Särsta 38:4 Knivsta Dagvattenutredning Underlag för detaljplan Upprättad datum 2015-10-05 Handläggare: Stina Carlsson Ändringar: rev 2016-03-20 Benämning
Bakgrund Detta PM har tagits fram i samband med detaljplanehandläggningen av området kring fd Margaretahemmet, fastighet Särsta 38:4. I området planeras för ny skolbyggnad, vårdboende och bostäder. Syftet med denna utredning är att visa hur dagvattensituationen påverkas av exploateringen samt översiktligt beskriva åtgärder för hur dagvattnet skall omhändertas inom fastigheten. Utredning\L\Margaretahemmet\Dagvattensystem Margaretahemmet2015-10-05.doc Sid. 1 (10)
Befintliga förhållanden Planområdet ligger i angränsning till sjön Valloxen. Planområdet mäter ca 4,5 ha och idag finns ett antal befintliga byggnader centralt placerade på fastigheten. Området har en varierande topografi med en central högsta platå där den befintliga bebyggelsen är placerad. Området sluttar mot norr och ned mot sjön med ca 7 meter i höjdskillnad. I söder sluttar området mot en lågpunkt med ca 6m i höjdskillnad. Marken är på många ställen sank och i intilliggande fastighetet, 38:8, har källaren svämmat över. Idag har sjön Valloxen en otillfredsställande ekologisk status men målet är att sjön skall uppnå god ekologisk status år 2021. Plan: Befintliga förhållande Utredning\L\Margaretahemmet\Dagvattensystem Margaretahemmet2015-10-05.doc Sid. 2 (10)
Södra delen av området är av trädgårdskaraktär. Hårdgjorda ytor, vägar, angöringsytor och parkeringar, finns främst kring den befintliga bebyggelsen. Idag sker avledningen av dagvatten från befintliga byggnaderna via en s.k. kombinerad ledning. I samband med exploatering kommer denna kombinerade ledning ersättas av ny VA och separat dagvattenledning. I dagsläget finns ingen geoteknisk undersökning att tillgå så uppgifter angående infiltration går inte att finna vilket bör beaktas i ett senare skede. Områdets stora gröna ytor samt höjdskillnaderna med naturliga lågpunkter ger dock goda förutsättningar för LOD. Utredning\L\Margaretahemmet\Dagvattensystem Margaretahemmet2015-10-05.doc Sid. 3 (10)
Planerad exploatering Den nya bebyggelsen är planerad i områdets sydöstra del samt norr om den befintliga byggnationen. I samband med exploateringen tillkommer nya takytor samt nya angöringsvägar, parkeringsplatser och gårdsrum. Då mark med trädgårdskaraktär till stor del ersätts av hårdgjorda ytor som tak och gårdsmiljö, parkering och vägar kommer avrinningen att öka markant. Centrala delen av området kommer dock att anläggas som en park. Förhållanden före exploatering Takyta Hårdgjorda ytor Förhållanden efter exploatering Nytillkommen takyta Nytillkomna hårdgjorda ytor (skolgård, vägar, parkering) Nytillkommen parkanläggning 2100kvm 4700kvm 4450kvm 10 150 kvm 3500kvm Plan: Planerad exploatering Utredning\L\Margaretahemmet\Dagvattensystem Margaretahemmet2015-10-05.doc Sid. 4 (10)
Flödesberäkningar Då naturmarken inom norra delen av planområdet inte avses att förändras eller exploateras så ingår inte dessa ytor i flödesberäkningarna. Beräkningarna är utförda utifrån dimensionerande 10 minuters 10 årsregn. Idag beräknas marken generera ett flöde på ca 126 l/s. Ökningen av hårdgjorda ytor mot dagens situation skapar ett betydligt större vattenflöde på 413 l/s (befintlig + planerad struktur) dimensionerat för 10 minuters 10-årsregn. Sammantaget skapar den nya utformningen ett ökat vattenflöde på 287 l/s. Dimensionerande volym för dagvattenåtgärder för planerad struktur uppgår därmed till 172 kbm. Befintlig struktur: Area Avrinnkoeff l/s kbm Tak 2100kvm 0,9 42 25 Hårdgjorda ytor 4700kvm 0,8 84 50 Summa: 126 75 Planerad struktur: Nytillkommen takyta 4450kvm 0,9 90 54 Nytillkomna hårdgjorda ytor 10 150kvm 0,8 182 109 Nytillkommen park 3500 kvm 0,2 15 9 Summa: 287 172 Då utformningen för marken inom planområdet ej är fastställd bör mer exakta beräkningar göras under projekteringsskedet. I en framtida utformning bör en så hög andel vegetationsytor som möjligt eftersträvas. I beräkningarna har höga avrinningskoefficienter ansatts som motsvarar klassiska takytor och asfaltsgator. Beläggningen på gator och gårdar kan dock väljas så att avrinningen som sker från dessa ytor blir lägre, exempelvis kan stenmjöl och gräsarmering användas. Utredning\L\Margaretahemmet\Dagvattensystem Margaretahemmet2015-10-05.doc Sid. 5 (10)
Föreslagen Dagvattenhantering Utgångspunkter Utgångspunkt för dagvattenhantering inom planområdet är att lösningar skall utformas så att dagvatten tas om hand inom tomten samt att sjön Valloxen och Knivstaån inte ytterligare belastas med föroreningar. Likaså skall dagvattenlösningarna utföras så att fastigheten 38:8, som idag har en hög översvämningsrisk, inte belastas med ytterligare dagvatten. I samband med exploateringen planeras nya dagvattenledningar samt VA ledningar. Samtliga fastigheter kommer då att få en ny förbindelspunkt till det kommunala dagvattennätet. Dock är det viktigt att genom LOD åtgärder verka för att inte öka flödet i det kommunala nätet. Områdets storlek, med hög andel grönska, samt den befintliga topografin skapar en utgångspunkt för ett system med självfall samt infiltration i grönytor/naturmark. Miljömål Då sjön Valloxen idag har en otillfredsställande ekologisk status bör en tänkt exploatering utföras så att föroreningsbelastningen på Valloxen inte försämras ytterligare. En ökning av föroringensgraden i dagvattnet sker generellt när parkmark/naturmark exploateras och ersätts med hårdgjorda ytor. Risken för större momentana utsläpp vid olyckor och bränder ökar också. De områden som ska bebyggas är dock små till ytan och saknar genomfartstrafik. En stor mängd av det ökade flödet av dagvatten kommer från takavvattning som bedöms relativt rent. Ökningen av föroreningsbelastningen bedöms därför bli obetydlig. Sammantaget bedöms inte exploateringen innebära en ökad risk för att uppsatta miljömål blir svårare att uppnå. Utredning\L\Margaretahemmet\Dagvattensystem Margaretahemmet2015-10-05.doc Sid. 6 (10)
Åtgärdsförslag (se bilaga) För att inte öka flödet i det kommunala ledningssystemet med förehållandevis rent dagvatten föreslås att avledning av sker ut över naturmark och grönytor. De geologiska förutsättningarna är inte kända i detalj och möjligheten att infiltrera kan av olika skäl vara begränsad på vissa platser. Vid försvårad infiltration föreslås fördröjande åtgärder såsom svackdiken och fördröjningsmagasin. Systemet föreslås även att anslutas till det kommunala nätet med ett strypt bräddlopp. Takavrinning: Takavrinningen föreslås att ledas i ytliga rännor för att sedan infiltrera i naturmark eller grönytor. Takavvattning från den nya bebyggelsen i norr leds norrut för att infiltrera i naturmarken. Vid behov kan ett lokalt fördröjningsmagasin som leds ut i naturmarken uppföras. Takavvattningen från skolbyggnaden leds till parkdelen för infiltration Beroende på hur området för skolbyggnaden utformas, med andelen hårdgjorda ytor respektive gröna ytor, kan infiltrationsmöjligheterna inte räcka till. Vid behov kan då ett lokal infiltrationsmagasin för takavvattningen uppföras. Hårdgjorda ytor: I huvudsak kan avrinning från hårdgjorda ytor tillåtas infiltrera i planteringar och andra grönytor. Parkeringsytor; Parkeringsytorna föreslås att förses med ett makadamdike, se bild, som renar vattnet. I områdets södra lågpunkt finns även utrymme för, om behov skulle finnas, ett fördröjningsmagasin som via ett strypt bräddavlopp ansluts till kommunala dagvattennätet. Mot fastigheten 38:8 föreslås ett svackdike. Diket förläggs i fastighetsgräns och utförs med fall mot den norra naturslänten. På detta sätt kan man äkerställa att, det med exploateringens tillkomna, dagvattnet inte belastar fastigheten 38:8.. Utredning\L\Margaretahemmet\Dagvattensystem Margaretahemmet2015-10-05.doc Sid. 7 (10)
Dimensionering och avsättning av ytor Den planerade exploatering skapar, i en översiktlig beräkning, ett ökat flöde för med ca 290 l/s. I huvudsak skall det nya flödet infiltreras i grönytor samt naturmark. Dock är de faktiska möjligheterna till markinfiltration inom fastigheten oklara och bör utredas och beaktas vid den slutliga utformningen av dagvattenhanteringen inom området. Därför bör lågpunkten i söder, vid anslutningen till kommunala ledningsnätet, säkerställas för eventuella fördröjande åtgärder. Fördröjningsåtgärder bedöms främst vara en nödvändig åtgärd för avvattningen av skolbyggnaden och skolgården. Storleken för att fördröjande magasin för dessa ändamål bedöms behöva ha en kapacitet på ca 15kbm. Dock behöver volymen för magasinet utredas mer i exakt i en kommande projektering. Underhåll av föreslagna åtgärder Eftersom självfall är utgångspunkt för systemet samt att tillkommande dagvatten bedöms som förhållandevis rent finns inget behov av pump eller reningsverk. Underhållet av föreslaget dagvattensystem är därmed minimalt. Så som med alla dagvattensystem finns en risk för igensättning och därför behöver systemet ses över och rensas med ett 10-års intervall. Förslag till planbestämmelser För en kommande detaljplan föreslås följande punkter ingå; - Dagvatten skall i första hand omhändertas på tomtmark samt sträva efter att inte öka flödet i det kommunala ledningsnätet. - Vid försvårad infiltration skall fördröjning ske på tomtmark - Lösningar för dagvattensystem skall utformas så att sjön Valloxen och Knivstaån inte ytterligare belastas med föroreningar. Utredning\L\Margaretahemmet\Dagvattensystem Margaretahemmet2015-10-05.doc Sid. 8 (10)
Exempel för makadammagasin vid parkerinsyta Exempel för takavvattning via utkastare och ränndalsplattor som leder ut mot naturmark. Utredning\L\Margaretahemmet\Dagvattensystem Margaretahemmet2015-10-05.doc Sid. 9 (10)
Utredning\L\Margaretahemmet\Dagvattensystem Margaretahemmet2015-10-05.doc Sid. 10 (10)
svackdike med fall mot naturslänt utföres mellan fastigheter 38:8 infiltration ev. överskottsvatten leds till dimensionerat fördröjningsmagasin parkering rening och infiltration fördröjningsmagasin med strypt bräddavlopp mot kommunala ledningssytemet säkerställs i detaljplan infiltration flöde för infiltration ev. överskottsflöde för fördröjningsåtgärder parkering rening och infiltration NORRA DELEN - ny bebyggelse, vägar, parkering avledning av dagvatten mot naturmark för infiltration CENTRALA DELEN - parkanläggning avledning av dagvatten mot parkmark för infiltration SÖDRA DELEN - skolgbyggnad, skolgård ny bebyggelse, skolgård/hårdgjord, parkering dagvatten leds i huvudsak till parkmark för infiltration. Eventuellt överskott av dagvatten leds till fördröjningsmagasin och strypt bräddning mot kommunala nätet