2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.



Relevanta dokument
Vård och omsorg om äldre

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Åldrandet och äldreomsorgen

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem?

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

De äldres hälsoutveckling

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

EN VÄLPLANERAD ÄLDREOMSORG

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Kostnad per brukare. Äldreomsorg - Presentation av KPB-jämförelsen utfall Christer Jedlén. Anna Holmqvist

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL och LSS inom äldreomsorgen

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014

Vårdindikatorn. Första kvartalet

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på

Information vård och omsorg

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Vad är vad, och vad är särskilt boende?

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan

Kunskapslyft SIP för äldre

Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet

Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde

Vem ska bestämma vad i hemtjänsten?

Valfri äldreomsorg vem företräder mig?

BOENDEPLANERING FÖR ÄLDRE 2014, MED UTBLICK MOT Östra Söderort

Bostäder anpassade för äldre? Ingrid Hjalmarson & Jenny Österman

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Uppföljningsplan 2017

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Hemvård. i Åstorps kommun

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

När får jag mitt bistånd (V)?

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

VAL 2018 ETT TRYGGT LIV SOM SENIOR

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396

Projektplan Samordnad vårdplanering

Styckevis och delt - om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i egna hemmet. Svar på remiss av revisionsrapport dnr 420/22-06.

Äldre- och handkappomsorgen 2012

12. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018

Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Anhörigvård är frivilligt

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Avdelningen för vård och omsorg 1

Förslag till organisatorisk placering av Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR)

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Remissvar Slutbetänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23)

Riktlinje för bedömning av egenvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Vård och omsorg om äldre. Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen

Dokumenthantering - legala förutsättningar och interna beslut

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

På gång inom äldreområdet!

Anhörigvård är frivilligt

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Vem ska bestämma vad i hemtjänsten?

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Transkript:

Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska konsekvenser Vård och omsorg om äldre När blir man gammal? Några vanliga gränser när åldrandet diskuteras: Yngre äldre = 65+ Äldre äldre = 80+ Tredje och fjärde åldern (Laslett, 1989) Livsloppet delas in i fyra åldrar, där ålderdomen delas in i tredje och fjärde åldern. De mest sjuka äldre (2011) 1

Olika livsfaser 4:e åldern Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 90 88 86 84 82 80 78 76 74 72 70 68 66 64 62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 Kvinnor Män 1900 1904 1908 1912 1916 1920 1924 1928 1932 1936 1940 1944 1948 1952 1956 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 1900-2006 Källa: SCB 2007 Medellivslängd vid 65 år 20 15 10 5 0 Women Men Difference 2

Demografisk utveckling 1913 Lag om allmän pension vid 67 år Medellivslängd Kvinnor 58 år Män 56 år 1976 Sänkt pensionsålder 65 år Medellivslängd Kvinnor 77 år Män 72 år 2010 Medellivslängd Kvinnor 83,3 år Män 79,5 år Framtida pensionsålder? 2012 75 år? Demografisk utveckling Sverige har en av världens äldsta befolkningar 5,4% (508 000) är 80+ (år 2011) I åldern 80 år och äldre: är nästan dubbelt så många kvinnor som män bor 78% av kvinnorna ensamma bor 38% av männen ensamma 71% av männen bor med sin hustru när de dör 26% av kvinnorna bor med sin man när de dör 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 Källa: SCB 3

Beroendekvoten Antal personer 20-64 år per äldre (80+) 1970 25 personer 20-64 år per 80+ 2010 12 2040 7 Maximal livslängd Hur gamla kan vi bli? Livslängden kommer att fortsätta öka linjärt ( Optimisterna ). Ökningarna i livslängden kommer att accelerera dramatiskt ( Futuristerna ). Ökningarna i livslängd kommer snart att avta ( Realisterna ). 4

Namn Efternamn 15 oktober 2013 13 Swedish Panel Study of Livning Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) Riksrepresentativ studie bland de allra äldsta (77+). Genomförts 1992, 2002 och 2011. Huvudsak besöksintervjuer, men även indirekta intervjuer och telefonintervjuer. Svarsfrekvens >85% (n 560-930). Intervjuerna inkluderar frågor om hälsa, familjeförhållanden, livsstil och andra levnadsförhållanden, fysiska och kognitiva funktionstester. Slutsatser: Inga tecken på hälsoförbättringar bland de allra äldsta i Sverige under perioden 1992 till 2011. Problem med värk, psykiska besvär och nedsatt mobilitet har ökat och lungfunktionen försämrats mellan 1992 och 2011. Självskattad hälsa och fysisk funktionsförmåga oförändrad. Trots det har andelen med ADL-problem minskat (särskilt efter 2002). 5

Slutsatser: Fler mycket gamla i befolkningen kommer att innebära ökande behov av äldrevård och äldreomsorg. Hur stor ökning? FRAMTIDEN? En mycket försiktig tolkning: Mindre ökning än förväntat av äldreomsorg? Ökad efterfrågan av sjukvård? 17 6

Valfrihetens LOV En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna Ingrid Hjalmarson Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2013:01 ISSN 1401-5129 Den svenska modellen Generellt/universellt välfärdssystem. Svensk vård och omsorg är offentligt finansierad via skatten. Äldreomsorgen framförallt kommunal skatt. Används av alla med behov, oberoende socioekonomisk status och ekonomi. Äldreomsorgen ligger under kommunernas ansvar. Kommunalt självstyre innebär bl.a. att kommunerna själva bestämmer skattenivån och hur generösa de ska vara. Sjukvård ligger under landstingets ansvar. Vård och omsorg om äldre Formell Kommun Landsting Informell Familj/anhöriga (ingen lagstiftad skyldighet) Grannar Privat köpt hjälp Organisationer (t.ex. Röda korset) 7

Ansvarsområden för dagens vård och omsorg om äldre Stat Övergripande hälso- och sjukvårdspolitik Utövar tillsyn av hälso- och sjukvård samt omsorg genom Socialstyrelsen (from den 1 juni ny myndighet) Landsting Primärvård Öppenvård Sluten vård Läkarvård vid äldreboenden ------------------- Hemsjukvård Rehab Kommun Hemtjänst Särskilt boende Dagverksamhet Trygghetslarm --------------------- Hemsjukvård Rehab På gång: kommunalisering av hemsjukvården! Särskilt boende för äldre SÄBO (Kräver biståndsbeslut) Servicehus Ålderdomshem Korttidsboenden Gruppbostäder Sjukhem Vård- och omsorgsboenden Lagar och mål Riksdag och regering lagstiftar och formulerar övergripande mål för vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763) Socialtjänstlagen (SoL) (1980:620) 8

Socialtjänsten i Sverige Regleras av Socialtjänstlagen Den offentliga äldreomsorgen är behovsprövad (myndighetsbeslut krävs) Hemtjänst: 9% av 65+, 20% av 80+ Särskilt boende: 7% av 65+, 17% av 80+ Offentligt finansierad via skatter (avgifter täcker ca 3 procent av den egentliga kostnaden) Övergripande funktioner och tillsyn Socialstyrelsen ger stöd i tolkningen av lagstiftning, samt utövar tillsyn HSL och SoL Ny tillsynsmyndighet från och med den 1 juni 2013 Inspektionen för vård och omsorg. Hur får man äldreomsorg? Kommunala biståndshandläggare fattar beslut. Tjänstemän som står för myndighetsutövningen inom äldreomsorgen. Arbetar på delegation av politikerna i social- eller stadsdelsnämnden. Tar emot, utreder, bedömer och beslutar kring ansökningar om stöd och hjälp. 9

Dagens problem Kvalitet brist på resurser Bemanning Platser Ledarskap Ojämlikhet Framtida utmaningar? Dilemman och målkonflikter! Äldrevårdens problem och utmaningar Prioriteringar utifrån ekonomi inte behov Ökat gap mellan behov och resurser Ökat gap mellan förväntningar och resurser Vård- och omsorgssystemet är inte utformat för skröpliga och multisjuka äldre Samordning och samverkan mellan vårdens och omsorgens huvudmän (landstingen och kommunerna) 10

Social Qrage NR 5, 2012 Pär Schön Aging Research Center (ARC) Karolinska institutet/stockholms universitet www.ki-su-arc.se Stockholms läns Äldrecentrum www.aldrecentrum.se Gävlegatan 16 113 30 Stockholm Tel: 08-690 68 76 Mail: par.schon@ki.se 11