UPPDRAG Centrala Älvstaden, kartläggning av förorenad mark UPPDRAGSNUMMER 1311521000 UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV Ingela Forssman DATUM Lindholmen (del av) Avgränsningar Delområdet är beläget på norra älvstranden och omfattar i huvudsak av de ännu inte exploaterade eller omdanade delarna av Lindholmen, Lundbystrand och Lundbyhamnen, se figurer nedan. Den aktuella delen av Lindholmen omfattar en yta på ca 860 000 m 2. Vissa delar av området har nyligen genomgått omdaning och bedöms inte beröras av några ytterligare exploateringsarbeten inom överskådlig tid. Historik Markförhållanden och utfyllnad Utförda miljötekniska markundersökningar har visat att marklagren, till absolut största delen, utgörs av fyllnadsmaterial på lera. Fyllnadsmaterialet innehåller i varierande omfattning restprodukter från varvsverksamheten, exempelvis slagg, sot, skrot, tegel och trä inblandade i sand och grus. Även leran som påträffas under de ytliga fyllnadsmassorna är till stora delar tillförd, i form av muddermassor från älven och hamnarna. De västra och norra delarna av området har under lång tid varit naturlig fastmark, den ursprungliga Lindholmen (se figur 1). I de östra delarna har stora arealer tidigare utgjorts av naturliga, sanka vassområden, vilka sedemera fyllts ut. Utfyllnaden av den sk Lundbyvassen påbörjades i mitten av 1800-talet med att en pålning gjordes mellan Lindholmen och Kvillekanalens utlopp. Huvudsakligen användes muddermassor från fördjupningsarbeten i Göta älv och stadens hamnområden som fyllnadsmassor. Ovanpå muddret har friktionsmaterial av varierande sort lagts; inom Lundbyhamnen finns t ex uppgifter om att bland annat tegelkross använts. Den nuvarande Lindholmspiren, med tillhörande hamnbassänger, byggdes på sent 1930-tal. I samband med uppförande av kontor kring Lindholmspiren och Lundbystrandskajen påträffades stora volymer slagg som använts som lättfyllnadsmaterial i kajkonstruktionen. Två slaggtyper har identifierats och kunnat särskiljas på färgen; svart och rödbrun. Baserat på de undersökningar som gjorts bedöms mycket stora mängder av lättfyllnadsslagg finns inom Lindholmsområdet, sannolikt hundratusentals m 3. Delar av det svarta slaggmaterial som schaktades ur när kontoren byggdes har återanvänts i närområdet. 1 (6) Sweco Environment AB
Figur 1. Karta över Göteborg 1809 Verksamheter Norra älvstranden har under cirka 150 år varit centrum för Göteborgs varvsverksamhet och andra verksamheter med koppling till varvsindustri och sjöfart. Redan i mitten av 1800-talet startade Alexander Keiller Keillers Werkstad med varvsverksamhet i Lindholmsområdet. Från början var verksamheten inriktad på tillverkning av vagnar, lantbruksmaskiner, parkbänkar, ångmaskiner etc. Så småningom, 1916, bytte verksamheten namn till Götaverken och blev inriktad mot skeppsbyggeri (se figur 2). På södra delen av Lundbystrand lever varvsverksamheten kvar, i form av Götaverken Cityvarvet, som är ett reparationsvarv. Innan Lindholmspiren byggdes fanns ett större sågverk norr om denna. Lindholmshamnen togs i bruk i slutet av 30-talet och användes inledningsvis för varor som palmolja, rågummi och kryddor för att senare övergå till att bli Volvos utskeppningshamn för bilar. På Lindholmspiren har två stora kajskjul för styckegodshantering tidigare funnits. Längst söderut på piren har Lantmännen haft en fodersilo. Miljöstörande ämnen har sannolikt inte hanterats i någon större omfattning i Lindholmshamnen. Området mellan Lindholmspiren och Lundbystrand utnyttjades under 1900-talets början för lager och uppställning. Enstaka bostadshus har även funnits här under en period. Längre österut vidtar Lundbyhamnen. Kajanläggningen började grävas ur 1946 och togs i bruk under tidigt 50-tal. Olika typer av skjul har under årens lopp funnits på kajen, vissa av dessa har haft oljeuppvärmning. Någon dokumentation som tyder på att miljöfarliga ämnen har hanterats har inte påträffats. Lundbyhamnen slogs organisatoriskt ihop med Frihamnen 1979. 2 (6)
Figur 2. Götaverken ca 1920 Den nordvästra delen av området, som innesluts av Polstjärnegatan och Karlavagnsgatan, bebyggdes med diverse fabriker, lager och verkstäder i slutet av 1940-talet. Bland annat finns där en ytbehandlingsverksamhet som pågått sedan 1947. På Karlavagnsgatan 11 etablerades Pappersindustri AB Simmingsköld & Co 1948. Verksamheten hanterade bl a lättantändliga ämnen och bytte namn till Finbruken 1967. Övriga verksamheter i den nordvästra delen av området utgörs av mindre fordonsrelaterade verksamheter, mekanisk industri, grafisk industri samt kemikaliehantering. Transformatorstationer har funnits i området, liksom tankar både ovan och under jord. Även hantering och tillverkning av gas har bedrivits i området. Lindholmsområdet har under en lång tid främst varit förknippat med varvs- och hamnverksamheter. Under senare år har kontors- och industribyggnader uppförts och renoverats. Flera utbildningsinstitutioner har etablerat sig liksom diverse IT-företag. Även trafik-, torg och parkeringsytor har rustats upp; bland annat har en stor genomgående allé, Lindholmsallén, anlagts i områdets centrala del. I mindre omfattning har även bostäder byggts och ett hotell planeras inom kort att uppföras nära Lindholmspiren. I MIFO-databasen finns 9 objekt registrerade. Verksamheterna omfattar verkstadsindustri, ytbehandling av metaller, kemtvätt, bilvårdsanläggningar, sjötrafik/hamnverksamhet, varv och gjuteri. 3 (6)
Föroreningssituation Jordlager Marklagren inom området är påverkade av de tidigare verksamheterna. Utförda miljötekniska markundersökningar på ett flertal platser inom området har visat på förekomst av fyllnadsmaterial innehållande förhöjda halter av främst metaller, men i viss mån också av petroleumkolväten och andra organiska föroreningar. Gjutning, svetsning, plåtbearbetning och målning är exempel på några av verksamheterna vid ett varv. De föroreningar som påträffats inom varvsområdena, den sydöstra delen av Lindhomsområdet, är främst restprodukter från dessa verksamheter i form av svarvspån, plåtskrot, slagg, kol, blästersand, plast, tegel, trä med mera. Rester av brännolja, spillolja och hydraulolja har också påträffats. Den svarta slagg som använts som lättfyllnad i vissa av kajkonstruktionerna innehåller ställvis förhöjda halter av tungmetaller såsom bly, koppar och zink. Laktester på slaggen har dock visat att tungmetallerna är mycket hårt bundna. Sediment Inga undersökningar har kommit fram. Eventuellt kan Göteborgs hamn ha kontrollpunkter i Göta älv längre ut från kajen. Utförda saneringar Inom stora delar av Lindholmen har nyexploateringar och ombyggnation av gamla industrilokaler gjorts under de senaste 10 åren. Saneringsinsatser har gjorts i samband med detta, främst på de områden där nybyggnation skett. Sammanfattande bedömning i kartform I bilaga 1 redovisas resultat av kartläggningen i form av fastigheter eller delar av fastigheter där miljötekniska markundersökningar utförts. Om en undersökning bedömts vara representativ för en hel fastighet, redovisas detta genom att hela fastigheten har getts en färg som motsvarar den bedömda föroreningsklassen. Om en undersökning endast bedöms representera en begränsad del av en fastighet, redovisas undersökningen endast som en mindre färgad delyta (ett moln ) inom fastigheten. Översiktlig kostnadsbedömning En översiktlig kostnadsbedömning har genomförts avseende sanering av föroreningar i mark inom Lindholmen med inriktning på kostnader dels för en sanering (grävsanering) av förorenade massor inom området, dels för genomförande av miljötekniska markundersökningar som underlag till denna sanering. 4 (6)
De antaganden m m som gjorts berör följande: 2 Delområdets hela areal är 860 000 m. Om områden som redan sanerats, eller omfattas av gator och byggnader som sannolikt inte berörs vid en sanering tas bort, 2 återstår ca 670 000 m. Fyllnadsmassors medelmäktighet; en statistisk fördelning är bedömd, se bilaga 4 Bedömd föroreningsklass för aktuella delar av Lindholmen, se nedan Framräknade jordvolymer har fördelats till de olika föroreningsklasserna enligt tabell 1, baserat på framkommen information och erfarenhetsmässiga bedömningar. Övriga gjorda antaganden redovisas i bilaga 4. Tabell 1 Antagen fördelning av jordmassor till olika föroreningsklasser. Föroreningsklasser % av jordmassor Klass 0 Klass I Klass II Klass III 5 55 35 5 Resultat av kostnadsberäkningar I bilaga 4 redovisas antaganden samt resultat rfån beräkningar, inklusive framräknade volymer och kostnader. De senare redovisas bl a som ett mest sannolikt värde (50-percentil, eller medianvärde). Osäkerheterna i beräkningar redovisas som 10- och 90-percentiler (med 10percentil avses den kostnad som med 10 procents sannolikhet kommer att underskridas, med 90-percentil det värde som med 90 procents sannolikhet kommer att underskridas). I tabell 2 har kostnader för miljötekniska markundersökningar lagts till, som ett schablonvärde 2 räknat per ytenhet, i detta fall 30 kr/m. Tabell 2 Översiktligt bedömd kostnad för marksanering vid exploatering (M kr) Sannolikhetsklass 10-percentil 50-percentil 90-percentil Översiktlig bedömd kostnad (M kr) 175 215 270 Osäkerheter i bedömningar och beräkningar De stora osäkerheterna i samband med kostnadsberäkningarna för Lindholmen bedöms utgöras av: Området norr om Karlavagnsgatan innehåller flera verksamheter med stor föroreningspotential. Dessa är inte undersökta och kan medföra stora saneringskostnader vid en exploatering. 5 (6)
Varvet (f d Cityvarvet) hör till de tidigast etablerade verksamheterna inom Lindholmen. Några undersökningar eller andra utredningar har inte framkommit avseende denna verksamhet. Föroreningspotentialen är stor. Flera större äldre industribyggnader finns idag kvar, vilka sannolikt ska avlägsnas på sikt. Marklagen under och invid dessa kan vara påverkade av föroreningar. Kajerna vid Lindholmen är mycket långa. Innanför kajerna har som regel äldre lättfyllnad i form av slagg använts. Slaggen innehåller ställvis metaller och PAH. Beroende på framtida utformning av kajer och möjlighet till återanvändning av slagg, kan kostnadsbilden för Lindholmen påverkas. Ett sent utfyllnadsområde finns inom norra delen (f d golfbanan), där avloppsslam från Ryaverken nyttjats. Osäkerhet råder om hur detta ska hanteras i framtiden vid en exploatering. Bilaga 1 Miljötekniska markundersökningar med bedömning av föroreningsklass Bilaga 2 Tabell, utförda undersökningar, sammanfattning och bedömningar. Bilaga 3 Referenser och övrigt källmaterial Bilaga 4 Kostnadsberäkningar, antaganden och resultat 6 (6)