Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Relevanta dokument
Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Markens mineralisering högre än normalt

Markens mineralisering medel jämfört med

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Årets kvävemätningar har startat

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptaget har tagit fart

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveupptaget ökar ordentligt

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Varmt väder ger snabb utveckling

Fortsatt varierande kväveupptag

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Oväntat högt kväveupptag

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder har gett ökat upptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Utnyttja restkvävet i marken

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Lägre upptag i nollrutorna igen

Sista mätningen för den här säsongen

Nu är höstvetet i axgång

Liten mineralisering denna vecka

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Högt kväveupptag senaste veckan

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kväve i höstvete 2013

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kvävestrategi i höstvete

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Kvävestrategi i höstvete

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 19, 2017 Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Vi har börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Södermanlands och Örebro län från och med förra veckan. Sedan förra mätningen har vetet i genomsnitt tagit upp 6 kg/ha i nollrutorna och 15 kg/ha i de gödslade fälten. Stora variationer Totalt sett i hela området är det genomsnittliga kväveupptaget nu uppe i 24 kg per ha i nollrutorna och 39 kg per ha i de gödslade fälten. Variationerna är dock stora. I nollrutorna varierar upptaget mellan 12 och 38 kg och i de gödslade fälten mellan 20 och 58 kg per ha. Det innebär att mellan 3 och 33 kg av det tillförda gödselkvävet har tagits upp hittills. Östergötland I Östergötland var kväveupptaget i medeltal 26 kg/ha i nollrutor och 43 kg i gödslade fält, en ökning på 8 respektive 18 kg jämfört med förra veckan. Diagram 1. Kväveupptag i elva höstvetefält i Östergötland den 5 maj 2017. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 23-25. Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 036-15 81 16, Uppsala 036-15 89 30

Bild 1. Gårdar med nollrutor i Östergötland 2017. Södermanlands och Örebro län I Södermanlands och Örebro län var upptaget 18 kg i nollrutor och 34 kg i gödslade fält i snitt. I Örebro län hade det ökat med 4 respektive 17 kg den senaste veckan. I Södermanland var detta årets första mätning. Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanlands och tre i Örebro län den 8 maj 2017. När mätningen gjordes var vetet i DC 23-30. Sida 2

Bild 2. Gårdar med nollrutor i Södermanlands och Örebro län 2017. Kalmar län Norr om Kalmar och på Öland var kväveupptaget i medeltal 27 kg i nollrutorna och 37 kg i de gödslade fälten, en ökning med 7 resp. 8 kg sedan förra veckan. Höstvetet var i DC 30. Diagram 3. Kväveupptaget i fyra höstvetefält i Kalmar län den 8 maj 2017. När mätningarna gjordes var vetet i DC 30. På alla fyra fälten används stallgödsel eller biogödsel regelbundet. Sida 3

Bild 3. Gårdar med nollrutor i Kalmar län 2017. Vi mäter kväveupptag i höstvete i 22 fält Vi mäter kväveupptag i höstvete i sammanlagt 22 fält hos lantbrukare i Kalmar, Södermanland, Örebro och Östergötland. Bakgrundsdata för fälten framgår av tabellen nedan. Observera att numreringen från fält 13 och framåt har ändrats eftersom det har tillkommit ett fält i Södermanland. Tabell 1. Förutsättningar (sort, jordart, förfrukt m.m.) och gödsling på respektive mätplats. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Höst Kvävegödsling, kg N/ha Vår totalt E1 Helleberga Julius mmh ML höstraps 12 87 Nej E2 Ullekalv Brons nmh l Mo höstvete 12 170 Nej E3 Ullekalv Brons nmh l Sa höstraps 11 170 Nej E4 Högby Julius sa Mo potatis 150 Nej Stallgödsel regelbundet E5 Högby Julius sa Mo korn 150 Nej E6 Broby Torp mmh ML ärter 79 Hönsflytg. 10-15 ton/ha och 3 år E7 Broby Frontal mmh ML höstvete 163 Hönsflytg. 10-15 ton/ha och 3 år E8 Mörby Mariboss Styv lera oljelin 153 Nej E9 Mörby Mariboss Lättlera höstvete 153 Nej E10 Månestad Julius Lera höstvete 119 Nej E11 Månestad Linus Lera höstvete 119 Nej D12 St Lövhulta Linus mr SL klöver 8 116 D13 St Lövhulta Kranich mr SL korn 14 100 D14 Klahammar Praktik Mellanlera oljelin 9 170 D15 Klahammar Julius Mellanlera korn 9 170 Kanske, kycklinggödsel 3,5 ton per 5 år Nja, kycklinggödsel 3,5 ton/ 5 år T16 Hidinge Julius mh mj LL korn 70 Svinflytgödsel T17 Hidinge Julius mh mj LL åkerbönor 55 Svinflytgödsel T18 Hidinge Julius mh mj LL vårkorn 70 Svinflytgödsel H19 Stora Frö Elixer mmh Sa höstvete 159 Svinflytgödsel H20 Stora Frö Elixer mmh Sa potatis 159 Svinflytgödsel mmh sa Biogödsel, 25 ton H21 Ryssbylund Praktik Mo åkerbönor 163 2015+2017 H22 Ryssbylund Mariboss mmhl Mo höstvete 150 Biogödsel, 25 ton 2015 Sida 4

Titta på dina fält på nya bilder i CropSAT Sedan i slutet av april finns nya satellitbilder för de flesta delar i östra Sverige. Titta på dina fält i CropSAT. Enklast hittar du dina fält om du söker fram dem i sökfönstret och markerar de block du vill titta på. Bild 4 och 5. En nyhet för i år är att du kan välja vilken pixelstorlek bilderna som du vill titta på ska ha. Du kan välja på olika upplösningar från 10*10 till 30*30 m. Tänk på att du bör titta på bilderna i samma eller lägre upplösning som den är tagen i. Storleken på bilden ser du när du väljer bild i rullisten. Högre upplösning kräver bättre uppkoppling eftersom datamängden blir större. Bild 6 och 7. Du kan också välja att justera kvävegivan för särskilda platser i fältet, det gör du i fliken där du skapar en tilldelningsfil. Klicka på Justera givan på kartan, markera där du vill ändra giva och tryck på klar! Du bestämmer själv hur kvävegivan ska variera beroende på grödindex. Under fliken Mer info om kvävegödsling kan du läsa mer om hur du kan bestämma kvävegivan. Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping Sida 5