ALLA ska ha barnkompetens! Barn & unga Futurum.kom Biblioteksutveckling genom barns och ungas delaktighet

ALLA ska ha barnkompetens! Barn & unga Futurum.kom Biblioteksutveckling genom barns och ungas delaktighet Om ett projekt i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län 2011-2014

Alla som jobbar med barn eller möter barn ska ha särskild kompetens = ALLA ska ha barnkompetens. (Citat från en nätverksträff med barnbibliotekspersonal i Kalmar 2009) Kontaktuppgifter för mer information: Hannah Krahner, Regionbiblioteket i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län, Box 762, Nygatan 34, 391 27 Kalmar, hannah.krahner@rfkl.se, tel: 0480-44 83 95 Therese Emilsson, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg (f d Länsbibliotek Sydost) * Region Blekinge, Valhallavägen 1, 371 41 Karlskrona, therese.emilsson@regionblekinge.se, tel: 0455-32 20 54 Texten i denna skrift bygger på dokumentation som gjorts inom projektet, framför allt på processbloggen, utvärderingsmaterial från seminarier, diskussionsunderlag och hemuppdrag samt projektutvärderingen. Ytterligare information går att hämta på: https://barnfuturumbibl.wordpress.com/ *Länsbibliotek Sydost har från och med hösten 2014 ändrat namn till Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg. I denna skrift används namnet Länsbibliotek Sydost, eftersom det var aktuellt under de år Barn & unga Futurum.kom pågick. Text: Therese Emilsson Foto: Therese Emilsson, Jeanette Treble-Read Layout: Joakim Larnö Tryck: Printfabriken i Karlskrona AB Utgiven med stöd av Kulturrådet. 2015 Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Barn & unga Futurum.kom - ett projekt blir till Barn och unga står som prioriterade målgrupper i biblioteksplaner och styrdokument såväl lokalt, regionalt som nationellt. Men hur ser det ut i verkligheten, i det dagliga biblioteksarbetet, inom budget- och personalfördelningen, i biblioteksmiljön? Sker någon uppföljning? Och vilken syn har bibliotekspersonal, ledning och politiker på barn och unga? Vilka kunskaper har de om hur barn och ungas behov och intressen kan tillvaratas? Detta var frågor som låg till grund för att Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost började planera projektet Barn & unga Futurum. kom. Projektet skulle även vara ett stöd till det då pågående marknadsföringsprojektet Futurum.kom och framför allt kampanjerna med fokus på småbarnsföräldern och på tonåringen. Det syfte och de mål som sattes upp för Barn & unga Futurum.kom var biblioteksutveckling genom barns och ungas delaktighet och rättigheter utifrån barn och unga som fritidsbesökare på biblioteket, och att ge bibliotekspersonalen verktyg och metoder att kunna bidra till att ge barn och unga resurser att aktivt delta i samhället. Målet skulle också vara att belysa och förändra resursfördelningen inom den egna interna verksamheten till barns och ungas fördel. Grunden skulle vara kompetensutbildning för folkbibliotekspersonal i Blekinge, Kalmar och Kronoberg, och då inte bara den personal som huvudsakligen arbetar med barn och unga, utan all personal verksamma på folkbiblioteken i de tre länen. Projektet indelades i tre faser som skulle ligga i en naturlig följd efter varandra: Introduktion och mobilisering Fas 1 (år 2011) Kompetensutveckling av all personal Fas 2 (2012) Spetsutbildning för barnbibliotekspersonal och verksamhetsutveckling för och med barn och unga Fas 3 (2013-2014) Bidrag söktes från Kulturrådet inför projektår 1 (2012). Projektmedel beviljades av Kulturrådet som därefter bidragit ekonomiskt under de tre år projektet varit igång. Projektet har för övrigt finansierats av Regionbiblioteket i Kalmar län, som varit ägare av projektet, och Länsbibliotek Sydost och till viss del även via deltagaravgifter. Projektet avslutades under hösten 2014 med en övergripande utvärdering och en avslutande konferens. Här följer nu en presentation av projektet och dess olika delar kring hur vi som projektägare och projektledning tänkte, hur vi ville ha det och hur det blev. December 2014 Regionbiblioteket i Kalmar län & Länsbibliotek Sydost 1

Introduktion och mobilisering (Fas 1) För att få en tydlig förankring av projektet upprättades ett avtal, en viljeinriktning, mellan kommunernas bibliotekschefer och projektägaren. Avtalet innebar en vilja från biblioteksledningen att delta genom att sända personal till utbildningstillfällena, arbeta med underlag för diskussion och aktuella frågor på hemmaplan och delta i kartläggningen Mäta och väga. 23 av länens sammanlagt 25 kommuner undertecknade avtalet, 2 valde att avstå. Projektet startades hösten 2011 via egen finansiering av Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost, med två introducerande e-föreläsningar med fokus på språkutveckling och på barns digitala världar. En konferens - Rum i tiden om barns fysiska och digitala världar arrangerandes också under hösten. Under hösten startades en processblogg upp för intern och för extern kommunikation: https://barnfuturumbibl.wordpress.com/ 2

Kompetensutveckling bredd (Fas 2) Under projektets andra fas var målet att utbilda all bibliotekspersonal i frågor som berör barn och unga. Oavsett vilket ansvarsområde personalen har på sin arbetsplats, kommer besökare i alla åldrar till biblioteket och till informations- och/ eller lånedisken. Då är bemötandet och förståelsen för den man möter så mycket viktigare än själva ämneskunskapen. Under 2012 genomfördes två breddseminarier, med inriktning på barn respektive unga. Vid det första seminariet gjordes en djupdykning i Barnkonventionen, hur den kan appliceras på bibliotekets verksamhet och ansvar. En digital föreläsning med fokus på barnperspektivet och om att sätta på sig knäskydd och studera biblioteket utifrån målgruppens utgångsläge, resulterade i uppdraget att gå hem och titta på sitt bibliotek utifrån ett barns perspektiv från entrén, vidare genom biblioteket och med avslutning på barnavdelningen. Om man är ett barn, känns det inbjudande att komma till biblioteket? Är det lätt att hitta? Här kom det fram många bra lösningar allt ifrån vägvisande fotsteg i golvet till rent konkreta lösningar som förankringar av hyllor och barnsäkra elkontakter. Det andra breddseminariet fokuserade på ungdomsforskning - hur begreppet ungdom har förändrats och hur unga är idag, ungdomspolitik sett ur ett lokalt perspektiv och vad det är i de digitala spelen som fascinerar unga och hur spel kan komplettera bibliotekens mediebestånd. 3

Dagen avslutades med diskussioner utifrån fem frågeställningar som också ingick i ett uppdrag om fortsatta samtal på hemmaplan: Hur kan bibliotek bidra till demokrati och medbestämmande för unga? Hur kan vi arbeta med mångfald och kultur inom bibliotek när det gäller unga? Hur ser unga på bibliotek? Image/profil? Har vi plats och tolerans för unga på bibliotek? Vilka förbättringar kan göras inom befintlig budgetram när det gäller unga och bibliotek? Vid samtliga breddseminarier arbetade projektet även med kollegialt lärande. Barnbibliotekarier fick ge kollegor boktips, genretips och tips på bra inarbetade metoder. Varje breddseminarium genomfördes på fem orter för att fungera rent logistiskt. Med de två breddseminarierna nådde projektet ut till mer än 70 % av all bibliotekspersonal. Några kommuner lät samtlig personal delta. Här är några kommentarer från utvärderingen av breddseminarierna: [Positivt] att alla på biblioteket kommer att gå samma utbildning. Då får vi samma grundkompetens och kan förhoppningsvis föra diskussioner lättare på hemmaplan. Barnbibliotekarierna var duktiga och inspirerande. Jag som arbetar med vuxenlitteratur vill läsa barnböcker efter deras föreläsning. Jag kommer att reflektera mer i arbetssituationer som berör barn, hur jag agerar, vad vi bestämmer m m. Bra att tänka till omkring hur vi bemöter barn och hur vår fysiska miljö i biblioteken är anpassade till dem. 4

Kompetensutveckling spets verksamhetsutveckling för och med barn och unga (Fas 3) Fas 3 innebar framför allt spetsutbildningar specifikt för barnbibliotekspersonalen. Under 2013 genomfördes fyra seminarier med olika fokus och ett tvådagars kreativt internat. De är ändå vår framtid så fokus måste absolut vara på dem. Man kan inte bromsa sig upp för en uppfärdsbacke!. En kommentar från utvärderingen av seminariet: Fått argument för att börja sätta chefen in i att barnbibliotekarierollen förändrats och att det är dags att se över arbetsuppgifterna! 1. Barnbibliotek och barnbibliotekarierollen igår, idag och 2020 Den värld som barn för hundra år sedan var en del av har förändrats betydligt jämfört med den dagens barn och unga lever i. Det vore märkligt om inte såväl barnbibliotekarierollen som barnbiblioteket också förändrats. Det inledande seminariet fokuserade på detta. Läsfrämjande har alltid varit den röda tråden, men det är den digitala utvecklingen som är den största förändringen - och utmaningen, även för arbetet med läsinlärning och att locka till läslust. Dagens barn växer upp med den digitala tekniken som en naturlig del i vardagen och i sitt liv. Detta måste även barnbiblioteken förhålla sig till. Ur ett verksamhetsperspektiv, vad är viktigast för en barnbibliotekarie, och hur tänker högskoleutbildarna diskuterades med inbjudna föreläsare. I samband med diskussionen ställdes frågan Hur angeläget är bibliotek för barn/unga idag? Hur ser du på det i förhållande till din roll/ditt uppdrag? Ett av svaren löd: 2. Litteracitet hur kan biblioteken på bästa sätt stödja och bidra till barns läs- och skrivutveckling och läsintresse. Det andra seminariet handlade om barns läsoch skrivutveckling om litteracitet. Seminariets föreläsare talade om vikten av att barn måste få hitta sina egna vägar in i skriftspråket och gav exempel på hur digitala verktyg kan användas i läsinlärningen. Inget trolleri konstaterades, en surfplatta är ett verktyg. Resultatet som kommer ut, beror precis på hur verktyget används. Helt enkelt är det dock inte att hitta nya vägar till läsning via den nya tekniken. En av kommentarerna från utvärderingen av dagen löd: Det var för lite problematiserande kring den nya teknikens användande. Som vanligt var alla sååå positiva till införandet av ny teknik. Lite för lite handfasta tips om vad man kan göra för att implementera teknik på ett bra och pedagogiskt sätt på biblioteken. Dagen avslutades med att de deltagande gav varandra tips på läsfrämjande aktiviteter som biblioteken arbetar med på hemmaplan. Både och! och egentligen väldigt angeläget med tanke på hur Sverige och läsningen ser ut idag, men samtidigt tycker nog inte barn och unga att bibliotek är så angeläget för de har inte tid varken till läsning eller komma till biblioteket. 5

3. Att (be)möta barn och unga 4. Barnen i planerna BRIS, Barnhabiliteringen, Ungdomspolisen och rollspel med händelser hämtade från ett bibliotek gav olika aspekter på bemötande vid det tredje seminariet, och hur man bemöter de man möter. Bemöter vi alla på samma sätt, var en av värderingsövningarna. Ja är kanske det omedelbara svaret på frågan. Att det mer genomtänkta svaret bör vara nej, skriver nog flertalet av de deltagande under på efter dagens genomlysning av begreppet bemötande - vikten av att inte bemöta alla likvärdigt, utan att se varje besökare som en individ. Fjärde seminariet fokuserade på barn och unga som prioriterade målgrupper i de lokala biblioteksplanerna. Kungliga biblioteket har gjort en kartläggning över landets biblioteksplaner som presenterades under seminariet av gästande föreläsare, som också visade vad en biblioteksplan behöver innehålla för att vara mätbar och visa på kvalitet. Samtal fördes sedan hur biblioteken kan vässa sina planer, få dem uppföljningsbara, hitta användningsbara nyckeltal, men även hitta verktyg att kunna mäta det kvalitativa arbetet. Vad tog de deltagande med sig hem från seminariet? Någon svarade: Det här är jätteviktigt. Jag bär med mig kunskapen resten av mitt bibliotekarieliv. Att få till sig vikten av att möta barn där de befinner sig, inte där man önskar/vill/hoppas att de ska vara. 6 Några kommentarer från utvärderingen: Det hade varit bra att veta om biblioteken haft nytta av sina planer och hur de planer ser ut som man känt att man haft användning av i det dagliga arbetet eller för att få mer resurser till biblioteket.

Kreativt internat nytt sätt att berätta om berättelser Under hösten 2013 genomfördes ett tvådagars kreativt internat med övernattning. Två personer från varje kommun med ansvar för barn och unga hade möjlighet att delta. Syftet med dagarna var att med litteraturen som bas få prova att vidga sitt sätt att förmedla en berättelse på via andra konst- och förmedlingsformer som drama, dans, bild och film/digital bild, att hitta nya metoder, men också att bli stärkt i rollen som förmedlare och kunna stödja och uppmuntra barn och unga att skriva och berätta. Deltagarna utgick ifrån fem utvalda barn- och ungdomsbokstitlar. Var och en fick en bok att läsa in sig på. Kulturpedagoger från regionen deltog som handledare och inspiratörer. Berättelsen prövades/gestaltades fram via de olika konstformerna och resultaten visades upp för alla deltagande. i lugn och ro samtala med kollegor, kunna utbyta erfarenheter och lära känna varandra, tillfällen som sällan ges. Några kommentarer från utvärderingen: Jättebra idéer som är lätta att applicera på olika böcker. Det visar att det behöver inte vara så svårt att göra en film. Ha med mig i tankarna hur jag med kroppen kan uttrycka en känsla eller hur barn/ungdom kan gestalta. Jag är fortfarande helt stjärnögd efter den här upplevelsen jag tyckte att det var fantastiska workshops och fantastiska människor. Jag har aldrig haft så roligt på mitt jobb som under dessa dagar. Och inte bara roligt, nyttigt också! Vi talar om nätverkande, men man kan inte nätverka på riktigt förrän man känner varandra något bättre. Detta internat har gjort att man fått lära känna personerna i gruppen på ett alldeles utomordentligt trevligt sätt och jag efterlyser fler kurser/seminarier/utbildningsdagar/etc. med den här typen av innehåll. På detta sätt kan nätverket med tiden bli gigantiskt, vilket är en svindlande tanke! Förutom två dagar med skratt och kreativitet, visade utvärderingen att det mest givande för deltagarna var möjligheten att 7

Att utveckla den fysiska biblioteksmiljön via fokusgrupper - Disajnprojektet Sista delen inom projektet var att belysa den fysiska och den digitala biblioteksmiljön för barn och unga. Då det pågick arbete med barns digitala miljö i andra projekt under aktuell tid, valde projektledningen att inom detta projekt enbart lägga fokus på den fysiska miljön. Under hela projektet har vikten av barns och ungas delaktighet betonats. Det var i denna del därför självklart att varje deltagande bibliotek skulle utse en fokusgrupp av unga biblioteksbesökare för att ge dem möjlighet att kunna tycka till om och påverka miljön på sitt eget bibliotek. En inredningskonsult upphandlades med uppdrag att tillsammans med respektive bibliotek (personal och fokusgrupp) arbeta fram ett prissatt skissförslag, där stor vikt skulle läggas på att omsätta fokusgruppernas tankar och idéer. Detta delprojekt i projektet blev benämnt Disajnprojektet. 16 bibliotek valde att delta. En överenskommelse skrevs också med respektive bibliotekschef om att se till att förverkliga någon del i förslaget på kort eller på lite längre sikt. 8 Att arbeta med fokusgrupper kändes lite ovant för stor del av den deltagande personalen, även om de samtalar med barn och unga dagligen. Samarbetet och samtalet med barnen upplevde många trots allt som någonting positivt. En kommentar från en av barnbibliotekarierna: Det bästa med projektet har varit att arbeta med barnen, och att jag och barnen fått tänka till kring biblioteksmiljön Det samtalet som kommit igång har varit jättebra. Arbetet med att omsätta och färdigställa skissförslagen har dragit ut på tiden och inte delgetts biblioteken fullt ut förrän i slutet av 2014. Något färdigt resultat eller förändring i miljön har därmed inte kunnat visas upp inom projekttiden.

Enkäten Mäta och väga En enkät - Mäta och väga, inspirerad av Regionbibliotek Stockholms skrift Mäta och väga om statistik och effektivitet på folkbibliotek (2010), skickades i början av 2013 ut till bibliotekscheferna. Syftet var att hämta in statistik kring grundfrågan, hur biblioteken lever upp till de prioriteringar av barn och unga som finns i styrdokument och planer. Enkäten innehöll frågor om antal unga låntagare, antal besök, biblioteksyta särskilt anpassade för barn/unga, medieanslag barn/unga i förhållande till det totala, antalet utlån, aktiviteter m m. Tanken var att enkäten skulle kompletteras med den statistik som biblioteken rapporterar in till Kungliga biblioteket och kommunerna till SCB. Som man frågar får man svar. Det är inte alltid lätt att ställa rätt frågor eller frågor som tolkas rätt av de som ska besvara dem. I svaren kunde utläsas att frågorna tolkats olika av de svarande och projektledningen fann svårigheter i att kunna dra relevanta slutsatser. I samband med byte på projektledarposten, lades enkäten åt sidan och arbetet återupptogs aldrig inom projekttiden. Utvärdering av projektet Projektet har utvärderats av en extern konsult med uppdrag att undersöka målgruppens synpunkter och om projektet lämnat några spår i biblioteksverksamheten. Utvärderingen bygger på en webbenkät som skickades ut till totalt 322 personer, varav den fullföljdes av ca 50 %, d v s 162 personer. Utvärderaren har även intervjuat 10 personer som representerar projektledning, styrgrupp, deltagande personal och chefer. 8 intervjuer har gjorts med deltagande barn i Disajnprojektet. Utvärderingen har utmynnat i en skriftlig rapport och i en film. Utvärderingen har visat att många upplevt att projektet pågått under en alltför lång tid och att de olika faserna som varit noga genomtänkta från projektledningens sida, inte alltid varit lika tydliga för deltagarna. Den processblogg som fungerat som verktyg för kommunikation har inte fungerat tillräckligt bra för att nå ut till deltagarna. Utvärderingen visar också att även om målgruppen funnits med som den sammanhållande länken, har projektet sett ur ett helhetsperspektiv varit något spretigt. En av projektets största framgångar har däremot varit breddseminarierna, då över 70 % av all personal deltagit, sammanlagt 278 folkbiblioteksanställda. Många har vittnat om en stärkt kunskap kring barn och unga, med större insikt i barnkonventionen, förståelse för hur barn och unga har det idag och att de ser på sitt bibliotek lite mer ur ett barnperspektiv: Barn är ju prioriterat vi måste jobba med dem. Jag tycker också att vi har fått upp ögonen på hur det ser ut på våra bibliotek och hur det ser ut för barnen, sen att inte pengarna räcker till, men det är ju en annan sak. 9

Barnbibliotekarierna har upplevt att de fått ökad status och bättre självförtroende när de har sett vilket värde de tillför verksamheten efter att de blivit prioriterade och synliga i projektet. Utvärderingen visar att stor del av personalen ser med nya ögon på biblioteksmiljön för barn och unga. Hemuppdragen har påverkat personalen och arbetet inom Disajnprojektet. I arbetet med fokusgrupperna har barnen varit delaktiga. Till viss del har de känt att de kunnat vara med och påverka utformningen av sin biblioteksmiljö: Att få bygga den här [modellen] och få visa upp den, det har varit roligt. Barnens förväntningar är stora, men också ansvaret hos biblioteksledning att det blir någon förändring på biblioteket. Ett av barnen säger i utvärderingsfilmen: Av de respondenter som är chefer har så många som 53 % svarat att de anser att projektet kommer att påverka kommande arbete med biblioteksplanerna. Gällande förankringsarbetet har utvärderingen visat att styrgruppen kom in alltför sent i projektet. Uppdraget att arbeta med strategisk påverkan och förankring hos biblioteksledning och politiker blev det inte riktigt tid för inom projektet. En bibliotekschef säger i utvärderingen: Jag tror att man kanske skulle förankrat det bland cheferna lite mer. Jag var inte riktigt med på banan. Någon tydlig påverkan på de ekonomiska resurserna till barns och ungas fördel, har inte kunnat visas upp inom projekttiden. Jag går ju hit rätt ofta, så jag vill nog veta om det blir något. För jag vill inte att det ska bli som med vår matsal, att den aldrig kommer, för det har de pratat om i hundra år nu 10

Att lära av ett projekt vad tar vi med oss? När projektet Barn & unga Futurum.kom nu slutförts och utvärderats efter tre år (2011-2014), vad har det gett personal, biblioteksledning och projektledning för erfarenheter att bygga vidare på, vad blev bra, vad blev mindre bra och vad tar vi med oss vidare? Utifrån utvärderingen konstaterar projektledningen att: Stor del av folkbibliotekspersonalen i Blekinge, Kronoberg och Kalmar har fått bättre förståelse och intresse för, och bättre verktyg att bemöta barn och unga. Fler har fått barnkompetens! Barnbibliotekspersonalen har fått större kunskap i att bemöta barn och unga, jobba med läsfrämjande och att kunna vidga berättandet till flera konstformer, även med hjälp av digitala verktyg och blivit stoltare i sin yrkesroll. Kommande biblioteksplaner i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län kommer att vara mer konkreta och mätbara, där tankarna kring barnperspektivet och barns och ungas delaktighet är mer tydliggjort. Projektledningen konstaterar vidare att: Projektets fokusering på barnperspektiv och barns och ungas delaktighet även har påverkat arbetet och inriktningen på den regionala nivån. Vad utvärderingen inte kunnat avläsa inom projekttiden, men som projektledningen hoppas kunna se som ett resultat av projektet, är att: Folkbiblioteken i de tre länen kommer att jobba mer medvetet i sina verksamheter med barns och ungas delaktighet ur ett barnperspektiv. Detta kommer också att avspegla sig i bibliotekens interna resursfördelning. Projektets fokus på den fysiska biblioteksmiljön kommer att leda till förbättringar för barn och unga. Det finns några områden som inte har fått lika starkt fokus som andra, och områden som projektledningen sett som viktiga att utveckla. Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost kommer att arbeta vidare med och se till att: Arbetet med fokusgrupper fortsätter att utvecklas i mycket av det som folkbiblioteken gör för att förbättra verksamheten för besökarna som helhet. Arbeta vidare med delar som kom något i skymundan såsom vidareutveckling av enkäten Mäta och väga samt checklistor för tillgänglighet. Och så slutligen: Projektet Barn & Unga Futurum.kom har definitivt påverkat 11

Föreläsningar/aktiviteter och medverkande föreläsare under projektet 2011 Barns språkutveckling. E-föreläsning med Maria Ehde Andersson, Regionbibliotek Halland Barns digitala medievärldar. Småungar och medier (e-föreläsning)/ Johan Engdahl, AV-Media Kalmar Rum i tiden - konferens om barns fysiska och digitala bibliotek Nytt barnbibliotek i Värnamo på gummifabriken / Monica Lembke, kulturchef, Åsa Storck, bibliotekarie, Jenny Wernerskog, bibliotekarie ; Projekt L4 nytt barnbibliotek i Katrineholm / Lars Nellde, bibliotekschef ; KUMBA Kultur med barn. Om utvecklandet av metoder för barns delaktighet. / Amira Sofie Sandin, Högskolan i Borås ; Webbplatser för barn: Barnens östgötabibliotek / Annika Holmén, Länsbibliotek Östergötland ; Webbplats för barn: Bolibompa / Erik Wahlgren, SVT 2012 Barnperspektiv och delaktighet breddseminarium. Barnkonvention och barns delaktighet i ett biblioteksperspektiv (e-föreläsning)/ Lena Lundgren, Regionbibliotek Stockholm ; Barnkonventionen kunskap och metoder / Sandra Torstensson, Rädda Barnen ; Kollegialt lärande med barnbibliotekarier från bibliotek i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län (Vad) tycker unga om vuxenvärlden, samhället, biblioteken? breddseminarium. Kloka möten om förlängd ungdomstid, nya relationsmönster, relationsgrammatik och dess konsekvenser för vuxenrollen (e-föreläsning) / Mats Trondman, Linnéuniversitet Kalmar ; Ungdomspolitiken vad innebär det nationoellt, regionalt och lokalt. Bakgrund, prioriterade frågor idag och hur det kan märkas i regionen / Cilla Ilhammar, ansvarig för ungdomsfrågor vid Regionförbundet i Kalmar län ; Digitala spel och rollen dessa spelar i samhället och hos unga. Likheter och olikheter mellan vad som lockar till spelande respektive läsande / Måns Billing, Blekinge Tekniska Högskola ; Debatt, dialog, aktivitet med utgångspunkt i dagen. Värderingar kring hur kommun, kultur, bibliotek påverkas av och påverkar unga / Lisa Björk, kommunpolitiker i Oskarshamns kommun ; Kollegialt lärande med barnbibliotekarier från bibliotek i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län Litteracitet : hur kan biblioteket stödja och bidra till barns läs- och skrivutveckling och läsintresse? Litteracy/litteracitet praktik och teori för barn, förskola, skola och bibliotek / Carina Fast, fil dr i pedagogik och författare ; Gör läsplattan barn mer läsoch skrivkunniga / Karin Jönsson, univ.lektor vid Malmö högskola Kreativ verkstad nytt sätt att berätta om berättelser. Medverkande pedagoger: Drama: Andreas Dahl, Regionteatern Blekinge Kronoberg, Bild: Agneta Strindinger, Kalmar, Film: Lotta Nyblom och Michelangelo Miskulin, Reaktor Sydost, Dans: Emelie Bardon, Malmö, Digitalt berättande: Peter Milton, AV-Media Kalmar Att (be)möta barn och unga. Samtal med barn och ungdomar / Michel Devillaz från BRIS ; Bemötande av barn med neuropsykologiska funktionsnedsättningar / Tuula Honkaranta, psykolog från habiliteringskliniken, Länssjukhuset i Kalmar ; Vad man får och inte får göra / Örjan Hvass, ungdomspolisen i Kalmar ; Att hitta lösningar i svåra situationer dramatiseringar av olika bemötandesituationer, rollspel och diskussioner / EXPERI scenarioträning & konflikthantering Barnen i planerna. Medverkande Cecilia Ranemo, Kungliga biblioteket 2014 Disajnprojektet. Konsult: inredningsarkitekt Jeanette Treble-Read, Qspace AB ALLA ska ha barnkompetens! Barn & Unga Futurum.kom slutet på och resultatet av ett projekt. Slutkonferens. Barn läser och skriver /bokklubbsbarn från Växjö bibliotek och barnbibliotekarie Paula Högström ; Om projektet /Projektledning och Pia Holgersson, Velopia ; Barnperspektiv och kulturpolitik en fråga om barns delaktighet / Ylva Lorentzon, Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet ; Barns delaktighet på riktigt. Erfarenheter från att skapa specialbiblioteket Tio Tretton i Kulturhuset i Stockholm / Katti Hoflin, Dunkers Kulturhus ; Så som nu har det aldrig varit, så som nu kommer det aldrig mer bli! /Micke Gunnarsson, föreläsare, bloggare m m. Utvärdering och film har gjorts av: Pia Holgersson, Velopia 2013 Barnbibliotek och barnbibliotekarierollen igår, idag och 2020. Viktigast för en barnbibliotekarie ur ett verksamhetsperspektiv /Lo Claesson, bibliotekschef i Vaggeryd ; Viktigast för barn, unga, bibliotek, delaktighet vilka färdigheter och kunskaper behöver man ha eller skaffa sig / Frances Hultgren, Bibliotekshögskolan i Borås ; Balagan! Berättarexperimentarium på Malmö stadsbibliotek / Anne Jönsson och Anna Falk, Malmö sb 12

Projektledning Projektägare: Regionbiblioteket i Kalmar län Samarbetspartner: Länsbibliotek Sydost Projektledning: Pia Malmberg-Kronvall (2011-2013), Lars Johansson (2011-2012), Therese Emilsson (2012-2014), Magnus Åberg (2013), Annette Mikkelsen (2014), Hannah Krahner (2014) Styrgrupp: Christer Bergqvist/Regionbiblioteket i Kalmar län, Kristina Hedberg/Länsbibliotek Sydost, Anette Ekström, bibliotekschef Älmhult, Eva Wernersson, bibliotekschef Karlskrona, Maria Tunek, barnbibliotekarie Vimmerby, Malin Wadin, skolbibliotekarie Mörbylånga Projektet är genomfört av Regionbiblioteket i Kalmar och Länsbibliotek Sydost med ekonomiskt stöd av Kulturrådet. 13

Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. (Barnkonventionen, artikel 3.1) Det här är en skrift om projektet Barn & unga Futurum.kom, ett samarbete mellan Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost under åren 2011-2014. Inriktningen har varit biblioteksutveckling genom barns och ungas delaktighet ur ett barnperspektiv, där grunden varit kompetensutbildning för folkbibliotekspersonal i de tre länen Blekinge, Kalmar och Kronoberg. Men inte bara för dem som huvudsakligen arbetar med barn och unga, utan all bibliotekspersonal. Alla som jobbar med barn eller möter barn ska ha barnkompetens! https://barnfuturumbibl.wordpress.com