Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Relevanta dokument
Metoder för stöd till barn som anhöriga

Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Interventioner

Barn som är anhöriga när en förälder avlider

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

KAPITEL 9 kunskapsluckor och forskningsbehov

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

När någon i familjen fått cancer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Drogfokus

Burnout in parents of chronically ill children

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping

Se till mig som liten är

Barn med psykisk ohälsa

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Föräldrastöd i samverkan

När mamma eller pappa dör

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

När någon i familjen fått cancer

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

Utvärdering av. Barntraumateamet i Norrköping. Nka Barn som anhöriga 2014:2

Havererat föräldraskap

Barn som är närstående

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Stöd till anhöriga och närstående

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

Uppmärksamma den andra föräldern

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN?

FFT Funktionell familjeterapi


Stöd till barn i sorg

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Agneta Pettersson

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Barn som har blivit eller riskerar att bli utsatta för försummelse eller övergrepp. Sammanställning av översikter om insatser till barn och föräldrar

Stöd för barn och familjen

YAM - ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Övervikt och fetma bland barn vad kan och bör elevhälsan göra?

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Barn och Trauma - bedömning och behandling

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

# $"%%% # ( "%% (, & ).. / %,"

Patienters och närståendes erfarenheter av de psykiatriska omvårdnadsteamen

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Transkript:

Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att identifiera fortsatt kunskapsbehov Frågeställningar: Hur ser kunskapsläget ut om effekter av interventioner för att ge stöd till barn vars förälder avlider? Vilka metoder har prövats och utvärderats med fokus på effekter för barnen? Vilket behov av ny kunskap kan identifieras utifrån resultaten i kunskapsöversikten?

Kunskapsöversiktens innehåll Omfattning Konsekvenser barns utsatthet Riskfaktorer / skyddande faktorer Barns utveckling och behov Barns sorgeprocess och framför allt effekter av interventioner

Inklusionskriterier KÖ: Interventioner som riktas primärt till barn eller till barn och förälder (barn 0-18 år) Studiedesign: RCT-studier (med kontrollgrupp), kvasiexperimentella studier (med jämförelsegrupp), pre-test post-test Utfallsmått som visar om interventionen har haft effekt för barnen

Databassökning, granskade abstracts Barn vars förälder avlider N=1706 Inkluderade artiklar efter granskning av abstracts N= 371 Exkludera de abstracts N= 1335 Exkluderade artiklar efter fulltextgranskning N= 356 Inkluderade artiklar efter fulltextgranskning N=15 Manuellt identifierade N=1 Inkluderade artiklar N=16

Några tidigare kunskapsöversikter Curtis & Newman (2001) Currier et al (2007) Rosner et al (2010) Tar upp situationen då barn har förlorat en närstående

Resultat KÖ Få studier motsvarar kriterier för KÖ Effektstudier - 16 inkluderade referenser Metoder: Familjestöd; Föräldrastöd; Stöd till barn i gruppverksamhet; Stöd till barn vid lägerverksamhet

Resultat KÖ - metoder Bereavement groups for inner-city children (Schilling et al 1992) CampMAGIC (McClatchey et al 2009) Writing for recovery (Kalantari et al 2012) Familjeterapi (Black & Urbanowicz 1985; 1987) Parent-guidance program (Christ et al 2005) The Family Bereavement Program (Sandler et al 1992) The Family Bereavement Program (Sandler et al 2003; Schmiege et al 2006; Tein et al 2006; Sandler et al 2010a; Sandler et al 2010b; Luecken et al 2010; Luecken et al 2014; Hagan et al 2012; Schoenfelder et al 2013)

Resultat KÖ Avsikten med gruppinterventioner som har riktats till barnen kan övergripande sammanfattas vara att: normalisera barnens upplevelser efter förlusten ge tillgång till stöd skapa en trygg miljö där barnen kan uttrycka svåra tankar och känslor underlätta barnens sorgeprocess förbättra barnens hälsa och minska deras symtom

Resultat KÖ Avsikter med interventioner till barnen och kvarlevande föräldrar kan övergripande sammanfattas vara att: främja kommunikationen i familjen förbättra relationen mellan barnen och föräldrarna underlätta sorgeprocessen för barnen och föräldrarna öka föräldraförmågan för att förbättra barnens situation via föräldraskapet öka stabilitet och förutsägbarhet för barnen minska ytterligare negativa händelser för barnen öka positiva händelser för barnen förbättra föräldrarnas psykiska hälsa

Resultat KÖ Studier publicerade under perioden 1985-2014 Amerikanska studier dominerar De flesta inkluderade studier är randomiserade Många utfallsmått relaterade till barn och förälder exempel: depressiva symtom, oro, sorg, självkänsla, stress, coping, skolförmåga, beteende, familjekommunikation, föräldraförmåga, riskbeteende De flesta studier rör barn från skolåldern och uppåt Insatser varierar från 90 minuter till ca ett års kontakt Uppföljningstid varierar från posttest upp till sex år

Resultat KÖ - effekter Stödinterventioner har visat sig ge effekter inom följande områden: Barns hälsa Barns sorg Barns beteende Barns självkänsla Samtal om sorgen, om den avlidne, barns förståelse av döden Negativa händelser / Stress Föräldraförmåga Föräldrars hälsa

Resultat KÖ The Family Bereavement Program dominerar i kunskapsöversikten 10 studier om FBP publicerade 1992-2014 Program utvecklat utifrån forskning om betydande risk- och skyddsfaktorer Stöd till barn och föräldrar parallellt i grupper Programmet har modifierats med ny kunskap, exempel: införande av separata parallella grupper för barn och föräldrar + gemensamma möten

Resultat KÖ Betydelsen av: En trygg miljö för barn där de får utrymme för sorgen, att förstå vad som har hänt, förstå sina reaktioner, bearbeta sorgen, hantera den nya situationen Föräldraförmågan involvera föräldrarna Kommunikationen mellan barn och förälder Kontinuitet och stöd

Resultat KÖ Stöd kan förebygga att barn utvecklar problem efter förlusten av en förälder Men en del barn behöver mer omfattande hjälp

Resultat KÖ En slutsats är att det behövs särskild uppmärksamhet kring följande barn: yngre barn som förlorar en förälder barn som förlorar sin närmaste anknytningsperson barn som saknar stöd barn vars kvarlevande förälder/omsorgsgivare saknar stöd barn med erfarenhet av tidigare förluster barn i familjer med tidigare psykisk ohälsa hos barn eller förälder barn som förlorat sin förälder under traumatiska omständigheter barn som hade en komplicerad relation till sin avlidne förälder

Kunskapsbehov fler studier för säkra resultat studier med lång uppföljningstid studier med tillräckligt stor population för att kunna göra jämförelser av effekt för olika kategorier, och därmed kunna anpassa stödet efter behoven studier där yngre barn involveras i utvärderingar Fokus på barn som förlorar båda sina föräldrar eller sin enda förälder Barn som förlorar sin mor Utfall utifrån barnens perspektiv