Enkla eller dubbla handskar



Relevanta dokument
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Bioburden på dörröppnare

En inblick i hur instrumenten upplevs av...

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Olika eller lika sätt att få sina instrument rena

Arbete på en Sterilteknisk Enhet - En jämförelse

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Visuellt rena femur raspar

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

ATT VIKA ELLER INTE VIKA - DET ÄR FRÅGAN?

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Kavitationen den avgörande faktorn i ett Ultraljudsbad.

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Hepatit C och överföring via stick/skärskador

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Vem är du, Steriltekniker?

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Proteinresttest på instrument från thoraxgaller

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Renhet i leden hos dubbelledade tänger efter diskprocess

Manus bildspel handskar

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka!

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien.

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

Rätt klädd och rena händer

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Rena händer och rätt klädd

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, Författare: Annette Börjesson. Handledare: Maria Hansby

Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar?

Rena händer Rätt klädd

Nyfiken fråga? Hur gick det?

Interna telefoner på Sterilcentral

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA

Kan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras?

Självklart! Läs det i alla fall

Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen?

Lokal anvisning

HITÅT* *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Rätt klädd och rena händer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

Lathund Korrosionsskador och missfärgningar på kirurgiska instrument

Checklista för egenkontroll av vårdhygienisk standard inom primärvårdsverksamheter i Västra Götaland Bakgrund Syfte Genomförande

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

HAR OPERERANDE SPECIALISTLÄKARE INSTRUMENTUTBILDNING?

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?

Observatörsutbildning

Egenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden

Vård hemma vid influensa

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD

Uppföljning steriltekniker. Standardrapport

HANDLINGSPLAN FÖR FRISLÄPPANDE AV GODS PÅ STERILENHETEN UTAN DIGITAL SPÅRBARHETSSYSTEM

Rätt klädd på jobbet

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.:

Transkript:

Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1

Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2014. Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Antal sidor: 12 Titel: Enkla eller dubbla handskar Handledare Maria Hansby Datum: 2014-12-15 Bakgrund I samband med mottagande av kontaminerade instrument och gods på steriltekniska enheter förekommer det att personalen får stick och skärskador vid hanteringen. För att minimera riskerna vid eventuell stickskada i samband med hand havandet av de kontaminerade instrumenten skall arbetet visa att det finns fördelar med att använda sig av dubbla handskar i stället för enkla i samband med mottagande och hanterandet av den kontaminerade disken. Syftet Är att påvisa fördelar med att använda dubbla handskar i diskrummet på en steriltekniskenhet. Mål Kartlägga användandet av dubbla handskar på utvalda steriltekniska enheter. Metod Undersökning utfördes med hjälp av frågeformulär angående användandet av enkla eller dubbla handskar i det dagliga arbetet på steriltekniska enheter. Resultat Sammanställning av frågeformulär. Förslag på riktlinje för användandet av dubbla handskar i diskrummen på steriltekniska enheter. 2

Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Syfte och Mål 5 Metod 5 Resultat 6 Riktlinje för användande av dubbla handskar 6 Sammanställning frågeformulär 7 Diskussion 10 Källförteckning 11 Bilaga 1: Frågeformulär 12 3

Bakgrund De vanligaste smittvägarna är via patient och personal eller via blod som smittor överförs. En vanlig blodburen smittväg för personal på en sterilteknisk enhet är stick eller skärskador i samband med hantering av instrumenten på den steriltekniska enheten. I detta arbete skall det lyftas fram skillnader mellan användandet av dubbla eller enkla handskar. På STE (Steriltekniska enheten) finns det personal som arbetar som inte har steriltekninsk utbildning. STE har varit ett lågprioriterat område inom sjukvården och därför har man inte satsat på utbildning och kompetenshöjning för medarbetare. I dag ställs det högre krav på en sterilteknisk utbildning vid nyanställningar. Man börjar nu se och förstå hur viktig denna enhet är på sjukhus inom tandvården och på djursjukhus. På sterilenheten föreligger de största riskerna för tillbud i samband med hanteringen av de kontaminerade instrumenten i disken då de skall granskas, rengöras och kopplas. I regel ligger saxar och peanger öppnade i gallren eller står på ett sax stöd. Vid stora galler där det kan förekomma många instrument ökar risken för stick och skärskador betydligt när det ligger oöppnade instrument emellan och under dessa som ska plockas upp för att öppnas. Vikten av att använda skyddsklädsel och övriga skydd för att förhindra att bli skadad i onödan och att skapa sig rutiner och tillvägagångs sätt för att minska riskerna är avgörande för att om möjligt förhindra att bli skadad och smittad. Det är arbetsgivarens ansvar att informera arbetstagarna om användandet av personlig skyddsutrustning och smittorisker med det arbete som ska utföras. Arbetsgivaren ska också se till att anställda har kunskaper om smittorisker på arbetsplatsen och god vårdhygienisk praxis enligt AFS 2005:1 (Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet). Det finns krav på handskanvändning som skydd mot blodsmitta enligt AFS 1986:23 (Skydd mot blodsmitta). I de basala hygienrutinerna står det ingenting om användandet av dubbla handskar utan endast handskar, fördelarna med att använda dubbla handskar på en sterilenhet i samband med mottagandet av kontaminerat gods är det för att radikalt minimera riskerna för smitta. På operation är det självklart att man använder dubbla handskar för att minimera riskerna för skär och stick skador. När skyddshandskar används som skydd mot hudkontakt för smittämnen och kemikalier gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning, AFS 2001:03 (Användning av personlig skyddsutrustning) 4

De vanligaste smittorna är blod smittorna Hepatit B och C samt HIV, Hepatit B och C dessa smittor smittar som regel via blod och i vissa fall med sekret och lite blod, de är överförbara via sexuella kontakter via blod och skadad hud eller slemhinnor som t ex ögat. Eller via mor och barn. Viruset har ett hölje och vid vissa fall kan man läka ut det i annat fall blir det kroniskt med leverskador som följd. HIV är ett retrovirus, detta lagras i kroppens arvsmassa och det innebär livslång smittsamhet. Det smittar inte via sociala kontakter utan endast via blod samt sexuella kontakter och mellan narkomaner som delar sprutor och genom annat sekret som kommer i kontakt med skadad hud och slemhinnor. Ann Folin Clinical Nurse Adisor Mölnlycke Health Care säger i sin presentation Handskar och barriär egenskaper i arbetssituationen juni 2014. För att stoppa blodkontaminering via händerna är det fösta skyddet att använda handskar, dubbla handskar ökar skyddet signifikant när ytter handsken punkteras förblir innerhandsken intakt upp till 98 % av gångerna. Detta grundar sig på operations personal. Sannolikheten att en olycka kan inträffa i diskrummet på Sterilcentralen är stor. Där man också bör använda dubbla handskar. Skyddsutrustningen skall finnas lätt tillgänglig och rutiner för hur man skall vara klädd i samband med omhändertagandet av instrumenten skall följa de riktlinjer som finns enligt AFS 2001:03 (Användning av personlig skyddsutrustning) SOSFS 2007:19 (socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården) Syftet Är att påvisa fördelar med använda dubbla handskar i diskrummet på en steriltekniskenhet för att minimera risker för stick och skärskador i samband med mottagande och hanterande av kontaminerade instrument och gods. Mål Kartlägga användandet av dubbla handskar på utvalda steriltekniska enheter. Metod Ett fråge formulär delades ut till de anställda på de berörda sterilenheterna Varberg, Skene, Kungälv och Mölndal. Undersökningen utfördes med hjälp av frågeformuläret angående användandet av enkla eller dubbla handskar i det dagliga arbetet på de steriltekniska enheterna. Information hämtades in från Ann Folin från Mölnlycke Health Care. Information hämtades in och granskades från källor på internet 5

Resultat Förslag på riktlinje för användandet av dubbla handskar i diskrummen på steriltekniska enheter. Alla som arbetar på steriltekniska enheter och utför arbetsuppgifter i diskrummet skall använda dubbla handskar när man utför arbetsuppgifter som innebär att man riskerar att komma i kontakt med kontaminerat gods t.ex. när: - Kontaminerat gods skall tas emot från operationsavdelningar och andra enheter. - Godset skall granskas så att alla instrument är öppnade inför rengöring. - Instrument skall plockas isär och kopplas för genomspolning. - Diskmaskinen skall packas. - Vid manuell rengöring av kontaminerad disk. Denna information bör finnas och vara väl synlig i varje diskrum. 6

Resultat från frågeformulär Undersökning har utförts på 4 stycken sterilenheter med hjälp av ett sammanställt frågeformulär. Totalt är det 21 personer som svarat på sterilenheterna i Varberg, Skene, Kungälv och Mölndal, fördelat enligt nedan. Varberg Skene Kungälv Mölndal 6 st. 4 st. 2 st. 9 st. De tillfrågades utbildningar Undersköterska Sterilteknisk utbildning Övrig utbildning 14 st 7 st 6 st Frågor: Spritar du händerna innan du tar på dig handskar Ja alltid Nej aldrig Oftast Inte alltid Antal 10 3 8 Använder du dubbla eller enkla handskar Alltid Dubbla handskar Alltid Enkla handskar Ibland dubbla handskar Antal 8 9 4 Har du fått bra information från din arbetsgivare om hur du skall skydda dig Ja Nej Info från annat håll Antal 15 3 3 Har du fått information om vikten av att använda dubbla handskar Ja Nej Info från annat håll Antal 12 4 5 7

8

9

Diskussion I vårt arbete kan vi påvisa att på de enheter vi besökt ser det ut så här. 38 % använder alltid dubbla handskar, 43 % använder alltid enkla handskar och 19 % använder dubbla handskar ibland. Förmodligen är det så flertalet som jobbar i diskrummen på de steriltekniska enheterna runt om i landet endast använder sig av en handske då det i stället bör vara en självklarhet att använda sig av dubbla handskar för att skydda sig mot eventuella smittor om handsken går sönder. Vid diskussionerna som uppstod efter att alla svarat på enkäten på de olika enheterna som vi besökte framkom att merparten av de som idag endast använder sig av en handske skulle kunna tänka sig att börja använda dubbla handskar. Många hade inte tänkt på att det kunde vara bra sätt för att skydda sig dubbelt upp. Det kan vara okunskap hos personalen vid omplaceringar med annan utbildning och erfarenhet som kan vara en orsak till varför vissa inte ser de risker som föreligger med hanteringen av det kontaminerade godset som förekommer på STE, det kan vara att man inte är medveten om de risker som finns i samband med mottagandet och förbiser vikten av att klä sig och skydda sig korrekt. I de basala hygien rutinerna framkommer det inte att man skall använda sig av dubbla handskar, här borde det framkomma att det skall vara en självklarhet att använda dubbla handskar inom vissa områden där stick och skärskador förekommer. Det bör finnas bra och tydliga rutiner för hur skyddsutrustningen ska användas och att alla följer och jobbar efter dessa. Samt att man ökar förståelsen om varför det är så viktigt för personal som inte har utbildning. Vi anser att det åligger arbetsgivaren att informera berörd personal hur man skyddar sig på bästa sätt. På Mölndals steriltekniska enhet svarade alla att de använder dubbla handskar i disken. Där har de det som rutin att man alltid jobbar med dubbla handskar i samband med att man tar emot och diskar instrumenten. Varför det ser ut så här är för att de har det som rutin och så tycker vi att det skall vara på alla STE i landet. 10

Källförteckning: www.arbetsmiljöverket.se AFS 2005:01 - Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 1986:23, -Skydd mot blodsmitta AFS 2001:03 - Användning av personlig skyddsutrustning Ann Folin Clinical Nurse Advisor Mölnlycke Health Care. Föreläsning och presentation Handskar och barriär egenskaper i arbetssituationen. Juni 2014 SOSFS 2007:19 - Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården http://www.folkhalsoguiden.se/upload/arbetsliv/arbetsliv%20- %20infomaterial/R%C3%A4tt%20anv%C3%A4ndning%20av%20skyddshandskar%2 02013.pdf Rätt användning av skyddshandskar Kontakt Sandra Leeman lars.sandra@swipnet.se Ulrika Olsson bengt.ulrika@telia.com 11

Bilaga 1: Fråge formulär Varje år drabbas allt för många i vården av skär och stick skador. Man har kommit fram till att 80 % av de som jobbar i vården drabbas av en skär och stickskada under sitt yrkesverksamma liv. Många olyckor härrör till stress dåliga rutiner och annan ouppmärksamhet. Det egna skyddet är viktigare än något annat. Operations personal använder som regel alltid dubbla handskar i sitt arbete dels för att skydda sig och minimera att få en smitta i samband med en stickskada. På en sterilenhet är personalen minst lika utsatt som de som jobbar på operation och provtagning. Allt som anländer till sterilenheten skall betraktas som smittat och därefter är det viktigt att skydda sig efter bästa förmåga hur skyddar du dig? Vilken sterilenhet arbetar du på? Hur länge har du arbetat på en sterilenhet? Vad har du för utbildning? Har du fått bra kunskap och information från din arbetsgivare om hur du skall skydda dig? Spritar du dina händer innan du tar på dig skydds handskar? Om nej varför inte? Använder du enkla eller dubbla handskar? Om du inte använder dubbla handskar kan du motivera varför? Har du tidigare fått information om vikten av att använda dubbla handskar? : 12