AMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Relevanta dokument
Jämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning

Bete i relation till stallet

Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Bra betesdrift med automatisk mjölkning i ekologisk produktion

ALNARPS MJÖLKDAG. Satsa när det är svårt läge? Bygga och trimma för en hållbar mjölkproduktion 17 november 2014

Slutrapport Stiftelsen Lantbruksforskning

Ungdjurs tillväxt på Bete

Flaggor symboliserar vilket land som har bidragit med informationen. Version

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Deltidsbete i stall med automatisk mjölkning - rastbete jämfört med produktionsbete

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Nya tider nya strategier

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Erfarenheter från fältstudier på tio gårdar med deltidsbete.

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Lönar det sig med mer ensilage och bete till korna?

Hur organiseras kotrafiken i samband med. produktionsbete i större besättningar med. automatisk mjölkning?

Robot och bete. Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Utfodring av dikor under sintiden

Deltidsbete effekt på mjölkkornas foderintag och avkastning

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Nya betesregler för mjölkgårdar

Kotrafik med mjölkrobot och bete

Kristianstad. Ekologisk mjölkproduktion. Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem

Resurseffektiv utfodring av dikor

Nattbete med frivillig kotrafik mellan stall och bete vid omgångsmjölkning - Effekt av tillskottsensilage

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Jämförelser av heltidsbete och deltidsbete: Effekter på mjölkkors produktion och välfärd

Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

LELY MJÖLKAUTOMATISERING

Betesdrift mjölkproduktion

Ekologisk djurproduktion

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket

Danmarksresa med Lely Januari 2012

Det går lika bra med rapsfett

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Mjölkproduktionssystem baserade på bete förväntade effekter på avkastning och hälsa hos mjölkkor

Rörflen som foder till dikor

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Effekt på mjölkavkasting hos mjölkkor vid ökad andel bete i foderstaten

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Svenska Vallbrev. Välkommen. till Sommarmöte på Öland juli. Program. Anmäl senast 30 juni! Torsdag 27 juli. Fredag 28 juli

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Författare Back J. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Blandfoder eller separat utfodring till mjölkkor i AMS med fri kotrafik

Resurseffektiv utfodring av dikor

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Fullfoder till mjölkkor

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Bete i ekologisk mjölkproduktion

Har förändrad jordbrukspolitik gjort det lönsamt med mera bete och grovfoder i mjölkproduktionen?

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Automatiska mjölkningssystem

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Vallfoder som enda foder till får

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Svenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes

Kotrafik i mjölkproduktion med automatiserad mjölkning

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Kalvgömmor. i dikostallar.

Transkript:

AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika faktorers inverkan på resultatet (försök) Frågor/sammanfattning

Vad menar vi med beite? Typer av produktion Intensiv med rastbete Intensiv med produktionsbete Extensiv betesbaserad

Några ord om Rastbete Lagstiftning kräver bete! Korna är vana vid att få mat inne I rastfållan finns nästan inget bete, inget vatten Korna går ut men kommer hem igen efter en stund stressa inte första dagarna på bete, korna lugnar sig snart och kommer hem sjäva!

Några ord om Rastbete Viktigast: Se till att ytorna utanför stallet och vid ingången till betet är i god kondition Betong utanför ladugården Bra vägar till betet Förstärk ingången till betet

Drivgata hur är det hos er?

Varför bete? Lagstiftning kräver bete! Bete kan ge högre avkastning Välskött bete = högt näringsinnehåll Bete är ett billigt foder (Spörndly & Kumm, 2010)

Problem med betesdriften? Kombinationen Bete + Stora besättningar Högmjölkande kor Anses vara ett problem (Åkerlind et al., 2000; Jönsson, 2005)

Forskning visar att bete är bra för kornas hälsa Över 15 000 undersökningar Studerade kor med problem (varför?) Fler problem = högre poäng Höga poäng = problemkor loser cows En av slutsatserna i studien var: Thomsen, 2005 Gårdar med bete hade signifikant lägre risk att få problemkor

Bete är bra för kornas hälsa! (Thomsen, 2005) Stora djurmaterial krävs för att visa effekterna Stor Dansk studie publicerad Tydligt positiva effekter av bete

Bete har även nackdelar! Problem 1: Bete som foder till högproducerande kor

Foderintaget kan påverkas! Exempel Intag g ts/min Intag Kg ts/tim Referens Stall (ensilage) 75-100 4,5-6 Melin et al 2005

Foderintaget kan påverkas! Exempel Intag g ts/min Intag Kg ts/tim Referens Stall (ensilage) 75-100 4,5-6 Melin et al 2005 Bete 15-30 1-2 Chilibroste 1999

Foderintag på bete Krävs längre tid för att äta Mindre tid för vila Stor risk för minskat intag Ställer höga krav på betet kvantitet & kvalitet

Problem 2: Ojämn mängd bete

kg ts/ha &dag Betestillväxt över säsongen - Uppsala medelvärde över 4 år (Bodil Frankow-Lindberg, 1988) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 maj-5 juni 7 aug 4 sept

200 Säsongsvariation i betestillväxt i Uppsala C Län Betets tillväxt Variation mellan Källa: Bodil år Frankow-Lindberg samt medelvärde 1988 84-87 180 160 kg ts/dag och ha 140 120 100 80 60 1984 1985 1986 1987 C län 40 20 0 Frankow-Lindberg, 1988

Principsbild för betestillväxt

Bete som foder problem? Risk för lägre intag => lägre avkastning Ojämn mängd Ojämn foderkvalitet

Automatisk mjölkning och bete en extra utmaning

Automatisk mjölkning och bete Utmaningar: en extra utmaning Kornas beteenden synkroniseras Besöksfrekvensen går ner Ojämnare flöde av kor Periodvis kan korna få vänta längre innan de blir mjölkade Periodvis kan roboten och stallet bli tomt

Bete före och efter AM Meskens & Mathijs, 2002; Mathijs, 2004 Studie 107 gårdar Jämförelse före efter AM Minskning av bete som foder Före AM Efter AM Bete som foder 74% 36% (minst 8 timmar) 1

Bete före och efter AM Meskens & Mathijs, 2002; Mathijs, 2004 Före AM Efter AM Inget bete 20% 50% 1

Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket? Dricksvatten på betet? Ben & klövhälsa Hämtningar Betestider deltidsbete?

Avståndet stall-bete Fråga: Måste det finnas en stor betesareal nära stallet?

Betesförsök avstånd Bete 24 h/dygn Tillskott i stallet: Kraftfoder + 3 kg ts ensilage Jämförelse mellan 2 grupper Grupp Bete Nära Grupp Bete Långt

Jämförelse: Bete nära (50 m) med bete längre bort (260 m)

Effekt av avstånd stall-bete Spörndly & Wredle, 2004 35 30 Sign 25 20 15 Sign Sign Distance Avstånd Min-Max 50-330 m 260-850 m 10 5 0 kg Milk Milking interval, h Pasturing time, h Kg Mjölk Intervall, tim Tid på bete, tim

Fråga: Måste det finnas en stor Svar/Resultat betesareal nära AMS? Gruppen som betade längre bort hade en lägre avkastning jämfört med gruppen som betade nära. (SE) Det finns andra försök där man ej fått skillnad mellan olika avstånd till betet Generell erfarenhet visar att det är en stor fördel om betet ligger nära stallet

Automatisk Mjölkning: Betet bör ligga nära stallet!

Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket?

Fråga: Är full vinterfoderstat nödvändig?

Grupper som jämfördes 24 timmar bete Kontinuerligt bete Grupper som jämfördes Grupp 1: Bete + 3 kg ts ensilage Grupp 2: Bete + fri tillgång på ensilage

Betesmarkernas placering Bete 260 m för båda grupperna

Inverkan av tillskottsfoder (Juni-Juli) Spörndly and Wredle, 2004 30 25 20 15 10 5 0 kg Mjölk Mjölkn intervall, tim 3 kg TS fri tillgång Tid på betet, tim

SVAR: Fråga: Är full vinterfoderstat nödvändig? (NL and SE) Vid god tillgång på bete: Ingen effekt av höga tillskott (grovfoder) på: Avkastning Antal mjölkningar/intervall mellan mjölkn. Antal hämtade kor Obs- gäller endast vid god betestillgång

Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket? Dricksvatten på betet?

Dricksvatten bara inne? Frågor: Kommer korna till mjölkning tillräckligt ofta om det finns vatten på betet? Dricker kon tillräckligt med vatten om det bara finns i stallet?

Placering av dricksvattnet Försök 2 somrar Grupp 1: Vatten endast i stallet Grupp 2: Vatten både på betet och i stallet

Bete för försöksgrupperna Bete långt bort Grupp 2 Vatten ute & inne Grupp 1 Vatten inne Grupp 1 Vatten inne Bete Nära Grupp 2 Vatten ute & inne

Resultat Ingen övergripande skillnad i Intag av vatten Mjölkavkastning mjölkningsfrekvens (SE) Under kort period var mjölkningsfrekvensen lägre med vatten på betet (-0,2). Eva Spörndly, Dept of Anim. Nutr. and Manag. Swed. Univ. of Agric Sci.

Placering av vatten Resultat forts. Kor med tillgång till vatten ute på betet drack mycket ute (ca 50% tot kons.) Erfarenheter från studier på 25 gårdar Fler hämtningar när vatten gavs ute på betet i fältstudie (NL)

Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket? Dricksvatten på betet? Ben & klövhälsa

Ben och klövhälsa Fråga: Kan små skillnader i rörlighet förklara skillnader i antalet mjölkningar? Mätningar: Tid det tar att lägga sig Tid det tar att resa sig Gånghastighet Veterinär inspektion (poäng) Endast djur som ansågs vara friska togs med i analysen Eva Spörndly, Dept of Anim. Nutr. and Manag. Swed. Univ. of Agric Sci.

Ben och klövhälsa - Resultat Analysen visade att de olika måtten på rörlighet bidrog till att förklara skillnaden i mjölkningsfrekvens Slutsats: Bra ben och klövhälsa är mycket viktigt!

Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket? Dricksvatten på betet? Ben & klövhälsa Hämtningar

Hämtningar NL gårdsstudie 25 gårdar: Mycket stor skillnad mellan gårdar i andelen kor som hämtades 0-90% Antal hämtningar ökade med ökat avstånd till betet Bli inte stressad: avvakta och hämta lite senare så minskar hämtningarna Selektionsgrind bra!! (Grazeway-Lelys product)

Minska arbetet med hämtningar!

Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket? Dricksvatten på betet? Ben & klövhälsa Hämtningar Betestider deltidsbete?

Försök med deltidsbete Fråga: Kan produktionsbete på deltid konkurrera med rastbete? Försök: 2 försök

Man skulle istället kunna använda en Lely New Voyager robotic fencer i ett sådant system

Försök 1 deltidsbete 9,5 tim Betet tillgängligt mellan 06-15.30 Endast kor med mjölkningstillstånd fick gå ut Grupp produktionsbete - Nytt bete varje dag - Fri tillgång till ensilage eftermiddag&natt Grupp Rastbete - Samma betesyta varje dag, - Fri tillgång till ensilage inne

39 Mjölkavkastning i försök Deltidsbete 2011 38 37 K g 36 35 Rastfålla Betesgrupp m j ö l k 34 33 32 Före bete ** sign skillnad för hela perioden 31 30 29 Z 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Försöksvecka

Resultat Produktionsbete Rastbete Signifikansnivå Kg mjölk 35,6 33,3 ** kg ECM 35,8 34,2 * Fett 4,03 4,25 * Protein 3,36 3,37 NS Mjölkningar/dag 2,83 2,72 NS Produktionsbete Rastbete Ensilage kg ts 9,8 12,2

Produktionsbete : + Högre avkastning men kostnad för både - Hög ensilagekons & bete ==> Dyrt!

Försök 2 deltidsbete 12 tim Grupp produktionsbete - Nytt bete varje dag - 6 kg ts ensilage på natten 18-06 Grupp Rastbete - Samma betesyta varje dag, - Ensilage i fri tillgång, 16 tim/dygn (14-06)

Avkastning Försök 2 Produktionsbete Rastbete Signifikans Mjölk, kg 32,2 32,6 Ej sign ECM, kg 32,5 32,1 Ej sign Fett, % 4,01 3,91 Ej sign Protein, % 3,37 3,32 Ej sign Mjölknings frekvens 2,5-2,8 (Samspel, bl.a. behandling * ras)

Slutsats Vid deltidsbete dagtid ca 9-12 tim Produktionsbete jämfört med rastbete gav Högre avkastning eller Lägre grovfoderkonsumtion..men ej båda samtidigt.

Beteende Ute tid Prod. Rast Sign. bete bete Betestid Prod. Rast Sign. Förs. 1 Ute, tim 3,0 1,9 *** bete bete Förs. 2 4,5 3,5 *** Förs. 1 Betar, tim 2,0 1,1 *** Förs. 2 2,3 1,1 ***

Procent av djuren i gruppen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bete 4 tim morgon + 4 tim kväll - kanske optimalt? Kan vi uppnå både högre avkastning och lägre foderkonsumtion? Klockslag Inne I vallgatan Betar Ligger övrigt (Le Goc & Pavard)

EU-projekt AUTOGRASSMILK Intressant information kommer på hemsidan www. Autograssmilk. Eu

Gemensam Norsk-Svensk ansökning om AM och beite Sveriges Lantbruksuniversitet Høgskolen i Nord-Trøndelag Geir Næss Bioforsk Mats Höglind

Sammanfattning Det är en stor fördel med bete nära stallet Full inomhusutfodring behövs ej när det finns gott om bete av god kvalitet Dricksvatten kan ges bara inne (om avstånd till betet är max 300 m) Rörligheten påverkar mjölkningsfrekvensen Försök undvika hämtningar Deltidsbete? Mer försök behövs