Miljömålsprgram Bjuvs kmmun 2011-2014
Innehållsförteckning Inledning... 3 Natinella miljökvalitetsmål... 3 De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner... 3 Reginala miljömål... 4 Lkala miljömål för Bjuvs kmmun... 5 Visinsstyrningsmdellen... 5 Visin för Bjuvs kmmun... 5 Övergripande KF mål... 5 Övergripande miljömål... 5 Miljömålsprgrammets plats i visinsstyrningsmdellen... 5 Andra styrande dkument... 6 Uppföljning... 6 Temamrådenas indelning... 6 Rubriker inm temamrådena... 7 Rent vatten... 8 Bra bende... 12 Levande Natur... 16 Ren energi... 19 Slutna kretslpp... 27 2
Inledning Natinella miljökvalitetsmål I april 1999 antg riksdagen mål för miljökvaliteten inm 15 mråden. 2005 tillkm ytterligare ett målmråde. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön sm miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inm en generatin, d v s till 2020. Det övergripande målet för miljöplitiken är att till nästa generatin lämna över ett samhälle där de stra miljöprblemen är lösta, utan att rsaka ökade miljö- ch hälsprblem utanför Sveriges gränser. Generatinsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöprblemen ska vara uppfyllda inm en generatin ch att miljöplitiken ska inriktas mt att: eksystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, ch att deras förmåga att långsiktigt generera eksystemtjänster är säkrad den bilgiska mångfalden ch natur- ch kulturmiljön bevaras, främjas ch nyttjas hållbart människrs hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt sm miljöns psitiva inverkan på människrs hälsa främjas kretslppen är resurseffektiva ch så långt sm möjligt fria från farliga ämnen en gd hushållning sker med naturresurserna andelen förnybar energi ökar ch att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, ch knsumtinsmönstren av varr ch tjänster rsakar så små miljö- ch hälsprblem sm möjligt. De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmsfären ska i enlighet med FN:s ramknventin för klimatförändringar stabiliseras på en nivå sm innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt ch i en sådan takt att den bilgiska mångfalden bevaras, livsmedelsprduktinen säkerställs ch andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det glbala målet kan uppnås. Frisk Luft Luften ska vara så ren att människrs hälsa samt djur, växter ch kulturvärden inte skadas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall ch markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark ch vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka krrsinshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkelgiska föremål ch hällristningar. Giftfri miljö Förekmsten av ämnen i miljön sm har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hta människrs hälsa eller den bilgiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära nll ch deras påverkan på människrs hälsa ch eksystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekmmande ämnen är nära bakgrundsnivåerna Säker strålmiljö Människrs hälsa ch den bilgiska mångfalden ska skyddas mt skadliga effekter av strålning. Skyddande znskikt Oznskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mt skadlig UV-strålning. 3
Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark ch vatten ska inte ha någn negativ inverkan på människrs hälsa, förutsättningar för bilgisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark ch vatten. Levande sjöar ch vattendrag Sjöar ch vattendrag ska vara eklgiskt hållbara ch deras variatinsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig prduktinsförmåga, bilgisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets eklgiska ch vattenhushållande funktin ska bevaras, samtidigt sm förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av gd kvalitet Grundvattnet ska ge en säker ch hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en gd livsmiljö för växter ch djur i sjöar ch vattendrag. Hav i balans samt levande kust ch skärgård. (Ej relevant för Bjuvs kmmun) Västerhavet ch Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar prduktinsförmåga ch den bilgiska mångfalden ska bevaras. Kust ch skärgård ska ha en hög grad av bilgisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- ch kulturvärden. Näringar, rekreatin ch annat nyttjande av hav, kust ch skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla mråden ska skyddas mt ingrepp ch andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas eklgiska ch vattenhushållande funktin i landskapet ska bibehållas ch värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skgar Skgens ch skgsmarkens värde för bilgisk prduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden ch sciala värden värnas. Ett rikt dlingslandskap Odlingslandskapets ch jrdbruksmarkens värde för bilgisk prduktin ch livsmedelsprduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden ch kulturmiljövärdena bevaras ch stärks. Strslagen fjällmiljö (Ej relevant för Bjuvs kmmun) Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller bilgisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- ch kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden ch så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla mråden ska skyddas mt ingrepp ch andra störningar. Gd bebyggd miljö Odlingslandskapets ch jrdbruksmarkens värde för bilgisk prduktin ch livsmedelsprduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden ch kulturmiljövärdena bevaras ch stärks. Ett rikt djur ch växtliv Den bilgiska mångfalden ska bevaras ch nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande ch framtida generatiner. Arternas livsmiljöer ch eksystemen samt deras funktiner ch prcesser ska värnas. Arter ska kunna frtleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variatin. Människr ska ha tillgång till en gd natur- ch kulturmiljö med rik bilgisk mångfald, sm grund för hälsa, livskvalitet ch välfärd. Reginala miljömål Länsstyrelsen är reginal miljömålsansvarig myndighet. I det ingår att samrdna det reginala miljömålsarbetet, reginalisera de natinella målen, svara för reginal uppföljning ch verka för att målen nås i länet. För miljökvalitetsmålet Levande skgar är dck Skgsstyrelsen ansvarig även reginalt ch här finns ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen ch Skgsstyrelsen. De skånska miljömålen, med tillhörande handlingsprgram, fastställdes i nvember 2003. Sm anpassning till förändringar i natinella mål gjrde Länsstyrelsen ch Skgsstyrelsen under 2007 en mindre revidering av de Skånska målen, vilket innebar att några delmål ändrades, ströks eller tillkm. I december 2008 beslutade Länsstyrelsen m skånska delmål under miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- ch djurliv. 4
Lkala miljömål för Bjuvs kmmun Miljömålsprgrammet baseras på de natinella ch de reginala miljömålen samt på de reginala klimatmålen. I stället för att ta fram två separata dkument för miljömål respektive klimatmål har vi valt att utvidga kapitlet m energi så att prgrammet även utgör kmmunens klimatstrategi. Visinsstyrningsmdellen Miljömålsprgrammet är en del av Bjuvs kmmuns nya visinsstyrningsmdell. Mdellen illustreras här till höger. Visin 2020 Övergripande mål Kmmunfullmäktiges direktiv Knkretiserade mål ch pririteringar Verksamhetsplan/verksamhetsmål Aktivitetsplan Visin för Bjuvs kmmun En attraktiv Söderåskmmun med fkus på bende, miljö ch näringsliv. Övergripande KF mål I Bjuvs kmmun finns fyra övergripande mål frmulerade sm gäller hela kmmunen inm alla verksamheter: Gd samhällsmiljö Kultur för alla Livslångt lärande Individen i centrum Övergripande miljömål För miljön har i detta prgram frmulerats fem övergripande miljömål sm berör mrådena vatten, bende, natur, energi samt kretslppstänkande: Vattnet i Bjuvs kmmun ska vara gtt, rent ch hälssamt för djur ch människr Bjuvs kmmun ska erbjuda attraktiva bstadsmiljöer, bra kmmunikatiner, krta avstånd ch nära till naturen Bjuvs kmmun ska ha en levande natur med ett rikt djur ch växtliv I Bjuvs kmmun ska energin huvudsakligen kmma från förnyelsebara energikällr ch vi ska använda dem på ett miljövänligt ch energieffektivt sätt I Bjuvs kmmun ska vi sträva mt att materialen cirkulerar i kretslpp sm är slutna,resurssnåla ch giftfria Miljömålsprgrammets plats i visinsstyrningsmdellen Miljömålsprgrammet antas i kmmunfullmäktige ch innehåller Bjuvs kmmuns ambitiner ch inriktningar utifrån en eklgiskt hållbar utveckling. Till detta finns en verksamhetsövergripande handlingsplan sm tas fram gemensamt av berörda nämnder/förvaltningar/enheter ch kmmunala blag.. Båda dkumenten löper över fyraårsperider ch följer mandatperiderna. 5
Miljömålen i miljömålsprgrammet är indelade i fem temamråden. Inm varje temamråde beskrivs övergripande miljömål samt knkretiserade mål ch pririteringar, sm styr verksamhetsstyrningsprcessen ch budgetprcessen. Inför varje årlig budgetprcess tar respektive nämnd/förvaltning/enhet ch blag fram nya förslag på knkreta åtgärder utifrån handlingsplanen ch de beslutade miljömålen i miljömålsprgrammet samt redvisar kstnader för att utföra dessa. Utvärdering av tidigare mål görs samtidigt. Mål ch åtgärder sammanställs ch redvisas årligen till kmmunstyrelsen. Inm varje temamråde finns miljöindikatrer framtagna. Indikatrernas uppgift är att mäta ch följa utvecklingen inm målmrådet ch ger alltså ett mått på m åtgärderna gett önskat resultat. Andra styrande dkument Översiktsplan KF måldkument Plicy för scialt hållbar utveckling Uppföljning Kmmunstyrelsen ansvarar för att miljömålsprgrammet följs upp ch utvärderas av respektive nämnd/ förvaltning/enhet ch blag. Miljömålsprgrammet ska revideras i sin helhet vid starten av varje mandatperid. En uppföljning ch utvärdering av handlingsplanen ska göras innan en ny tas fram. I samband med revideringen ska varje förvaltning ch blag ta fram nya mål ch åtgärder för fyraårsperiden. De indikatrer sm tagits fram inm varje temamråde ska följas upp årligen ch redvisas. Temamrådenas indelning Miljömålsprgrammet är indelat i fem temamråden. Många gånger går rsak ch verkan för de lika natinella miljökvalitetsmålen in i varandra men i huvudsak passar miljökvalitetsmålen in i mrådena enligt nedan: Levande skgar Ett rikt dlingslandskap Myllrande våtmarker Levande sjöar ch vattendrag Ett rikt djur- ch växtliv Levande natur Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Ren energi Eklgiskt hållbar utveckling Bra bende Gd bebyggd miljö Giftfri miljö Frisk luft Säker strålmiljö Skyddande znskikt Grundvatten av gd kvalitet Myllrande våtmarker Ingen övergödning Levande sjöar ch vattendrag Bara naturlig försurning Rent vatten Slutna kretslpp Giftfri miljö Gd bebyggd miljö Ett rikt dlingslandskap Varje tema har en egen övergripande målfrmulering av visinär karaktär. 6
Rubriker inm temamrådena Natinella miljökvalitetsmål Här anges de natinella miljökvalitetsmål sm i huvudsak berör aktuellt temamråde. Eftersm effekterna av vissa åtgärder går in i varandra så kan det vara flera av de natinella miljömålen sm berörs. För att läsa den natinella frmuleringen för respektive miljömål se under rubriken Natinella miljökvalitets mål på sidan 5. Bakgrund Här beskrivs bakgrunden till miljömålen. Vilka prblem står vi inför natinellt ch vilka strategier finns för att lösa prblemen på EU eller regeringsnivå. Nuläget Här beskrivs situatinen i Bjuvs kmmun i nuläget. Vilka prblem står vi inför på lkal nivå, vad har gjrts ch vad görs? Beskrivning av vilka planer ch strategier sm finns för framtiden. Övergripande miljömål Här beskrivs kmmunens långsiktiga mål. Varje temamråde har en egen visin sm sedan definieras. Knkretiserade mål ch pririteringar Här anges knkreta, mätbara målfrmuleringar för de mråden sm är särskilt pririterade i Bjuvs kmmun. Indikatrer Här anges de indikatrer sm skall redvisas vid uppföljningen av miljömålsprgrammet. Indikatrernas uppgift är att följa upp resultatet av miljömålsarbetet, visa m miljöarbetet går i rätt riktning ch takt ch visa hur miljön mår. Dessa indikatrer ska även utgöra underlag för att kmmunfullmäktige, nämnderna ch de kmmunala blagen ska kunna fatta beslut m nya mål ch åtgärder i det frtsatta miljöarbetet. Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Under rubriken finns en ruta med tips på vad du sm privatpersn kan göra för att hjälpa till att nå kmmunens miljömål. 7
Rent vatten Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Vatten är källan till allt liv. Ett rent vatten är en förutsättning för att människr ch djur ska kunna leva. Våra mänskliga aktiviteter kan ch har i hög grad påverkat vårt vatten på lika sätt. Våra sjöar ch vattendrag, havet ch grundvattnet har påverkats ch kmmer att påverkas negativt m vi inte ser till att skydda det för framtiden. Användningen av bekämpningsmedel, utsläpp av avlppsvatten ch näringsläckage från dlingsmark är bara några av hten mt vårt vatten ch dem sm har vatten sm sin livsmiljö. Näringsläckage Övergödning rsakas, sm rdet antyder, av för mycket näring i mark ch vatten. Näringen kmmer från utsläpp av kväve- ch fsfrförreningar. De negativa effekterna av det är många. I hav, sjöar ch vattendrag leder övergödningen till en ökad tillväxt av alger (s.k. algblmning), igenväxning ch syrebrist på bttnarna. I markerna leder det till att känsliga växter försvinner ch att skgen växer för frt. I vårt dricksvatten kan halterna av kväve- ch fsfrföreningar stiga till hälsskadliga nivåer. Främst sker utsläppen från jrdbruk ch avlpp från industrier ch hushåll men även från luftförreningar. Förreningar I vårt samhälle hanteras dagligen många ämnen sm är farliga för miljön m de kmmer ut i luft, mark eller vatten. Det mesta av dessa ämnen kmmer ut genm många små utsläpp, så kallade diffusa utsläpp, fta genm läckage eller via dagvattnet. Många gifter kmmer via spillvattennätet till kmmunernas avlppsreningsverk. Där kan de ställa till med stra prblem genm att reningsverkets bilgiska rening kan påverkas negativt. Det är svårt att rena brt dessa gifter ch ha kntrll på vad sm släpps ut eftersm det finns så mycket lika giftiga ämnen. Vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten antgs 2000 ch är ett samlat direktiv för vattenplanering ch vattenvård inm EU. Huvudsyftet är att säkerställa en gd vattenstatus i alla EU-länder. Alla typer av vatten mfattas av direktivet, såväl sjöar ch vattendrag sm grundvatten. I Sverige har man delat in landet i lika mråden efter avrinningsmråde. Större delen av Bjuvs kmmun tillhör Västerhavet medan en liten del i söder tillhör Södra Östersjön. De lika vattenmyndigheterna har fått i uppdrag att upprätta förvaltningsplaner ch åtgärdsplaner för hur man ska uppnå gd vattenkvalitet. I åtgärdsplanerna finns åtgärder sm riktar sig till lika myndigheter bland annat till kmmunerna. Nuläget Dricksvatten I Bjuvs kmmun får de flesta invånarna från ch med 2011 sitt vatten från sjön Blmen i Småland via Sydvatten. Vattentäkterna i Nrra Vram kmmer att användas sm reservvattentäkter för kmmunen ch 8
arbetet med att fastställa ett vattenskyddsmråde för detta pågår. Allt kmmunalt dricksvatten i kmmunen uppfyller livsmedelsverkets krav för dricksvatten. Cirka 400 hushåll i kmmunen br utanför det kmmunala dricksvattennätet ch får sitt dricksvatten från enskilda vattenbrunnar av varierande kvalitet. Avlpp I kmmunen finns två kmmunala avlppsreningsverk, ett i Bjuv, Ekebr ch ett i Ekeby. Ekebr behandlar avlppsvatten från Bjuv, Gunnarstrp, Billeshlm ch Nrra Vram samt en del avlppsvatten från industrin. Reningen mfattar mekanisk, kemisk ch bilgisk rening. Ekebr brttas med prblem med nitrifikatinen i bibäddarna ch har därför svårt att klara de myndighetskrav sm finns på kvävereducering vintertid. Findus har ett eget reningsverk. Utsläpp till recipient sker till Bjuvsbäcken respektive Vegeå. Ekeby reningsverk behandlar avlppsvatten från hushållen i Ekeby. Verket har prblem med inläckande dagvatten sm gör att verket överbelastas vid höga vattennivåer. Enskilda avlpp med direktutsläpp är ckså en str utsläppskälla i Bjuvs kmmun. Det finns närmare 400 enskilda avlppsanläggningar i kmmunen ch mindre än 25 % av dem är gdkända enligt dagens lagstiftning. Det är viktigt att fastighetsägare med icke gdkända avlpp åtgärdar dem för att vi ska kunna minska övergödningen i kmmunen. Söderåsens miljöförbund sm har tillsynen över enskilda avlpp arbetar med att kartlägga dessa ch att ställa krav på fastighetsägarna att åtgärda icke gdkända anläggningar. Dagvatten Man har gjrt undersökningar på dagvatten i Sverige sm visar att dagvattnets sammansättning är relativt hmgen. Det är därför inte relevant att ta egna prver i en kmmun för att kntrllera dagvattnets innehåll. Dagvattnets innehåll kan påverkas mycket genm hur ch var det rinner. Rening av dagvatten via dammar ch våtmarker är ett effektivt sätt att skilja av miljöfarliga partiklar. I Bjuvs kmmun finns prblem med översvämningar vid höga flöden. Det finns därför ett behv av att fördröja dagvattnets väg till vattendragen till exempel genm att anlägga dammar sm fördröjningsmagasin eller att ta hand m vattnet lkalt där det uppstår utan att det belastar vattendragen t.ex. genm att leda det till ett markmråde sm klarar att absrbera regnvattnet. En annan effektiv åtgärd är att sträva efter att minska arealen hårdgjrd yta. Ett annat strt prblem i kmmunen är dagvatten sm läcker in i spillvattennätet ch på så sätt överbelastar reningsverken. Jrdbruk Bjuvs kmmun består till str del av jrdbruksbygd vilket medför prblem med övergödning. Det är främst användningen av knstgödsel i kmbinatin med dikning ch kulvertering av vattendrag sm bidrar till att näringsämnen lättare transprteras ut i vattendragen eller går ner i grundvattnet. Övergödningen leder till fta till igenväxning men ckså till algblmmning i sjöar ch hav. Trts riktade åtgärder, sm minskad användning av handelsgödsel ch införandet av skyddszner i jrdbruk, minskar inte övergödningen i Skåne. Sjöar ch vattendrag Bjuvs kmmun avvattnas i huvudsak via Vege å till Skälderviken. En liten del av den södra delen tillhör Rååns avrinningsmråde. Inga större sjöar finns i kmmunen. De våtmarker sm finns består till största delen av kärr ch dammar. Några mycket värdefulla vattenmiljöer finns i kmmunen varav Maglaby kärr, Hallabäcken ch de så kallade Bjuvsbäckarna (de två senare är klassificerade sm vattendrag med höga naturvärden enligt länsstyrelsen) är väl värda att nämnas. Även Vegeå ch Bserupsbäcken hyser intressanta vattenmiljöer. 9
Övergripande miljömål Vattnet i Bjuvs kmmun ska vara gtt, rent ch hälssamt för djur ch människr. Med detta menas att vi strävar mt att: Dricksvattenförsörjningen i Bjuvs kmmun ska vara långsiktigt tryggad från negativ påverkan genm att det ska finnas tillräckliga skyddsmråden kring de vattentäkter sm används eller kan kmma att användas sm reserv. Det ska inte ske några utsläpp av förreningar eller näringsämnen sm leder till övergödning eller förgiftning av grundvatten eller vattendrag i kmmunen. I vattendragen ska det finnas ett rikt djurch växtliv. Det vatten sm leds till avlppsledningsnätet eller till ett enskilt avlpp ska vara fritt från förreningar sm inte kan brytas ner innan det hamnar i recipienten. Andelen synligt vatten ch våtmarksbitper i samhällena ch på landsbygden ska öka i Bjuvs kmmun. Dessa anläggningar ska vara planerade, välskötta ch ha ett rent vatten så att det utgör en viktig del i Bjuv sm en attraktiv kmmun att b i. Knkretiserade mål ch pririteringar Utsläppen av näringsämnen från jrdbruk, reningsverk ch enskilda avlpp skall minska under mandatperiden. Utsläpp av gifter (bekämpningsmedel) ska minska under mandatperiden. Vattenskyddsföreskrifter för Nrra Vram ska tas fram senast 2013. Viktiga uttagsmråden för framtida vattenförsörjning skall ha identifierats samt tidsplan för skydd av dessa ska ha tagits fram under mandatperiden. Kmmunen ska delta i minst ett prjekt gällande restaurering av våtmark samt anlägga minst en våtmark för utjämning av dagvatten. Indikatrer Näringshalter i Vegeå Antal anlagda våtmarker Tungmetaller i slam från reningsverken Kväve- ch fsfrreducering samt BOD på reningsverken Antal enskilda avlpp med direktutsläpp, antal gdkända anläggningar Bräddning av avlppsvatten från reningsverken Genmförd kemikaliekampanj Vattenskyddsföreskrifter Strategi för vatten- ch avlpp 10
Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Jag tvättar bilen på gdkänd biltvätt Jag häller inte kemikalier i avlppet, utan lämnar rester på miljöstatin Jag använder endast miljömärkta tvätt- disk- ch rengöringsmedel ch överdserar inte Jag har en gdkänd enskild avlppsanläggning ch ser till att den fungerar sm den ska. Jag använder miljömärkta hygienprdukter Jag använder vattenbaserade färger, lim ch lacker Jag använder inte kemiska bekämpningsmedel i trädgården Jag har satt sparsilar på alla kranar Jag har snålsplande taletter Jag diskar ch tvättar bara med fulla maskiner Jag dricker kranvatten istället för vatten på flaska 11
Bra bende Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Bendet är en central del i en människas liv. Därför har ckså bendet en central del i Bjuvs kmmuns miljömålsarbete. För att det ska vara attraktivt att b på en plats är det viktigt att det är lugnt, säkert, vackert, hälssamt samt att det är nära till naturen ch till viktiga samhällsfunktiner. För att en bstadsrt ska vara attraktiv är det av str betydelse att utmhusmiljön är attraktiv. Det blir den m det finns frisk luft att andas, rent vatten att dricka ch att bada i, ren mark att vistas på ch att det är fritt från störande buller. Byggnader ch inmhusmiljö För att ett bende ska vara attraktivt är även inmhusmiljön viktig. Vanliga prblem är dålig ventilatin sm i sin tur kan rsaka fukt ch mögel samt prblem med radn, temperatur ch buller. Det är ckså viktigt att bendemiljön är säker, att man kan känna sig trygg i sitt bende ch där man vistas både med tanke på lycksrisk ch på hälsa. Strålning Vi utsätts ständigt för lika typer av strålning. Inm miljömålet Säker strålmiljö tas tre lika typer av strålning upp. Det är UV-strålning från slen ch slarier, jniserande strålning, där radiaktiv strålning tex. radn ingår, samt elektrmagnetisk strålning sm alstras där elektricitet används ch av till exempel mbiltelefner. Ett tunnare znskikt släpper igenm mer UV-strålning ch riskerna med UV-strålningen ökar. Användningen av de gaser sm förstör znskiktet minskar ch kmmer att fasas ut. Luft Luften vi andas måste vara ren ch fri från skadliga förreningar för att vi ska må bra. Mycket av det sm släpps ut från trafik ch industrier är hälsvådligt i höga halter. Ämnen sm kvävedixid, svaveldixid, plycykliska armatiska klväten (PAH), flyktiga rganiska ämnen (VOC), tungmetaller ch marknära zn finns alla i både bilavgaser ch i utsläpp från industrier. Olika små partiklar finns ckså i luften ch kan vara skadliga för vår hälsa. Nuläget Referensmätningar: Alltsedan Tjernbyllyckan har miljökntren runt m i Sverige utfört så kallade referensmätningar av radiaktiv bakgrundsstrålning på utvalda platser i kmmunerna. I Bjuvs kmmun görs mätningar i Bjuv, Nrra Vram ch i Ekeby. På samtliga platser uppmäts nrmala värden för bakgrundsstrålning sm ligger runt 0,1 µsv/h. 12
Strålning Samtliga van nämnda strålningstyper förekmmer i kmmunen. I Bjuvs kmmun finns ett antal högspänningsledningar sm avger elektrmagnetisk strålning. En av dessa grävs ner under 2011 på de sträckr sm passerar inm bstadsmråden. Dck kan det frtfarande finnas bstäder sm ligger inm mråde med förhöjd strålningshalt. 1990 sänktes riktvärdet för radn i bstäder, sklr ch försklr från 800 till 400 Bq/m 3. Efter detta granskades 1800 hus i Bjuvs kmmun byggda mellan 1929 ch 1975 för att lkalisera eventuella radnhus. Vid nggrann mätning knstaterades att endast 2 hus översteg det då gällande riktvärdet. 2004 sänktes riktvärdet till 200 Bq/m 3 ch i ch med detta kan fler hus att kmmit att hamna över riktvärdet. Någn ny allmän mätning har inte gjrts efter att det nya riktvärdet infördes så några siffrr på detta finns inte tillgängliga i dag. Många privata fastighetsägare har dck själva låtit utföra radnmätningar i sina bstäder. Kmmunen har mätt radnhalterna i samtliga kmmunala byggnader ch samtliga ligger under gränsvärdet. Oznskiktet Oznskiktet har till viss del reparerat sig sedan de lägsta znnivåerna i början på 2000-talet. Användningen av znförstörande gaser minskar kntinuerligt i kmmunen. År 2009 fanns trts detta frtfarande 10 anläggningar med sammanlagt 142 kg gas installerad. Gasen finns installerad i kylanläggningar sm kylar ch frysar samt värmepumpar ch luftknditinering. Buller I kmmunen är det främst järnvägsbuller sm kan rsaka bullerlägenheter för invånarna. Järnvägar finns i såväl Bjuv, Billeshlm, Nrra Vram ch Gunnarstrp. Även industribuller kan rsaka bullerstörning. Främst alstras bullret från fläktar, transprter ch materialhantering vid industrier sm ligger nära bstadsmråden. Störningen från vägtrafik bedöms vara av mindre mfattning då större genmfartsleder saknas i kmmunen. Dck kan bende vid de mest trafikerade gatrna i tätrterna uppleva trafikbuller sm störande. Luft Samtliga Skånes kmmuner är medlemmar i Skånes Luftvårdsförbund. Detta förbund har bland annat till uppgift att kartlägga luftmiljön i Skåne. Skånes Luftvårdsförbund arbetar bland annat med att bygga upp en utsläppsdatabas för reginen samt att beräkna hur luftförreningar fördelar ch sprider sig inm respektive kmmun. Skånes Luftvårdsförbund är ckså med i samarbetet Luften i Skåne där man kntinuerligt mäter luftkvaliteten vid fem punkter i Skåne. Närmaste mätpunkt är Vavihill på Söderåsen. Luftkvaliteten i Bjuv är i regel ganska gd utm för partiklar (PM10) där kmmunen befinner sig över det värde där man enligt Naturvårdsverkets föreskrifter m kntrll av luftkvalitet (NFS 2010:8) ska göra kntinuerliga mätningar för att säkerställa att miljökvalitetsnrmerna inte överskrids. Utmhusmiljö Idag har många kmmuninvånare, enligt en undersökning sm gjrts, uppfattningen att de har långt till naturen. I Bjuvs kmmun finns dck en hel del grönmråden ch annan tätrtsnära natur så varför invånarnas uppfattar att det är långt till naturen är svårt att svara på. Kanske är det så att man inte upplever den typ av grönmråden sm finns sm natur. För att ändra på detta är det viktigt att de tätrtsnära grön- ch naturmrådena upplevs sm tillgängliga ch attraktiva att vistas i. Det är ckså viktigt att grönmråden samt gång- ch cykelvägar känns säkra. Omledning av tung trafik ch trafik med farligt gds samt en minskning av biltrafiken i centrum är ckså önskvärt för att öka säkerheten ch få en bättre tätrtsmiljö. 13
Kllektivtrafik Från Bjuvs tätrt finns det gda möjligheter att åka kllektivt. Du har två alternativ, tåg ch buss. Från övriga tätrter i kmmunen finns det möjlighet att åka buss. Dck finns järnväg till flera rter i kmmunen men sm numera inte trafikeras med persntrafik. För att öka tillgängligheten till kllektivtrafik för kmmuninvånarna bör kmmunen föra diskussin med Skånetrafiken m att undersöka möjligheten att öppna upp för persntrafik igen. Övergripande miljömål Bjuvs kmmun ska erbjuda attraktiva bstadsmiljöer, bra kmmunikatiner, krta avstånd ch nära till naturen. Med detta menas att vi strävar mt att: I Bjuvs kmmun ska du ha nära till allt. Till bstäder, sklr, affärer, vårdcentral, idrttsanläggningar, kmmunikatiner ch inte minst till naturen. Luften ska vara ren ch klar ch hälssam att andas. Inga skadliga ämnen i luften sm kan skada växter, djur, människr eller byggnader ska finnas. Buller ska inte vara någt prblem i Bjuvs kmmun. Det ska finnas tysta mråden dit man kan söka sig för att få lugn ch r. Den strålning sm invånarna i kmmunen utsätts ska minimeras genm försiktighet vid planering ch placering av bstäder, mbilmaster, kraftledningar ch andra strålningskällr. I Bjuvs kmmun ska avstånden vara krta ch gång- ch cykeltrafik pririteras. Om avstånden ändå blir för långa ska det enkelt ch snabbt gå att ta sig dit med kllektivtrafiken. Knkretiserade mål ch pririteringar: Fysisk planering ch samhällsbyggande grundas på strategin att ett varierat utbud av bstäder, arbetsplatser, service ch kultur skall anpassas så att tillgängligheten ökar ch transprtbehvet minskar. Eventuella bullerfria mråden i kmmunen skall bevaras. Antalet människr sm utsätts för bullerstörningar överstigande beslutade riktvärden för buller i bstäder skall minska under mandatperiden. Halterna av partiklar (PM10) i luft ska minska under mandatperiden. Samtliga kmmunägda anläggningar ska vara fria från znförstörande gaser av typ HCFC senast 2014. 14
Indikatrer Halterna bensen, VOC, (lättflyktiga rganiska föreningar), kvävedixid, marknära zn, svaveldixid, partiklar, PAH (Plycykliska armatiska klväten) i luft Antal bstäder med radnhalter över gränsvärdet Antal bstäder inm mråden med förhöjda elektrmagnetiska fält Antal anmälda klagmål på buller i bstäder Antal invånare sm upplever att de har nära till naturen Antal invånare sm upplever att de känner sig säkra Antal meter anlagda gång- ch cykelvägar Andel tung trafik genm centrum Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Jag går eller cyklar sträckr krtare än 5 km ch åker kllektivt när jag kan Jag har mätt radnhalten i mitt hus ch sanerat m det behövdes Jag eldar med trr ved i min panna/kamin ch min vedpanna är miljögdkänd med ackumulatrtank Jag använder miljömärkta batterier ch lämnar in förbrukade batterier i batterihlkar Jag källsrterar mina spr ch lämnar in farligt avfall på återvinningsgården Jag har sänkt inmhustemperaturen för att minska min energianvändning 15
Levande Natur Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Att kunna vistas i naturen har str betydelse för människrs hälsa ch välbefinnande. Naturen är viktig för rekreatin ch friluftsliv men ckså för de tjänster den bistår ss med sm att rena vatten ch luft, pllinera våra grödr ch ge ss föda. Vi har inte rätt att utarma den bilgiska mångfalden det vill säga den variatin av gener, arter ch dess samverkan sm finns på jrden ch därmed minska kmmande generatiners möjlighet att leva här. Planering Hur man går tillväga vid planeringen av samhället har str betydelse för kmmuninvånarnas närhet till naturen. För att alla invånare ska ha möjlighet att vistas i naturen är det viktigt att naturen finns nära där man br. Nära bstäder, sklr ch arbetsplatser. I en kmmun med mycket dlingsmark är det viktigt att man i planeringen lägger in gröna stråk så att man kan ta sig fram till naturen inte bara se den på avstånd över de vidsträckta åkrarna. Värdefulla miljöer ch htade arter Natinellt sett är 9,3 prcent av våra djur, växter ch svampar så htade att de löper risk att dö ut. Ytterligare nära 7 prcent av våra svenska arter ligger på gränsen att bli htade. Anledningen till att de blivit htade är att deras livsmiljöer påverkats av miljöförstörelse ch ratinalisering av jrdbruk, skgsbruk ch fiske. När man arbetar för att skydda arter ch miljöer finns det lika skyddsfrmer att ta till sm naturreservat ch naturvårdsavtal men man arbetar även med att restaurera ch återskapa miljöer exempelvis att anlägga våtmarker i jrdbrukslandskapet. Nuläget Bjuvs kmmun består av rterna Bjuv, med drygt 7300 invånare, Billeshlm ch Ekeby med ca 3900 respektive ca 3600 samt ett antal mindre rter. Kmmunen är relativt tätbeflkad ch mgärdas till str del av högprduktiv jrdbruksmark. Det finns gtt m parker ch grönmråden i tätrterna men inte så mycket naturmråden. Tätrtsnära natur finns främst i Ekeby ch Billeshlm. I Ekeby finns några begränsade mråden främst i nrra delen av samhället. I Billeshlm finns ett strt tätrtsnära skgsmråde i sydöst. I Bjuvs tätrt finns begränsat med naturmråden ch då främst längs Vegeå ch Bserupsbäcken. Utanför tätrterna finns större naturmråden sm Söderåsen med sina bkskgar samt Mölledammarna. 1991 gjrdes en sammanställning av värdefull natur i Bjuvs kmmun i ett dkument med samma namn. Rapprten bygger till största delen på tidigare utförda undersökningar. Här beskrivs kmmunens naturförhållanden ch naturtyper ch vilka ht sm finns mt respektive naturtyp. Vidare har man pekat ut 15 mråden sm bedöms sm värdefulla för naturvården. Då denna rapprt har 20 år på nacken ch dessutm bygger på undersökningar ch inventeringar sm i de flesta fall är av ännu äldre datum finns det ett behv av att uppdatera ch göra ett nytt naturvårdsprgram för kmmunen. Detta prgram bör innehålla ett åtgärdsprgram för aktiva åtgärder inm naturvården. En mindre uppdatering av den gamla 16
naturinventeringen gjrdes under tidigt 2000-tal men denna resulterade inte i någt nytt naturvårdsprgram. För Söderåsen finns en särskild fördjupad översiktsplan från 2001 (mtryck 2004), där man lagt str vikt vid naturvård. I denna plan har man även lagt fram förslag till åtgärder ch mråden sm förslås bli naturreservat. Denna plan är dck mer en översikt över naturmiljöerna på Söderåsen ch mer detaljerade mrådesbeskrivningar saknas. Över den del av kmmunen sm ligger på Söderåsen finns även en nyare naturvårdskarta från 2007 sm beskriver speciellt värdefulla skgsnaturtyper (Naturvårdskarta 2007. inventering, digitalisering ch beskrivning av värdefulla naturtyper på Söderåsen.) Vad gäller den mark sm ägs av kmmunen saknas en heltäckande kartläggning. En sådan kartläggning bör genmföras där man lägger upp strategier för vilken typ av grönmråden man vill ha ch hur de ska skötas. Övergripande miljömål Med detta menas att: I Bjuvs kmmun ska det finnas en levande natur med ett rikt djur ch växtliv. Alla kmmuninvånare skall ha möjlighet att kmma ut i naturen då grönmråden finns i närheten av bstäder, sklr ch arbetsplatser. Tätbebyggelsen i kmmunen ska planeras så att ett rikt djur- ch växtliv gynnas. Gröna krridrer sparas mellan lika grönmråden så att djur ch växter kan förflytta sig. Htade arter ch miljöer ska få ett lämpligt skydd sm möjliggör både bevarande ch utveckling av den bilgiska mångfalden. Bjuvs kmmun ska arbeta aktivt för att införa skydd av värdefull natur i synnerhet av den tätrtsnära naturen. Befintliga tätrtsnära naturmråden ska bevaras ch utvecklas till attraktiva naturmråden för kmmuninvånarna. Vid planläggning av tätrter ch nya mråden ska hänsyn tas till naturmiljön så att kmmunens tätrter upplevs sm grönskande. Knkretiserade mål ch pririteringar Ett kunskapsunderlag för att kunna bevara värdefull natur ska tas fram under mandatperiden. Kmmunen ska genmföra naturvårdsåtgärder för minst ett mråde under mandatperiden. En större andel kmmuninvånare ska uppleva att de har nära till naturen. 17
Indikatrer Kunskapsunderlag för värdefull natur i Bjuvs kmmun Antal invånare sm upplever att de har nära till naturen Utförda naturvårdsåtgärder Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Jag pririterar svenskt trä vid köp av möbler ch virke ch undviker trpiska träslag Jag använder aldrig engångsservis ch undviker andra engångsmaterial där det är möjligt Jag köper regelbundet minst 5 KRAV-märkta prdukter Jag pririterar närprducerade ch svenska råvarr ch anpassar inköpen efter säsng Jag köper eklgisk mjölk 18
Ren energi Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Växthusgaser sm vattenånga ch kldixid finns naturligt i jrdens atmsfär. Gaserna hindrar inte slljuset från att nå ner till jrdytan ch där värma upp den, men de fångar effektivt upp utgående värmestrålning ch reflekterar värme tillbaka mt jrden. På detta sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jrden. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga ch kldixid. Andra växthusgaser är metan, dikvävexid (lustgas) ch flurerade gaser (bl.a. så kallade frener). För att kunna jämföra gaser räknar man m bidraget från varje enskild gas till den mängd kldixid, så kallade kldixidekvivalenter, sm har samma inverkan på klimatet. Förbränningen av fssila bränslen (kl, lja ch naturgas) ger upphv till kldixid sm står för 80 prcent av växthusgaserna. Källrna till de andra växthusgaserna är främst jrdbruk (metan ch lustgas), avfallsdepnier (metan) ch förbränning (lustgas) medan de flurerade gaserna i huvudsak kmmer från kyl- ch frysutrustning, högspänningsbrytare ch aluminiumprduktin. Trts att det sker stra förändringar inm energisektrn prduceras frtfarande en str del av vår energi genm förbränning av fssila bränslen. Framförallt inm transprtsektrn är det frtfarande nästan uteslutande fssila bränslen sm används. (drygt 5 % år 2009) Användningen av fssila bränslen leder till utsläpp av kldixid sm påverkar den glbala växthuseffekten. Dessutm bildas mindre hälssamma ämnen sm kväve- ch svaveldixider, flyktiga rganiska ämnen, tungmetaller ch lika partiklar sm förrenar luften. Skillnaden mellan fssila bränslen ch bibränslen är att bibränslen under tiden de växt upp bundit samma mängd kldixid sm avges vid förbränning ch därför blir kldixidutsläppet lika med nll. Ett fssilt bränsle har lagrats under jrden i tusentals år ch när vi nu tar upp dem ch eldar upp dem frigörs kldixid sm tagit tusentals år att binda på bara några titals år. Fssila bränslen är dessutm en ändlig resurs. I Sverige har växthusgasutsläppen minskat gradvis inm bstads- ch servicesektrn sedan 1990. Orsaken är övergången från uppvärmning med lja till fjärrvärme, värmepumpar ch bibränslen. Även utsläppen från jrdbruk ch avfallsdepnier är på neråtgående. Inm jrdbruket berr nedgången på minskat antal djur, inm avfallssektrn på uppsamling av gas ur depnierna ch på att depneringsförbud ch depniskatt har drivit fram en minskning av mängden depnerat material. Nedgångarna uppvägs dck till en del av en frtlöpande ökning av vägtrafikens utsläpp. Framför allt tilltar de tunga gdstransprterna i mfattning. Även utsläppen från vissa industribranscher ökar. Klimatförändringen kan innebära en rad knsekvenser för Sveriges del. Effekter sm diskuteras är ökad nederbörd ch varmare klimat. Samtidigt behöver vi energi för att vårt samhälle ska fungera. Genm att istället använda förnyelsebara energikällr kan vi minska utsläppen av kldixid samtidigt sm vi kan använda energikällr sm är ändliga. 19
Kldixidutsläpp (tn/inv) För att vårt mderna samhälle ska fungera krävs energi i frm av elektricitet, värme ch bränslen. I Sverige används energi framför allt inm tre mråden: Nuläget Industrin - för att tillverka material ch prdukter. Industrin använder i strt sett samma mängd energi idag sm år 1970, trts att prduktinen har ökat avsevärt. Byggnader - för att värma upp bstäder ch kntr samt elektricitet för datrer, kylskåp, belysning ch andra apparater. Energianvändningen här har minskat trts att den sammanlagda uppvärmda lkalytan är större ch beflkningen har ökat. Transprter - för att förflytta människr ch gds med bil, lastbil, järnväg, flyg ch båt. Transprtsektrns ttala användning, m man räknar brt utrikes sjöfart, har ökat med cirka 87 % sedan år 1970. Gegrafi ch beflkningsstatisktik År 2010 hade Bjuvs kmmun en beflkning på 14841 invånare. De största rterna är Bjuv med drygt 7300 invånare samt Billeshlm ch Ekeby med ca 3900 respektive ca 3600 invånare. År 2009 pendlade 2261 persner till Bjuvs kmmun, 3543 pendlade ut ur kmmunen ch 2635 bdde ch arbetade i kmmunen. I kmmunen finns 4651 småhus ch 1650 lägenheter. Det kmmunala bstadsblaget Bjuvsbstäder har 1042 lägenheter. Utsläpp av växthusgaser I Sverige släpper vi i snitt ut ca 6,5 tn växthusgaser per persn ch år. Skillnaderna mellan U- ch I- länderna i världen är stra men genmsnittet ligger på ca 6 tn/persn. Den dminerande växthusgasen är kldixid sm står för ca 80 % av växthusgasutsläppen eller ca 5 tn/ persn ch år. I Bjuvs kmmun släpptes ut ca 5,9 tn växthusgaser per persn år 2009. För kldixid var mtsvarande värde 4,8 tn. Detta innebär att Bjuvs kmmun släpper ut mindre växthusgaser än genmsnittet i Sverige. Sedan 1990 har utsläppen i kmmunen reducerats med ca 46,5 %! Klimatmålet för Skåne är en 30 %- ig minskning så detta har redan med råge uppnåtts i Bjuvs kmmun. För kldixid är minskningen till ch med ännu större. Hela 51,4 % lägre än 1990. Utsläpp av kldixid tn/invånare ch år 12 10 8 6 4 2 Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner Transprter Industriprcesser Energiförsörjning 0 1990 2000 2005 2008 Diagram 1: Utsläpp av kldixid per invånare inm lika sektrer i Bjuvs kmmun 1990-2008. Källa: RUS 20