Landstingsstyrelsen. Förslag till budget 2005 med planeringsår och investeringsbudget 2005 samt plan för åren

Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 Landstingsstyrelsen Förslag till budget 2005 med planeringsår 2006-2007 och investeringsbudget 2005 samt plan för åren 2006-2009 Ärende Koncernledningens förslag till budget 2005 med planeringsår 2006-2007 och investeringsbudget 2005 samt plan för åren 2006-2009. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att föreslå landstingsfullmäktige besluta att fastställa resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2005 och planer för åren 2006-2009 enligt upprättat förslag, att att att att att att fastställa landstingsskatten för år 2005 till 12,27 kronor per skattekrona, fastställa Stockholms läns landstings driftsbudget för år 2005 enligt upprättat förslag till landstingsbidrag/tillskott och resultat- och avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag, fastställa taxor och avgifter för år 2005 enligt upprättat förslag, uppdra åt styrelsen för Waxholms Ångfartygs AB att höja taxan för kontantbiljett i hamntrafik med fem kronor från årsskiftet, uppdra åt Folktandvården Stockholms län AB att höja avgifterna med två procent den 1 januari år 2005 avseende inflationsjustering, åberopa storleken på underskottet samt redan beslutade åtgärder för att uppnå ekonomisk balans som synnerliga skäl för att avstå från att reglera 2003 års underskott, att fastställa investeringsbudgeten för år 2005 samt plan för åren 2006-2009 enligt bilaga 2,

Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 att uppdra åt landstingsstyrelsen att i samband med budgetdirektiven för år 2006 ta fram förslag på finansiella mål för Stockholms läns landsting, i linje med propositionen God ekonomisk hushållning, att att att att att att att att att att att att uppdra åt AB Storstockholms lokaltrafik att vid inköp av ersättningsbussar öka andelen som drivs med förnybart bränsle så att miljömål 1 i landstingets miljöprogram Miljösteg 4 uppfylls, uppdra åt Färdtjänstnämnden att under år 2005 kvantifiera sitt bidrag till minskning av fossila koldioxidutsläpp, uppdra åt Waxholms Ångfartygs AB att minska sina utsläpp av svavel och fossil koldioxid, uppdra åt Locum AB att utreda den samlade förekomsten av mark- och byggnadsföroreningar i fastighetsbeståndet, uppdra åt Locum AB att, om tekniska förutsättningar föreligger, i samverkan med vårdgivarna identifiera de sjukhusutsläpp där ytterligare reningsutrustning för lustgas bör ins talleras samt att påbörja dessa installationer, uppdra åt landstingsstyrelsen och vårdproducenterna att analysera och beskriva konsekvenser för IT-verksamheterna med avseende på den nya tekniska plattformen för sammanhållen gemensam vårdinformation (GVD), kulturnämnden ska sträva efter att kvinnor och män och flickor och pojkar får del av bidrag på ett rättvist och jämställt sätt, begränsningen av verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning i Solna genomförs enligt upprättat förslag, koncentrationen av den högspecialiserade vården genomförs enligt upprättat förslag, successivt öka vårdgivarnas kostnadsansvar för läkemedel i öppen vård med början år 2005 enligt upprättat förslag, förslag till en ny vårdgaranti för Stockholms läns landsting tas fram då förutsättningarna för den nationella vårdgarantin har förtydligats, landstingstyrelsen får i uppdrag att genomlysa AB Storstockholms lokaltrafiks långsiktiga ekonomiska situation bland annat utifrån av SL presenterade flerårsplaner samt återrapportera senast i april år 2005 enligt upprättat förslag,

Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 att att att att att att att att att öka aktieägartillskottet till Waxholms Ångfartygs AB i budget år 2005 med fyra miljoner kronor enligt upprättat förslag, ge Locum AB fullmakt att sälja landstingets fastigheter upp till ett belopp av 100 miljoner kronor per objekt, lägsta nivån för utsmyckning på byggnadsobjekt som utgör underlag för konstnärlig utsmyckning är 20 miljoner kronor i enlighet med landstingsstyrelsens beslut om krav på specifikation av byggnadsobjekt, överföra utbildningsverksamheten från landstingsstyrelsen till kulturnämnden från och med den 1 januari 2005 enligt bilaga 3, ändra reglemente för landstingsstyrelsen och kulturnämnden från och med den 1 januari 2005 enligt bilaga 3, i övrigt godkänna vad som anförts i förslag till budget för år 2005 med plan för åren 2006-2007, bemyndiga landstingsstyrelsen att göra justeringar av teknisk art avseende denna budget, uppdra åt utskott/nämnder/bolagsst yrelser att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med denna budget samt uppdra åt landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget till landstingsfullmäktige senast vid fullmäktigesammanträdet i mars år 2005. Landstingsstyrelsen föreslås, under förutsättning av fullmäktiges beslut enligt ovan, besluta att uppdra åt landstingsstyrelsens förvaltning att utarbeta anvisningar för arbetet med slutlig budget, att bevilja Ambulanssjukvården i Stockholm AB ett omställningsbidrag på 700 000 kronor för att täcka underskott i januari månad år 2005, att bevilja Danderyds Sjukhus AB ett omställningsbidrag på maximalt sex miljoner kronor för att täcka merkostnader för personal under kvartal ett år 2005 relaterat till mottagandet av patienter från akutmottagningen i Solna, att ändra delegationsordningen för landstingsstyrelsen från och med den 1 januari 2005 enligt bilaga 3 samt

Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 att de fyra ledamöter som landstingsstyrelsen utsett till det gemensamma samrådsorganet mellan KSL och SLL rörande utbildningen löses från sina uppdrag från och med den 1 januari 2005. Sören Olofsson Bilaga 1. Budget 2005 2. Investeringar 3. Överföring av utbildningsverksamhet från landstingsstyrelsen till kulturnämnden

1 (77) 2004-10-11 LS 0406-1308 Budget 2005 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...3 2. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...4 2.1 BUDGETPROCESSEN... 4 2.2 BUDGETDIREKTIV... 5 2.3 EKONOMISKT UTGÅNGSLÄGE... 5 3. BUDGET FÖR SLL-KONCERNEN...6 3.1 MÅL, INRIKTNING OCH UPPDRAG... 6 3.2.1 Resultatbudget år 2005...8 3.2.2 Balansbudget år 2005...11 3.2.3 Finansieringsbudget år 2005...12 3.2.4 Investeringsbudget år 2005...12 3.2.5 Landstingsbidrag år 2005...13 3.2.6 Osäkerhet och risker år 2005...14 3.2.7 Planåren 2006-2007...15 3.3 PERSONAL INKLUSIVE HÄLSA, JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD... 15 3.3.1 Övergripande mål för personalarbetet...15 3.3.2 Program och planer...17 3.4 JÄMSTÄLLDHET UR ETT MEDBORGARPERSPEKTIV... 17 3.5 MILJÖ... 18 3.5.1 Övergripande miljömål...18 3.5.2 Miljöledningssystem...20 3.6 IT... 20 4. BUDGET FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...21 4.1 MÅL, INRIKTNING OCH UPPDRAG... 21 4.2 RESULTATBUDGET... 23 4.3 INVESTERINGSBUDGET... 23 4.4 LANDSTINGSSTYRELSEN/HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET (HSU)... 24 4.5 STOCKHOLMS LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE (SLSO)... 27 4.6 AKUTSJUKHUSEN... 29 4.6.1 Akutsjukhusen totalt...29 4.6.2 Karolinska Universitetssjukhuset...32 4.6.3 Södersjukhuset AB...34 4.6.4 Danderyds Sjukhus AB...35 4.6.5 Södertälje Sjukhus...37 4.6.6 Norrtälje Sjukhus AB...38 4.6.7 S:t Eriks Ögonsjukhus AB...39 4.7 FOLKTANDVÅRDEN STOCKHOLMS LÄN AB... 40

2 (77) 4.8 AMBULANSSJUKVÅRDEN I STOCKHOLM AB (AISAB)... 42 4.9 STOCKHOLM CARE AB... 43 5. BUDGET FÖR TRAFIKVERKSAMHETEN...44 5.1 MÅL, INRIKTNING OCH UPPDRAG... 44 5.2 RESULTATBUDGET... 44 5.3 INVESTERINGSBUDGET... 45 5.4 AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK (SL)... 45 5.5 WAXHOLMS ÅNGFARTYGS AB (WÅAB)... 48 5.6 FÄRDTJÄNSTNÄMNDEN (FTJN)... 50 5.7 REGIONPLANE- OCH TRAFIKNÄMNDEN (RTN)... 51 6. BUDGET FÖR FASTIGHETER...52 6.1 LANDSTINGSFASTIGHETER STOCKHOLM (LFS)... 52 6.2 LOCUM AB... 53 7. BUDGET FÖR ÖVRIG VERKSAMHET...54 7.1 LANDSTINGSSTYRELSEN... 54 7.2 MEDICARRIER AB... 55 7.3 KULTURNÄMNDEN... 56 7.4 AB STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS INTERNFINANS (IFAB)... 57 7.5 LANDSTINGSREVISORERNA... 57 7.6 PATIENTNÄMNDEN (PAN)... 58 8. BILAGOR...59 8.1 ÖVERGRIPANDE EKONOMISKT LÄGE... 59 8.2 SKATTEINTÄKTSPROGNOS 2005-2007... 62 8.3 RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN 2003-2007... 66 8.4 BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN 2003-2007... 67 8.5 FINANSIERINGSANALYS SLL-KONCERNEN 2003-2007... 68 8.6 INVESTERINGSPLAN 2003-2009... 69 8.7 LANDSTINGSBIDRAG 2003-2007... 70 8.8 RESULTATKRAV 2004-2007... 71 8.9 RESULTATRÄKNING LANDSTINGET 2003-2007... 72 8.10 UTBUDS- OCH STRUKTURFÖRÄNDRINGAR I VÅRDEN BUDGET 2005... 73 8.11 TAXOR OCH AVGIFTER 2005... 74

3 (77) 1. Sammanfattning Budgeten för Stockholms läns landsting är i balans år 2005. Även de två planåren 2006 och 2007 är i ekonomisk balans. Detta är en förutsättning för en fortsatt hållbar utveckling av landstingets verksamheter. Landstinget gör under år 2005 stora satsningar på länets kollektivtrafik för att ytterligare förbättra kvaliteten och tillgängligheten för resenärerna. Landstingets bidrag till kollektivtrafiken ökar med sju procent, en betydligt större ökning än innevarande år. Investeringarna i kollektivtrafiken uppgår till drygt 2 miljarder kronor och omfattar bland annat nya pendeltågsvagnar och modernisering och handikappanpassning av stationer. Omstruktureringen av länets hälso- och sjukvård kommer att fortsätta under år 2005 i enlighet med principerna i 3S-utredningen. Bildandet av Karolinska Universitetssjukhuset den första januari 2004, genom sammanslagningen av Huddinge Universitetssjukhus AB och Karolinska sjukhuset, är ett viktigt led i landstingets strävan att ytterligare stärka länets sjukvård, forskning och utbildning, inte minst i ett internationellt perspektiv. Det integrations- och utvecklingsarbete som pågår och som kommer att intensifieras under budgetåret har högsta prioritet. Bland annat kommer delar av länets högspecialiserade kirurgi och urologi att koncentreras till Karolinska Universitetssjukhuset. Parallellt med detta kommer akut bassjukvård att föras över till andra akutsjukhus och till närsjukvården. Förstärkningen av länets närsjukvård, med ökad tillgänglighet för patienterna, kommer att fortsätta under år 2005. Det nybildade Stockholms läns sjukvårdsområde kommer att ha en viktig roll i denna utveckling. Landstinget ska under budgetåret aktivt arbeta för att bli en attraktivare arbetsgivare. En viktig del är att samtliga förvaltningar och bolag från och med år 2005 ska genomföra återkommande jämförbara medarbetarenkäter. Åtgärdsplaner kommer att tas fram och genomföras för att komma till rätta med de eventuella problemområden som medarbetarna pekar på. Inom miljöområdet kommer samtliga förvaltningar och bolag, med något undantag, att vara miljöcertifierade vid utgången av år 2005. Arbetet med att utveckla landstingets ekonomi- och verksamhetsstyrning kommer att fortsätta under år 2005 med särskilt fokus på att utveckla uppföljningen av produktivitet och kvalitet. Långsiktiga finansiella mål för landstinget, i linje med propositionen om ekonomisk hushållning som presenterades i våras, kommer att tas fram i samband med budgetdirektiven för år 2006. Som noterades ovan är 2005 års budget i balans. Resultatet är budgeterat till ett överskott på 652 miljoner kronor. De budgeterade intäkterna uppgår till 54,8 miljarder kronor och de budgeterade kostnaderna till 54,2 miljarder kronor. Den budgeterade kostnadsökningen är knappt två procent. Nedan finns en kort sammanfattning av Stockholms läns landstings resultaträkning och investeringsplan åren 2004-2007.

4 (77) Mkr Budget Budget Ändring Plan Ändring Plan Ändring 2004 2005 05/04 2006 06/05 2007 07/06 Intäkter 53 321 54 841 2,9% 56 782 3,5% 58 597 3,2% Kostnader inkl. finansnetto -53 260-54 189 1,7% -56 162 3,6% -58 284 3,8% Resultat 61 652 619 312 Investeringar 3 316 3 715 12,0% 3 996 7,6% 2 323-41,9% 2. Bakgrund och förutsättningar 2.1 Budgetprocessen Stockholms läns landstings budgetprocess är i allt väsentligt en process i fyra steg. I det första steget formuleras budgetdirektiv för nästkommande år och de två påföljande planåren. Dessa beslutas i maj månad av landstingsfullmäktige. Respektive förvaltning och bolag tar sedan i steg två fram budgetunderlag på grundval av budgetdirektiven. I steg två ligger också avtalsarbetet mellan vårdens beställar- och producentorganisation. I steg tre fattar landstings fullmäktige i november beslut om budget för nästkommande år och planer för de därpå följande två åren på grundval av inkomna budgetunderlag. Förvaltningarna och bolagen justerar sedan, i steg fyra, sina budgetunderlag i linje med fullmäktiges beslut samt färdigställer sina slutliga budgetar. Det fjärde steget avslutas i och med att den slutliga budgeten anmä ls till landstingsfullmäktige i mars. Budgetprocess SLL Budgetdirektiv Budgetunderlag förvaltningar/ bolag Budget SLL Budget förvaltningar/ bolag Mars maj Övergripande riktlinjer och ramar för budgetarbetet tas fram Beslut i Landstingsfullmäktige i maj Maj - september Respektive förvaltning och bolag tar fram ett budgetunderlag på grundval av budgetdirektiven Oktober - november Förvaltningarnas och bolagens budgetunderlag ställs samman och konsolideras Beslut i Landstingsfullmäktige i november December-januari Förvaltningarna och bolagen justerar sina budgetar i linje med fullmäktiges beslut Anmälan i Landstingsfullmäktige i mars Stockholms läns landsting

5 (77) 2.2 Budgetdirektiv Budgetdirektiven för år 2005 och planåren 2006-2007 beslutades av landstingsfullmäktige den 11 maj innevarande år. Budgetdirektiven för SL beslutades av landstingsfullmäktige den 8 juni. I budgetdirektiven konstateras att Stockholms läns landsting (SLL) står inför stora ekonomiska utmaningar de kommande åren och detta faktum satte sin prägel på direktiven. En grundpelare i budgetdirektiven är att landstingets ekonomi år 2005 ska vara i balans även om ett negativt scenario vad gäller intäkts- och kostnadsutvecklingen blir verklighet och detta utan att skatten eller avgifter höjs. Direktiven utgår därför ifrån ett överskott på 978 miljoner kronor år 2005 och att landstingets kostnader inte får öka med mer än 1,7 procent år 2005 jämfört med budget år 2004. Detta kan jämföras med ökningen mellan 2002 och 2003 på 6,8 procent och ökningen mellan 2003 och budget 2004 på 4,1 procent. I budgetdirektiven poängteras att den största utmaningen år 2005 torde vara att framgångsrikt genomföra den besparing inom hälso- och sjukvården på cirka 700 miljoner kronor som beslutades i budget år 2004. 2.3 Ekonomiskt utgångsläge Den senaste prognosen för landstingets resultat innevarande år pekar mot ett resultat som är bättre än det budgeterade överskottet på 61 miljoner kronor. Detta trots att den prognostiserade skatteintäkten inklusive generellt statsbidrag och utjämning är knappt 600 miljoner kronor lägre än budget. Huvudorsaken till detta är att kostnadsutvecklingen i landstinget varit mycket gynnsam. Detta framgår av bilden nedan som illustrerar hur ökningstakten för verksamhetens kostnader har minskat under år 2004. Bemanningskostnaden i hälso- och sjukvården är i princip oförändrad under perioden januari till augusti i år jämfört med samma period föregående år. Det faktum att produktionen i stort varit oförändrad inom hälso- och sjukvården under samma period indikerar att en förbättring av produktiviteten har ägt rum under år 2004. Låga räntor har också bidragit till den begränsade ökningen av koncernens totala kostnader.

6 (77) SLL-koncernen ökningstakt verksamhetens kostnader rullande 12 månader år 2004 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Stockholms läns landsting Sammanfattningsvis finns det skäl att hysa viss tillförsikt inför budgetåret 2005. Det ekonomiska utgångsläget är bättre än vad som antogs i budgetdirektiven för år 2005. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att landstinget står inför stora ekonomiska utmaningar de kommande åren. År 2005 ska betydande besparingar inom hälso- och sjukvården genomföras, bland annat synergivinster ifrån sammanslagningen av Huddinge Universitetssjukhus AB och Karolinska Sjukhuset. 3. Budget för SLL-koncernen 3.1 Mål, inriktning och uppdrag Budgeten för år 2005 syftar till att stödja följande övergripande mål: Att ekonomin är i balans, utan höjning av skatten eller avgifter, även om ett negativt scenario vad gäller intäkts- och kostnadsutvecklingen blir verklighet Att befolkningens hälsa är god och att befolkningen erbjuds en kvalitativt god och lätt tillgänglig sjukvård i rimlig tid och på lika villkor Att regionens transportsystem är effektivt och hållbart med en väl fungerande kollektivtrafik kännetecknad av hög tillgänglighet och god kvalitet Att Stockholms läns landsting är en konkurrenskraftig arbetsgivare där medarbetarna känner arbetsglädje, stolthet, engagemang och framtidstro i en organisation som kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling Att Stockholms läns landsting är ett föredöme inom områdena jämställdhet, mångfald, miljö och hållbarhet

7 (77) Landstingets verksamheter ska i ett långsiktigt perspektiv vara hållbara. Detta innebär att alla verksamheter ska förvaltas och utvecklas på ett sådant sätt att verksamhetsresultatet, i form av ständigt förbättrad hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik nås genom en hållbar resursförbrukning. Alla verksamheter i landstinget ska karakteriseras av hög moral och etik. De värderingar som finns i landstinget i form av beslutade policy-dokument inom olika områden ska efterlevas och de eventuella insatser som kräver resurser som planeras under året ska redovisas i budget. Det är angeläget att koncernens styr- och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. Speciellt viktigt är att styrningen och uppföljningen görs utifrån flera olika perspektiv (t.ex. kund/medborgare, medarbetare, miljö och ekonomi). Det är önskvärt att det ekonomiska resultatet i större utsträckning än idag relateras till utförd produktion och dess kvalitet samt vilka effekter den levererade hälso- och sjukvården samt kollektivtrafiken får i samhället. Under budgetåret ska ett arbete bedrivas för att ta fram förslag till verksamhetsspecifika effektindikatorer. Respektive förvaltning/bolag ska från och med år 2005 följa upp sin produktivitetsutveckling enligt enhetliga principer framtagna av Landstingsstyrelsen. Målet är att produktiviteten kontinuerligt ska förbättras. Regeringen presenterade i maj i år sin proposition God ekonomisk hushållning (2003/2004:105). Ett av förslagen innebär att de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning ska anges i budgeten. Exempel som ges är bland annat resultatkrav, skuldsättning, soliditet och betalningsberedskap. Enligt propositionen ska sådana mål finnas angivna i budgetar som beslutas efter den 1 december år 2004. Koncernledningen föreslår därför att landstingsstyrelsen får i uppdrag av landstingsfullmäktige att omgående påbörja ett arbete med att ta fram förslag på sådana mål och att lämna dessa förslag i samband med budgetdirektiven för år 2006.

8 (77) 3.2 Ekonomi 3.2.1 Resultatbudget år 2005 SLL-koncernen resultat (mkr) 61 978 652 2002 2003 2004 budget 2005 direktiv 2005 budget -1 715-4 076 Stockholms läns landsting Stockholms läns landstings budget för år 2005 är i balans. Årets resultat budgeteras till ett överskott på 652 miljoner kronor. Det är ett lägre överskott än i budgetdirektiven och detta är hänförligt till bland annat lägre budgeterade intäkter för landstingsextern försäljning, lägre bidrag från staten för läkemedelsförmånen, högre pensionskostnader och högre kostnader för avskrivningar. Budgeterade reavinster utgör 114 miljoner kronor av överskottet på 652 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet att jämföra med kommunallagens krav på en budget i balans är alltså 538 miljoner kronor. Det är av stor vikt att Stockholms läns landsting budgeterar överskott. Det egna kapitalet var vid utgången av år 2003 negativt och då vara bara knappt 5 miljarder kronor av pensionsskulden till gamla och nuvarande medarbetare på totalt cirka 22 miljarder kronor upptagen som en skuld i balansräkningen. Landstinget står också inför stora framtida investeringar inom såväl kollektivtrafiken som hälso- och sjukvården, vilket kommer att resultera i kraftigt ökade kapitalkostnader. Ett överskott gör det också möjligt att amortera på landstingets skuld på cirka 20 miljarder kronor.

9 (77) Mkr Utfall Budget Budget Ändring 2003 2004 2005 05/04 Verksamhetens intäkter 14 457 15 249 14 986-1,7% Skatteintäkter 34 974 38 072 39 855 4,7% Summa intäkter 49 431 53 321 54 841 2,9% Personalkostnader -18 284-18 772-19 192 2,2% Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -9 362-10 292-10 617 3,2% Köpt trafik -7 069-7 142-7 300 2,2% Övriga kostnader -13 949-14 155-14 112-0,3% Summa verksamhetens kostnader -48 664-50 361-51 222 1,7% Resultat före avskrivningar 767 2 960 3 619 Avskrivningar -1 597-1 689-1 886 11,7% Rörelseresultat -830 1 271 1 733 Finansnetto -885-1 210-1 081 Resultat -1 715 61 652 Intäktsutveckling Intäkterna för budgetåret 2005 budgeteras att öka med cirka 1,5 miljarder kronor eller cirka tre procent, vilket i huvudsak beror på att skatteintäkterna ökar. De preliminära skatteintäkterna är försiktigt budgeterade till cirka 39,9 miljarder kronor, vilket är 400 miljoner kronor lägre än septemberprognosen för preliminära skatteintäkter år 2005. Detta medför att det finns utrymme för en försämring av skatteintäktsprognosen på cirka en procent. Som en jämförelse kan nämnas att den senaste skatteprognosen för innevarande år är 1,5 procent lägre än den budgeterade skatteintäkten. I sammanhanget kan också noteras att Landstingsförbundets senaste skatteintäktsprognos för SLL år 2005 ligger cirka 200 miljoner kronor lägre än landstingsstyrelsens förvaltnings prognos. Orsaken till denna försiktighet är att det, trots att det finns tecken på en fortsatt gynnsam konjunkturutveckling i Sverige och internationellt, också finns betydande risker som medför osäkerhet i prognosen. Exempelvis har inte den vikande trenden vad gäller inhemsk sysselsättning brutits. Oljepriset ligger också på rekordnivåer, vilket kan dämpa konjunkturutvecklingen. Koncernledningen anser att det är av stor vikt att svängningar i skatteintäktsprognosen under ett löpande budgetår inte riskerar att äventyra en ekonomi i balans och på så sätt tvinga fram kortsiktiga besparingsåtgärder med påföljande stora påfrestningar på landstingets verksamheter. Kostnaden för det nya utjämningssystemet beräknas för år 2005 till cirka 2 miljarder kronor för Stockholms läns landsting. Den stora skillnaden i jämförelse med innevarande år är att det generella statsbidraget (i budget för 2004 ca 1,6 mdr) som tidigare låg utanför utjämningssystemet kommer i det nya systemet att ingå som en del av inkomstutjämningen. Därutöver har den sämre utvecklingen av länets skatteunderlag för 2003, relativt riket,

10 (77) minskat avgiften till inkomstutjämningen för 2005, se vidare 8.2, skatteintäktsprognos 2005-2007. Taxor och avgifter inom vården och kollektivtrafiken kommer i stort att vara oförändrade. Att verksamhetens intäkter ser ut att minska 2005 jämfört med budget 2004 beror på att ett statsbidrag om knappt 300 miljoner kronor avseende tillgänglighet i vården från och med 2005 ingår i skatteintäkten. I budgeten för 2004 ingick också i verksamhetens intäkter en momsintäkt som bortfallit i och med avbolagiseringen av Huddinge Universitetssjukhus. Kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader budgeteras öka med knappt 900 miljoner kronor eller knappt två procent jämfört med budget 2004, vilket är i nivå med den ökningstakt som angavs i budgetdirektiven. Den beslutade besparingen på 700 miljoner kronor i hälso- och sjukvården har arbetats in i budgeten och är huvudförklaringen till att kostnadsökningen är begränsad. Bland övriga kostnader ingick i budget 2004 en momskostnad som bortfallit i och med avbolagiseringen av Huddinge Universitetssjukhus. Den enskilt största kostnadsposten är personalkostnaderna, vilka budgeteras öka med drygt två procent. Det är en historiskt sett mycket låg ökningstakt, som dock överstiger kostnadsökningen i budgetdirektiven. Den kraftiga ökningen av kostnader för pensioner relaterat till åtaganden för SL före 1992 och för förvaltningarna före 1998 står för cirka 0,4 procentenheter av personalkostnadsökningen. Antalet årsarbetare budgeteras minska med knappt 600 eller 1,5 procent under budgetåret. Kostnader för externt köpt vård, inklusive köpta primärtjänster och övriga verksamhetsanknutna tjänster väntas öka 3,2 procent. Kostnaden för köpt trafik budgeteras öka med 158 miljoner kronor eller 2,2 procent, vilket i stort sett är lika med indexuppräkningen i de trafikavtal som finns. Trafikens omfattning är således i allt väsentligt densamma 2005 som 2004. Landstingets kapitalkostnader (avskrivningar plus finansiella kostnader) fortsätter att öka sett över flera år. År 2005 budgeteras dessa till cirka tre miljarder kronor. Ökningen över tid beror främst på de stora investeringar som genomförts och fortsätter att genomföras i kollektivtrafiken. Drygt 40 procent av landstingets totala kapitalkostnad är hänförlig till SL, en andel som väntas öka de kommande åren. I bokslutet för 2003 avsattes 274 miljoner kronor för kostnader för särskild ålderspension. Fram till och med augusti 2004 har 84 miljoner kronor av denna avsättning förbrukats. Regeringen har beslutat tilldela landstinget 400 miljoner kronor i omställningsbidrag. Omställningsbidraget från regeringen är inte budgeterat och det är inte heller de omställningskostnader som återstoden av 2003 års reservering och omställningsbidraget bedöms att täcka. Balanskrav Underskottet för år 2003 uppgår enligt lagreglerna om balanskrav till 1 782 miljoner kronor. Underskottet ska vara reglerat år 2005 enligt gällande lagstiftning. I budget för 2004 vidtogs kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med landstingets underskott. Landstingsfullmäktige beslutade bland annat att höja skatten 0:65 kronor, detta utöver föregående års beslutade skattehöjning på 1:30 kronor. SL-kortet höjdes med 100 kr samtidigt som besparingar inom hälso- och sjukvården beslutades på motsvarande 1 700

11 (77) miljoner kronor. Dessa åtgärder har haft stor effekt och lett fram till en ekonomi i balans för år 2004. Att vidta ytterligare åtgärder för att reglera ett historiskt underskott kan medföra negativa effekter på regionens ekonomiska utveckling. En ytterligare höjning av landstingsskatten nästa år skulle kunna påverka återhämtningen av konjunkturen i Stockholmsregionen negativt. Stockholms län ligger i jämförelse med övriga regioner på en hög skattenivå. Genom att regionen befinner sig i en utsatt konkurrenssituation skulle en skattehöjning kunna påverka det framtida skatteunderlaget negativt. Att reglera hela 2003 års underskott i budget år 2005 skulle utöver föreslaget överskott till exempel alternativt kräva att skatten höjdes med cirka 35 öre, att antalet årsarbetare reducerades med över 2 500 eller att priset på SL:s 30-dagarskort höjdes med över 300 kronor. Landstingsfullmäktige föreslås att, mot bakgrund av ovan, som synnerliga skäl åberopa storleken på 2003 års underskott samt redan beslutade åtgärder för att inte reglera detta underskott och återställa det redovisade egna kapitalet inom i lagen stipulerad tid (KL 8:5). 3.2.2 Balansbudget år 2005 Mkr Utfall Budget 2003 2005 Anläggningstillgångar 33 415 36 432 Omsättningstillgångar 6 901 7 180 Summa tillgångar 40 316 43 612 Eget kapital -191 529 Avsättningar 7 061 8 061 Skulder 33 446 35 022 Summa skulder och eget kapital 40 316 43 612 SLL:s balansomslutning är vid utgången av år 2005 budgeterad till knappt 44 miljarder kronor. Årets nettoinvesteringar (investeringar minus avskrivningar) är budgeterade till cirka 1,8 miljarder kronor. Landstingets egna kapital budgeteras vid utgången av år 2005 inte längre vara negativt utan uppgår i budgeten till cirka 530 miljoner kronor. I det sammanhanget bör noteras att en stor del av pensionsskulden som i bokslutet år 2003 var cirka 22 miljarder kronor inte är upptagen som en skuld i balansräkningen. Resterande del redovisades i det senaste årsbokslutet som en ansvarsförbindelse under linjen. Ska SLL ha en positiv soliditet inklusive hela pensionsskulden krävs att SLL genererar överskott under ett flertal år framöver. Den del av de budgeterade investeringarna på cirka 3,7 miljarder kronor som inte kan finansieras av kassaflödet från landstingets verksamhet måste finansieras på kapitalmarknaden. Finansieringsanalysen nedan indikerar ett negativt kassaflöde år 2005 på drygt 600 miljoner kronor.

12 (77) 3.2.3 Finansieringsbudget år 2005 Mkr Utfall Budget 2003 2005 Kassaflöde från verksamheten -377 2 105 Förändring av rörelsekapital 1 281 279 Investeringar netto -3 701-3 715 Försäljningar, övrigt 439 191 Kassaflöde efter investeringar -2 358-1 140 Pensioner och övriga avsättningar 520 500 Kassaflöde före extern finansiering -1 838-640 Av finansieringsbudgeten ovan framgår att kassaflödet från landstingets verksamhet inte täcker de budgeterade investeringarna år 2005 utan att dessa delvis måste lånefinansieras. Det negativa kassaflödet budgeteras uppgå till drygt 600 miljoner kronor. Likviditeten belastas under inledningen av år 2005 av den avräkning som görs likvidmässigt för tidigare års faktiska taxeringsutfall. För 2005 uppgår denna avräkning till minus 465 miljoner kronor. Det bör i sammanhanget noteras att finansieringsbudgeten innehåller poster som är svåra att budgetera precist. Detta gäller till exempel förändringen av rörelsekapitalet, det vill säga förändringen av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. 3.2.4 Investeringsbudget år 2005 Mkr, netto Utfall Budget Budget Ändring 2003 2004 2005 05/04 Trafik 2 171 1 794 2 133 19% Byggnader (LFS) 705 924 946 2% Maskiner och inventarier 784 585 596 2% Ombyggnad ext. lokaler 41 13 40 210% Summa investeringar 3 701 3 316 3 715 12% SLL:s investeringar i planen för 2005-2009 uppgår till totalt 14,4 miljarder kronor, varav 3,7 miljarder kronor avser budgetår 2005. Planen omfattar trafikrelaterade objekt, byggnader, utrustning samt ombyggnader i externt förhyrda lokaler. Detaljer framgår av investeringsbilagorna. Trafikinvesteringarna år 2005 uppgår till 2 133 miljoner kronor varav 2 118 miljoner kronor avser SL och 15 miljoner kronor WÅAB. Under planeringsperioden fortsätter den påbörjande upprustningen och moderniseringen av spårtrafiken med bland annat nya pendeltåg och

13 (77) modernisering samt handikappanpassning av tunnelbane- och pendeltågsstationer. Pålitligheten i trafiken prioriteras i enlighet med budgetdirektiven genom satsningarna på underhåll och upprustning av infrastrukturen i tunnelbanan. Byggnadsinvesteringarna uppgår år 2005 till 946 miljoner kronor och objekten har budgeterats utifrån de i budgetdirektiven angivna prioriteringarna och uppdragen. Investeringarna avser i huvudsak anpassning av fastighetsstrukturen till sjukvårdens verksamhetskrav, miljöförbättringar samt ökad driftsäkerhet. Landstingsfullmäktige beslutade år 1971 om konstnärlig utsmyckning av landstingets byggnader. Konstnärlig utsmyckning ska planeras med utgångspunkten i den av fullmäktige beslutade investeringsbudgeten och där angivna byggnadsinvesteringar. Planerade byggnadsinvesteringar omfattar dels specificerade objekt (över 20 mkr) och dels totalt belopp för ospecificerade objekt. Mot bakgrund av tidigare fattat beslut om konstnärlig utsmyckning föreslås att konst endast ska budgeteras för specificerade ny-, till- och ombyggnadsobjekt över 20 miljoner kronor. Investeringarna i maskiner och inventarier uppgår 2005 till 596 miljoner kronor och avser framför allt anskaffning av medicinsk-teknisk utrustning inom sjukvården och tandvården där akutsjukhusen är dominerande med ett flertal större objekt. 3.2.5 Landstingsbidrag år 2005 Mkr Utfall Budget Budget Ändring 2003 2004 2005 05/04 Landstingsstyrelsen 35 686,6 36 402,9 37 133,0 2,0% - varav hälso- och sjukvårdsutskottet* 34 729,7 34 351,0 35 038,0 2,0% Kulturnämnden 266,5 253,6 253,6 0,0% Färdtjänstnämnden 753,6 761,0 764,1 0,4% Regionplane- och trafiknämnden 74,8 71,3 71,3 0,0% Patientnämnden 11,2 11,2 12,2 8,9% Revisorerna 25,6 29,1 31,3 7,6% Summa landstingsbidrag 36 818,3 37 529,1 38 265,5 2,0% AB Storstockholms Lokaltrafik 3 860,9 3 819,9 4 088,7 7,0% Waxholms Ångfartygs AB 128,7 144,4 153,7 6,4% Summa tillskott/aktieägartillskott 3 989,6 3 964,3 4 242,4 7,0% Summa bidrag/tillskott 40 807,9 41 493,4 42 507,9 2,4% * Teknisk justering inom landstingsstyrelsen avseende FoUU-medel på 1 107 mkr gjord 2005. Även 2004 justerad för jämförelsens skull. Det totala landstingsbidraget/tillskottet år 2005 uppgår till 42,5 miljarder kronor vilket är en ökning jämfört med budget år 2004 med 1,0 miljarder kronor eller 2,4 procent.

14 (77) Ökningen av bidraget till hälso- och sjukvården är 2,0 procent och ökningen av bidraget till trafikverksamheten är 6,0 procent. Den relativt sett större ökningen av bidraget till trafikverksamheten betingas bland annat av ökade kapitalkostnader på grund av de stora investeringsprogram som genomförs. Det totala landstingsbidraget/tillskottet enligt budgetförslaget innebär en ökning med 129 miljoner kronor jämfört med de ursprungliga budgetdirektiven och denna ökning fördelas på följande sätt: SL plus 123 miljoner kronor före teknisk justering mot färdtjänsten i enlighet med de budgetdirektiv landstingsfullmäktige beslutat för SL WÅAB plus 4 miljoner kronor (aktieägartillskott) Landstingsrevisorerna plus 2 miljoner kronor Utöver den tekniska justering avseende FoUU-medel som är gjord ovan kommer ytterligare justeringar inom landstingsstyrelsen av teknisk art att göras när den pågående omorganisationen av landstingsstyrelsens förvaltning är beslutad. 3.2.6 Osäkerhet och risker år 2005 Det finns ett antal osäkra moment och risker i budgeten. Konjunkturen är på väg att förstärkas, men samtidigt har till exempel den vikande sysselsättningstrenden inte brutits. Detta skapar osäkerhet runt prognosen för skatteintäkter och som noterats ovan är denna försiktigt budgeterad. Det finns också en viss genomföranderisk i de stora besparingsprogram som genomförs inom hälso- och sjukvården. Den största enskilda posten i budgeten är bemanningskostnaden som uppgår till cirka 19 miljarder kronor. Det finns ett antal osäkerhetsfaktorer förknippade med denna, till exempel avtalsrörelsen, sjukfrånvarons utveckling i kombination med det förslag som föreligger om finansiering av denna samt utvecklingen av pensionskostnaden. En ökning av bemanningskostnaden med en halv procent innebär en kostnadsökning med cirka 100 miljoner kronor på årsbasis.

15 (77) 3.2.7 Planåren 2006-2007 SLL-koncernen planåren 2006 och 2007 (mkr) Intäkter 58 597 56 782 +3,2% 54 841 +3,5% Kostnader inkl. finansnetto 58 284 56 162 54 189 +3,8% +3,6% Resultat 312 619 652 2005B 2006P 2007P Stockholms läns landsting SLL:s skatteintäkt (inklusive statsbidrag och utjämning) prognostiseras att öka med 4,0 procent år 2006 och 3,6 procent år 2007. I båda planeringsåren har försiktighetsprincipen använts och den budgeterade skatteintäkten har reducerats med cirka en procent jämfört med den senaste prognosen för preliminära skatteintäkter de båda åren. Den totala intäkten ökar med 3,5 procent respektive 3,2 procent. Kostnaderna bedöms öka med 3,6 respektive 3,8 procent de båda planåren. Kapitalkostnaderna beräknas öka med cirka 25 procent under perioden 2005 till 2007. Resultatet de två planåren är 619 miljoner kronor respektive 312 miljoner kronor. Att resultatet sjunker mellan åren beror i huvudsak på att skatteintäkten prognostiseras öka långsammare år 2007 än år 2006. 3.3 Personal inklusive hälsa, jämställdhet och mångfald 3.3.1 Övergripande mål för personalarbetet Visionen är att Stockholms läns landsting ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare där medarbetarna känner arbetsglädje, stolthet, engagemang och framtidstro i en organisation som kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling.

16 (77) Landstingets olika policy- och styrdokument anger inriktningen för personalarbetet inom koncernens olika enheter de närmaste åren och ska vara ett stöd i förnyelse- och utvecklingsarbetet samt främja en hållbar utveckling i arbetslivet. Långsiktig personal- och kompetensförsörjning, jämställdhet, mångfald och integration ska beaktas i alla verksamheter genom att integreras i personalarbetet. En samlad strategi för personalpolitiken krävs för att kunna möta framtida utmaningar inom såväl det ekonomiska området som personalområdet och inom den tekniska utvecklingen. I personalpolicyn anges vision och inriktning för personalstrategiska områden såsom ledarskap, medarbetarskap, utveckling, arbetsmiljö, lön och anställningsförmåner. Ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete är en naturlig del av landstingets personalpolitik och ingår i alla personalstrategiska områden. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet förutsätter långsiktighet. Kunskapsspridning är en central del i detta förändringsarbete. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet under de kommande åren fokuserar bland annat på att andelen män respektive kvinnor bland landstingets chefer ska återspegla könsfördelningen inom organisationen. Åttio procent av landstingets anställda är kvinnor. För att utjämna detta ska fler män rekryteras till vården. Ingen ska ofrivilligt behöva arbeta deltid. Genom att genuskunskap ska ingå i utbildningar för chefer och medarbetare ska landstinget uppnå en större förståelse och fördjupad kunskap inom ämnesområdet. Förvaltningar och bolag ska aktivt främja etnisk mångfald och motverka diskriminering. Landstinget ska ha attraktiva och hälsofrämjande arbetsplaster med engagerat ledarskap, medarbetarinflytande och aktivt arbetsmiljöarbete som bidrar till måluppfyllelse och verksamhetskvalitet. Förvaltningar och bolag ska utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet och särskild uppmärksamma ledarskapets, medarbetarinflytandet och organisationens betydelse för att skapa attraktiva och hälsosamma arbetsplatser. Strategiska resurser som verksamheterna kan använda sig av är bland annat kompetensutveckling i arbetsmiljö och hälsa, medarbetarenkäter, rehabiliteringsgarantin, företagshälsovård samt FoU. Uppföljning av sjukfrånvaron är ett sätt att beskriva hur en arbetsplats lyckats med sin målsättning om att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Ett övergripande mål för hela koncernen är att minska sjukdagarna per anställd med minst en dag per år. Det långsiktiga målet är att komma ner till i genomsnitt högst 18 dagars sjukfrånvaro per anställd (motsvarande siffra för år 2003 var 24,4 dagar). Det omstruktureringsarbete som påbörjades 2004 i syfte att uppnå en budget i balans ska slutföras under 2005. Bakgrunden till nu aktuella omstruktureringsåtgärder är dels att minska antalet anställda för att möta budgetförutsättningarna för 2005 och framåt, dels att långsiktigt säkerställa en god personal- och kompetensförsörjning. Åtgärderna syftar även till att minska de negativa effekter som en sned åldersstruktur kan medföra. Åtgärder som kan bli aktuella är särskild ålderspension, omställningstid, avgångsvederlag/utbildning samt uppsägning på grund av arbetsbrist.

17 (77) Omfattning och kostnader av vidtagna åtgärder ska redovisas till landstingsstyrelsen i syfte att klarlägga de långsiktiga ekonomiska effekterna. Rutiner för avrop har tagits fram av landstingsstyrelsens förvaltning. 3.3.2 Program och planer Samtliga förvaltningar och bolag i koncernen ska med utgångspunkt i ovan angivna policy- och styrdokument konkretisera sitt arbete inom personalområdet genom att bland annat: Utarbeta personalpolitiska program Ta fram handlingsplaner för arbetsmiljö- och hälsoarbetet i syfte att främja hållbarhet i arbetslivet och förverkliga landstingets vision utifrån mål och inriktning i hälsoplanen Arbetet ska belysas ur ett genusperspektiv Upprätta en jämställdhetsplan respektive en mångfaldsplan för 2006. Planerna ska redovisas till landstingsstyrelsen Genomföra återkommande jämförbara medarbetarenkäter och göra åtgärds- /handlingsplaner utifrån enkätresultatet Redovisa resultatet på kort och lång sikt av vidtagna omställningsåtgärder De åtgärder som respektive förvaltning och bolag planerar ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och uttryckas i konkreta och mätbara mål. Uppföljning av personalpolicyn och övriga personalpolitiska styrdokument sker genom personalbokslut/personalavsnitt/hälsobokslut och medarbetarenkäter där särskild vikt läggs på uppföljning ur ett kvalitetsperspektiv. All personalstatistik och alla nyckeltal ska vara uppdelade på kvinnor och män. 3.4 Jämställdhet ur ett medborgarperspektiv Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter under livets alla skeden. All verksamhet i landstinget ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Målet är att jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla beslut som fattas så att den vård och service/tjänster som landstinget tillhandahåller länets invånare kommer flickor och pojkar, kvinnor och män tillgodo på ett rättvist och jämställt sätt. Bland de särskilda insatser som kommer att genomföras under år 2005 kan noteras: Certifierad utbildning i jämställdhet av chefer i Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet Seminarier/konferenser inom jämställdhetsområdet Vidareutveckling av landstingets jämställdhetsprojekt Arbetet med Karolinska Institutet avseende jämställdhet inom FoUU

18 (77) 3.5 Miljö 3.5.1 Övergripande miljömål Arbetet med att uppnå de övergripande miljömålen i landstingets miljöprogram Miljösteg 4, som ska vara uppfyllda år 2006, går nu in i en avgörande period. Verksamheternas samlade bidrag för att uppnå respektive miljömål, baserat på angivelser i respektive förslag till budget, har bedömts ge följande resultat: Mål 1 Troligt resultat baserat på lokala budgetunderlag Åtgärder Att minst en fjärdedel av landstingets person- och varutransporter utförs med förnybara drivmedel. SL, som har det avgörande inflytandet över om målet nås, kommer med planerade åtgärder att nå 19 procent till år 2006, Karolinska har som målsättning att nå 25 procent, Södertälje 25 procent, Locums avfallstransporter har som målsättning att nå 20 procent till år 2006. Övriga verksamheter, inklusive Färdtjänsten, har inte kvantifierat i vilken grad de kommer att bidra till målsättningen. WÅAB bedömer att de inte kommer att kunna bidra till målet. SL måste öka andelen av de fordon som köps in för att kontinuerligt ersätta de äldre fordonen så att det till år 2006 tillkommer 160 fordon drivna av förnybara bränslen utöver de redan befintliga och utöver de 60 biogasdrivna bussar man planerar att köpa in. Färdtjänsten måste kvantifiera hur mycket man minskar de fossila koldioxidutsläppen genom de åtgärder som vidtas. WÅAB måste för att bli branschledande inom miljöanpassning minska utsläppen av fossil koldioxid och svavel. Mål 2 Troligt resultat Att minst 75 procent av värme och elektricitet ska komma från miljöanpassade energikällor. Den totala energikonsumtionen ska inte ha ökat jämfört med år 2000. Detta mål är sannolikt redan uppnått. Locum anger att 83 procent av deras el och värmeenergi idag kommer från förnybara källor. Locum arbetar bland annat med försök att ge hyresgäster incitament för att minska elanvändningen. SL anger att 100 procent av deras energi kommer från förnybar källa, vilket inte medför någon extrakostnad.

19 (77) Mål 3 Troligt resultat baserat på lokala budgetunderlag Åtgärder Att minst hälften av alla identifierade mark- och byggnadsföroreningar är sanerade. Locum har angett att man under 2005 kommer att genomföra saneringar av försåld mark samt ytterligare ett projekt till en sammanlagd kostnad av 28-68 miljoner kronor. Inventering av markytor där misstanke om föroreningar finns ska genomföras vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och vid Danderyds sjukhus. Det finns idag ingen helhetsbild över vilken miljöskuld som landstinget har på grund av förorenad mark. SL har påbörjat ett projekt för att identifiera markföroreningar i hela sitt fastighetsbestånd. Först då detta redovisas i slutet av 2004 går det att bedöma vilka insatser som behövs. För att kunna göra rätt prioritering av saneringsinsatser samt uppskatta den dolda miljöskulden i landstinget vad gäller förorenad mark behöver Locum utreda den samlade förekomsten av mark- och byggnadsföroreningar i fastighetsbeståndet. Mål 4 Troligt resultat Att handlingsplaner för att minska läkemedelsrester i naturen antagits och används i landstingets alla vårdsektorer. Arbetet har påbörjats inom många av landstingets förvaltningar och bolag. Landstinget kommer fortsätta utvecklingen av ett nationellt system för att miljöbedöma läkemedel. Målet är att under året ska 50 procent av försålda läkemedel vara miljöbedömda. Ett utvecklingsarbete kommer att bedrivas i samverkan med Stockholm Vatten vad gäller att utröna vilka halter som idag finns i ytvatten och dricksvatten. Mål 5 Troligt resultat Åtgärder Att lustgasutsläpp från landstingets verksamhet till atmosfären är reducerade till hälften jämfört med år 2000. Under 2005 kommer en anläggning för rening av lustgas från förlossningsavdelningen vid Karolinska Huddinge att tas i drift. Den beräknas innebära att lustgasutsläppen där reduceras med 85 procent. För att nå målet bör ytterligare lustgasreduktion ske vid andra enheter. Om anläggningen visar sig ge önskat resultat behöver ytterligare reningsanläggningar installeras vid andra utsläppspunkter. Locum bör i samverkan med vården utreda samt genomföra installationer.

20 (77) 3.5.2 Miljöledningssystem Nedan finns en lägesbeskrivning vad gäller certifiering enligt ISO 14 001 Certifierade/beräknas certifieras 2004 Certifiering sker 2005 Certifiering sker 2006 LSF (inkl. BKV och AB SLL Internfinans) Karolinska Universitetssjukhuset Danderyds sjukhus AB SLSO (63 %) SLSO (37%) Färdtjänstnämnden RTN Kulturförvaltningen SL Locum AB Folktandvården Medicarrier AB Södertälje sjukhus Norrtälje sjukhus AB Patientnämnden Landstingsrevisorerna S:t Eriks Ögonsjukhus AB Södersjukhuset AB Waxholms Ångfartygs AB AISAB 3.6 IT I mars 2004 beslutade Landstingsstyrelsen anta SLL IT-strategi och IT-ramverk för hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting. Arbete med införande har startats upp. Syftet är att genom ett helhetsgrepp kunna stödja utvecklingen av hälso- och sjukvårdens kvalitet, tillgänglighet och effektivitet. Alla aktörer inom den landstingsfinansierade vården inom Stockholms län ska kunna använda en gemensam infrastruktur för åtkomst och lagring av vårdinformation. Det gemensamma vårdinformationsarkivet ska finnas tillgängligt, med patienten i fokus, för medarbetare inom hälso- och sjukvården och andra intressenter bland annat kommuner och försäkringskassa. Vårdinformationsarkivet ska tillgodose behovet av relevant, tillförlitlig och korrekt patientrelaterad vårdinformation oavsett vårdinstans inom den landstingsfinansierade vården i Stockholms län. IT-stödet, Sammanhållet Gemensamt Vårdinformationsarkiv ska: Säkra hälso- och sjukvårdens tillgång till relevant vård- och kunskapsinformation för en patient i rätt tid, vid rätt tillfälle och med korrekt status Stödja hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling och uppföljningsbehov Att med patienten i fokus erbjuda möjlighet till att denna/denne själv ska kunna nå sin vårdinformation Stödja vårdens processer och vårdkedjor så att väntetider och ledtider minimeras och resursutnyttjandet optimeras Underlätta för patienter och länets medborgare att få kontakt med hälso- och sjukvården

21 (77) Underlätta kommunikation och samverkan mellan olika vårdgivare i ett gränslöst perspektiv inom länet Vara så utformat att användningen är konkurrensneutral för vårdens producenter Vara så utformat att det är målgruppsanpassat och lätt tillgängligt för alla på lika villkor Kunna ligga till grund, i avidentifierad form, för klinisk och medicinsk uppföljning och forskning Upphandling av det grundläggande teknikstödet har skett under 2004 och är nu inne i ett slutskede. Det tekniska IT-ramverket kommer successivt under det första halvåret 2005 att komma på plats. Därefter, under hösten 2005, ska de första gemensamma applikationerna och tjänsterna som baseras på det nya ramverket introduceras, samtidigt som de viktigare lokala tillämpningssystemen anpassas för att fungera i den gemensamma tekniska miljön för patientens vårdinformation. Från och med 2006 ska det vara obligatoriskt att den vårdinformation, som är fundamental för gränsöverskridande samarbete i vårdprocessen med dess vårdkedjor, lagras i den gemensamma miljön för vårdinformationsarkivet. Villkoren för detta ska regleras i vårdavtal och andra överenskommelser. 4. Budget för hälso- och sjukvården 4.1 Mål, inriktning och uppdrag De övergripande och för vården specifika målen för budgetåret 2005 är: Att befolkningens hälsa är god och att befolkningen erbjuds en kvalitativt god och lätt tillgänglig sjukvård i rimlig tid och på lika villkor Att ekonomin är i balans genom bland annat ett framgångsrikt genomförande av de utbuds- och strukturförändringar som beslutades i budget år 2004 Att den långsiktiga satsningen på närsjukvården fortsätter, bland annat att den gradvis tar ett större ansvar för bassjukvården Att Karolinska Universitetssjukhuset i högre grad än idag koncentrerar sin verksamhet på högspecialiserad vård, forskning och utbildning Att läkemedelsanvändningen är effektiv bland annat genom fortsatt implementering av läkemedelsstrategin med fokus på patientnytto-, miljö- och ett kostnadsperspektiv Att FoUU-arbetet är i internationell framkant och främjar hälsan i länet Inom ramen för utredningen om en ny sjukvårdsstruktur (3S) står närsjukvårdsutvecklingen i fokus. Tillgängligheten för patienterna ska förbättras. Det sker bland annat genom att ställa krav på förbättrad tillgänglighet, via avtal med producenterna. Den nya ersättningsmodellen för husläkarmottagningarna innehåller en höjd andel besöksersättning. Ytterst syftar den nya modellen till ökad tillgänglighet i primärvården genom att ett ökat antal besök vid husläkarmottagningarna stimuleras.

22 (77) I enlighet med strukturutredningens förslag får akutsjukhusen nya och delvis förändrade uppdrag under 2005. Då den högspecialiserade vården koncentreras till Karolinska universitetssjukhuset kommer samtidigt akut bassjukvård och viss specialiserad vård föras över från Karolinska till andra akutsjukhus och närsjukvården. Norrtälje sjukhus och Södertälje sjukhus utvecklas som akutsjukhus i samverkan med närsjukvården. Budgetåret 2005 innebär att den relativa förstärkningen av närsjukvården fortsätter. Ökningen av resurserna till närsjukvården är cirka 2,5 procent och akutsjukvårdens resurser minskas med 0,4 procent. Det nybildade Stockholm läns sjukvårdsområde kommer tillsammans med Beställarkontor Vård att vara drivande i ett framväxande närsjukvårdskoncept till gagn för länets alla medborgare. Den första januari innevarande år genomfördes en stor strukturförändring av länets akutsjukvård. Karolinska Universitetssjukhuset bildades genom sammanslagning av Huddinge Universitetssjukhus AB och Karolinska sjukhuset. Sammanslagningen är ett viktigt led i landstingets strävan att ytterligare stärka länets sjukvård, forskning och utbildning, inte minst i ett internationellt perspektiv. Det integrations- och omstruktureringsarbete som nu pågår och som kommer att intensifieras under budgetåret har högsta prioritet. Ett led i att renodla Karolinskas uppdrag mot högspecialiserad vård, forskning och utbildning är att flytta bassjukvård till andra vårdgivare i länet. Ett första steg i den riktningen kommer att tas i april när verksamheten vid akutmottagningen i Solna begränsas. Under år 2005 handlar det om en minskning med cirka 4 000 vårdtillfällen och cirka 20 000 besök. Remisskrav Landstingsfullmäktige har i budget 2004 beslutat att remiss från husläkare i princip ska vara en förutsättning för vård av specialistläkare och sjukgymnast med de undantag som lagen anger. Landstingsstyrelsen beslutade, efter förslag från hälso- och sjukvårdsutskottet, den 20 januari 2004 att remisskrav ska gälla från den 1 april för sjukgymnastisk behandling från det nionde besöket i en behandlingsserie och att remisskravet avseende specialistläkare införs successivt tidigast från den 1 april 2004. Från och med den 1 maj år 2004 gäller remisskravet för ÖNH- och hudspecialister. Budgetförslaget förutsätter ett fortsatt genomförande av remisskrav från och med den första april år 2005. Läkemedel Landstingsfullmäktige har beslutat att kostnaden för läkemedel inte får öka med mer än fem procent budgetåret 2005. Ett led i SLL:s läkemedelsstrategi är att producenterna tar ett ökat ansvar för landstingets läkemedelskostnader. Det är genom åtgärder inom producenternas organisation och av de enskilda förskrivarna som en effektiv användning av läkemedel kan uppnås. Beställaren och producenterna arbetar med att fram ett gemensamt förslag på en ekonomisk incitamentsmodell kopplad till kvalitet och kvalitetsutveckling i förskrivningen. Ambitionen är att det genomförs år 2006. För att det ska vara möjligt måste organisation och system för bokföring, fakturering och intern kontroll prövas i drift under 2005. Koncernledningen föreslår därför fullmäktige i budget 2005 besluta att successivt öka vårdgivarnas kostnadsansvar för läkemedel i öppen vård med början 2005.