1 Psykologiska institutionen Psykologprogrammet 300 hp HT 2011 KURSANVISNINGAR TILL DELKURS 1:1 Introduktion 4,5 hp termin 1 Innehåll och uppläggning...2 Förväntade studieresultat...2 Examination...2 Kurskrav...2 Litteratur...3 Lärare...3 Kursansvarig...4 Schema...4 En första kontakt med yrkeslivet...6 Examinationsfrågor... 7 Mentorgrupper... 8
2 VÄLKOMMEN TILL STUDIERNA PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET! Innehåll Syftet med introduktionskursen är att informera om psykologprogrammets innehåll och uppläggning att orientera om typiska psykologiska arbetsuppgifter, om psykologens yrkesroll, om arbetsmarknad och fackliga frågor att orientera om olika förhållningssätt till vetenskaplig verksamhet i allmänhet och psykologi i synnerhet att ge några smakprov på tongivande teorier och synsätt inom psykologin med historiska återblickar Uppläggning Introduktionskursen ges under de tre första veckorna och består av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och grupparbeten. Examinationen består av deltagande i seminarier, gruppdiskussioner, skriftliga inlämningsuppgifter och muntlig redovisning. Dessutom ingår det vi kallar Kursforum och Mentorgrupper, vars syfte kan betecknas som teambuilding. Kursforum är schemalagt torsdag fredag första kursveckan. Det leds av två externa psykologer. Se sid 8 för detaljerad beskrivning av Mentorgrupperna. Närvaro är obligatorisk vid alla moment under introduktionskursen. Kursansvarig bedömer om komplettering är möjlig. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande känna till psykologprogrammets innehåll, uppläggning och krav känna till psykologers olika tillämpningsområden och vad som krävs för psykologisk yrkesutövning vara orienterad om vetenskapsteoretiska synsätt relevanta för psykologisk forskning och psykologisk tillämpning känna till några av psykologins förgrundsgestalter liksom deras teoretiska och praktiska bidrag till psykologins utveckling Examination Examinationen består av två delar: En gruppintervju med yrkesverksam psykolog som redovisas vid det sista kurstillfället. Se En första kontakt med yrkeslivet sid 6. En individuell inlämningsuppgift. Se Examinationsfrågor sid 7. Båda uppgifterna liksom momentet i sin helhet bedöms endast godkänt eller underkänt. Kurskrav För godkänt betyg på hela momentet krävs förutom godkända inlämningsuppgifter Närvaro och aktivt deltagande i obligatorisk undervisning
3 Litteratur Ek, U., Linder, S., & Wetter, I. (2011). Rätt och vett. Om juridik och etik i psykologiskt arbete. Studentlitteratur. Sid 11-52. (Resten av boken återkommer senare på utbildningen.) ELW Passer, M.W., & Smith, R.E. (senaste upplagan). Psychology. The science of Mind and Behavior. McGraw-Hill. Kap 1-2. (Större delen av boken används senare på utbildningen.) PS Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber. T Artiklar (säljes på studentexpeditionen till självkostnadspris): Bowlby, J. (1958). The Nature of the Child s Tie to His Mother. International Journal of Psychoanalysis, 39, 350-373. B Freud, S. (1976). Felprestationerna ur Orientering i psykoanalysen, (föreläsningar I Wien 1915 17). Natur och Kultur. Kap II, s 19-30. F Harlow, H.F. (1958). The Nature of Love. American Psychologist, 13. Classics in the History of Psychology, C.D Green, York University, Toronto, Ontario. Har Havnesköld, L. (2011). En kritisk granskning av dagens psykiatri. Insikten 1. Hav Klein, M. (1952). Några teoretiska slutsatser angående spädbarnets känsloliv ur Kärlek, skuld och gottgörelse, i urval av Igra, L., & Sjögren, L. (1988). Natur och Kultur. s 263-274. K Maslow, A.H. (1943). A Theory of Human Motivation. Psychological Review, 50. Classics in the History of Psychology, C.D Green, York University, Toronto, Ontario. M Rogers, C. (1946). Signifaicant Aspects of Client-Centered Therapy. American Psychologist, 1. Classics in the History of Psychology, C.D Green, York University, Toronto, Ontario. R Skinner, B.F. (1940). A Method of Maintaining an Arbitrary Degree of Hunger. Journal of Comparative Psychology, 30, 139-145. Sk Szasz, T. (1960). The Myth of Mental Illness. American Psychologist, 15. Classics in the History of Psychology, C.D Green, York University, Toronto, Ontario. Sz Watson, J.B. (1913). Psychology as the Behaviorist Views it. Psychological Review, 20. Classics in the History of Psychology, C.D Green, York University, Toronto, Ontario. W Referenslitteratur Fahlke, C., & Johansson, P.M. (2007). Personlighetspsykologi. Natur & Kultur. Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J., & Smedler, A-C. (red.) (2005). Vår tids psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Kap 1. Boken kan sedan användas som introduktion till psykologins olika huvudområden som avhandlas i kommande kurser. Wedin, L., & Sandell, R. (2004). Psykologiska undersökningsmetoder - en introduktion. Studentlitteratur. Kap 1-3, 5-6. Lärare SB Stephan Baraldi, universitetslektor GB Gunnar Bohman, universitetslektor CB Calle Brunell, student, termin 10 PE Patrik Enocksson, leg psykolog HF Håkan Fischer, professor SH Stephan Hau, professor PJ Pernilla Johansson, student, termin 9 AL Annika Lantz, professor ML Maria Lindau, universitetslektor IL Ingrid Ljunggren, leg psykolog, leg psykoterapeut JR Jonas Ramnerö, studierektor TR Thomas Rignér, leg psykolog ARS Amelie Rother-Schirren, student, termin 8 AS Ann-Charlotte Smedler, professor ÅW Åke Wahlin, prefekt PÄR Psykologprogrammets ämnesråd
4 Delkursansvarig Ingrid Ljunggren, Rum B411 08-163916, iljun@psychology.su.se Schema HT11 Datum Tid Innehåll Litteratur Lärare Lokal 24/8 9-13 eller 13 17 se kallelse Upprop, information och intervju. Varje student får möjlighet att träffa en lärare för ett individuellt studievägledande samtal IL JR U21 29/8 9-13 Reservupprop, information och intervju IL, JR U23 30/8 9-12 Introduktion PS:1 IL, ÅW 30/8 13-15 Introduktion, forts. Frågestund med några av lärarna på utbildningen 31/8 Välkomstdag för nya studenter vid Stockholms universitet anordnad av Studentbyrån och Studentkåren. För program, tider och lokaler - se SU:s hemsida! 1/9 9-12 Kursforum - workshop med gemensam lunch SB, IL, JR, AS PE, TR 1/9 13-16 Kursforum, forts. PE, TR 2/9 9-12 Kursforum, forts. Gruppindelning och introduktion till intervjuuppgift PE, TR 2/9 13-16 Kursforum, forts. PE, TR 5/9 13-16 Vetenskapsteori, introduktion T GB U34 6/9 13-16 Psykologins idéhistoriska rötter JR 7/9 9-12 Freud, Klein F + K IL 7/9 13-16 Watson, Skinner W + Sk IL
5 9/9 9-12 Maslow, Rogers M + R IL 13/9 9-12 Harlow, Bowlby Har + B IL 13/9 13-16 Tidigare terminers elever ger sin syn på utbildningen. Studentfacklig verksamhet ARS, CB PJ, PÄR 14/9 9 12 Szasz, Havneskiöld Sz + Hav IL 14/9 13-16 Juridik & etik ELW: s 11-52 16/9 9-12 Psykologisk forskning, exempel från institutionens forskningsavdelningar IL AL, HF, SH 16/9 13-16 27/9 Senast 9 Inlämning hemtentamen plus intervjurapport IL B411 28/9 Efter 9 Intervjurapport kan hämtas Kursfack 4/10 9-12 Feedback hemtentamen Redovisning intervjurapport IL 4/10 13-16 Redovisning intervjurapport. Utvärdering. IL U10 v. 43 Meddelas vid kursstart v. 50 Meddelas vid kursstart Mentorgrupper Mentorgrupper Meddelas vid kursstart Meddelas vid kursstart
6 Psykologiska institutionen Psykologprogrammet 300 hp VT 2011 En första kontakt med yrkeslivet En av terminens första dagar inleds en obligatorisk intervjuuppgift som går ut på att ta reda på litet närmare vad psykologer arbetar med genom direkt kontakt med någon yrkesverksam psykolog. Detta sker i grupper om 3-4 personer. Arbetet redovisas och diskuteras vid ett senare tillfälle. Boka in er snabbt! Besök kräver tidsplanering. Avtala tid med psykologen, ta er till hans/hennes arbetsplats och ta reda på vad arbetet innebär. Gör det inte mer formellt än nöden kräver, men förbered er så pass noga att ni lätt kan sammanfatta och skriva ner era intryck. Skriv ut den information ni får (på vanligt A4-papper), så att det hela blir intressant även för andra läsare. Här några kom-ihåg: Uppgiften är obligatorisk. Den som börjar senare måste kontakta kursansvarig och få ersättningsuppgift Samarbeta om uppgiften inom gruppen, dvs diskutera, genomför och rapportera uppgiften tillsammans. Tänk på att presentera syftet med uppgiften och era önskemål vid första kontakten så att psykologen i fråga inser värdet för er att få dessa upplysningar och kunskaper. Försök belysa åtminstone följande områden när ni intervjuar (och strukturera gärna rapporten kring dessa punkter): typiska arbetsuppgifter och arbetsmetoder fördelning av arbetstiden mellan olika arbetsuppgifter teoretisk inriktning som ligger till grund för arbetet ev nödvändiga specialkunskaper/specialistutbildning klientgrupper synpunkter på arbetet - problem, ljuspunkter tips till er som blivande psykologer bedömning av arbetsmarknaden inom det egna fältet Rapporten skall omfatta 3-4 A4-sidor, 12 p, enkelt radavstånd. Tänk på att formalia, det vill säga kurs, datum, arbetets namn och författarnamn, bör finnas på förstasidan. Manus lämnas till Ingrid, B411, senast tisdag 27/9 kl 9.00. Hämta sedan ett ex av samtliga gruppers rapporter i T1-facket onsdag 28/9 efter lunch. Vid sista kurstillfället tisdag 4/10 redovisas och diskuteras materialet. Detta är programmets första tillämpningsövning. Alla skall presentera sina intervjuer för kurskamraterna och försöka göra det så professionellt som möjligt. Varje grupp har 15 minuter till förfogande för redovisning och diskussion. Tidsplanera därför redovisningen i förväg öva gärna -, så att upplägget blir åhörarvänligt.
7 Psykologiska institutionen Psykologprogrammet 300 hp HT11 Introduktion 4,5 hp Examinationsuppgifter Välj två av kursens 12 artiklar. Granska dessa kritiskt med ett vetenskapligt förhållningssätt med utgångspunkt i Thurén 2007. Välj några begrepp ur Thurén som du tycker är relevanta och centrala för din granskning Diskutera dina valda artiklar utifrån och referera till begreppen i din diskussion. Det viktiga är att det framgår att du har förstått de vetenskapliga begreppen och att du försöker använda dem 2 3 A4-sidor, enkelt radavstånd, 12 p. Inlämning senast 27 september kl 9
8 Psykologiska institutionen Psykologprogrammet 300 hp HT 2011 Mentorgrupper Psykologprogrammet är en lång akademisk professionsutbildning. Den är på många sätt krävande, både intellektuellt och känslomässigt/personligt. Därför finns behov av ett forum där studenterna coachas in i utbildningen. Socialisationsprocessen in i de akademiska studierna tar olika lång tid i anspråk och är olika energikrävande för olika studenter. Den är individuell men sker i ett grupp- och organisatoriskt sammanhang. Varje students socialisation påverkas av kurskamrater, lärare och forskare. Mentorgruppen ger tillfälle till att diskutera frågeställningar och problem avseende studierna och även få svar på konkreta frågor liksom goda råd. En förutsättning för ett bra studieklimat under en så lång period som fem år och på en utbildning av den personliga karaktär som psykologprogrammet är, är att man som student känner sig delaktig i institutionens liv och verksamhet. Mentorgruppen är ett forum där studiefrågor, institutionsfrågor m.m. öppet kan dryftas med en centralt placerad lärare. Att utbilda sig till psykolog innebär dessutom att konfronteras med sig själv på ett kanske oväntat sätt. Den yrkesverksamma psykologen använder sig själv, sin mentaliseringsförmåga och sitt känsloregister som referensram och verktyg i sitt yrkesutövande. Som psykolog påverkas man ofta starkt känslomässigt av sina klienter, vilket man måste lära sig att hantera. Många moment under utbildningens gång tränar detta. Egenterapin, som startar några terminer in i utbildningen, är nog det moment som mest uttalat tränar självreflektion och självinsikt. Egenterapin är speciell i den meningen att den till stora delar berör studentens personlighet och privatliv. Egenterapin ger dessutom en möjlighet för studenten att ocensurerat reflektera över det som händer under utbildningens gång. Mentorgruppen är ett komplement till egenterapin på så sätt att den erbjuder möjligheter att reflektera och diskutera funderingar, händelser och frågeställningar som väcks under utbildningen, och som är lite mer allmänna än de rent privata/personliga. Mentorgrupperna består av ca 8 studenter i varje grupp och leds företrädesvis av de lärare som ingår i styrgruppen, vilken är studierektors rådgivande organ. Lärarna är alla erfarna psykologer och/eller forskare och har ett gemensamt övergripande ansvar för programmet. Mentorgrupperna är schemalagda vid två tillfällen under termin 1. Syfte Underlätta studenternas socialisationsprocess in i akademiska studier Bidra till studenternas delaktighet i institutionen Erbjuda möjligheter att diskutera stort och smått i samband med studierna och inför framtida yrkesverksamhet Träna färdigheterna reflektions- och mentaliseringsförmåga liksom ett vetenskapligt förhållningssätt och förmåga till teamarbete. Kurskrav Närvaro och aktivt deltagande vid båda tillfällena.