Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (12) 2015-11-17 Handläggare Elisabet Wannberg Telefon: 08 508 31 561 Till Kulturmiljöutskottet Remissvar angående samråd om program för Bagarmossen och Skarpnäck, del av fastigheten Skarpnäcks Gård 1:1 m fl. i stadsdelen Bagarmossen, SDp 2014-12380 Förslag till beslut att I huvudsak tillstyrka programmet avstyrka de delar som innebär höga hus i Bagarmossens centrum avstyrka påbyggnader i Skarpnäck samt i övrigt överlämna och åberopa förvaltningens synpunkter. Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett program för Bagarmossen och Skarpnäck som kopplar samman stadsdelarna och möjliggör 2500-3500 bostäder, skolor, förskolor, anläggningar för idrott och rekreation samt upprustning av parkoch grönstruktur. Kulturförvaltningen anser att det är viktigt att ta fasta på Bagarmossens kulturhistoriska värden i planeringen, anpassningen till naturmarken och bebyggelsen liksom de stora planhistoriska och arkitektoniska värden som finns i Skarpnäck, en betydelsefull årsring Stockholm. Huvuddelen av programmets förslag är genomförbara utan att kulturhistoriska värden minskar med några undantag. Inga ytterligare höga hus bör byggas i centrum. Inte heller bör ny bebyggelse uppföras i föreslagen omfattning norr om Skarpnäcks gård. Ett bevarande av panncentralen i kvarteret Krigsrådet bör prövas. Kopplingen mellan Skarpnäck och Bagarmossens centrum genom den planerade nybebyggelsen bör ta större hänsyn till den befintliga strukturen. Förtätningarna som innebär påbyggnader av parkeringshusen i Skarpnäck medför förvanskningar av den speciellt utformade bebyggelsen och avstyrks. I övrigt så får förtätningarna studeras vidare i detaljplaneprocessen. stockholm.se Inga Lundén t.f. Kulturdirektör Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie
Sida 2 (12) Underlag för beslut Samrådshandlingarna som finns på www.stockholm.se/detaljplaner. Stadsmuseets inventeringar och klassificeringar. UTLÅTANDE Ärendet/Remissen Ärendet har remitterats från stadsbyggnadskontoret till Stadsmuseet för svar senast 13 december 2015. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Stadsmuseets kulturmiljöenhet. Bakgrund och syfte Stadsbyggnadskontoret har utarbetat ett program som skall ge förutsättningar för 2500-3500 bostäder i Bagarmossen och Skarpnäck. Programmet omfattar också ett antal nya skolor och förskolor, verksamhetslokaler samt upprustning av grönområden, parker och sportanläggningar. Större förändringsområden med i huvudsak bostäder föreslås i sju större delområden samt i 13 olika förtätningar i Bagarmossen och ytterligare några förtätningar i Skarpnäck. Programmet innebär omfattande förändringar av stadsdelarna. Ett mindre omfattande program presenterades 2011 som omfattade ca 400-700 bostäder.
Sida 3 (12) Förvaltningens synpunkter Kulturhistoriska värden Stadsmuseet har inventerat och klassificerat bebyggelsen i Bagarmossen som till stora delar är av särskilt kulturhistoriskt värde (grönt). Skarpnäcks gårdsanläggning har särskilda och synnerligen stora kulturhistoriska värden. Bergholmstorpet har särskilda kulturhistoriska värden (grönt). Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering. Bagarmossen är avgränsat som särskilt kulturhistoriskt värdefullt område. Stadsdelarna Bagarmossen och Skarpnäck är byggda på mark som tillhörde Skarpnäcks gård som under 1800-talets senare del ägdes av bryggaren Neumüller. Marken köptes av Stockholms stad 1922. Stadsplanen för utbyggnaden av Bagarmossen var klar 1950 och bebyggelsen växte fram under några år. Stadsplanen karakteriseras av anpassning till naturmarken och bebyggelsen är en blandning av lameller, punkthus och enstaka högre byggnader. På 1960-talet utökades Bagarmossen mot norr med ett stort område vid Byälvsvägen. I södra Bagarmossen finns småstugor och radhus. Stadsdelen har också senare förtätats. Planen för den s.k. Skarpnäcksstaden fastställdes 1982. Nya stadsbyggnadsidéer lanserades där den traditionella staden med slutna kvarter var förebilden. Bebyggelsen ritades av fyra olika arkitektkontor med det röda teglet som gemensam nämnare. Bebyggelsen i Skarpnäck är ännu inte klassificerad men det finns både planhistoriska och arkitektoniska värden i stadsdelen som
Sida 4 (12) vid en framtida klassificering kommer att tillskrivas särskilda kulturhistoriska värden. Kulturförvaltningen ser att programmets förslag till utbyggnader och förändringar i stora delar är möjliga från ett kulturhistoriskt perspektiv. Men det finns också delar som kan ifrågasättas av kulturhistoriska skäl. Fornlämningar Inom programområdet för Bagarmossen och Skarpnäck finns ett större antal fasta fornlämningar samt så kallade Övriga kulturhistoriska lämningar. Med tanke på att ett antal tidigare okända lämningar påträffats under fältarbetet i den arkeologiska utredning som ingår i samrådsmaterialet är möjligheten att det kan finnas flera stor. De övriga kulturhistoriska lämningarna kan beroende på Länsstyrelsens bedömning fastställas som fasta fornlämningar och således få skydd enligt Kulturmiljölagen. Länsstyrelsen kommer att besluta vilka områden som ur fornlämningssynpunkt är möjliga att exploatera samt vilka arkeologiska åtgärder som i så fall krävs inför exploatering av områden med fornlämningar samt deras skyddsområden. Stadsmuseet menar att planeringen bör utgå från de historiska lämningarna i landskapet. Det vore mycket positivt om de förhistoriska och historiska lämningarna i närheten av ny bebyggelse eller i parker synliggjordes med till exempel skyltning. Detta för att ge boende och besökare kunskap om historien i närområdet samt minska risken att de historiska lämningarna/fornlämningarna förstörs. Programmets förslag med förvaltningens kommentarer Större områden 1. Bergholmsbacken På Bergholmsskolans plats och ner mot Bergholmsparken, grönstråket som skiljer Bagarmossen från Skarpnäck, föreslås bostadsbebyggelse i 4-6 våningar med halvöppna gårdar samt i punkthus med tillsammans 500-550 lägenheter. Vidare föreslås en skola för 1100 elever samt sporthall och förskolor. Ett gångoch cykelstråk dras från söder upp mot Bagarmossens T- banestation. Stråket får en rakare sträckning än gångvägen har i dag och dras genom den bergiga höjden där skolan ligger. Skolan som delvis är brandskadad rivs.
Sida 5 (12) Kulturförvaltningen ser att möjligheter finns till nybebyggelse i området. Förvaltningen anser dock att en större hänsyn bör tas till den nuvarande strukturen och topografin i området. Stråket bör även framledes följa den nuvarande gångvägens sträckning och ansluta till torget öster om punkthusgruppen i kvarteret Uppbördsmannen. Det vore också positivt om någon av skolans byggnader i kvarteret kunde bevaras och återanvändas. Den nya sträckningen av stråket från söder mot Bagarmossens centrum dras rakt över kullen och kvarteret Rustmästaren.
Sida 6 (12) Kvarteret Uppbördsmannen. Mellan de två närmaste husen föreslås vägen att dras från söder mot Centrum. 2. Bergholmsparken Park- och naturmarken som ligger mellan Bagarmossen och Skarpnäck skall enligt intentionerna i programmet utvecklas till ett gemensamt grönt samband med olika aktiviter och funktioner. Förvaltningen ser positivt på att den öppna naturmarken som före stadsdelens utbyggnad var odlingsmark bibehålls öppen och att den gamla landsvägen får bevara sin sträckning. Det är också viktigt att miljön kring Bergholmstorpet får behålla en enkel och naturlig torpmiljö och att byggnaden får skyddsbestämmelser i detaljplan. Bergholmstorpet tillhör de få byggnader som bevarats från tiden före stadsdelen utbyggnad. Torpet ligger i skogsbrynet i kanten av det öppna fältet och används som kafé.
Sida 7 (12) I programmet från 2011 föreslogs bebyggelse i fältets östra del och en del av skogsmarken. I nuvarande förslag lämnas området utan bebyggelse vilket förvaltningen ser som positivt. Inom grönstråket finns fornlämningar. RAÄ Brännkyrka 167:1 utgörs av en stensättning som enligt arkeologisk utredning bedöms som fast fornlämning. Därutöver finns några lämningar i grönstråkets utkanter, bland annat RAÄ Brännkyrka 168:1, en så kallad jättegryta. 3. Skarpnäcks sportfält Strax väster om den nuvarande bebyggelsen i Skarpnäck mot sportfältet byggs tre kvarter med bostäder i 4-6 våningar för 300-350 lägenheter. På sportfältet byggs en ny sport- och simhall en ishall samt flera idrottsplaner. Pungpinans fritidsträdgårdar behålls oförändrade. Kulturförvaltningen har inga synpunkter på förslaget som inte direkt berör kulturhistoriska värden. 4. Gamla Tyresövägen Området sträcker sig från Tyresövägen mot sportfältet i norr. Närmast Tyresövägen planeras för verksamheter. Vid Gamla Tyresövägen planeras för bostäder i slutna kvarter som öppnar sig mot skogspartiet i nordost, 4-6 våningar höga med 400-450 lägenheter. Skarpnäcks verksamhetsområde betecknas som utredningsområdet och en omvandling från enbart verksamheter till andra ändamål har redan inletts. Inom området har det funnits övriga kulturhistoriska lämningar efter bland annat skyttevärn från andra världskriget. Lämningarna ska vara borttagna eller raserade, men spår kan finnas kvar. I övrigt har kulturförvaltningen inga synpunkter på förslaget då inga direkta kulturhistoriska värden berörs. 5. Skärgårdsskogen Området ligger strax öster om Skarpnäcks bebyggelse. Närmast den befintliga bebyggelsen skall skalan hållas låg med halvöppna kvarter kring gröna gårdsrum. Ca 350-400 lägenheter i 4-6 våningar föreslås. Längs Flygfältsgatan närmast Tyresövägen föreslås lameller för verkssamheter. I norra delen av området planeras för en förskola och en skolgård. Befintlig park bibehålls. Kulturförvaltningen ser att ny bebyggelse i området är möjlig. Närheten till kvarteret Flygledaren som tillhör ett av de kvarter
Sida 8 (12) med störst verkshöjd inom Skarpnäcks 1980-talsbebyggelse kräver ett respektfullt förhållningssätt. Området närmast den befintliga bebyggelsen har också hällmarker som är en del av områdets karaktär. Inom området finns ett stort antal historiska lämningar. Flera av dessa har bedömts som fasta fornlämningar; bland annat RAÄ Brännkyrka 87:1-3 samt 166:1. Det rör sig om bebyggelselämningar från Skarpa by med anor från 1600-talet. Därutöver har bebyggelselämningar samt en vägbank i områdets norra utkant påträffats. Stadsmuseet förordar en lägre exploatering på platsen med tanke på de historiska lämningarna. Bebyggelselämningar samt äldre vägsträckningar bör lyftas fram och skyltas. 6. Skarpa by Området ligger kring Skarpnäcks gård, nordöst om Skarpnäck. Nya bostäder byggs kring gården. Närmast Tyresövägen förslås bebyggelse med relativt slutna kvarter i 5-7 våningar. Vid Skarpnäcks gårdsväg görs bebyggelsen lägre med hänsyn tillbefintliga radhus och närheten till gårdsmiljön. Norr om gården föreslås en grupp fritt placerade byggnader i 4-5 våningar. Totalt möjliggörs ca 650-700 lägenheter. Den befintliga industribebyggelsen i nordväst rivs till största delen och ersätts med bostadskvarter i 4-5 våningar. I sluttningen mot radhusen kan punkthus prövas. Två förskolor föreslås. De befintliga vårdbostäderna öster om gården rivs och ett nytt vårdboende planeras. Handelsträdgården ligger kvar på nuvarande plats.
Sida 9 (12) Kulturförvaltningen anser att miljön kring Skarpnäcks gård är viktig att värna. Gården omges av ett kulturlandskap med allé, park och gammal trädgårds- och odlingsmark. Både byggnader och omgivande marker bör skyddas med bestämmelser i detaljplan. Det bör uppmärksammas att gårdens smedja ligger inom den befintliga handelsträdgårdens område. Förvaltningen ser att möjligheter till nybebyggelse finns som ersättning för industriområdet i nordväst och vid Tyresövägen. Men gruppen med hus som föreslås norr om gården ligger högt placerade och kommer att påverka gårdsmiljön särskilt med den höga placeringen. Förvaltningen anser att åtminstone volymerna närmast gården bör utgå. Vårdbostäderna som avses att rivas har socialhistoriska värden. De uppfördes på 1960-talet av fastighetskontoret som ersättning för Högalids vårdhem. Stadsmuseet har tidigare bedömt att byggnaderna inte har sådant stort kulturhistoriskt värde att ett bevarande kan hävdas. Magasinet till Skarpnäcks gård. Bakom magasinet föreslås fem byggnader 4-5 våningar höga. 7. Bagarmossens centrum Högre bebyggelse föreslås vid centrum och ett hus med 10-12 våningar prövas. I parkrummet bakom tunnelbaneuppgången föreslås en stor volym med en hög del samt en lägre del. Det nya stråket söderifrån ansluter till centrum vid tunnelbaneentrén. Väster om centrum vid Rusthållarvägen och Lagavägen föreslås ny bebyggelse. Rusthållarvägen går på en bro över den gamla tunnelbanesträckningen. Vid Rusthållarvägen finns en panncentral som avses rivas.
Sida 10 (12) Panncentralen i kvarteret Krigsrådet vid Rusthållarvägen. Modellen med de nya husen inlagda. Kulturförvaltningen anser att ett nytt högt hus vid torget inte är lämpligt. Huset kommer mycket nära det befintliga höga huset vid centrum. Inte heller anser förvaltningen att den stora volymen som placeras i parkrummet bakom tunnelbanans uppgång är lämplig. Byggnaden skulle med sin stora volym inkräkta på det parkrum och den bebyggelse som omsluter rummet. Stråket från söder dras på ett okänsligt sätt genom den befintliga strukturen och bör omstuderas. Bebyggelsen öster om centrum anser förvaltningen som möjlig. Förvaltningen anser dock att ett bevarande av panncentralen bör prövas. Byggnaden har ett särskilt kulturhistoriskt värde och skulle i ett upprustat skick kunna återanvändas t.ex. för olika kulturaktiviteter och bidra till ett intressant och positivt inslag i miljön.
Sida 11 (12) Förtätningar I Bagarmossen föreslås förtätningar på 13 olika platser spridda över stadsdelen. Kulturförvaltningen ser att merparten av förtätningarna kan prövas men får studeras vidare i detaljplaneskedet. I ett par fall kan förvaltningen se att kulturhistoriska värden kan komma att beröras. Så t.ex. vid Stångåvägen där en välplanerad och kulturhistoriskt värdefull miljö föreslås kompletteras med en ny byggnad. Bebyggelsen vid Byälvsvägen är från 1970-talet med karaktäristiska loftsgånghus och lameller. Byälvsvägen är trafikseparerad och vägen kantas av alléer. Området har stadsbildsmässiga och planhistoriska värden och förvaltningen ser det svårt att genomföra förtätningar med bibehållna kvaliteter i området. I Skarpnäck föreslås förtätningar främst genom påbyggnader av parkeringshus. Bebyggelsen i de föreslagna kvarteren har en mycket hög arkitektonisk nivå och parkeringshusen är samkomponerade med bebyggelsen i övrigt. Påbyggnader skulle helt förrycka de skulpturala former som byggnaderna har och medföra en uppenbar förvanskning av arkitekturen. Parkeringshus i kvarteret Luftskeppet i Skarpnäck som föreslås byggas på. Kvarteret Luftskeppet från gårdssidan
Sida 12 (12) Längs med Skarpnäcks allé ses förgårdsmarken som en möjlig yta att bebygga. Detta skulle innebära en påtaglig förändring av gatumiljön. Förvaltningen anser att den välplanerade årsring som Skarpnäck utgör i Stockholms utbyggnad bör behandlas mycket varsamt och ursprungliga planeringsidéer respekteras. Vid Horisontvägen/Pilotvägen föreslås en ny volym. Förvaltningen anser att en ny byggnad på platsen måste förhålla sig både till det högre och visuellt viktiga kvarteret Luftskeppet samt till den låga radhusbebyggelsen på motsatta sidan vägen. I huvudsak har kulturförvaltningen ingen erinran mot programmet men i ett par punkter så ser förvaltningen att kulturhistoriska värden kan påverkas negativt. Dels i Bagarmossen centrum, i delar vid Skarpnäcks gård samt i förtätningar i Skarpnäck. Förvaltningen ser också att större anpassningar till terrängen och naturmarken samt till den ursprungliga planen bör iakttas i vissa delar så som särskilt vid Bergholmsbacken. SLUT