Bilaga 2 2014-10-30 Handläggare: Marika Hämeenniemi, personalsektionen Utva rdering och kartla ggning 2014 I arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan för 2014-2015 har en utvärdering gjorts av Likabehandlingsplan 2014, gällande från 2014-01-01 till och med 2014-11-18. I följande dokument listas tidigare åtgärdspunkter och i största möjliga mån har dessa utvärderats. Underlaget för utvärderingen utgörs av högskolans studentenkät, MDH:s interna revision för en hållbar arbetsmiljö samt den årliga uppföljning av högskolans tillgänglighetsarbete som görs av Myndigheten för delaktighet. Samma underlag har använts för att kartlägga verksamhetens fortsatta behov av åtgärder 1 (9) Övergripande mål och åtgärder för lika villkor Information Det finns ett behov av att nå ut med information om innebörden av diskriminering och trakasserier och vilka rättigheter och skyldigheter var och en har som student eller medarbetare på Mälardalens högskola. Det är även viktigt att nå ut med information om, och syftet med, studentenkäten och medarbetarenkäten för att få fler att delta. Alla studenter och medarbetare känner till rättigheter och skyldigheter samt högskolans likabehandlingsplan. De känner även till vem de kan vända sig till för att få hjälp med frågor rörande lika villkor. 1) Information till chefer och medarbetare kommuniceras via mail, hemsidor rörande anställning samt till nyanställda på den årliga introduktionen. Ansvarig: Personalchef 2) Information kommuniceras till studenterna via introduktionen för nya studenter, Studentblocket, Fadderutbildningen och andra lämpliga kanaler. Ansvarig: Chef för studentcentrum 3) Högskolans likabehandlingsplan kommuniceras till de verksamheter som tar emot högskolans studenter för verksamhetsförlagd utbildning. Ansvarig: Akademichef 1) Information om högskolans likabehandlingsarbete har spridits vid den årliga introduktionen för nyanställda. Resultatet av årets
studentenkät och artiklar om högskolans likabehandlingsarbete har publicerats i det interna nyhetsbrevet Devisen och på högskolans webbplats. 2) Information om högskolans likabehandlingsarbete har spridits till studenter via informationsmaterialet studentblocket, introduktion för nya programstudenter, fadderutbildningen och via högskolans hemsida. 3) De akademier som har verksamhetsförlagd utbildning har inte tagit fram någon rutin för att kommunicera högskolans likabehandlingsplan till de verksamheter som tar emot högskolans studenter. Arbete pågår med att ta fram rutiner och åtgärdspunkten förs över till planen för 2015. 2 (9) Kunskap Kunskaper om likabehandling och jämlikhet, samt tid för reflektion och samtal om värderingar och normer, behöver finnas inom alla delar av högskolans verksamhet. Högskolans mångfaldsstrateg och jämlikhetsombud finns som resurser att tillgå. Att det finns kunskap och kompetens i likabehandlingsfrågor på alla akademier, förvaltningen och biblioteket. 1) Alla akademier, förvaltningen och biblioteket utser en eller flera medarbetare till jämlikhetsombud. Ansvarig: Akademichef, förvaltningschef, bibliotekschef 2) Kunskapsspridning sker i form av öppna föreläsningar, seminarier och konferensdagar samt genom intern utbildning av medarbetare. Ansvarig: Personalchef 3) De högskolepedagogiska kurser som ges via PIL innehåller moment som ger medarbetare tillfälle att utveckla kunskaper relevanta för bemötande och undervisning kopplat till likabehandling. Ansvarig: Styrgruppen för PIL 1) Jämlikhetsombud finns på alla akademier, biblioteket och förvaltningen. 2) Under året har högskolan erbjudit medarbetarna deltagande i konferensen Bemötandedagarna som syftar till kompetensutveckling med koppling till alla sju diskrimineringsgrunder. Högskolan har anordnat en öppen föreläsning om främlingsfientlighet samt en föreläsning av Vetenskapsrådet på temat jämställdhet och forskningsstöd. Högskolan har erbjudit medarbetarna deltagande i en konferens
om mångfald kopplat till näringslivsfrågor. Högskolan har medverkat som utställare på Spring Pride Eskilstuna och Västerås Pride. Högskolan har medverkat med utbildning i likabehandlingsfrågor riktat till studenter inom ramen för fadderutbildning och studentambassadörsutbildning. Akademierna har spridit kunskap bland sina medarbetare genom att ha teman med anknytning till arbetsmiljö och/eller likabehandling på uppstartsdagar. Arbetsmiljöutbildning för chefer har innehållit moment om diskriminering, trakasserier och aktiva åtgärder i arbetslivet. 3) Moment med koppling till mångfald och likabehandling har funnits i samtliga högskolepedagogiska kurser, och mer ingående i forskarhandledarutbildningen och i kursen högskolepedagogik, 7,5 hp. 3 (9) Rutiner Under 2014 finns ett behov av att skapa ett system för det kontinuerliga arbetet med lika villkor och integrera arbetet i den ordinarie verksamheten. Kartläggningen visar att upplevelser av diskriminering och trakasserier förekommer bland studenter såväl som medarbetare. Högskolan behöver säkerställa att vi får en tydlig bild av problemen för att kunna åtgärda dem. Ett tydligt system som beskriver rutiner för arbetet med lika villkor under ett år. 1) Ta fram ett årshjul som tydliggör ansvarsfördelning och när på året kontinuerligt arbete sker. 2) Skapa en arbetsgrupp som ansvarar för samordning av kartläggning och årlig uppföljning av likabehandlingsplanen. 3) Utveckla revision för en hållbar arbetsmiljö för att säkerställa att den utgör ett bra verktyg för att samla in information gällande likabehandlingsfrågor. Ansvarig: Kommittén för hållbar utveckling 1) Ett årshjul som beskriver högskolans systematiska arbete för en hållbar arbetsmiljö (inkluderar jämlikhet/likabehandling) har tagits fram och kommer att publiceras på högskolans hemsida. 2) En arbetsgrupp bestående av högskolans mångfaldsstrateg och student- och doktorandombudsman har fått ansvar för att samordna arbetet med kartläggning och uppföljning av likabehandlingsplanen. 3) Högskolans revision för en hållbar arbetsmiljö har kompletterats med frågor som följer upp likabehandlingsarbetet. Alla fall av misstänkt diskriminering fångas upp.
1) Rutiner tas fram så att frågor om diskriminering i kursvärderingar följs upp systematiskt. 4 (9) Ansvarig: Akademichef 2) I medarbetarenkäten ställs frågor om varje diskrimineringsgrund samt sexuella trakasserier. Ansvarig: Kommittén för hållbar utveckling 1) Akademierna har inte tagit fram rutiner för en systematisk uppföljning av frågan om diskriminering i kursvärderingar. Arbete pågår med att ta fram rutiner och åtgärdspunkten förs över till planen för 2015. 2) Någon medarbetarenkät har inte genomförts 2014, åtgärdspunkten förs över till planen för 2015 Tillgänglighet Lärosätets lokaler, och dess verksamhet, är tillgängliga ur funktionshinderperspektiv. 1) Rullstolsplatser i salarna Kappa och Lambda ska förbättras för att bli funktionella. 2) Taktil skyltning ska sättas upp vid de större föreläsningssalarna. 3) Taktil skyltning ska sättas upp vid toaletterna i Eskilstuna. 4) Införande av tal i hissen i Väpnaren (Eskilstuna) samt i hus T (Västerås). 5) Hög ljudnivå pga. ventilation samt låg temperatur, i sal R1-306, resursrum för studenter i behov av pedagogiska stödåtgärder, ska åtgärdas. Ansvarig: Chef för campussektionen 6) Högskolans hemsida ska utvecklas utifrån den expertgranskning som gjorts 2013, så att navigationen tydliggörs. 7) I den internportal som byggs 2014 ska tillgänglighetsaspekter finnas med i processen. Ansvarig: Chef för sektionen för kommunikation och externa relationer. Punkt 1-5; Av de listade åtgärderna 1-5 har enbart nr 3 gällande taktil skyltning vid toaletter åtgärdats under 2014. Utöver detta har högskolan även hängt upp en taktil skylt med hissymbol utanför hissen i byggnaden Väpnaren. Övriga åtgärdspunkter förs över till planen för 2015.
Punkt 6-7; Internportalen är inte klar men tillgänglighetsaspekterna finns med i planeringsprocessen. Webbplatsen är åtgärdad utifrån de synpunkter som framkom i expertgranskningen av företaget Funka.nu. Utöver detta har högskolan formulerat ett krav på leverantörer vid upphandling av kommunikativa tjänster som innebär att de ska kunna producera material för alternativa format. En rutin som innebär att det i högskolans större trycksaker kommer att anges att publikationen går att beställa i alternativa format, är införd. Högskolan har även sett till att information om myndigheten finns som tillgänglig PDF på webbplatsen. 5 (9) Jämställdhet Arbetsförhållanden på Mälardalens högskola lämpar sig för alla medarbetare och studenter oavsett kön. Det ska gå att förena arbete och studier med föräldraskap. 1) Arbetsförhållanden diskuteras löpande vid arbetsplatsträffar. 2) Jämlikhetsombud, arbetsmiljöombud och miljöombud finns på akademier och sektioner och deltar i det aktiva arbetet med att kommunicera och stödja arbetet för lika villkor. 3) Studentkåren utser representanter som sitter med i högskolestyrelsen, rektorsrådet, disciplinnämnden, fakultetsnämnden med dess utskott, inom akademierna och på alla andra ställen där beslut fattas som rör studenter. Ansvarig: Akademichef, avdelningschef, sektionschef, respektive ombud, studentkåren. 1) Vid högskolans arbetsplatsträffar diskuteras arbetsmiljön generellt men den interna revisionen för en hållbar arbetsmiljö ger en bild av att frågor specifikt om jämställdhet och föräldraskap sällan tas upp. 2) Jämlikhetsombud finns på alla akademier och biblioteket. Förvaltningen representeras i jämlikhetsfrågor av mångfaldsstrategen och student- och doktorandombudsmannen. 3) Studentkåren har berett studenter möjlighet att vara representerade i högskolans beslutande och beredande organ. Lika lön för lika eller likvärdigt arbete. 1) Lönekartläggning genomförs årligen och följs upp med analys och handlingsplan. Ansvarig: Personalchef
Under 2014 har arbete med en lönekartläggning genomförts vid MDH. Detta arbete har analyserats och en slutrapport ska presenteras för parterna under senare delen av 2014. Utifrån analysen ska en handlingsplan utarbetas för att åtgärda eventuella osakliga löneskillnader. 6 (9) Rekrytering av medarbetare och studenter sker på ett sådant sätt att det främjar mångfald. Vid ojämn könsfördelning anstränger sig arbetsgivaren för att få sökande av det underrepresenterade könet vid nyanställning. 1) Tydliggöra karriär- och utvecklingsvägar. 2) Utbildning av rekryteringskommittén och personalhandläggare. 3) En särskild plan för breddad rekrytering avseende studenter upprättas årligen. Ansvarig: Personalchef och styrgruppen för studentrekrytering. 1) Arbetet med att tydliggöra karriär- och utvecklingsvägar har påbörjats under året och kommer att fortsätta, åtgärdspunkten förs över till planen för 2015. 2) En utbildning i jämställd rekrytering, för rekryteringskommittén och handläggare på personalsektionen, har genomförts under året. 3) Högskolans arbete med breddad rekrytering har kartlagts under året och arbete pågår med att formulera mål. Mål ur Verksamhetsmål 2013-2016, Uppdrag och budget 2014 : I styrdokumentet Verksamhetsmål 2013-2016, Uppdrag och budget 2014 anges tre kvantitativa jämställdhetsmål för högskolans rekrytering av studenter och medarbetare: Högskolan ska för samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40 % öka andelen studenter av underrepresenterat kön. Könsfördelningen bland aktiva forskarstuderande för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Minst 50 % av nyrekryterade professorer är kvinnor (att uppnå 2016). 1) Akademierna anger i sina verksamhetsplaner för 2014 hur de arbetar för att må dessa mål. Ansvarig: Akademichef Ovanstående mål följs upp i högskolans årsredovisning.
7 (9) Sammanfattning av studentenkät 2014 I maj genomfördes en studentenkät i syfte att få en bild av studenternas arbetsmiljö. Enkäten är en del av den årliga kartläggning som genomförs för att få underlag till högskolans årliga likabehandlingsplan. I likabehandlingsplanen formuleras högskolans mål och åtgärder för att uppnå lika villkor och motverka diskriminering och trakasserier. År 2013 svarade ca 440 studenter på enkäten vilket kan jämföras med att 1051 studenter har påbörjat och 742 studenter har fullföljt enkäten 2014. Fortfarande är svarsfrekvensen för låg för att högskolan ska kunna dra några större slutsatser, men enkäten ger ändå värdefulla indikationer om vilka områden högskolan kan förbättra. Föräldraskap och studier Nästan en fjärdedel av respondenterna är föräldrar och av dessa anser 56 procent att det fungerar ganska bra att kombinera studier med föräldraskap och 33 procent att det fungerar mycket bra. Sammanlagt 11 procent upplever att kombinationen studier och föräldraskap fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt. Anledningen till att högskolan ställer frågor om studentens familjeförhållande är högskolans strävan efter att kunna erbjuda möjligheter att kombinera familjeliv och studier för alla. Förbättringsförslag som lyfts av respondenterna handlar om bättre framförhållning i kursupplägg och en jämnare arbetsbelastning. Flera respondenter lyfter fram verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som särskilt problematisk och uttrycker att förtur borde gälla till praktikplats på hemorten eller i nära anslutning till sin hemort för att på så sätt få ihop sina dagar tidsmässigt. De påtalar även en ökad förståelse för frånvaro på grund av vård av barn (VAB) under VFU-perioden. Funktionsnedsättning och upplevelser av bemötande och stöd 81 respondenter, 10 procent, av totalt 843 svarande uppger att de har någon form av funktionsnedsättning. Vanligast förekommande funktionsnedsättningen som angivits är dyslexi eller annan form av lässvårigheter samt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Stöd och anpassningar som ges av samordnare på högskolan uppges, av majoriteten av de svarande, fungera bra eller mycket bra. Något sämre uppges stödet från lärarna fungera. Möjlighet gavs att i fritext besvara frågan Hur kan MDH bli bättre på att bemöta och ge ett bra stöd till studenter med någon form av funktionsnedsättning? En analys av svaren ger en bild av att studenter i behov av stödåtgärder och anpassningar upplever att det finns en brist på förståelse för, och kunskaper om deras funktionsnedsättningar bland de lärare de möter. De uttrycker ett behov av framförhållning i kursplaneringen, samt att studiehandledningar och föreläsningsmaterial delas ut i god tid. Diskriminering och trakasserier 91 procent av de som besvarat frågan har inte upplevt sig bli diskriminerade av högskolan. Etnisk tillhörighet och kön är de vanligast förekommande diskrimineringsgrunderna enligt de 55 respondenter som har upplevt sig bli diskriminerade på högskolan. I fritextsvaren, där respondenterna ombetts beskriva diskrimineringen, ges flera exempel på nedlåtande kommentarer
eller negativa uttal om kvinnor eller med koppling till etnisk tillhörighet. Beskrivningarna handlar framförallt om upplevelser av kränkande uttalanden med koppling till en diskrimineringsgrund vilket i lagens mening är trakasserier och inte diskriminering. Dock finns några exempel på upplevelser av att lärare har missgynnat studenten i bedömningar av examinationer och i utformningen av undervisningen vilket kan utgöra diskriminering. 8 (9) En klar majoritet av respondenterna, 92 procent, har inte upplevt sig bli trakasserad på högskolan. Bland de sex procent, 51 respondenter, som upplevt trakasserier har majoriteten uppgett att de har upplevt trakasserier med koppling till kön, etnisk tillhörighet och ålder. De flesta uppger att det är en annan student som har utfört handlingen. De kränkningar som beskrivs i fritextsvaren är mestadels nedsättande kommentarer. I årets enkät tydliggjordes skillnaden mellan diskriminering och trakasserier genom att två separata frågor ställdes och definitioner av vad begreppen innebär angavs i anslutning till frågan. Resultatet av enkäten visar dock att det finns svårigheter i att skilja på begreppen och att majoriteten av de svarande har beskrivit trakasserier i fritextsvaren under frågan om diskriminering. Enkäten bidrog också till missförstånd i och med att alternativet student fanns med bland svarsalternativen gällande vem som diskriminerat. Få studenter, endast 28, uppger att de har kontaktat någon för att berätta om händelsen. Endast fyra respondenter uppger att de är nöjda med hanteringen av deras ärende. Bland fritextsvaren rörande ärendehanteringen uttrycker respondenterna ett missnöje över att högskolan inte har vidtagit åtgärder eller att studenten inte har fått någon återkoppling i ärendet. Arbetsmiljön för studenterna De flesta studenter som svarat på enkäten anser bemötandet de får på högskolan är bra. Det vanligaste arbetsmiljöproblemet tycks vara ihållande stress och upplevelser av att ha blivit orättvist behandlad och kränkt. Enkäten visar även det finns en viss alkoholhets under studentaktiviteter. I störst utsträckning anser sig studenter ha blivit kränkta eller orättvist behandlade av lärare, till exempel i samband med examination. När studenten har tagit kontakt med någon så är det vanligast att de har tagit kontakt med en lärare. Relativt få är nöjda med hanteringen av ärendet. Utifrån fritextsvaren tycks missnöjet bero på att man anser att det inte resulterar i något eller att man inte får någon återkoppling. Många respondenter anser att lokalerna tillgodoser deras behov men det finns synpunkter om att det finns för få sittplatser i studentpentryn, för få datorsalar, och för få grupprum. Det uttrycks även ett behov av bättre ventilation och fler eluttag i föreläsningssalar. Campussektionen har tagit del av samtliga synpunkter och har under sommaren, det vill säga efter denna undersökning, vidtagit förändringar gällande studentpentryn och studieplatser. Högskolans arbete för en hållbar arbetsmiljö När det gäller frågan om i vilken utsträckning respondenterna anser att hållbar utveckling har ingått i deras utbildning utifrån perspektiven miljö,
arbetsmiljö och jämlikhet, finns det en stor spridning bland svaren. De flesta svaren ligger i spannet liten till stor utsträckning. En stor majoritet av respondenterna, cirka 70-80 procent, anser det vara viktigt eller mycket viktigt att perspektiven miljö, arbetsmiljö, jämlikhet ingår i utbildningen. Det är relativt få respondenter, 38 procent, som känner till att högskolan har en arbetsmiljöpolicy. Det är fler respondenter, 48 respektive 47 procent, som känner till att högskolan har en miljöpolicy och en likabehandlingsplan. 9 (9)