STUDENTEXEMPEL GRANSKNING AV ARTIKLAR 1OD001 Med återkoppling från kursgivare, Annsofi Johannsen EX 1 1. Är artikelns titel relevant? Ja. Titeln på artieln ska vara kort och kärnfull. Den ska spegla projektet och inte vara för vid. Läsaren ska förstå vad artiekln handlar om genom att läsa titeln, vilket man gör i detta fall. Artikeln, vars titel är - Patient satisfaction with dental care in one Swedish age cohort är relativt kort men desto mer kärnfull. 2. Vad avgör om en artikel är vetenskaplig? En vetenskaplig artikel redovisar forskningsresultat och är skriven av forskare för en akademisk målgrupp. Artikeln ska vara granskad av experter inom samma ämnesområde före publicering. 3. Vad är nyckelord (key words) och varför används de? Ett nyckelord är ett ord som kan sammanfatta en stor del text. Nyckelord används för att identifiera artieklns innehåll och är viktiga då det underlättar för användare att hitta artiklar/innehåll som intresserar dem. 4. Vad är syftet med studien? Syftet med föreliggande arbete var att skapa en analysmodell för att studera tillfredställelse med tandvård i en svensk kohort. Man ville bland annat undersöka dimensionerna av tillfredställelse med tandvård och redogöra för skillnaderna mellan de två åren som studerades. Dock så framgår inte syftet speciellt tydligt och de skriver bland annat att det finns flera syften med studien vilket känns en aning diffust. 5. Vilka metoder har använts i studien? Studien var en enkätstudie och frågorna gjordes år 1991 och var samma vid undersökningen 1992 och 1997, de år som studien utfördes. Frågorna skickades ut till alla personer födda 1942 och som under tiden för studien bodde i Örebro och Östergötaland. Kommentar [G1]: Vad skulle ni tycka är mer relevant? 6. Är den population som deltagarna rekryteras ur tydligt beskriven och relevant? Den population som deltagarna valts ur är ganska tydligt beskriven. I och för sig kan man undra över hur de tänkt när de skriver två län och sedan Örebro och Östergötaland? Målgruppen är väl relevant då de vill undersöka tillfredställelsen med tandvård i en svensk kohort vilket folk födda 1942 i Örebro och Östergötaland kan räknas som. De är födda samma år och bor i samma region etc. Kommentar [G2]: Bra tanke! Tillgängligheten? Kan man tänka sig några andra aspekter? 7. Har försökspersonerna rekryterats så att urvalet blir representativt? Ja, eftersom de vill undersöka upplevelsen av tandvård inom denna specifika region och de valt att skicka ut enkätundersökningen till alla födda år 1942. 8. Är studiens inklusionskriterier adekvata? Ja. Studiens inklusionskriterier är personer födda 1942 och som var folkbokförda i Örebro eller Östergötlands län vid undersökningstillfället. Studien undersöker förändringar vad gäller
tillfredställelsen av tandvården från åren 1992 och 1997. Detta är passande inklusionskriterier då författarna till artikeln valt dessa kriterier i syfte att avgränsa studien. Kommentar [G3]: Var det någon speciell anledning att man valde just de åren? 9. Är studiens exklusionskriterier adekvata? Ja. Studiens exklusionskriterier är personer som flyttat till eller från Örebro eller Östergötlands län 1992 till 1997, även personer som avlidit under åren 1992 till 1997 exkluderades från studien. Eftersom syftet med studien var att göra en jämförelse mellan dessa år låter det lämpligt att exkludera de personer som ej kan vara med i jämförelsen. 10. Har några statistiska metoder kommit till användning? Studiens författare har använt sig av faktoranalyser som går ut på att minska mängden data men samtidigt få ut så mycket information som möjligt. I denna studie var inte detta huvudsyftet vid användningen av faktorsanalyserna utan mer för att kontrollera stabiliteten hos de olika tolkningarna av frågorna. Dels användes one-way ANOVA, vilket är en metod som kan användas för att ta reda på om data som är insamlat från flera grupper har gemensamt medelvärde och för att avgöra om grupperna är olika i uppmätta egenskaperna. Författarna har även använt sig av PCA, vilket är en metod som tar fram komponenter som visar den variation som finns och enkelt kan presenteras i ett diagram. PCA underlättar att se strukturen över insamlad data. Kompletteringar med PAF gjordes för tolkning av PCA. 11. Hur redovisas resultaten? Resultaten presenteras i tabeller. 12. Beskriv resultatet. Generellt sätt var tillfredsställelsen av tandvården hög både 1992 och 1997. För deltagande i studien som besökt tandvården för mer än ett år sedan var tillfredsställelsen mindre än för deltagarna som besökt tandvården inom det senaste året. De patienter som gick på regelbundna tandvårdsbesök var mer nöjda än de patienter med oregelbundna besök. Det var små förändringar mellan 1992 och 1997. 13. Vad diskuteras i diskussionen? Hur stödjer sig författarna sina resultat på och har de relaterat till andra studier? I diskussionen tar författarna upp att patienter som går på regelbundna tandvårdsbesök är mer nöjda än patienter som inte går på regelbundna besök och relaterar även till andra artiklar som stödjer detta. Författarna diskuterar också att kvinnor var mer oroliga vid det senaste tandvårdsbesöket, här relaterar författarna till en studie av Skaret et al som visade på att kvinnor kände mer oro än män inför tandvårdsbesök, även om kvinnorna i den studien var yngre än i denna studie. 14. Vad är slutsatsen med studien? Studien har behandlat hur tillfredsställelse av tandvården kan beskrivas och mätas. 15. Finns det någon skevhet ("bias") i undersökningen? Författarna tar själva upp att skillnaderna mellan de två åren som jämförs är små och framhåller att en femårs period är en relativt kort period (författarna kommer så småningom presentera resultat från fortsatta studier från denna kohort). De tar även upp kritik mot enkät undersökningar som inte fokuserar på vad som behöver förbättras. 16. I den artikel du läst har forskarna använt sig av kvantitativa eller kvalitativa metoder? I denna artikel har de använt sig av kvantitativa metoder som ger resultat i siffror, kön och ålder tillexempel. Jag får uppfattningen att del två i denna studie är baserad på kvalitativ forskning då det som påverkar tillfredsställelsen undersöks. Kommentar [G4]: En mycket bra beskrivning over statistiken. Kommentar [G5]: Hade man förväntat sig andra resultat, tror ni? Kommentar [G6]: Tror ni att det skulle vara någon skillnad I resultatet om man undersökte personer som är födda 1952, 1962? Kommentar [G7]: På vilket sätt känner man tillfredställese I tandvåren, framgår det? Kommentar [G8]: Vilken nytta har studien? Kommentar [G9]: Hur skulle man ha gjort då? Har ni några förslag? Fanns det några andra metodiska fel gällande enkäten? Utformningen?
17. Hur skulle du kunna överföra artikeln till den kliniska verksamheten? Denna artikel kan öppna för diskussion kring hur man kan få patienter som oregelbundet besöker tandvården att regelbundet komma. Artikeln tar upp hur patienter upplever tandvården, detta är mycket viktigt och bör ofta diskuteras för att ständigt kunna utveckla och förbättra vården. 18. Hur har samarbetet gått och hur har själva granskningen gått tillväga? Samarbetet har gått bra. Vi sökte efter artikeln på pubmed där den inte fanns tillgänglig. Men biblioteket på KI Huddinge hade tidskriften och då kunde vi kopierade artikeln därifrån. Sedan läste vi artikeln och slog upp ord på internet när något var oklart. Vi delade upp frågorna för att effektivisera oss och gick tillsammans igenom alla frågor när vi var klara. Kommentar [G10]: Diskuteras detta? Kommentar [G11]: Sorry, för det. Det var inte min avsikt, missade det. Referenser: Ståhlnacke K, Söderfeldt B, Unell L, Halling A, Axtelius B. Patient satisfaction with dental care in one Swedish age cohort. Part 1-descriptions and dimensions. Swed Dent J. 2007;31(2):103-11. www.mathworks.se/help/toolbox/stats/bqttcvf.html, 2012-09-11 www.experiment.resourses.com/anova.html, 2012-09-11 www.hem.passagen.se/forskningsmetod, 2012-09-11 http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp/vetenskapliga-artiklar 2012-01-03 EX 2. 1- Är artikelns titel relevant? Ja, eftersom artikeln behandlar oral hälsa och dess effekt på livskvaliten hos den svenska befolkningen 2- Vad avgör om en artikel är vetenskaplig? en vetenskaplig artikel redovisar forskare sina resultat, och som är skriven av en forskare. Vetenskapliga artiklar innehåller följande mall/ moment: abstract- introduktion-metod- resultatdiskussioner/ slutsats och sist referenser Kommentar [asj12]: Finns det någon mer aspekt som bedömer att den är vetenskaplig? 3- Vad är nyckelord (key Words) och varför används de? Det är ett ord som sammanfattar en stor del text. Använts för att komma ihåg saker inför t.ex. muntligredovisning. Key word kan även vara ett ord som används för att söka fram ett specifikt svar eller en viss information. I denna artikel har exempelvis följande key words använts: Epidemiology, OHIP-14, oral health-related quality of life. 4- Vad är syftet med studien Syftet med denna studie var att beskriva de effekter på den orala hälsan och dess påverkan på livskvaliten hos en vuxen svensk befolkning. 5- Vilka metoder ar använts i studien?
Den första metoden så kallad populations studie gick ut på att slumpmässigt samla in 910 personer från Jönköping i åldrarna 20-80 år som skulle delta i studien. Alla deltagare uppmanades att svara på en enkät så kallad OHIP-14 (Oral Health Impact Profile) som gav ett visst resultat efter en skala från 0-4. Nästa metod så kallad data insamling handlade om att få information om deltagarnaras socioekonomiska bakgrund, attityder, kunskaper om tandhälsa, tandvårdsbesök och munhygien. Kommentar [asj13]: Kan ni beskriva detta frågeformulär mer ingående? Kommentar [asj14]: Ni skriver nästa metod? Hur tänker ni? Kommentar [asj15]: Framgår det i artikeln hur dessa frågor är ställda? Beskriv i så fall? Den sista metoden var statistiska metoder där man skickade resultatet av OHIP-14 med dess poäng och där man ville undersöka relationen mellan det resultat man fick med ålder och kön. 6- Är den population som deltagarana rekryteras ur tydligt uppskriven och relevant? Det framgår tydligt vilka åldersgrupper som har deltagit i denna studie, det var individer i 20,30, 40, 50, 60, 70 och 80 årsåldern. Dock anser vi att det skulle vara mer relevant att begränsa åldergruppen, exempelvis från 20-24 år för att inte få så stor klyfta mellan åldrarna och resultatet i undersökningen. 7- Har försökspersonerna rekryteras så att urvalet blir representativt? Kommentar [asj16]: Kan ni berätta mer om rekryteringen av personer? Kommentar [asj17]: Intressant tanke. Hur skulle man tänka sig att kunna gå vidare med denna tanke? Här tycker vi lite som föregående fråga, alltså att begränsa urvalet så att tolkningen av resultatet blir mer representativ 8- Är studiens inklusionskriterier adekvata? Delvis är de adekvata, men personer över 70 år bör uteslutas då det finns en risk att de avlider innan studien är genomförd. 9- Är studiens exklusionskriterier adekvata? De som har exkulderats i denna studie var personer över 80 år samt personer under 20 år. Detta anser vi vara relevant eftersom personer under 20 år inte har uppnått full mognad för att kunna bedöma kopplingen mellan oral hälsa och livskvalitet. 10- Har några statistiska metoder kommit till användning? Ja det har tillkommit statistiska metoder för att bedöma sambandet mellan ålder och kön för att få fram en statistisk tabell med totalvärden för åldersgrupperna 20-80 år. Kommentar [asj18]: Kan vi kortfattat beskriva några av deras statistiska metoder? 11- Hur redovisas resultatet? Resultatet redovisas i tabeller och diagram som är uttryckta i procent mellan de olika könen och i de olika åldersgrupperna. 12- Beskriv resultatet (kortfattat) 21 % av de som svarade uppgav att de inte hade några orala problem relaterade till välbefinnande medan 79 % uppgav att de hade någon form av problem i samband med livskvaliten. Majoriteten av de som konstaterade att de hade orala problem i samband med livskvaliten var kvinnor i 20
årsåldern. 19 % av 30-åriga män och 53% av 70-åriga kvinnor uppgav att de hade haft problem som hade gjort livet mindre tillfredsställande. Kommentar [asj19]: Hur kan ni reflektera om resultatet? Förväntade resultat? Motivera! 13- Vad diskuteras i diskussionen? Hur stödjer sig författarna sina resultat på och har de relaterat till andra studier? I diskussionen diskuteras OHIP-14 formuläret och att det är ett effektivt och tillförlitligt instrument för mätningen av oral hälsa i relation till livskvalitet. Dock sägs det att svaren inte blir så personliga och begränsas, alltså inte blir så detaljerade eftersom man endast kan bocka i alternativ som redan finns, som exempelvis gäller inte för mig, ofta, väldigt ofta osv. Resultaten som har visats har kunnat stödjas i andra studier som har gjorts i detta område, exempelvis i studien Brennan & Spencer. 14- Vad är slutsatsen med studien? Kommentar [asj20]: Kan man se om det finns några förändringar av resultat i jämförelse med tidsperspektiv i denna studie jämfört med tidigare studier. Slutsatsen man kan dra av denna studie är att i den svenska befolkning finns det ett stort antal individer som omfattar både 20-åringar och äldre människor av både könen med orala problem som påverkar deras dagliga välbefinnande i olika grader. 15- Finns det någon skevhet med studien? Ja personligen anser vi att skevheten med denna studie är att det är för stor ålderklyfta i undersökningen. Samt att svaren inte är så personliga och man får inte exakt veta på vilket sätt den orala hälsan har påverkat livskvaliten hos de individer som har deltagit. Samt att personer som har uppgett mer än 10 svar med gäller inte för mig har exkulderats från denna studie, detta gör att man funderar varför detta svarsalternativ ens förekommer i frågeformuläret. 16- I den artikel du läst har forskarna använt sig av kvantitativa och kvalitativa metoder, motivera? I denna studie är den kvantitativa metoden mer uttalad eftersom studien är uppbyggd på statistiska metoder och en enkätundersökning och att studera mätbara fenomen medan en kvalitativ metod bygger på djupintervjuer samt fallstudier. Kommentar [asj21]: Hur resonerar ni om bortfallet i studien? Och hur resonerar författarna i studien? Kommentar [asj22]: Vilken slags studie är detta? Och vad är avsikten med denna design av studie? 17- Hur skulle du kunna överföra artikeln till den kliniska verksamheten? Man kan överföra detta till den kliniska verksamheten genom att ha kunskap om hur den orala hälsan påverkar patientens livskvalitet samt att stödja och hjälpa patienten att upprätthålla en god oral hälsa samt instruera och informera. 18- Jag skulle också vilja att ni beskriver hur ni har samarbetat och hur själva granskningen har gått till väga? Till en början har vi suttit tillsammans och läst samt översatt artikeln och fått en helhetsbild av innehållet. Därefter har vi gått igenom frågorna och försökt besvara de så gott som möjligt tillsammans.
EX. 3 Artikelns titel har på ett relevant sett sammanfattat artikelns innehåll. Artikeln handlar om hur olika faktorer i kommunikationen och i de interpersonella relationerna, framförallt mellan tandhygienister och patienter, på en klinik kan påverka förebyggandet och behandlingen av patienter som har parodontit(tandlossning). För att en artikel ska vara vetenskaplig ska man ha arbetat på ett systematiskt tillvägagångssätt. Artikeln ska innehålla en titel, sammanfattning/abstract, inledning/introduktion/bakgrund, metod, resultat, diskussion, referenser, bilagor(om de behövs). Kontrollera alltid om den är publicerad i en internationell vetenskaplig tidskrift, det ska garantera att den är vetenskaplig. Vår artikel är publicerad i International journal of dental hygien och följer ett tydligt arbetsmönster utifrån de vetenskapliga riktlinjerna, därför anser vi att vår artikel är ett bra exempel på en vetenskaplig artikel. Syftet: med denna studie var att utforska synsättet för tandhygienister när det gäller kommunikativa problem/frågor och interpersonella processer(kommunikation mellan personer på kliniken, framförallt med patienterna) som är viktiga för att förebygga och behandla parodontala sjukdomar. Metod: I studien använde man sig av en studiegrupp bestående av 17 tandhygienister, varav en man. Deltagarna var i åldrarna 29-66 och alla arbetade på en allmän tandvårdsklinik i Västra Götaland. Yrkesverksamheten hos deltagarna varierade mellan 2-36 år, och arbetstiderna per vecka för dessa var 35 h. De 17 tandhygienisterna arbetade på 17 olika kliniker, 2 av dem arbetade på 2 olika specialist kliniker. Antalet anställda på klinikerna kunde variera mellan 1-6 hygienister och 1-11 tandläkare. Såväl inklusionskriterier som exklusionskriterier är väldigt sparsamt återgivna och de förklarar inte på vilka grunder urvalet av deltagare har gjorts. Urvalet representerar bara en region i landet, och resultatet kan eventuellt skilja sig från olika landsting, detta är något man bör ta i beaktning vid diskussionen. Dock anser vi att populationen som deltagarna rekryteras ur framgår mycket tydligt och är adekvat vid denna studie. Ingen av deltagarna kände varandra. Både skriftlig och muntlig information gavs samt information om sekretess gällande studien innan man började med intervjuerna (den som ställde frågorna hade kunskap om olika intervjutekniker) man genomförde även en test intervju innan man började. Etiska kommittén på Göteborgs universitet utvärderade studiens protokoll och allmänna tandvården godkände att intervjuerna kunde genomföras under tandhygienisternas vanliga arbetstider. Kommentar [a23]: Är det något man kan fundera över att det är en man med? Har det någon betydelse? Kommentar [a24]: Hur kan man se att det fanns en variation i år man har arbetat? Kommentar [a25]: Vad mer skulle ni vilja veta om urvalet? Vad är av betydelse? Kommentar [a26]: Hur vet man det? Studien använder sig av en kvalitativ insamlingsmetod i form av djupintervjuer, målet var att upptäcka eller få kännedom om olika mönster. Man använde sig av Grounded Theori en metod som man följt genom studiens gång, vilket innebär att forskarna inte hade några förutfattade meningar eller förgivet tagna teorier som utgångspunkter för de olika intervjuerna som fokuserar sig på att inte ha förutfattade meningar under utfrågningstillfällena. Man ställde öppna frågor vid intervju tillfällena, i detta fall använde man sig av inspelningsband för dokumentation. Samtliga intervjuerna höll på i cirka 1 h och följdes upp med en ytterligare intervju där två tandhygienister valdes ut för att göra en uppföljning och tydligöra eventuella frågetecken som uppstått. Under intervjuerna fokuserade man bland annat på frågor relaterade till de faktorer som hygienisten ansåg som viktiga vid behandling av parodontit patienter och vikten i den interpersonella relationen vid behandlingen. Deltagarna fick komma med egna tankar och funderingar under intervjutillfället. Empirin samlades ihop och analyserades successivt under själva genomförandet av intervjuerna och dessa analyser användes för att påverka insamlingen av ytterligare information under kommande Kommentar [a27]: Är det några andra frågor som borde vara med som inte har använts i artikeln?
intervjuer, vilket är i överensstämmelse med själva principerna för Grounded Theory. Insamlingen avslutades när man nått en mättnad alltså när datainsamlingen inte tillslut gav någon ny avgörande information till den analytiska modellen som växt fram, man använder sig inte av några statistiska metoder. Kommentar [a28]: Bra att ni fick med det! Resultat: Den viktigaste kommunikations faktorn för att behandla och förebygga patienter med parodontit är att ha stor kunskap om oral hälsa och kunna informera om detta och att få patienter att vidta önskade beteendeförändringar. Denna kärnfaktor ansågs vara relaterad till fyra andra kategorier vid redovisningen av resultatet: 1. Etablera tillit i relationen till patienten. 2. Att presentera informationen om munhälsan samt ge munhygieninstruktioner. 3. Att vara professionell i sin yrkesroll. 4. Att ha en bra arbetsmiljö. I diskussionen pratar man om hur viktigt det är med god kommunikation mellan tandhygienister och patienten för att uppnå en god relation, dock är det inte alltid lätt att etablera en god relation pga. exempel stress, misstolkning. De diskuteras även vikten i att som nyexaminerad tandhygienist få möjlighet till att arbeta i en lugn arbetsmiljö och slippa de höga intäktskraven. Några negativa saker som diskuterades i artikeln var en del tandläkares ovilja och okunskap kring parodontit patienter, och att tandläkarna är införstådda i sjukdomen och tar den på allvar. De refererar till en mängd andra studier som stödjer deras resultat. Slutsats: Man kom fram till att det är en psykosocial process för att bygga en god relation med patienten samt känna sig säker i sin profession och finna stöd hos sina kollegor för att lyckas med den parodontala behandlingen. Vi anser att det är viktigt att implementera detta i den kliniska vardagen och att man satsar på en god arbetsmiljö. Detta för att man ska kunna nå bästa möjliga resultat på patienterna oavsett orala sjukdomstillstånd. Kommunikationen mellan kollegor är mycket viktigt både för dig själv men också för patienten, om kommunikationen inte fungerar kan det drabba patienten negativt(ej optimal vård). Kommentar [a29]: Diskuteras metoden i diskussionen? I så fall på vilket sätt? Borde någon aspekt avseende metoden diskuteras? Kommentar [a30]: Vad är det som är nytt i denna studie? Visste vi inte allt detta förut? Kommentar [a31]: Instämmer! Har ni något konkret förslag på hur det ska gå till? Arbetsgång: Först skrev vi ut artiklarna. Läste sedan igenom dem. Träffades, diskuterade och resonerade om artikeln sedan svarade vi på frågorna tillsammans. Samarbetet har gått mycket bra!