Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska konsekvenser Vård och omsorg om äldre När blir man gammal? Några vanliga gränser när åldrandet diskuteras: Yngre äldre = 65+ Äldre äldre = 80+ Tredje och fjärde åldern (Laslett, 1989) Livsloppet delas in i fyra åldrar, där ålderdomen delas in i tredje och fjärde åldern. De mest sjuka äldre (2011) 1
Olika livsfaser 4:e åldern Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 90 88 86 84 82 80 78 76 74 72 70 68 66 64 62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 Kvinnor Män 1900 1904 1908 1912 1916 1920 1924 1928 1932 1936 1940 1944 1948 1952 1956 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 1900-2006 Källa: SCB 2007 Medellivslängd vid 65 år 20 15 10 5 0 Women Men Difference 2
Demografisk utveckling 1913 Lag om allmän pension vid 67 år Medellivslängd Kvinnor 58 år Män 56 år 1976 Sänkt pensionsålder 65 år Medellivslängd Kvinnor 77 år Män 72 år 2010 Medellivslängd Kvinnor 83,3 år Män 79,5 år Framtida pensionsålder? 2012 75 år? Demografisk utveckling Sverige har en av världens äldsta befolkningar 5,4% (508 000) är 80+ (år 2011) I åldern 80 år och äldre: är nästan dubbelt så många kvinnor som män bor 78% av kvinnorna ensamma bor 38% av männen ensamma 71% av männen bor med sin hustru när de dör 26% av kvinnorna bor med sin man när de dör 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 Källa: SCB 3
Beroendekvoten Antal personer 20-64 år per äldre (80+) 1970 25 personer 20-64 år per 80+ 2010 12 2040 7 Maximal livslängd Hur gamla kan vi bli? Livslängden kommer att fortsätta öka linjärt ( Optimisterna ). Ökningarna i livslängden kommer att accelerera dramatiskt ( Futuristerna ). Ökningarna i livslängd kommer snart att avta ( Realisterna ). 4
Namn Efternamn 15 oktober 2013 13 Swedish Panel Study of Livning Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) Riksrepresentativ studie bland de allra äldsta (77+). Genomförts 1992, 2002 och 2011. Huvudsak besöksintervjuer, men även indirekta intervjuer och telefonintervjuer. Svarsfrekvens >85% (n 560-930). Intervjuerna inkluderar frågor om hälsa, familjeförhållanden, livsstil och andra levnadsförhållanden, fysiska och kognitiva funktionstester. Slutsatser: Inga tecken på hälsoförbättringar bland de allra äldsta i Sverige under perioden 1992 till 2011. Problem med värk, psykiska besvär och nedsatt mobilitet har ökat och lungfunktionen försämrats mellan 1992 och 2011. Självskattad hälsa och fysisk funktionsförmåga oförändrad. Trots det har andelen med ADL-problem minskat (särskilt efter 2002). 5
Slutsatser: Fler mycket gamla i befolkningen kommer att innebära ökande behov av äldrevård och äldreomsorg. Hur stor ökning? FRAMTIDEN? En mycket försiktig tolkning: Mindre ökning än förväntat av äldreomsorg? Ökad efterfrågan av sjukvård? 17 6
Valfrihetens LOV En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna Ingrid Hjalmarson Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2013:01 ISSN 1401-5129 Den svenska modellen Generellt/universellt välfärdssystem. Svensk vård och omsorg är offentligt finansierad via skatten. Äldreomsorgen framförallt kommunal skatt. Används av alla med behov, oberoende socioekonomisk status och ekonomi. Äldreomsorgen ligger under kommunernas ansvar. Kommunalt självstyre innebär bl.a. att kommunerna själva bestämmer skattenivån och hur generösa de ska vara. Sjukvård ligger under landstingets ansvar. Vård och omsorg om äldre Formell Kommun Landsting Informell Familj/anhöriga (ingen lagstiftad skyldighet) Grannar Privat köpt hjälp Organisationer (t.ex. Röda korset) 7
Ansvarsområden för dagens vård och omsorg om äldre Stat Övergripande hälso- och sjukvårdspolitik Utövar tillsyn av hälso- och sjukvård samt omsorg genom Socialstyrelsen (from den 1 juni ny myndighet) Landsting Primärvård Öppenvård Sluten vård Läkarvård vid äldreboenden ------------------- Hemsjukvård Rehab Kommun Hemtjänst Särskilt boende Dagverksamhet Trygghetslarm --------------------- Hemsjukvård Rehab På gång: kommunalisering av hemsjukvården! Särskilt boende för äldre SÄBO (Kräver biståndsbeslut) Servicehus Ålderdomshem Korttidsboenden Gruppbostäder Sjukhem Vård- och omsorgsboenden Lagar och mål Riksdag och regering lagstiftar och formulerar övergripande mål för vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763) Socialtjänstlagen (SoL) (1980:620) 8
Socialtjänsten i Sverige Regleras av Socialtjänstlagen Den offentliga äldreomsorgen är behovsprövad (myndighetsbeslut krävs) Hemtjänst: 9% av 65+, 20% av 80+ Särskilt boende: 7% av 65+, 17% av 80+ Offentligt finansierad via skatter (avgifter täcker ca 3 procent av den egentliga kostnaden) Övergripande funktioner och tillsyn Socialstyrelsen ger stöd i tolkningen av lagstiftning, samt utövar tillsyn HSL och SoL Ny tillsynsmyndighet från och med den 1 juni 2013 Inspektionen för vård och omsorg. Hur får man äldreomsorg? Kommunala biståndshandläggare fattar beslut. Tjänstemän som står för myndighetsutövningen inom äldreomsorgen. Arbetar på delegation av politikerna i social- eller stadsdelsnämnden. Tar emot, utreder, bedömer och beslutar kring ansökningar om stöd och hjälp. 9
Dagens problem Kvalitet brist på resurser Bemanning Platser Ledarskap Ojämlikhet Framtida utmaningar? Dilemman och målkonflikter! Äldrevårdens problem och utmaningar Prioriteringar utifrån ekonomi inte behov Ökat gap mellan behov och resurser Ökat gap mellan förväntningar och resurser Vård- och omsorgssystemet är inte utformat för skröpliga och multisjuka äldre Samordning och samverkan mellan vårdens och omsorgens huvudmän (landstingen och kommunerna) 10
Social Qrage NR 5, 2012 Pär Schön Aging Research Center (ARC) Karolinska institutet/stockholms universitet www.ki-su-arc.se Stockholms läns Äldrecentrum www.aldrecentrum.se Gävlegatan 16 113 30 Stockholm Tel: 08-690 68 76 Mail: par.schon@ki.se 11