. Övrig tid lagar den enskilde maten i sin lägenhet med personalstöd utifrån individuella behov. I arbetet med att stödja de boende arbetar några med appen matglad vilket lett till ökad självständighet för individen. En del brukare väljer att sitta och äta i gemensamhetsutrymmet. Riktlinjen för livsmedelshantering är känd och egenkontrollen följs. Varje boende har en kontaktman. Beskrivning av vad det innebär finns att tillgå i enhetens bläddermapp. Den boende får information om kontaktmannaskap i samband med inflytt då den enskilde och/eller anhörig får en mapp utifrån LARS där bla kontaktmannaskapet finns beskrivet. Alla boende har en genomförandeplan (GP) I Procapita. Den finns även utskriven i den enskildes pärm som back up. I GP ska det framgå på vilket sätt den enskilde varit delaktig, vilket är ett utvecklingsområde. Verksamheten har arbetat bort de tidigare strukturpärmarna som fanns för varje boende och har istället arbetat med att få in huret direkt i genomförandeplanerna. Granskades GP har mål, men det är svårt att följa hur man ska göra för att uppnå målet. Målen är uppräknade från början och därefter följer en redogörelse för hur:et vilken är omfattande. Hänvisning till respektive punkter vore en utveckling av genomförandeplanen. Alternativt bryta ner målen i delmål så det blir tydligare. Det är dock generellt mycket ambitiösa och genomarbetade och insatserna är bra utformade. Social journal förs i papperjournal men enheten är på väg in i Procapita för att övergå till digital dokumentation. Vissa saker, såsom önskemål om aktiviteter skulle kunna dokumenteras under egen ny flik, tex övriga möten, delaktighet eller liknande då det tangerar att vara arbetsanteckningar eller information som inte alltid är av vikt i den enskildes journal. Även om texterna sedan förra uppföljningen minskat. Sammanfattningar av journalanteckningar sker, detta behövs inte göras då dokumentationen förs löpande. Det finns lokala riktlinjer framtagna för hur dokumentation ska ske. Verksamheten deltar i SIP möten kring de brukare som är aktuella för det. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

3 Riskbedömningar utifrån vilka risker som brukaren kan råka ut för finns upprättade. Dessa behöver förtydligas. Idag står ett uppföljningsdatum men det framgår inte vad som gjorts eller vilka åtgärder som vidtagits. Personalen berättar att de skriver klart eller datum på riskanalysen när risken är avhjälpt. Förändringen skrivs sedan in i genomförandeplanen. Detta skapar svårighet att följa den röda tråden. Verksamheten är på mycket god väg i arbetet och kommit väldigt långt i arbetet med delaktighet och dokumentation. Den delade bedömningen grundar sig på att verksamheten ännu inte arbetar i Procapita fullt och att den röda tråden fortfarande är svår att följa. Behöver utvecklas: 1. Fortsätta arbetet med att göra genomförandeplanerna enklare och tydligare med ex hänvisning alternativ flytta huret närmare målet eller bryta ner målen i delmål. Den röda tråden från beslut mål genomförande till uppföljning och utvärdering finns men är svår att följa. 2. Det ska framgå på vilket sätt den enskilde deltagit i upprattande av genomförandeplan. 3. Arbeta vidare med vad som ska skrivas i journalerna så att de innehåller tillräcklig, väsentlig och korrekt information om genomförandet. 4. Förtydliga den röda tråden i riskbedömningarna. (Ett tips kan vara att antingen förtydliga hänvisningen till social journal där ni dokumenterar utvärdering och ändrar i GP sam hänvisar till detta på riskanalysen. Eller så gör ni uppföljning och utvärdering direkt i riskanalysen och ändrar i GP). Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 2 2016 2 Rosa villan har 7,44 åa exkl samordnare. En medarbetare saknar adekvat utbildning men studerar just nu. Viss personalomsättning har skett under året även om personalstyrkan känns stabil. De som slutat har gått i pension eller är tjänstlediga. Medarbetarsamtal genomförs och dokumenteras, årets ska ske lite senare i höst. Till medarbetarsamtalet finns en individuell komptensutvecklingsplan. Kurser och utbildningar som medarbetare gjorts finns på respektive person i samlad form i en utbildningspärm på enheten. På rosa villan finns kompetensombud som håller kollegorna uppdaterande kring kommande utbildningar via Carpe. Det har genomförts skyddsrond under 2015 och protokoll finns att tillgå. Uppföljning finns men vilka åtgärder som är vidtagna och resultatet av dessa framkommer inte fullt ut vilket kan utvecklas vidare. Psykosocial skyddsrond kommer att genomföras under oktober -2016. Riskanalyser för personal i brukares hem finns och är strukturerade på samma sätt som de riskanalyser som finns kring de boende. Tips även här, dokumentera när risken är minimerad, 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

4 antingen på ny eller på samma riskbedömning istället för att bara skriva datum och revidera i plan så den röda tråden lätt går att följa. Övergripande riskanalys för verksamheten finns. Personalen har god kunskap var man finner information om förbättringsarbete (i SFA pärmen). Kännedom om KIA och tillbudsrapportering är god bland närvarande medarbetare. Handlingsplan och åtgärder finns på de 2 tillbud som rapporterats i år. Troligtvis sker en underrapportering av tillbud enligt personalen. APT genomförs 1 gång/månad utifrån mall och protokoll finns att tillgå. Verksamheten har ett eget årshjul där det framgår vad som kommer att ske respektive månad. Under punkten APT i årshjulet finns innehåll om vad som ska tas upp respektive månad utifrån kvalitetsförbättringar ex genomgång av synpunkter och klagomål. Handledning och verksamhetsmöten utifrån brukarna sker 1 gång/månad. Brandskyddarbetet är aktivt och det finns bra och överskådliga checklistor och handlingsplaner. Brandövning sker regelbundet och ibland även tillsammans med de boende i den mån det går. Introduktion av nya medarbetare genomförs och lokal checklista finns, används och signeras med namn och datum. Rosa villan ska köpa in arbetskläder inom kort. De har god kunskap om hur dessa ska hanteras och förutsättningarna finns. Skyddskläder används vid behov. De basala hygienrutinerna och kraven kring dessa är kända i verksamheten. Alla medarbetare har nyligen genomgått Vårdhygiens webbaserade utbildning för omsorgspersonal. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 2 2014 2 2015 2 2016 2 Arbetsplatsen har ett miljöombud. Källsortering genomförs, i möjligaste mån tillsammans med boende. I den utsträckning det är möjligt köper verksamheten ekologiska varor. Systematiskt förbättringsarbete SOSFS 2011:9 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 1 2 2016 1 2 Det systematiska förbättringsarbetet är väl känt i verksamheten. Medarbetarna har god kännedom om avvikelshantering, även om det ytterst sällan skrivs omsorgsavvikelser. Det som rör den enskilde förs direkt i social journal. Processen kring synpunkter och klagomål är känd i verksamheten och anhöriga har fått information på anhörigmöte. Det finns en brevlåda för att lämna synpunkter och klagomål för brukare och anhöriga. Anmälningsskyldigheten enligt Lex Sarah är känd och den har gåtts igenom vilket framgår i APT protokoll. Rutinerna och anmälan finns i SFA pärmen. Egenkontroll genomförs utifrån riktlinjer för livsmedelshantering av kyl och frys, personallarm och brand. Egenkontroll görs delvis utifrån årshjulet som verksamheten arbetar från men det går inte att 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

5 säkerställa att årshjulet följts. Egenkontroll utifrån internkontrollplan och kvalitetsledningssystem behöver utvecklas. Verksamheten känner till kvalitetsråd men genomför inte själva detta. Personalen berättar att det är samordnarna som har det tillsammans med enhetschef och att detta återkopplas till verksamheten på APT, dock har det inte varit så mycket som har lyfts gemensamt. Verksamheten är på mycket god väg med det systematiska kvalitets - och förbättringsarbetet och det finns goda kunskaper hos personalen kring detta. Det råder generellt mycket god struktur i verksamheten och de har kommit långt när det gäller att följa den röda tråden, följa upp, utvärdera och utveckla arbetet. Delat omdömet kvarstår med anledning av att omsorgsavvikelser inte arbetas med och att egenkontroller delvis saknas. Enheten bör arbeta mera aktivt med kvalitetsråd. Behöver utvecklas: 1. Utveckla dokumentationen kring omsorgsavvikelser för att se strukturella förbättringsområden 2. Genomföra och dokumentera egenkontroller utifrån internkontrollplan. 3. Utveckla kvalitetsråd på enheten/hitta en form där innehållet arbetas med Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd senast den 23/10-2016. Det går bra att skriva svar med åtgärder i tidsatt handlingsplan i detta dokument under behöver utvecklas. Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalité och verksamhetsstöd 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

1 Socialkontorets kvalitetsuppföljning Kamrerva gens gruppbostad 2016-08-30 Deltagare: Anna Hollstrand enhetschef, Paulette Rosevear samordnare, Irene Axelsson, vårdare, Sandra Lötbom Andersson och Maria Mattsson kvalitet och verksamhetsstöd. Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 2 2014 1 2015 1 2016 1 2 Värdegrundsgarantierna finns med som en punkt på arbetsplatsträffar (APT) och de är kända av medarbetarna. I allt arbete med de boende utgår personalen från värdegrundsgarantierna. Enheten har haft planeringsdag under våren då de gick igenom arbetet utifrån de lokala värdegrundsgarantierna. Medarbetarna har haft handledning 1 gång/månad under året där värderingar och förhållningssätt har varit en röd tråd. Tidigare använde enheten värdegrundspelet Samspelet. Det finns tankar om att återuppta det till hösten då de inte längre kommer att ha handledning. Det finns en tavla på väggen i det gemensamma utrymmet där delar av värdegrunden finns beskriven med andra ord utifrån hur personalen arbetar på Kamrervägen. Anledningen till delat omdöme är att verksamheten har arbetat och kommit långt fram i värdegrundsarbetet. Det kvarstår dock att sprida och delge värdegrundsgarantierna till de boende och till anhöriga. Behöver utvecklas 1. Information och implementering av värdegrundsgarantierna till brukare och närstående Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2 2015 1 2 2016 2 Verksamheten har 6 platser. I dagsläget bor 5 personer på Kamrervägen. 1 person har nyligen flyttat ut och en ny person ska inom kort flytta in. Brukarenkäter kommer att genomföras under september/oktober. Personalen berättar att de upplever att de boende trivs bra och att de ofta uttrycker det genom att säga jag trivs här. Delaktighet och inflytande i hur de boende vill ha sin vardag upplevs som hög. 1 gång/månad har enheten husmöten där de boende ger förslag på gemensamma aktiviteter och tar upp sådant de vill förändra. På husmöten förs agenda och protokoll. Fredagkvällar är det ofta lite extra husmys med gemensam middag, filmkväll, karaoke eller liknande efter de boendes önskemål. 2013-10-10 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

2 Alla boende har en aktuell genomförandeplan (GP) i Procapita med mål, delmål och hänvisning till strukturpärm. Det är bara samordnaren som har tillgång till Procapita i dagläget. Det finns en plan på övergången till digital dokumentation. Dokumentation förs på papper och en äldre genomförandeplan (från 2014) finns i boendespärm. Hur:et finns inte i GP utan alla boende har istället en stukturpärm som regelbundet revideras. Det bör framgå vad som reviderats och inte bara när. Strukturpärmen är en slags fortsättning på genomförandeplanen som i detalj beskriver hur den enskilde vill ha sitt stöd utformat detta med syfte att skapa trygghet då all personal arbetar på samma sätt. Strukturpärmens blad är inplastade så det är lätt för personalen att ta med sig om de skulle vara osäkra på någonting eller för vikarier. Till stukturpärmen det finns det en veckoplanering. Uppföljning av GP som går att utläsa ur dokumentationen gjordes 2014. I GP bör det hänvisas till strukturpärmen, vilket det gör i den GP som finns i Procapita. Tips från kvalitetsutvecklaren är skriva ut GP från Procapita och sätta i den boendes pärm tills dess alla är inne och arbetar i Procapita. Avvikelser från strukturpärmen ex att rakning uteblivit dokumenteras i social journal. Journalanteckningar förs i kronologisk ordning och med ett bra språk, kortfattat och saklig information. Datum och signatur finns vid varje anteckning. Signaturförtydlingslista finns. Aktivitetslista med signering finns på utförda aktiviteter och i stukturpärmen finns de regelbundna aktiviteterna som sker dokumenterade. Utöver dessa dokumenteras spontana aktiviteter i social journal. Riskbedömningar och handlingsplaner kring de boende finns men de behöver revideras (är från 2014). Någon finns som är gjord senare men den finns i en annan personalgemensam pärm. Synpunkter och klagomål är väl kända av personal och de boende. Personal skriver ned muntliga klagomål. Dessa förvaras i en pärm och tas upp på kvalitetsråd och på husmöten men de diarieförs inte. Enheten är väl förtrogen med avvikelsehantering. De skriver både HsL och omsorgs avvikelser, vilka finns samlade i en pärm. Även dessa tas upp på kvalitetsråd och APT. Alla boende har en utsedd kontaktman och en vice kontaktman. Det saknas skriftlig information till den boende/anhöriga och till personalen vad uppdraget innebär. Medarbetarna kan dock mycket väl beskriva vad som ingår i uppdraget. Mat lagas tillsammans med den boende i dennes lägenhet. Ibland äter de gemensamma middagar i köket. Då är en boende med och lagar mat i det gemensamma köket och bjuder sedan de andra. Riktlinjer för livsmedelshantering finns tillgänglig och egenkontroller görs, dock saknas tempetarturtagning på kyl/frys. Behöver utvecklas: 2. Säkerställa att all personal har tillgång till aktuell genomförandeplan. 3. Uppföljning och utvärdering av GP ska dokumenteras. 4. Identifiera de risker som kan finns för brukaren (revidera de riskanalyser som finns), samt dokumentera vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra att risken ska uppstå. 5. Skriftlig information till boende/anhöriga och personal vad kontaktmannaskapet innebär. 6. Implementera egenkontroll fullt ut (temp i kyl och frys) i det gemensamma köket. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2013-10-10 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

3 2014 1 2015 1 2 2016 2 På enheten arbetar 10 personal. Sedan förra uppföljningen 2015 har personalgruppen utökas med 2 medarbetare och vaken natt har införts pga en boende. Denna boende har under augusti 2016 flyttat varvid bemanning och schema just nu ses över. 8 av 10 medarbetare har adekvat utbildning. Samordnaren på enheten började på Kamrervägen under tidig vår. Hon har tidigare arbetat som samordnare på en annan enhet inom LSS. Kamrervägen har haft besök av Arbetsmiljöverket 2 gånger sedan förra uppföljningen. Besöken har grundat sig ur en boendes utagerande mot personalen. Utifrån AV:s besök har enheten vidtagit flertal åtgärder bla handledning, inköp av larm, förstärkt personalgrupp, arbetat med struktur på enheten och vikten av att arbeta lika. Vid uppföljning har arbetet visat goda resultat både i arbetsgruppen och mot de boende. Psykosocial medarbetarenkät har gjorts och analys av resultaten gjordes i januari i år. Ovanstående vidtagna åtgärder grundar sig delvis ut denna analys och handlingsplan finns. Handlingsplanen bör lyftas fram och synliggöras mera så alla medarbetare känner till den. Personalomsättningen är relativt låg. Det är 2 medarbetare som slutat sedan förra uppföljningen. Medarbetarsamtal genomförs årligen och är planerat under hösten 2016. Det finns en kompetensutvecklingsplan kopplad till den. Verksamheten behöver samla ihop de kompetenser som finns på resp medarbetare för att ha en överblick på vem som har gått vilka kurser. Medarbetarna har god kännedom om KIA där de skriver tillbudsanmälningar. Skyddsrond är gjord 160225. APT sker 1g/månad och personalmöte kring brukarna sker även det 1g/månad. Personalen har viss kännedom om basala hygienförskrifter och använder handskar, handsprit och skyddskläder vid behov. Arbetskläder finns att tillgå. Kvalitetsutvecklaren tipsar om vårdgivarguidens webutbildning gällande Basala hygienrutinerna utifrån SOSFS 2015:10. Introduktionschecklista finns men den behöver utvecklas med kvalitetsfrågorna som avvikelsehantering, synpunkt- och klagomålhantering och anmälan kring Lex Sarah. Det behöver vidare bli tydligt för samordnaren vad som ska informeras om under respektive punkt. Behöver utvecklas: 7. Göra en inventering av vilka medarbetare som gått vilka utbildningar/kurser med syfte att säkerställa medarbetenas kompetensutveckling. 8. Säkerställa att introduktionsgenomgång sker och att underlagen är tillräckligt omfattande för att arbetet ska bli kvalitetssäkrat. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 2 2014 2 2015 2 2016 2 Personal och boende källsorterar på enheten. Tillsammans åker de till återvinningsstationen och sorterar. 2013-10-10 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

4 Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 1 2 2016 1 2 På APT dagordning säkerställer man att det systematiska kvalitetsarbetet diskuteras för att leda till förbättringar i verksamheten. Avvikelser skrivs och synpunkter och klagomål handeras enligt rutin, de behöver dock diarieföras enligt rutin. Kvalitetsråd finns som en punkt på dagordningen. Det systematiska förbättringsarbetet kan förtydligas i minnesanteckningarna ex genom att skriva lite mer om vad man samtalat om/vilka kvalitetsförbättringar som behöver göras och vad som har genomförts. Verksamheten har upprättat 2 Lex Sarah anmälningar under 2016 utifrån verksamhetens egna bedömning att de som personal inte gav ett fullgott stöd till de boende. Utifrån dessa och AV tidigare inspektion har flertalet åtgärder vidtagits som visat goda resultat. Föreläsning kring Lex Sarah har under våren 2016 genomförts. Egenkontrollen utifrån internkontrollplan och kvalitetsledningssystem kan utvecklas. Stickprov görs av samordnaren på den sociala journalen men inte under någon strukturerad form. Behöver utvecklas: 9. Genomföra och dokumentera egenkontroller utifrån internkontrollplan. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalite och verksamhetsstöd senast den 1/10. Det går bra att skriva svar med åtgärder i tidsatt handlingsplan i detta dokument under behöver utvecklas. Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalité och verksamhetsstöd 2013-10-10 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

2013-10-10 Avd för kvalitets och verksamhetstöd 5

1 Socialkontorets kvalitetsuppföljning Enhet: Skyttens gruppbostad 2016-09-16 Deltagare: Nina Welch vårdare, Susanne Thomsson tillträder inom kort som samordnare, Jenny Fardstedt samordnare, Sandra Lötbom Andersson kvalitetsutvecklare. Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 2 2015 2 2016 1 Värdighetsgarantierna är kända av personalen i verksamheten. De finns tillgängliga i personalutrymmet. De intervjuade tror att anhöriga har tagit del av garantierna men är osäker. I gemensamhetslokalen finns tre värdighetsgarantier i taget framtagna och uppsatta på väggen för reflektion, dessa används dock inte längre. Det är oklart när någon bytte ut orden på tavlan senast. Tidigare har arbetsgruppen använt samspelet några gånger per termin men även det har avtagit. Personalen uppger att detta beror på andra prioriteringar i verksamheten och att det saknas tid för detta. Behöver utvecklas: 1. Information av värdighetsgarantierna till närstående 2. Återuppta arbetet med vad värdighetsgarantierna innebär på Skyttens gruppbostad. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2 2015 1 2 2016 Enheten har rum för 5 brukare som delar på två badrum ett mindre allrum och ett gemensamt kök. Gruppbostaden är byggd på 1970 talet och uppfyller inte dagens standard. De boende har varsitt rum och gemensamhetsutrymmena är små. Detta medför att de boende har svårt att få eget utrymme med personal och att de i princip alltid är i kontakt med andra boende i gruppbostaden. Att behöva dela badrum främjar inte den personliga integriteten och självbestämmandet. Vidare säkerställs inte hygienkraven i verksamheten. Brukarna som bor på Skytten har omfattande fysiska och psykiska funktionsnedsättningar med nedsatt språkförståelse. Några brukare använder bilder vid kommunikation. Det är oklart om Skyttens gb deltog i den brukarenkät gjordes under 2015. Under hösten 2016 kommer ny brukarenkät genomföras. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

2 Brukarpåverkan är relativt god. Ett par brukare har bildschema med pictogrambilder, där de har möjlighet att välja den aktivitet som de vill ha. Flera brukare har veckovis individuella aktiviteter tillsammans med en personal. Aktiviteterna utvärderas ibland genom bilder på glad/ledsen smiley, detta dokumenteras inte. Alla middagar äts i det gemensamma köket och de boende turas om att tillsammans med personal lagar mat och bjuda de andra. Söndagar bakar de tillsammans. De boendes delaktighet och möjlighet att påverka sin vardag har, enligt personalen, sjunkit sedan förra året. Detta med anledning av att två boenden är utagerande när de är i närheten av varandra. De andra boendena blir då oroliga och vill vara på sina rum. Personalen försöker arbeta med att dela upp de boende och göra aktiviteter på varsitt håll med de två som inte trivs ihop. Detta gör det svårt för personalen att planera dagen för brukarna. När de boende kommer hem på eftermiddagarna blir aktiviteterna utformade efter de boendes humör och mycket tid går åt till att lösa dagens struktur och planering. En bidragande orsak som försvårar både för den enskilde och för personalen att kunna stödja de boende är boendemiljön. Vid tidigare brukarundersökningar framkom det att samhällsinformation och kundval behöver utvecklas. En av de tidigare åtgärderna var bland annat att ta fram en kokbok med måltidsbilder. Bilder har enligt uppgift tagits men bildboken är ännu inte klar att användas i syfte att öka brukarpåverkan. Verksamheten har planer på att ha husmöten tillsammans med de boende för att öka deras delaktighet och ta tillvara önskemål. Varje boende har två (2) kontaktmän, 1 dagtid för att säkerställa god kontinuitet och 1 nattetid som framför allt sköter det administrativa kring den boende. Det finns skriftlig information till personal och vad kontaktmannaskapet innebär. Skriftlig information till anhöriga kring kontaktmannaskap saknas. Alla boende har en genomförandeplan (GP) med mål och delmål i verksamhetssystemet Procapita. Genomförandeplanerna har varierande kvalitet, men alla skrivs utifrån ÄBIC/IBIC. I några, men inte i alla GP, hänvisas det till den boendes strukturmapp, där huret på stödet som ska utföras beskrivs mera detaljerat. Några strukturmappar behöver uppdateras, utvecklas mera och skrivas datum på. Det är svårt att följa uppföljning/utvärdering av insatserna i GP då uppföljning saknas. Av GP ska det framgå på vilket sätt den enskilde varit delaktig i upprättandet och vid uppföljning. Alla ordinarie medarbetare har tillgång till Procapita och har börjat föra den löpande sociala journalen där. De löpande journalanteckningarna skrivs generellt på ett bra, kortfattat sätt. I några av de granskade journalerna är det långt mellan journalanteckningarna, ibland flera månader. Kvalitetsutvecklaren tipsar om att hitta en rutin där verksamheten dokumenterar med en viss regelbundenhet i de fall det inte hänt något av vikt ex arbetar enligt plan eller liknande. Verksamheten dokumenterar i dagsläget sällan omsorgsavvikelser ex skrivs i journalanteckning ej åkt till arbetet. Annan boendes aktivitet blev inställd pga detta. Här ska verksamheten skriva en avvikelse och följa upp den med analys. Riskbedömningar och handlingsplan finns på alla boende. Dock behöver de följas upp, utvärderas och uppdateras då de är från 2013-2015. Riktlinjen för livsmedelshantering är känd av medarbetarna. Egenkontroll av temp i kyl och frys och för när rengöring av olika ytor är genomförd för det gemensamma köket finns men listan saknar delvis signering. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

3 Anledningen till det neddragna omdömet är att verksamheten behöver arbeta systematiskt för att öka den enskildes delaktighet och påverkan i sin vardag. Egenkontrollen i köket där alla mat lagas till de boende följs inte fullt ut. Uppföljning av genomförandeplaner och översyn av riskbedömningar kring de boende saknas fortfarande vilket var ett utvecklingsområde vid föregående uppföljning. Behöver utvecklas: 3. Verksamheten behöver arbeta på ett sätt som stärker den enskildes inflytande och delaktighet i sin vardag. 4. Social journal ska föras löpande och innehålla tillräckligt, väsentligt och korrekta anteckningar i genomförandet av insatsen. Den stukturmapp som det hänvisas till ska vara aktuell och uppdaterad med datum. 5. Säkerställa att uppföljning och utvärdering av målen i GP sker och dokumenteras minst en gång om året samt att det framgår på vilket sätt den enskilde varit delaktig. 6. Översyn och revidering av riskbedömningar för de boende. 7. Säkerställa att egenkontroll utifrån riktlinje för livsmedelshygien följs. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 2 2014 1 2015 1 2 2016 1 2 På Skytten arbetar 9 personal samt en samordnare på 50 %. Sju av nio medarbetare har adekvat vårdutbildning. Personalomsättningen var 2015 11 % och den tenderar att vara högre i år då flera medarbetare slutat. Personalen berättar att arbetat på Skytten just nu upplevs som tungt, både fysiskt och psykiskt. Detta ventilerar de med varandra när de arbetar samt gemensamt på APT. Psykosocial personalenkät är gjord i år men återkoppling och analys saknas. Introduktion genomförs och lokal checklista finns framtagen. Särskild introduktionspärm finns att tillgå. Vilket är bra men, denna var till viss del inaktuell, vilket den även var vid förra årets uppföljning. Arbetsplatsträffar (APT) genomförs enligt rutin och mall, nattpersonalen deltar vid vartannat möte. Verksamhetsmöte där brukarna gås igenom genomförs 1 gång/månad. Medarbetarsamtal genomförs årligen under hösten (vilket kommer att ske under 2016) och uppföljning sker under våren. I medarbetarsamtalet genomförs och dokumenteras en individuell kometensutvecklingsplan. Verksamheten behöver samla ihop de kompetenser som finns på respektive medarbetare för att ha en överblick på vem som har gått vilka kurser. Skyddsrond är genomförd november 15, det framgår inte av checklistan om alla brister åtgärdats eller följts upp. Riskanalyser för personalens arbete finns på 4 av 5 boenden. Dessa behöver uppdateras och utvärderas då några genomfördes från 2013 fram till 2015. Vidare behöver de avidentifieras då de sitter i medarbetarpärmen alt sättas in i den enskildes pärm. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

4 Personalen har god kunskap var man finner information om förbättringsarbete (i SFA pärmen). De är förtrogna med hur tillbudsrapportering ska ske. Det finns några tillbud skrivna som delvis har följs upp men inte analyserats. På Skyttensväg används arbetskläder. De basala hygienrutinerna och kraven kring dessa är kända i verksamheten. Alla medarbetare har nyligen genomgått Vårdhygiens webbaserade utbildning för omsorgspersonal. Anledningen till delat omdöme är att verksamheten inte har vidtagit fg kvalitetsuppföljnings förbättringsområden kring introduktion och riskanalyser för medarbetarna. Generellt behöver enheten arbeta med uppföljning och utvärdering av det som dokumenteras ex tillbud och riskanalyser. Behöver utvecklas: 1. Säkerställa att introduktionsunderlaget är uppdaterat och aktuellt 2. Bör göra en inventering av vilka medarbetare som gått vilka utbildningar/kurser med syfte att säkerställa medarbetenas kompetensutveckling. 3. Säkerställa att det finns aktuella riskbedömningar för vilka risker i arbetsmiljön som arbetstagarna eventuellt kan utsättas för samt följa upp dessa. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 2 2014 2 2015 2 2016 2 Enheten källsorterar och har det som en aktivitet med brukare att lämna det som sorterats vid återvinningsstationen. Vid inköp försöker verksamheten handla ekologiskt vid de flesta inköpen. En särskilt miljöansvarig finns utsedd ur personalgruppen. Systematiskt förbättringsarbete SOSFS 2011:9 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 2 2015 2 2016 1 2 Arbetet med det systematiska förbättringsarbetet fortgår men kan utvecklas. På dagordning APT säkerställer man att det systematiska kvalitetsarbetet diskuteras för att leda till förbättringar i verksamheten. Processen för hanteringen av synpunkter och klagomål är känd av personalen. Synpunkter och klagomål tas upp och samtalas om direkt när synpunkt/klagomål inkommer eller på APT. Dessa dokumenteras sällan och diarieförs i princip aldrig varvid det är svårt att följa upp och utvärdera. Verksamheten behöver utveckla arbetet med att dokumentera de synpunker/klagomål som inkommer. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

5 Avvikelse och förbättringsförslag används i begränsad omfattning. På enheten skrivs generellt inga omsorgsavvikelser (avvikelser som rör den enskilde ex utebliven insats dokumenteras i den boendes journal). Av de avvikelser som finns att tillgå framgår inte åtgärd eller uppföljning av avvikelsen. Anmälningsskyldigheten enligt Lex Sarah har gåtts igenom under hösten 2015, rutinerna och anmälan är kända av personalen och finns i SFA pärmen. Verksamheten har under 2016 upprättat en Les Sarah som de arbetar kring och som just nu är under utredning. Verksamheten genomför inga egna kvalitetsråd utan det är samordnarna som har det tillsammans med enhetschef. Kvalitetsråd finns som en punkt på APT men det är inte känt i verksamheten vad det innebär och hur det ska genomföras. Egenkontrollprogram finns gällande brandrutinerna. Brandpärmen behöver uppdateras. Övriga egenkontroller utifrån internkontrollplan och kvalitetsledningssystem behöver utvecklas. Verksamheten är på god väg med det systematiska kvalitets - och förbättringsarbetet. Det finns kunskaper hos personalen kring detta men omdömet dras delvis ned då arbetet med att dokumentera och följa upp måste utvecklas vidare och egenkontroller saknas. Behöver utvecklas: 1. Säkerställa att klagomål och synpunkter samt avvikelse och förbättringsförslag dokumenteras, följs upp och analyseras utifrån i det systematiska förbättringsarbetet. 2. Utveckla kvalitetsråd på enheten/hitta en form där innehållet är känt och arbetas med 3. Genomföra och dokumentera egenkontroller utifrån internkontrollplan. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd senast den 21/10-2016. Det går bra att skriva svar med åtgärder i tidsatt handlingsplan i detta dokument under behöver utvecklas. Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalité och verksamhetsstöd 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

1 Socialkontorets kvalitetsuppföljning Svartvikens servicebostad 2016-09-07 Deltagare: Maria Björling samordnare, Ulrika Furu vårdare, Bessam Issa vårdare, Anna Lundberg vårdare och Sandra Lötbom Andersson kvalitetsutvecklare. Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 2 2015 2 2016 2 Arbetsgruppen har ett levade värdegrundsarbete och värdegrundsgarantierna är väl kända av personalen. De har det som en punkt på APT samt på de husmöten som de regelbundet (1g/månad) har tillsammans med de boende. På husmötet väljer de ett värdegrundsord och diskuterar tillsammans med de boende hur de upplever att personalen lever upp det ordet. Detta dokumenteras i husmötesprotokollen och följs sedan upp. Värdegrundsgarantierna finns i broschyrer i servicebasen och inramade i en tavla i basen. Det som kan utvecklas är att delge alla boende en egen broschyr med kommunens lokal värdergrundsgarantier. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2 2015 2 2016 1 2 På Svartvikens servicebostad bor det 11 brukare i lägenheter som ligger i närområdet till basen. Målgruppen är högfungerande NPF. Några av de boende har daglig sysselsättning medan andra saknar det. Personalen berättar att de arbetar mycket med motiverade samtal och stöd. Alla boende har en kontaktman och några boende har en vice kontaktman som finns när ordinarie är ledig. Detta för att säkerställa god kontinuitet för den enskilde. Personalen beskriver vad som ingår i kontaktmannaskapsuppdraget även om de ibland kan uppleva viss otydlighet exempelvis kring rollerna gentemot godeman vad ska vi göra, vad gör godeman. Det saknas skriftlig information till personal och boende om vad kontaktmannaskapet innebär. Varje brukare har en aktuell genomförandeplan (GP) i Procapita och i den enskildes pärm. Genomförandeplanerna har börjats skriva utifrån ÄBIC men inte alla. En förklaring är att beställningarna inte skrivits utifrån ÄBIC. Det framkommer tydliga mål och delmål i de granskade GP. I GP hänvisas det till den boendes strukturpärm, där huret på stödet som ska utföras beskrivs mera detaljerat. Det är svårt att följa hur uppföljning/utvärdering av insatserna skett då den senaste uppföljningen som framgår i de 4 granskade GP är sedan 2014-2015 och saknar beskrivning av vad/om målet uppnåtts. Det är av vikt att det framgår i GP och i kommande uppföljningar på vilket sätt den enskilde deltagit. De löpande journalanteckningarna skrivs på ett bra, kortfattat sätt med 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

2 korrekt datum, signering och signaturförtydligande. Verksamheten har kommit långt i arbetet med att föra social journal i Procapita. Inom kort kommer även vikarier att dokumentera i systemet och pärmarna används då som back up. På Svartvikens SB arbetar de med samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med andra berörda professioner kring den boende. SIP:en följs upp 1 gång/år. Riskbedömningar och handlingsplan finns på alla boende. Dock behöver de följas upp och uppdateras då de är från 2014 och 2015. Riktlinjen för livsmedelshantering är inte känd av medarbetarna. Egenkontroll av temp i kyl och frys för det gemensamma köket saknas. Det finns ett schema för städning av köket men det framgår inte om eller när det blivit städat. Brukarpåverkan och delaktigheten upplevs hög även om inga undersökningar i forma av enkäter eller liknande gjorts som mäter detta. Kommunens stora brukarenkät gjordes under 2015 men deltagandet var lågt från Svarviken att inget resultat finns att tillgå. 1 gång/månad har verksamheten organiserade husmöten tillsammans med det boende och 1 gång/månad har de gemensam middag. I övrigt har verksamheten fredagsfika där önskemål om kommande veckas gemensamma aktiviter diskuteras och förs fram. Vidare arbetar Svartviken med ris och ros en lokal variant av kommunens synpunkts- och klagomåls hantering. Ris och ros inkommer från de boende, dokumenteras och följs upp strukturerat. Det finns även en whiteboardtavla i de gemensamma utrymmena där förbättringsförslag skrivs upp, där det synliggörs vad som är pågående, genomföra och ej genomförda förbättringsförslag. Anledningen till delat omdöme är att verksamheten är på mycket god väg när det gäller den sociala dokumentationen och digitaliseringen. De har arbetat med strukturpärmar och bedöms ha en hög delaktighet av de boende. Dock kvarstår det sedan fg uppföljning egenkontroll och tempmätning i kyl och frys vilket var ett utvecklingsområde. Vidare behöver verksamheten arbeta med uppdatering och utvärdering av genomförandeplanerna och riskanalyserna. Behöver utvecklas: 1. Skriftlig information till personal och boende vad kontaktmannaskapet innebär. 2. Säkerställa att uppföljning och utvärdering av målen i GP sker och dokumenteras minst en gång om året samt att det framgår på vilket sätt den enskilde varit delaktig. 3. Säkerställa att det finns en aktuell riskbedömning och handlingsplan kring varje boende. 4. Säkerställa att riktlinjen för livsmedelshantering är känd och att egenkontroll i det gemensamma köket utförs (temp.kontroll i kyl och frys samt datum för utförande av städning). Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 1 2 2016 1 2 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

3 Svartvikens servicebostad har 8 medarbetare och 1 samordnare på halvtid. Det råder generellt en låg personalomsättning även om det just nu slutar 2 personal och byte av samordnare nyligen skett och kommer att ske igen. Detta har skapat lite oro i gruppen som annars upplevs väldigt sammansvetsad. 3 medarbetare saknar adekvat utbildning för yrkes men har kompletterande erfarenheter och kurser som stärker gruppens kompetens. Flera medarbetare har gått utbildningar genom Carpe. 2 medarbetare går/har gått socialpedagogik under det senaste året. Medarbetarsamtal genomförs och dokumenteras, årets ska ske lite senare i höst. Till medarbetarsamtalet finns en individuell komptensutvecklingsplan. Kurser och utbildningar som medarbetare gjorts finns på respektive person men inte i någon samlad kartlagd form på enheten. Informationen skickas till enhetschef. Ett tips kan vara att verksamheten har en egen kompetenskarta när kurser och utbildningar förs in. Det har genomförts skyddsrond i maj 2016 som kommer att följas upp inom kort och riskanalyser för personalens arbetsmiljö finns (några behöver uppdateras). Det finns goda tydliga rutiner för hur medarbetarna ska handskas med riskfyllda situationer och de har larm. Hur tillbudsrapportering ska ske är känd i verksamheten och det finns några tillbud skrivna som även har följs upp. APT genomförs 1 gång/månad utifrån kommungemensam mall och protokoll finns att tillgå. Introduktion av nya medarbetare genomförs och lokal checklista finns, används och signeras med namn och datum. Checklistan behöver kompletteras med det systematiska förbättringsarbetet så det blir tydligare. Enheten har inte använt den nya checklista som enligt föregående kvalitetsuppföljning togs fram, därmed är detta fortfarande ett utvecklingsområde. Personalen har god kunskap var man finner information om förbättringsarbete (i SFA pärmen) men det oklart för personalen vad SFA betyder. Detta kan försvåra bla introduktion av ny personal varvid en rekommendation är att skriva ut vad SFA betyder på pärmen. De basala hygienrutinerna och kraven kring dessa är inte kända i verksamheten. Kvalitetsutvecklaren visar Socialstyrelsens föreskrifter och tipsar om Vårdhygiens webbaserade utbildning för omsorgspersonal. Förbättringar kring att föra protokoll vid APT har skett, delat omdöme kvarstår dock då verksamheten inte har vidtagit fg kvalitetsuppföljnings förbättringsområden kring introduktion och med anledning av att föreskrifterna om de basala hygienrutinerna inte är kända. Behöver utvecklas: 5. Säkerställa att introduktionsunderlagen är tillräckligt omfattande för att arbetet ska bli kvalitetssäkrat. 6. Göra en kompetenskarta vilka utbildningar/kurser med syfte att säkerställa medarbetarnas och gruppens kompetensutveckling. 7. Säkerställa att all personal har kunskap om de basala hygienföreskrifterna. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 2 2014 2 2015 2 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

4 2016 2 Alla medarbetare arbetar aktivt med källsortering i de gemensamma utrymmena. Miljöombud finns. Systematiskt förbättringsarbete SOSFS 2011:9 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 0 2014 1 2015 2 2016 1 2 Det systematiska förbättringsarbetet är känt i verksamheten. Medarbetarna har god kännedom om avvikelshantering (även om det ytterst sällan skrivs omsorgsavvikelser, senaste 2015), synpunkter och klagomål. De arbetar med sin lokala ris och ros som fungerar mycket bra och strukturerat. Kvalitetsutvecklaren påminner dock om att de klagomål som inkommer av karaktären lite större ex klagomål på bemötande, på bilar etc ska diarieföras enligt process. Anmälningsskyldigheten enligt Lex Sarah är känd och den har gåtts igenom vilket framgår i APT protokoll november 2015. Rutinerna och anmälan finns i SFA pärmen. Verksamheten känner inte igen begreppet kvalitetsråd och genomför inte detta. Samordnaren berättar att det är samordnarna som har det tillsammans med enhetschef. Kvalitetsråd finns som en punkt på APT men är inte känt i verksamheten vad det innebär och hur det ska genomföras. Egenkontroll utifrån internkontrollplan och kvalitetsledningssystem behöver utvecklas då detta saknas. Oklart hur det är kring brand då detta inte kontrollerades vid kvalitetsuppföljningen utan det samtalades om att det finns en brandansvarig men att det råder lite osäkerhet kring vad som är gjort gällande kontroll och utbildningar. Det skulle skett en utbildning i våras som blev inställd. Verksamheten är på mycket god väg med det systematiska kvalitets - och förbättringsarbetet och det finns goda kunskaper hos personalen kring detta men omdömet dras delvis ned då arbetet med kvalitetsråd och egenkontroller saknas. Behöver utvecklas: 8. Utveckla kvalitetsråd på enheten/hitta en form där innehållet är känt och arbetas med 9. Genomföra och dokumentera egenkontroller utifrån internkontrollplan. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd senast den 10 oktober 2016. Det går bra att skriva svar med åtgärder i tidsatt handlingsplan i detta dokument under behöver utvecklas. Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalité och verksamhetsstöd 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd 5

1 Enhet: OÖ sterva gens gruppbostad 2016-09-12 Deltagare; Daniel Söderström (USK) och Therese Bergman (GPU/PPU), båda vårdare, samordnare Maria Björling, enhetschef Anna Hollstrand och kvalitetsutvecklare Sandra Lötbom Andersson Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 2 2015 2 2016 2 Värdegrundsgarantinerna är väl kända i verksamheten. Östervägens gruppbostad arbetar dagligen med värdegrundsgarantierna och dess innebörd. I gemensamhetsutrymmet finns en värdegrundstavla. Där sätts det upp 3 ord som det samtalas kring. Orden byts ut regelbundet och leder till ny inriktning på samtal. Värdegrundsgarantierna och ordens betydelse lyfts med de boende i olika sammanhang och på APT. Den nya broschyren finns uppsatt på de boendes gemensamma anslagstavla. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2 2015 1 2 2016 1 2 I gruppbostaden (GB) finns 6 lägenheter sammanhängande på 1 våningsplan med gemensamhetsutrymmen på bottenvåningen. Till GB finns det 3 satellitlägenheter i närområdet och inom kort ytterligare en. Brukarenkäter kommer att genomföras under september/oktober. Föregående års brukarenkät har inte analyserats, det är oklart om enheten fick eget svarsunderlag eller om det blev hopslagna med andra GB. Personalen berättar att de upplever att de boende trivs bra, alltid är delaktiga och kan påverka sin vardag. De bidrar med sina önskemål på en gemensam whiteboardtavla för veckoplanering, vid de gemensamma husmötena som är 1 g/månad och vid de gemensamma middagarna som är minst 1 gång/månad. De boendes fasta aktiviteter och intressen finns i deras individuella personbeskrivning och i genomförandeplan. Utvärdering av individuella aktiviteter dokumenteras i social journal. Gemensamma aktiviteter dokumenteras av boende själva i deras aktivitetsböcker samt med fotopärmar. Aktiviteterna utvärderas genom att de boende väljer uttryck på en smiley med tumme upp/ner vilka sedan sparas i en pärm. Kost och motionsprojektet som de tidigare arbetade strukturerat med har legat lite vilande den sista tiden och ska tas upp igen. Förfrågan från Forum Carpe har kommit till Östervägen angående att delta på delaktighetsveckan i år då de vill lyfta fram enhetens sätt att arbeta med brukardelaktighet. Detta utifrån att 3 boende har varit delaktiga i planeringen av ny gruppbostad då de blev intervjuade om sina tankar. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

2 Alla boende har en eller två kontaktmän. Detta för att säkerställa god kontinuitet för den boende. Kontaktmannen är den som i första hand hjälper till med läkarkontakter, städning, planering osv. Skriftlig information om vad kontaktmannaskap innebär har alla medarbetare fått och informationen finns skriftlig på kontoret. De boende får information om vem kontaktpersonen är när de flyttar in dock oklart om de fått skriftlig information om just kontaktmannaskap och vad det innebär. Anhöriga har fått information men det finns ingen folder. På planeringsdagar har man börjat ta fram underlag till en folder där den som ska flytta in får ta del av. De boende vet att man har möjlighet att byta kontaktman och att man kan ha önskemål om vem man vill ha. De boende har också möjlighet att välja vem i personalen som ska stödja dem i vilken aktivitet och när. Alla brukare har en aktuell genomförandeplan (GP). Nästan alla finns i Procapita och kopia finns utskriven i den enskildes pärm. De granskade GP och journalerna är av varierande kvalitet. Några har mål och nedbrutna delmål, men inte alla. Alla boende har en strukturmapp i sin pärm där huret på stödet som ska utföras beskrivs mera detaljerat men det saknas hänvisning i GP till dessa vilket gör det svårt att följa en röd tråd. Alla GP följs årligen upp, beskrivning av vad/om målet uppnåtts kan utvecklas. Det är vidare av vikt att det framgår i GP och i kommande uppföljningar på vilket sätt den enskilde deltagit. Östervägens genomförandeplaner utgår inte fullt ut från IBIC/(ÄBIC). Begreppet är inte känt i verksamheten. En anledning till detta kan vara att de beställningar på insatser som finns inte är skrivna utifrån IBIC. Sedan några månader tillbaka för personalen social journal i Procapita. I en övergångsperiod har man skrivit ut anteckningarna då vikarier inte haft inloggning i Procapita. Överlag förs dokumentation på ett korrekt sätt. Verksamheten är redo att vidareutveckla och ta dokumentationen ett steg längre då de kommit igång väldigt bra. I några av de granskade sociala journalerna finns överflödig information och i en av journalanteckningarna används värderande uttryck. I ytterligare en saknas anteckningar från mars till september. Kvalitetsutvecklaren tipsar om att de bör ta fram någon form av rutin där verksamheten regelbundet dokumenterar arbetar enl plan eller liknande för att säkerställa att ärendet går att följa och att det inte har glömts att dokumentera när allt flyter på. Riskbedömning och handlingsplan finns upprättad för alla brukare. Dock behöver de följas upp, utvärderas och uppdateras då de är från 2013-2015. Riktlinjen för Livsmedelshygien är känd av personal och finns att tillgå. Egenkontroll med temperaturmätning av kyl/frys genomförs ej. Regelbunden rengöring sköts men dokumenteras inte. Inköp inför gemensam middag sker i anslutning till den gemensamma middagen och ingen förvaring av de boendes mat sker i kyl/frys. Anledningen till delat omdöme är att verksamheten är på mycket god väg när det gäller den sociala dokumentationen och digitaliseringen. De har arbetat med strukturmappar och bedöms ha en hög delaktighet av de boende. Dock kvarstår det sedan fg uppföljning uppdatering och utvärdering av riskanalyserna och dokumentationen behöver utvecklas vidare och bli mera jämn. Vidare behöver verksamheten arbeta med egenkontroll och tempmätning i kyl och frys även om detta inte var ett område som belystes vid tidigare uppföljning. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

3 Behövder utvecklas: 1. Skriftlig information till boende vad kontaktmannaskapet innebär. 2. Social journal ska innehålla tillräckligt, väsentligt och korrekta anteckningar i genomförandet av insatsen och det ska framgå på vilket sätt den enskilde deltagit. 3. Säkerställa att det finns en aktuell riskbedömning och handlingsplan kring varje boende. 4. Säkerställa att egenkontroll i det gemensamma köket utförs (temp.kontroll i kyl och frys samt datum för utförande av städning). 5. Förslagsvis sedan föregående uppföljning - en broschyr eller information till brukare och närstående om vad det innebär att flytta till en gruppbostad. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 2 2014 1 2015 2 2016 2 Östervägen har 6,5 årsarbetare inkl samordnare. Samtliga medarbetare har adekvat utbildning. Enheten har ingen personalomsättning sedan flera år tillbaka. Psykosocial arbetsmiljöenkät har genomförts 2016 och enheten arbetar med resultatet. Rutiner och checklista för introduktion finns, dels en allmän för anställda i U-B, dels en lokal för Östervägen (dessa behöver uppdateras med datum). Till dessa finns det en beskrivning av hur introduktionen ska gå till. När introduktion är genomförd signeras och dateras detta. Medarbetarsamtal och uppföljningssamtal genomförs och dokumenteras. Till medarbetarsamtalet finns en individuell komptensutvecklingsplan. Kurser och utbildningar som medarbetare gjorts finns på respektive person och i samlad kartlagd form på enheten. Flera medarbetare har gått utbildningar genom Carpe. Några medarbetare går/har gått socialpedagogik under det senaste året. Det har genomförts skyddsrond under våren 2016 som kommer att följas upp inom kort och riskanalyser för personalens arbetsmiljö finns, några behöver uppdateras och namnen på brukaren behöver tas bort utifrån sekretess. Istället kan ex initial användas. Hur tillbudsrapportering ska ske är delvis känt i verksamheten. Det finns rutiner och det finns några tillbud skrivna som även har följs upp. Medarbetarna använder den tidigare blanketten och är inte bekanta med systemet KIA. APT genomförs 1 gång/månad utifrån kommungemensam mall. 4 protokoll från 2016 finns att tillgå, det bör finnas fler så alla medarbetare kan ta del av den information som framkommit på mötena. De basala hygienrutinerna och tidigare krav kring dessa är kända i verksamheten men de behöver bytas ut mot de nya utifrån SOSFS 2015:10. Arbetskläder används inte på Östervägen men finns att tillgå. Likaså finns skyddskläder, handskar och handsprit att använda vid behov. Enheten har skriftliga rutiner för hur man arbetar när någon boende ex blir magsjuk. Kvalitetsutvecklaren visar Socialstyrelsens föreskrifter och tipsar om Vårdhygiens webbaserade utbildning för omsorgspersonal. På Östervägen finns generellt en god struktur och ordning. Personalen vet hur de ska agera i olika situationer. Dock finns information på flera ställen såsom i olika pärmar och i vipp pärmar vilket kan 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

4 göra det svårt att på ett lätt sätt hitta den information man söker framför allt när kan kommer som vikare. Tips från kvalitetsutvecklaren kan vara att samla allt som rör hur personalen ska agera i en vipp pärm och det som för de boende i en annan vipp pärm. Behöver utvecklas: 1. Säkerställa att riskbedömningar för vilka risker i arbetsmiljön som arbetstagarna eventuellt kan utsättas för är uppdaterade och avidentifierade. 2. Säkerställa att all personal vet hur, var och när ett tillbud ska göras. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 2 2014 2 2015 2 2016 2 Källsortering genomförs och hanteras i soprum (både verksamhet och för/med boende). Att åka till återvinningscentral tillsammans med de boende är en uppskattad aktivitet. Enheten köper ekologiska varor i möjligaste mån. Systematiskt förbättringsarbete SOSFS 2011:9 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 1 2014 1 2015 2 2016 1 2 Det systematiska förbättringsarbetet är känt i verksamheten. Medarbetarna har god kännedom om avvikelshantering (även om det ytterst sällan skrivs omsorgsavvikelser) och synpunkter och klagomål. De boende har en egen synpunks-och klagomålslåda i trapphuset med tillhörande blankett utvecklad för det boende med tumme upp/ner. Synpunkter och klagomål samlas in från boende och närstående/företrädare och tas upp på APT. Dock är det inte alltid som de hanteras enligt process och blir diarieförda. Kvalitetsutvecklaren lyfter fram att det är viktigt att tänka på att dokumentera sådant som eventuellt inkommer från ex grannar och som kommer in via telefonsamtal. Anmälningsskyldigheten enligt Lex Sarah är känd och den har gåtts igenom nov 2015. Rutinerna och anmälan finns i SFA pärmen. Verksamheten känner inte igen begreppet kvalitetsråd och genomför inte detta. Samordnaren berättar att det är samordnarna som har det tillsammans med enhetschef. Kvalitetsråd finns som en punkt på APT men är inte känt i verksamheten vad det innebär och hur det ska genomföras. Egenkontroll utifrån internkontrollplan och kvalitetsledningssystem behöver utvecklas då detta saknas. Samordnare påminner muntligt att följa upp dokumentationen men det sker inte i någon strukturerad systematisk form och det går inte att följa i någon dokumentation. 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

5 Oklart hur det är kring egenkontroll rörande brand. Det som finns dokumenterat är att genomgång och kontroll av brandlarm har gjorts i år. Det finns en brandansvarig men att det råder lite osäkerhet kring vad som är gjort gällande övrig brandkontroll och utbildningar. Det skulle skett en utbildning i våras som blev inställd. Verksamheten är på mycket god väg med det systematiska kvalitets - och förbättringsarbetet och det finns goda kunskaper hos personalen kring detta men omdömet dras delvis ned då arbetet med egenkontroller och kvalitetsråd saknas. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd senast den 17/10-2016. Det går bra att skriva svar med åtgärder i tidsatt handlingsplan i detta dokument under behöver utvecklas. Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalité och verksamhetsstöd 2016-01-11 Avd för kvalitets och verksamhetstöd

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd 08-581 695 15 sandra.l.andersson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2016-10-03 SN 16/0009 Förlängning av entreprenadavtal med äldreboendet Hagtorp Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att förlänga entreprenadavtalet med Frösunda Omsorg AB i ytterligare två (2) år från och med 2017-05-15 till och med 2019-05-14 för drift av Hagtorps äldreboende. Sammanfattning Hagtorps äldreboende drivs på entreprenad av Frösunda Omsorg AB sedan den 15 maj 2013. Avtalstiden är två år räknat från avtalets tecknade med möjlighet till förlängning med maximalt ytterligare två plus två år om parterna är överens om detta. Beslut om förlängning ska fattas senast sex (6) månader före ordinarie avtalstids utgång. Perioden att förlänga entreprenadavtalet plus två år, 2017-05-15 tom 2019-05-14, är avtalets sista förlängningsmöjlighet. Socialkontoret fann initialt vid övertagandet stora brister i verksamheten som har åtgärdats och kontinuerligt följts upp. Sedan 2015 års förlängning har mycket goda resultat visas i de avtalsuppföljningar som genomförts. Avtalsuppföljningen 2016 visade 106 godkända gröna kvalitetsparametrar och endast 6 gula punkter att åtgärda. Inga röda punkter dvs allvarliga brister framkom. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 3 oktober 2016. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Bakgrund Hagtorps äldreboende har 36 lägenheter i två plan. På varje plan finns två avdelningar med nio lägenheter i varje. Kommunfullmäktige i Upplands-Bro beslutade 2011 att driften av Hagtorps äldreboende skulle upphandlas. Skälen till upphandlingen var att öka mångfalden bland utförare i kommunen samt att uppnå en ökad kvalitet och Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Upplands-Bro kommun Datum 2 (3) 2016-10-03 effektivitet. Upphandlingen genomfördes med en förenklad upphandling i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU). Avtalstiden sattes till två år räknat från avtalets tecknande med möjlighet till förlängning med maximalt ytterligare två plus två år om parterna kommer överens om detta. Beslut om förlängning ska fattas senast sex månader före ordinarie avtalstids utgång. Vid utvärderingen av anbuden erhöll Frösunda LSS AB högst antal poäng vilket innebar att anbudet var det mest fördelaktiga. Socialnämnden beslöt den 28 november 2012 att tilldela uppdraget till Frösunda LSS AB, numera Frösunda Omsorg AB med driftstart den 15 maj 2013. Samverkan Enligt förfrågningsunderlaget ska parterna ha en fortlöpande samverkan. Vägledande för detta arbete är en god måluppfyllelse och en hög kvalitet i verksamheten, vilket är ett gemensamt intresse för både Frösunda och kommunen. Ett flertal avvikelser inkom till kommunen efter övertagandet 2013 rörande brister i bland annat bemanning, scheman, kost, material, delaktighet samt brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa brister kommunicerades till ansvarig ledning på Frösunda som åtgärdat bristerna. Åtgärderna har sedan följts upp på nästkommande samrådsorgan. Fortlöpande har kommunen och Frösunda haft samrådsmöten 1 gång/månad enligt fastställd dagordning. Fokus har legat på Frösundas uppfyllelse av de mervärden och förbättrande åtgärder som vidtagits samt på verksamhetens utveckling. Samarbetet och dialogen mellan Frösunda och kommunen har varit bra och utvecklande. Uppföljning Kommunen ska enligt avtal genomföra en årlig avtalsuppföljning för att Utvärdera kvaliteten i verksamheten. Kommunen har även hand om den tillsyn som sker av den hälso- och sjukvård som bedrivs av utföraren för att säkerställa en trygg och säker vård. Socialkontoret genomförde avtalsuppföljning den 15 februari 2015 och den 1 mars 2016. Uppföljningarna genomfördes i form av intervjuer med verksamhetschef och omsorgspersonal samt med observationer i verksamheten och dokumentations- och akt granskning. Avtalsuppföljningen som genomfördes 2015 visade 96 godkända gröna kvalitetspunkter och 18 förbättringsåtgärder (gula punkter). Flertalet av dessa förbättringsåtgärder har under perioden åtgärdats och följts upp. Avtalsuppföljningen den 1 mars 2016 visade 106 gröna godkända kvalitetsparametrar och 6 gula förbättringsåtgärder rörande enhetens uppföljning av utförda insatser. Socialkontoret konstaterar att de påtalade bristerna efter de tidiga avtalsuppföljningarna efter övertagandet 2013 har åtgärdats kontinuerligt och fortlöpande. Avtalsuppföljningarna för 2015 och 2016 har visat att betydande förbättringar skett avseende de brister som tidigt framkom.

Upplands-Bro kommun Datum 3 (3) 2016-10-03 Socialkontoret följer förbättringsarbetet på nära håll genom samverkansmöten och tät kontakt med verksamhetschef på Hagtorp. Uppföljning och implementering av redovisade åtgärder följs löpande upp på de månatliga samverkansmötena mellan Hagtorp och myndighets -och beställaravdelningen inom socialkontoret. Resultat Avtalsuppföljningen 2016 visade goda resultat i granskningen. Hagtorp har systematiskt och framgångsrikt arbetat med att komma tillrätta med de tidigare bristerna. Ingenting har framkommit vid den senaste avtalsuppföljningen eller vid de månatliga samverkansmötena som skulle tala emot en förlängning av avtalet till 2019. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Beslut sänds till Enhetschef biståndsenheten Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Verksamhetschef Hagtorps äldreboende Akt

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd jesper.kyrk@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning 2016-09-27 SN 16/0158 Socialnämnden Ansökan om föreningsbidrag från Röda Korset i Bro Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att bevilja Bro Härads Rödakorskrets föreningsbidrag med 12 000 kronor för år 2016. Sammanfattning Bro Härads Rödakorskrets ansöker om föreningsbidrag med 12 000 kronor för 2016. Ansökan inkom tidigare i år men hade felaktigt skickats till Kultur- och fritidskontoret. Röda Korset har i aktiviteter i form av anhöriggrupper, besöksverksamhet på äldreboenden i Bro samt öppet hus varje lördag med kaffeservering och social samvaro för allmänheten i föreningens lokal. Föreningen för också en dialog med socialkontoret och med SFI (svenska för invandrare) om att kunna hjälpa till med viss verksamhet. Röda Korset kompletterar socialtjänstens verksamhetsområde med sina aktiviteter. Socialkontoret föreslår att Bro Härads Rödakorskrets ska beviljas bidrag med 12 000 kronor. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 27 september 2016. Ärendet Bro Härads Röda korskrets ansöker om 12 000 kronor i föreningsbidrag för år 2016. Föreningen hade felaktigt skickat ansökan till Kultur- och fritidskontoret tidigare i år. Verksamheten har under 2015 haft en anhöriggrupp i Röda Korsets lokaler på Blomstervägen 5 i Bro, vilket fortsätter under 2016. Vidare har man haft besöksverksamhet på äldreboenden i Bro samt haft öppet varje lördag med kaffeservering och social samvaro för allmänheten i föreningens lokal. Under året har föreningen engagerat sig mera i kommunens och svenska kyrkans volontärverksamhet. Föreningen har varit en samtalspartner i projektet bättre svenska samt deltagit i Råbyskolans språkcafé. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Medlemstalet har sjunkit de senaste två åren och medlemsantalet är idag 158 personer, vilket är en minskning med 12 medlemmar jämfört med föregående år. Däremot uppfattar man att verksamheten är uppskattad. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Datum Vår beteckning 2 (2) 2016-09-27 SN 16/0158 Röda Korset kompletterar socialtjänstens verksamhetsområde med sina aktiviteter. Socialkontoret föreslår att Bro Härads Rödakorskrets ska beviljas bidrag med 12 000 kronor. Barnperspektiv Föreningens verksamhet riktar sig även till nyanlända invandrare med barn. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1. Ansökan om föreningsbidrag från Röda Korset år 2016 Sammanställning föreningsbidrag 2016 Beslut sänds till Röda Korset Akt

Kultur & Fritidsnämnden Upplands-Bro kommun 196 81 KUNGSÄNGEN Ansökan om föreningsbidrag 2016 Bro Härads Rödkorskrets ansöker härmed om 12.000:- för vår verksamhet 2016. Vi kommer under året att ha en grupp för anhörigstöd med regelbundna träffar i vår lokal på Blomstervägen 5B Mötesplats Röda Korset under ledning av frivilligledarna Birgitta Haag och Monica Runnakko. Vi fortsätter även med vårt arbete som volontärer i samarbete med socialförvaltningen vad gäller högläsning på äldreboende och med Svenska Kyrkan i deras språkcafé för invandrare. Vi medverkar även i läxhjälpsprojektet på biblioteket i Bro tillsammans med UBK och deras volontärer. Lördagar har vi caféverksamhet och försäljning i vår lokal och till vår stora glädje får vi fler och fler besökare som träffas och trivs tillsammans i en stunds gemenskap. Vi brukar också deltaga i Fest i Byn i Bro och vi hoppas kunna göra det även 2016. Vi hoppas på en positiv behandling av vår ansökan. Bro den 24 mars 2016.. Birgitta Sjö, ordförande Bilagor: Resultaträkning 2015 Budgetförslag 2016 Verksamhetsberättelse

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd 0721-78 80 59 lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2016-07-05 SN 16/0120 Revidering av riktlinjer Våld i nära relationer Förslag till beslut Socialnämnden antar de reviderade riktlinjerna. Sammanfattning Revidering av riktlinjerna har skett. Det som är rödmarkerat är de förändringar som har skett. Det är dels språkliga korrigeringar och dels förtydliganden i texten. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 5 juli 2016 Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är det viktigt att handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer sker rättsäkert, det är en av anledningarna att revidera riktlinjer så att denna typ av ärenden hanteras på ett likvärdigt sätt. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Beslut sänds till Akt Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Riktlinjer för våld i nära relation 2016-08- Lena.bergstrom@upplands-bro.se www.upplands-bro.se