Att arbeta tillsammans för Europas ungdomar. En uppmaning till insatser mot ungdomsarbetslösheten

Att arbeta tillsammans för Europas ungdomar En uppmaning till insatser mot ungdomsarbetslösheten

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.6.2013 COM(2013) 447 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Att arbeta tillsammans för Europas ungdomar EN UPPMANING TILL INSATSER MOT UNGDOMSARBETSLÖSHETEN SV SV

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Att arbeta tillsammans för Europas ungdomar EN UPPMANING TILL INSATSER MOT UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Ungdomarna är nyckeln till EU:s framtida dynamik och välstånd. Deras begåvning, energi och kreativitet kommer att hjälpa EU att växa och bli mer konkurrenskraftigt i takt med att vi reser oss ur den ekonomiska och finansiella krisen. Ändå har ungdomarna drabbats särskilt hårt av krisen. För närvarande är nästan 6 miljoner människor under 25 år arbetslösa i EU, och sammanlagt 7,5 miljoner varken yrkesarbetar eller deltar i utbildning eller fortbildning. Ungdomsarbetslösheten i EU uppgick till 23,5 % under första kvartalet 2013, vilket är mer än dubbelt så mycket som den redan mycket höga arbetslösheten bland befolkningen i stort. I vissa länder är mer än hälften av de arbetssökande ungdomarna arbetslösa. Detta är en enorm outnyttjad resurs som EU inte har råd att förslösa och som samtidigt utgör en social kris som inte kan tillåtas fortgå. Ungdomsarbetslösheten har en djupgående inverkan på den enskilda individen liksom på samhället och ekonomin. Om inte den nuvarande trenden snabbt vänds, riskerar dagens ungdomsarbetslöshet att få negativa effekter på de långsiktiga sysselsättningschanserna för ungdomar, med allvarliga konsekvenser för den framtida tillväxten och sociala sammanhållningen. Det är därför en topprioritering inom ramen för EU:s bredare strategi för att skapa tillväxt och sysselsättning att hjälpa ungdomar att ta sig in och stanna kvar på arbetsmarknaden och förvärva och utveckla de färdigheter som kommer att bana väg för framtida anställning. Under hela finanskrisen har kommissionen samarbetat med medlemsstaterna för att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av en stor och ökande arbetslöshet. En del av detta arbete kommer att kräva mer tid innan det bär frukt: EU behöver djupgående strukturella reformer för att bli mer konkurrenskraftigt, och detta sker inte över en natt. Viktiga reformer måste därför kompletteras med snabbverkande åtgärder för att öka tillväxten och för att hjälpa ungdomar att få jobb och förvärva grundläggande färdigheter. Dessa åtgärder kommer att skapa förtroende och ge ungdomarna tillförsikt inför framtiden. Kommissionen har föreslagit ett antal praktiska och genomförbara åtgärder som kan ge direkt effekt, varav de senaste är ungdomssysselsättningspaketet som lades fram i december 2012 och förslaget till ungdomssysselsättningsinitiativ på 6 miljarder euro som lades fram i mars 2013. En del av dessa förslag har beslutats på EU-nivå och måste nu snabbt omsättas i åtgärder för att skapa nya möjligheter för ungdomar. Andra har ännu inte beslutats på EU-nivå, särskilt de som är kopplade till den fleråriga budgetramen 2014 2020. I denna rapport fastställs därför åtgärder som ska vidtas utan dröjsmål för att få ungdomar tillbaka i arbete, utbildning eller fortbildning. Dessa åtgärder omfattar genomförandet av ungdomsgarantin, 2

investeringar i ungdomar genom Europeiska socialfonden, ett tidigareläggande av ungdomssysselsättningsinitiativet, stöd till arbetskraftsrörlighet inom EU via Eures, åtgärder för att underlätta övergången från utbildning till arbete genom att främja tillhandahållande av högkvalitativa lärlings- och praktikplatser och ta itu med kompetensbrister, påskyndande av reformer som har till syfte att skapa en verklig EU-arbetsmarknad på längre sikt, åtgärder för att stödja skapandet av nya arbetstillfällen på kort sikt, särskilt i små och medelstora företag, och uppmuntra till anställning av ungdomar. På många av dessa områden har det grundläggande arbetet redan gjorts. Det viktigaste är nu att främja och tidigarelägga genomförandet. Huruvida detta kommer att krönas av framgång beror på både den politiska viljan hos medlemsstaterna och den privata sektorns kapacitet att skapa nya möjligheter för ungdomarna. EU kan inte ersätta det arbete som krävs på nationell nivå, men kan bidra till att få saker och ting att hända genom att peka ut de viktigaste reformerna via de landsspecifika rekommendationerna, sprida bästa praxis, kanalisera investeringar från EU:s budget och hjälpa ungdomar att dra full nytta av EU:s inre marknad. Europeiska kommissionen uppmanar EU:s institutioner, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och det civila samhället att arbeta i partnerskap för att genomföra åtgärderna i denna rapport och att ge starkt politiskt stöd för dem på Europeiska rådets möte i juni. 1. Att göra verklighet av ungdomsgarantin Som en del av ungdomssysselsättningspaketet som lades fram i december 2012 uppmanade kommissionen medlemsstaterna att se till att alla EU:s ungdomar får ett bra utbud av sysselsättning, utbildning, lärlingsutbildning eller praktik senast fyra månader efter att de gått ut skolan eller blivit arbetslösa. Detta är ungdomsgarantin. Kommissionens förslag antogs av rådet i april 2013. Det viktigaste nu är genomförandet av förslaget, vilket återspeglas i kommissionens landsspecifika rekommendationer för 2013. Kommissionen har identifierat brådskande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten i 19 medlemsstater, bland annat aktiva arbetsmarknadsåtgärder, en förstärkning av de offentliga arbetsförmedlingarna och stöd till fortbildnings- och lärlingsutbildningsprogram. Tillsammans kommer dessa åtgärder att bidra till att göra verklighet av ungdomsgarantin (se bilaga I som innehåller en sammanfattning av de tillhörande rekommendationerna). 3

Det kommer att krävas fortsatta investeringar på nationell nivå för att genomföra ungdomsgarantin. Men erfarenheter från exempelvis Österrike och Finland visar att investeringarna lönar sig och att de ekonomiska och sociala kostnader som det skulle innebära att inte agera är betydligt högre än kostnaderna för genomförandet. Det kommer att ta tid för ungdomsgarantin att bli fulltständigt operativ. Det är därför mycket viktigt att processen påbörjas nu och att det utarbetas en tydlig landsvis genomförandeplan som exakt förklarar hur ungdomsgarantin kommer att omsättas i praktiken, med vederbörlig hänsyn till utmaningarnas omfattning och art i de olika länderna. Kommissionen uppmanar därför rådet att anta de föreslagna landsspecifika rekommendationerna om en ungdomsgaranti och om ungdomssysselsättning mer generellt och medlemsstaterna att skyndsamt genomföra dessa rekommendationer, de medlemsstater med regioner där ungdomsarbetslösheten är över 25 % att lägga fram en genomförandeplan för ungdomsgarantin senast i oktober 2013. I dessa planer bör det anges hur ungdomsgarantin kommer att genomföras på nationell nivå, vilka roller de offentliga myndigheterna och andra organisationer kommer att ha, hur den kommer att finansieras, hur framstegen kommer att övervakas samt fastställas en tidsplan. Övriga medlemsstater uppmanas att skicka in liknande planer senast våren 2014. 2. Hur Europeiska socialfonden kan gagna ungdomarna EU:s strukturfonder har under flera decennier varit en stark drivkraft för sysselsättning och social sammanhållning i EU. Europeiska socialfonden (ESF) har gett nästan 80 miljarder euro i stöd för perioden 2007 2013 och på så sätt omfattande bidragit till verksamheter runt om i EU för att integrera ungdomar på arbetsmarknaden och utveckla humankapital. Under perioden 2014 2020 kommer de europeiska struktur- och investeringsfonderna att spela en avgörande roll när det gäller att stödja ungdomar och genomföra ungdomsgarantin. En överenskommelse om nästa fleråriga budgetram och programmen för dess genomförande är helt nödvändig för att se till att ESF och de övriga europeiska struktur- och investeringsfonderna kan mobiliseras snabbt i januari 2014. Detta avtal måste återspegla EU:s prioritering av att bekämpa och förebygga ungdomsarbetslösheten: en tilldelning av en minimiandel på 25 % av sammanhållningsfondens medel till ESF skulle bidra till att säkra att åtminstone 80 miljarder euro förblir tillgängliga för investeringar i humankapital i EU. Samtidigt med detta arbetar medlemsstaterna intensivt tillsammans med kommissionen med att utforma nästa generation operativa program som ska reglera hur dessa medel används. Detta är ett gyllene tillfälle att inrikta de nya programmen på de mest akuta reformprioriteringarna rörande tillväxt och sysselsättning i enlighet med vad som anges i de landsspecifika rekommendationerna, särskilt genomförandet av ungdomsgarantin. 4

Kommissionen uppmanar därför Europaparlamentet och rådet att skyndsamt nå enighet om den fleråriga budgetramen och de nya förordningarna om de europeiska struktur- och investeringsfonderna, vilket skulle garantera att en minimiandel på 25 % av sammanhållningsfondens medel (åtminstone 80 miljarder euro) tilldelas Europeiska socialfonden; de medlemsstater som har särskilt hög ungdomsarbetslöshet bör öronmärka en fast andel för prioriteringar knutna till kampen mot ungdomsarbetslösheten, medlemsstaterna att främja samarbetet med kommissionen kring partnerskapsavtalen och de operativa programmen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna och upprätthålla en mycket kraftig fokus på ungdomars sysselsättning, investeringar i humankapital och anpassningen av utbildningssystemen till verkligheten på arbetsmarknaden. 3. Att ge en skjuts åt ungdomssysselsättningsinitiativet För att ytterligare förstärka det ekonomiska stödets inriktning på de regioner och grupper där ungdomsarbetslösheten är störst och och där störst andel ungdomar står utanför arbetsmarknaden, enades Europeiska rådet i februari om att skapa ett särskilt sysselsättningsinitiativ som ska finansieras via anslag på 6 miljarder euro ur EU:s budget. Detta ska inriktas på enskilda ungdomar i åldersgruppen 15 24 år som inte har arbete eller deltar i utbildning och komplettera det stöd som ges via ESF för att genomföra ungdomsgarantin. Kommissionen har snabbehandlat nödvändiga rättsliga förslag och lade fram dem för Europaparlamentet och rådet i mars 2013 1. Det viktigaste är nu att Europaparlamentet och rådet antar dessa förslag och gör dessa medel tillgängliga så snart som möjligt. 3.1. Att fokusera och tidigarelägga ungdomssysselsättningsinitiativet Kommissionen har föreslagit att stödet från ungdomssysselsättningsinitiativet ska koncentreras till regioner med en ungdomsarbetslöshet på över 25 % och inom dessa regioner till ungdomar i åldersgruppen 15 24 som inte har arbete eller deltar i utbildning. Dessa kriterier bör bibehållas, eftersom varje sänkning av tröskelvärdet skulle splittra medlen till nackdel för de regioner som har störst behov 2. Det är också mycket viktigt att ungdomssysselsättningsinitiativet främst används för att stödja genomförandet av 1 COM(2013) 144 final. 2 Att sänka tröskeln till regioner med en ungdomsarbetslöshet på över 20 % och ett utökat stöd till ungdomar i åldersgruppen 25 29 skulle mer än halvera stödnivån per ungdom som är arbetslös eller saknar utbildningsplats från 1 360 till 560 euro, vilket skulle ha en starkt negativ inverkan på effektiviteten hos dessa insatser. 5

ungdomsgarantin. Andra målgrupper kommer att stödjas av andra finansieringskällor från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt ESF. För att se till att pengarna från ungdomssysselsättningsinitiativet börjar flöda snabbt när den rättsliga ramen har antagits föreslår kommissionen att profilen för nästa fleråriga budgetram anpassas så att hela beloppet på 6 miljarder euro i åtaganden tillhandahålls under de första två åren i nästa fleråriga budgetram. Detta uppnås genom att genomförandeprofilerna för andra program ändras så att de totala årliga åtagandenivåerna förblir oförändrade. Medlemsstaterna måste vara redo att omedelbart inleda sina operativa program och ett antal projekt för att hjälpa ungdomar att få högkvalitativa arbeten, lärlingsplatser eller utbildning. Genomförandet bör inledas utan dröjsmål, även innan partnerskapsavtalen har ingåtts och innan den rättsliga ramen har trätt i kraft. Detta är beroende av att medlemsstaterna blir färdiga med sina program i tid: kommissionen kommer att handlägga dessa så fort som möjligt. Kommissionen uppmanar därför Europaparlamentet och rådet att nå enighet om att rikta stödet från ungdomssysselsättningsinitiativet till de regioner som har en ungdomsarbetslöshet på över 25 % och till ungdomar mellan 15 och 24 år, med stark inriktning på åtgärder till stöd för ungdomsgarantin, Europaparlamentet och rådet att enas om att anslå samtliga 6 miljarder euro från ungdomssysselsättningsinitiativet under 2014 och 2015 genom en justering av åtagandeprofilen för nästa fleråriga budgetram och att anpassa förordningarna om de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att utgifterna inom ungdomssysselsättningsinitiativet kan anses vara stödberättigande från och med den dag då de operativa programmen inom ungdomssysselsättningsinitiativet lämnas in, även innan partnerskapsavtalen har ingåtts och innan den rättsliga ramen har trätt i kraft, medlemsstaterna att påskynda utarbetandet av de särskilda programmen inom ungdomssysselsättningsinitiativet och att lämna in dessa program under 2013 för omedelbart genomförande. 3.2. Nysatsning på insatsgrupperna för ungdomars sysselsättning Under 2012 inrättade kommissionen gemensamma insatsgrupper för ungdomars sysselsättning (Youth Employment Action Teams) tillsammans med de medlemsstater som har särskilt hög ungdomsarbetslöshet. Dessa insatsgrupper bidrog till att säkerställa att EU:s strukturfonder används på bästa möjliga sätt för att stödja ungdomar. Genom detta arbete har redan omkring 16 miljarder euro av EU:s finansiering avdelats för påskyndat genomförande 6

eller omfördelning. I slutänden kommer detta att hjälpa mer än en miljon ungdomar, och resultaten märks redan ute på fältet (se nedan och bilaga II). Exempel på resultat som uppnåtts av insatsgrupperna för ungdomars sysselsättning I Portugal har Impulso Jovem -initiativet medfört en omfattande omprogrammering av EU:s strukturfonder och kommer att gynna 90 000 ungdomar och 4 500 små och medelstora företag fram till och med 2015. T.ex. har 143 miljoner euro i EU-finansiering omfördelats för finansiering av åtgärder som inbegriper praktikplatser inom viktiga ekonomiska sektorer samt stöd för att anställa personer i åldern 18 30 år genom återbetalning av arbetsgivaravgifter. I Spanien har över 286 miljoner euro i finansiering från ESF omfördelats till åtgärder som rör ungdomar. Exempel på åtgärder som genomförts hittills är verkstadsskolor och workshoppar om sysselsättning, med omkring 9 500 deltagande ungdomar. Subventioner i form av sänkta socialförsäkringsavgifter för företag som anställer ungdomar har beviljats för 142 000 ungdomar. Den nya entreprenörskaps- och ungdomssysselsättningsstrategin rymmer 100 ytterligare åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. 3,485 miljarder euro har öronmärkts för dessa åtgärder, av vilka en del kommer att samfinansieras av ESF. En rad särskilda åtgärder har finansierats av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) i de regioner som har högst ungdomsarbetslöshet. I Italien har som en del av åtgärdsplanen för sammanhållning 1,4 miljarder euro avsatts för åtgärder riktade till ungdomar, inbegripet en ungdomssysselsättningsplan på Sicilien till ett värde av totalt 452 miljoner euro, utbildningsaktiviteter för 65 300 studenter från de södra regionerna och 13 000 nya möjligheter till rörlighet. I en andra fas kommer ytterligare 620 miljoner euro att anslås till nya åtgärder till stöd för ungdomar och för ungdomar som inte har arbete eller deltar i utbildning, bl.a. barnomsorg, stöd till företagande och stöd för att motverka att elever slutar skolan i förtid. ESF kommer också att samfinansiera åtgärder för att stödja lärlingssystem (100 miljoner euro) och ge rådgivning och förmedling av arbetstillfällen för elever och unga högskoleutbildade (36 miljoner euro). Mot bakgrund av dessa positiva erfarenheter är kommissionen nu redo att göra en nysatsning på och utvidga insatsgrupperna, som ska samarbeta med de medlemsstater som är berättigade till ekonomiskt stöd inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet. På initiativ av medlemsstaterna i fråga kommer insatsgrupper att inrättas för att stödja och påskynda utarbetandet av de operativa programmen samt ge råd om hur EU:s finansiering från ESF och ungdomssysselsättningsinitiativet bäst kan användas för att genomföra ungdomsgarantin. Kommissionen uppmanar därför de medlemsstater som är berättigade till stöd från ungdomssysselsättningsinitiativet att på deras egen begäran samarbeta med kommissionens experter genom särskilda insatsgrupper för ungdomars sysselsättning för att bistå vid genomförandet av ungdomsgarantin och vid mobiliseringen av ESF och ungdomssysselsättningsinitiativet för detta ändamål. För att stödja denna process kommer kommissionen på begäran av en medlemsstat att samordna det tekniska biståndet, t.ex. genom parvis samarbete mellan medlemsstater. 4. Att främja rörligheten med Eures och ESF Den inre marknaden erbjuder en mängd arbets-, lärlings- och utbildningsmöjligheter för Europas ungdomar. Det är bevisligen så att unga människor är ivriga att ta vara på dessa möjligheter. Att identifiera och i realtid ta vara på möjligheter i andra medlemsstater kan emellertid vara en svår uppgift. Kommissionen har därför sedan länge arbetat för att 7

rörligheten ska underlättas, vilket är till nytta både för de enskilda, arbetsgivarna och den europeiska ekonomin i stort. Eures-portalen ger tillgång till över 1,4 miljoner lediga arbeten och har nästan 31 000 registrerade arbetsgivare. Eures-nätet har emellertid ännu inte nått sin fulla potential. Kommissionen har påbörjat en stor reform för att göra Eures-systemet mera öppet för de faktiska förhållandena på arbetsmarknaden och att stärka fokus på ungdomars rörlighet genom att erbjuda arbetstillfällen samt möjligheter att kombinera arbete med utbildning, t.ex. lärlingsutbildning. Eures-portalen håller också på att moderniseras för att göra den mer användarvänlig och en Eures-stadga som tillhandahåller gemensamt överenskommen EUvägledning för nationella åtgärder för att leverera Eures kommer att läggas fram före utgången av det här året. Dessutom arbetar kommissionen med ny lagstiftning för att stärka Eurestjänster för både arbetsgivare och arbetssökande. Målet är att tillhandahålla fler lediga platser och förbättra matchningen av lediga platser med ansökningar, samtidigt som integreringen av Eures med de nationella offentliga arbetsförmedlingarna fördjupas. För en ung person är det en sak att identifiera möjligheterna att arbeta eller utbilda sig utomlands men det är en helt annan sak att dra fördel av dem. Kommissionen håller för närvarande på att testa ett nytt system för att hjälpa unga människor att anta arbetsmöjligheter som annonseras på Eures, samtidigt som de hjälper små och medelstora företag att rekrytera unga arbetssökande från hela Europa. Ditt första Eures-jobb hjälper unga människor att hitta arbeten i andra medlemsstater genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för språkkurser och andra utbildningsbehov, resekostnader och integrationsprogram vid rekrytering av ett litet eller medelstort företag. Pilotprojektet Ditt första Eures-jobb kommer att hjälpa till genom att placera 5 000 människor i sex deltagande medlemsstater och det kommer att utvidgas 2013 till att omfatta lärlings- och praktikplatser. De första resultaten har varit mycket uppmuntrande och en del medlemsstater, t.ex. Tyskland, har baserat sina egna rörlighetssystem på den här modellen. Under nästa fleråriga budgetram kommer Europeiska unionens program för social förändring och social innovation att tillhandahålla ytterligare direkt finansiering på cirka fem miljoner euro årligen för att stödja den här typen av målinriktade åtgärder. Med tanke på utmaningens omfattning kommer bevisbördan att ligga på medlemsstaterna som arbetar genom sina offentliga arbetsförmedlingar och arbetsgivarna, för att de ska öka sitt ekonomiska stöd för sysselsättning genom rörlighet inom EU, och använda sig av erfarenheterna från "Ditt första Eures-jobb". ESF kan hjälpa till: från och med 2014 kommer ekonomiskt stöd att vara tillgängligt för språk- och karriärorienterad utbildning, resekostnader och integration i värdlandet. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att använda sig av ESF-finansieringsmöjligheter och nationella finansieringskällor för att främja rörligheten inom EU, inklusive genom att använda Eures, och förstärka de nationella offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet i detta hänseende, och 8

Europaparlamentet och rådet att snabbt överväga kommissionens kommande lagstiftningsförslag om att stärka Eures, som kommer att läggas fram i slutet av 2013. 5. Att underlätta övergången från utbildning till arbete Att hjälpa unga människor att integreras på arbetsmarknaden efter de lämnar skolan eller universitetet är en absolut nödvändig del av ungdomsgarantin. I årets landsspecifika rekommendationer har kommissionen rekommenderat 16 medlemsstater att de fokuserar på att reformera yrkesutbildningsprogrammen genom att öka deras arbetsmarknadsrelevans genom en kraftigare arbetsbaserad inlärningskomponent och påskynda reformen av lärlingsutbildningarna. EU-budgeten kan stödja detta förfarande. Medlemsländerna kan använda ESF, YEI och programmet Erasmus + för att förbättra utbildningssystemens kvalitet och effektivitet. Övergången från utbildning till arbete var ett centralt tema i ungdomssysselsättningspaketet som lanserade två särskilda initiativ för att underlätta denna övergång: den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och kvalitetskriterier för praktikprogram. 5.1 Att genomföra den europeiska alliansen för lärlingsutbildning Erfarenheten har visat att länder med starka, attraktiva yrkesutbildningssystem, och särskilt de med väletablerade lärlingssystem och en stark arbetsbaserad utbildning, tenderar att få bättre resultat när det gäller att underlätta övergången från skolor till arbete och att hålla ungdomsarbetslösheten nere. Att förbättra tillgången och kvaliteten på lärlingsutbildningen är därför en viktig del av ungdomsarbetslöshetsstrategin. Såsom annonserats i ungdomssysselsättningspaketet lanserar kommissionen en europeisk allians för lärlingsutbildning för att förbättra kvaliteten och tillgången på lärlingsutbildningar och förändra tänkesättet mot arbetsbaserad inlärning. Alliansen kommer att samla medlemsländer, arbetsmarknadens parter, företag, kommissionen och andra relevanta aktörer för att utveckla högkvalitativ utbildning av lärlingstyp och högsta kvalitet när det gäller arbetsbaserad inlärning i yrkesutbildning och främja nationella partnerskap för varvad utbildning. Lanseringen av alliansen den 2 juli 2013 är en möjlighet för att sporra den privata sektorn och främja tillgången och efterfrågan på lärlingsutbildning och arbetsbaserad inlärning av hög kvalitet. Företagen har allt att vinna av den enorma reserven av potentiella kandidater för lärlingsutbildning och av att investera nu för att skapa en högkvalificerad arbetskraft för framtiden. Kommissionen uppmanar därför 9

medlemsstaterna att genomföra de föreslagna landsspecifika rekommendationerna om lärlingsutbildning och yrkesutbildning, medlemsländerna att inkludera en reform av lärlingsutbildningen inom sina genomförandeplaner för ungdomsgarantin och att mobilisera EU-finansiering för att stödja detta mål, och inrätta starka partnerskap på nationell nivå för varvad inlärning genom att föra samman myndigheter som ansvarar för utbildning och sysselsättning, arbetsmarknadens parter, handelskammare, tillhandahållare av yrkesutbildning, ungdomsoch studentorganisationer, arbetsförmedlingar och myndigheter som förvaltar EUfinansiering, och den privata sektorn för att fullt ut stödja alliansen och åta sig att öka tillgången på lärlingsutbildningar med hög kvalitet som bygger på de senaste näringslivsstyrda initiativen. 5.2 Att leverera lärlingsutbildningar av hög kvalitet Lärlingsutbildningar har också en viktig roll att spela när det gäller att underlätta övergången från utbildning till arbete, särskilt i kristider. Lärlingsutbildningar av hög kvalitet bidrar till att främja sysselsättningsbarheten för unga människor och de är viktiga språngbrädor mot en reguljär sysselsättning. Trots det breda samförståndet om vikten av lärlingsutbildningar finns det emellertid allvarliga farhågor när det gäller kvaliteten på de lärlingsutbildningar som erbjuds och deras mervärde. Dessa farhågor avser otillräckligt kursmaterial, otillräckliga arbetsförhållanden och upprepade lärlingsutbildningar som i realiteten används som ersättningar för riktiga arbeten. För att ta itu med dessa farhågor har kommissionen som en del av ungdomssysselsättningspaketet tillkännagivit ett nytt europeiskt initiativ för en europeisk kvalitetsram för praktikperioder. Kommissionen har samrått med arbetsmarknadens parter och arbetet på denna ram kommer nu att påskyndas i syfte att lägga fram ett förslag till slutet av 2013. Kommissionen uppmanar därför rådet att snabbt arbeta med kommissionens kommande förslag om en kvalitetsram för praktikperioder i syfte att ha den nya rampen på plats tidigt 2014. 5.3 Erasmus + : att öppna upp gränsöverskridande utbildningsmöjligheter Särskilda EU-program ger också ett viktigt bidrag till utvecklingen av yrkesutbildningen och för att hjälpa unga människor att dra fördel av den inre marknaden. Studenternas ökade rörlighet ökar arbetskraftens rörlighet och bidrar till att skapa en mer integrerad arbetsmarknad. Till exempel har det nuvarande programmet för livslångt lärande, och särskilt 10

delprogrammet för yrkesutbildningen Leonardo Da Vinci, redan gjort det möjligt för 500 000 deltagare i yrkesutbildning och 225 000 högskolestuderande att dra fördel av arbetsbaserad utbildning i en annan medlemsstat, vilket gör det möjligt för dem att utveckla både arbetsrelevant och övergripande kompetens som arbetsgivarna söker. Exempel på hur europeiska rörlighetsprogram inom yrkesutbildningen har hjälpt unga människor 2012 deltog Lili från Rumänien i ett Leonardo da Vinci-rörlighetsprojektet med namnet Applying healthcare modern systems Att tillämpa moderna system inom hälsovården. Hon tillbringade fyra veckor med att utveckla sjukvårdskunskaper på en kurs vid Barmherzige Bruder-sjukhuset i Wien i Österrike. Detta gav henne möjlighet att få ny kunskap vad gäller sjukvårdsteknik och modern forskningsteknik och utveckla hennes färdigheter i tyska. Denna erfarenhet och intyget Europass Mobility Certificate som hon fick i slutet av kursen hjälpte henne att få ett nytt arbete utomlands. Joanna från Polen deltog 2008 i en yrkesplacering i Tyskland organiserad av Leonardo da Vinci-programmet genom att arbeta på ett lokalt fröföretag, Appels Wilde Samen. Placeringen gjorde det möjligt för henne att få färdigheter när det gäller odlingen av många sorters växter samt arbeta i en annan språklig och kulturell miljö. Denna erfarenhet beredde vägen för henne att öppna sitt eget jordbruk i Polen där hon upprätthåller starka band med värdföretaget i Tyskland. Matthias från Tyskland fullföljde en första lärlingsutbildning på Münchens internationella flygplats för att bli en mekatronikspecialist och åkte sedan till Wiens flygplats för att under tre veckor få erfarenhet utomlands genom Leonardo da Vinci-programmet. En placering utomlands gjorde det möjligt för honom att få nya insikter i skillnaderna i arbetsmetoder och kultur och ge honom ett nytt perspektiv vad gäller arbetsprocesser i sitt hemföretag. Under nästa fleråriga budgetram, som en del av kommissionens föreslagna program Erasmus +, kommer stödet för rörlighet att höjas kraftigt för att hjälpa sammanlagt nästan fem miljoner unga människor, inklusive över 700 000 yrkesutbildningsplaceringar. Samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningstillhandahållare kommer att fördjupas genom strategiska partnerskap och allianser för sektorspecifik kompetens för att stödja utbildningsprogram med högre kvalitet och gränsöverskridande rörlighet. Detta samarbete kan få ökad inverkan genom att man tillför nationella medel och EU-medel - särskilt ESF för att ge ännu fler unga människor möjligheter. Det är tydligt att behovet av gränsöverskridande rörlighet är hög och att antalet placeringsmöjligheter utomlands därför har en stor ökningspotential. För att hjälpa till att utnyttja denna potential kommer kommissionen att påskynda genomförandet av denna del av programmet Erasmus + och medlemsländerna bör använda sina ESF-anslag i detta syfte. Kommissionen uppmanar därför Europaparlamentet och rådet att snabbt komma överens om det nya programmet Erasmus +. Kommissionen kommer att påskynda genomförandet av yrkesutbildningskomponenten i detta program när det lanseras 2014, och 11

medlemsländerna att använda ESF för att utveckla och stödja rörligheten i yrkesutbildningen för att hjälpa unga människor att få de färdigheter som är nödvändiga för att de ska hitta sin plats på arbetsmarknaden. 5.4 Att investera i kompetens och ta itu med kompetensglappet Europas konkurrenskraft, innovativa kapacitet och produktivitet är helt avhängig tillgängligheten av högutbildade och kompetenta arbetstagare. Den långsiktiga trenden mot allt högre kompetenskrav innebär att unga människor utan den kompetens som ekonomin kräver kommer att få det allt svårare att hitta sysselsättning. Att ta itu med ungdomsarbetslösheten kräver därför åtgärder för att ta itu med kompetensbristen och kompetensglappet. Processen med att förvärva kompetens börjar i skolan och fortsätter i den högre utbildningen och den arbetsbaserade inlärningen. Idag har emellertid många utbildningssystem otillräckliga resultat eftersom de har oacceptabelt höga avhoppsfrekvenser och de kan misslyckas med att ge unga människor viktig kompetens. Det finns därför ett akut behov av att göra utbildningssystemen mer anpassade till de nuvarande och framtida kompetensbehov så att man undviker kompetensglapp och flaskhalsar. Att ta itu med kompetensglapp inom sektorer med erkänd potential för att skapa sysselsättning, till exempel IKT, hälsovård och den gröna ekonomin är en särskild prioritet. Kommissionen lanserade i mars 2013 ett EU-omfattande partnerskap med flera intressenter den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen för att ta itu med bristen på IKT-kompetens i EU och för att fylla de beräknade flera hundra tusen lediga platser som kräver denna kompetens. Som en del av handlingsplanen för EU:s arbetskraft inom hälso- och sjukvården lanserade kommissionen i april 2013 en gemensam insats för att förbättra prognoserna för och planeringen av sysselsättningen inom hälso- och sjukvården, varvid den förde samman medlemsstaterna och delägarna för att utbyta kunskaper om bästa praxis. Kommission håller även på att göra en länderövergripande kartläggning av innovativa rekryteringsstrategier såsom användning av sociala media för att locka ungdomar att arbeta inom hälso- och sjukvården. Kommissionen kommer att lansera liknande koalitioner eller bredare åtgärdsplaner för att frigöra den sysselsättningsskapande potentialen i den gröna ekonomin. Det är också viktigt med entreprenörskompetens för unga människor som letar efter arbete och som startar egna företag. Praktisk entreprenörserfarenhet för alla unga människor hjälper till att koppla ihop utbildning med den riktiga världen och förvandla kreativa idéer till entreprenörsåtgärder. För att stödja en förändring av utbildningssystemet kommer kommissionen att tillhandahålla en mer detaljerad vägledning om entreprenörskap i utbildning. Genom ett samarbete med OECD om en vägledande ram för entreprenörsutbildning på skol-, yrkesutbildnings- och universitetsnivå ska entreprenörsutbildningen uppmuntras. 12

För att ytterligare hjälpa unga människor att ta arbeten utomlands arbetar kommissionen, i nära samarbete med medlemsländer och intressenter, mot inrättandet av ett europeiskt område för kompetens och kvalifikationer. Detta kommer att säkerställa att kompetens och kvalifikationer lätt kan erkännas över gränserna och underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Kommissionen uppmanar därför medlemsländerna att modernisera och förbättra sina utbildningssystem genom att ta itu med bristerna i grundläggande kompetens, öka ansträngningarna för att förhindra att ungdomarna lämnar skolan i förtid, förbättra tillhandahållandet av övergripande färdigheter som digitala färdigheter, entreprenörsfärdigheter och språkkunskaper, och öka användningen av IKT-stödd utbildning. Alla intressenter ska öka sitt stöd för den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen i syfte att ta itu med den beräknade bristen på 900 000 yrkesutövare inom IKT i Europa till 2015. 6. Att bygga upp en europeisk arbetsmarknad på längre sikt Om de åtgärder som beskrivs ovan genomförs, kommer de att ha en omedelbar effekt. Mycket mer återstår dock att göra på medellång sikt för att reformera ekonomin i syfte att bygga upp en verklig europeisk arbetsmarknad där alla medborgare, både unga och gamla, kan röra sig fritt för att arbeta och studera. Detta kommer att göra den europeiska ekonomin mer dynamisk och flexibel, och samtidigt innebära att de nödvändiga skydden införs för dem som utövar sin rätt att bo, arbeta och studera utomlands. Det har redan lagts fram många förslag som kommer att bidra till att den inre marknaden fungerar mer effektivt, bl.a. de föreslagna ändringarna av direktivet om yrkeskvalifikationer, direktivet om överföring av kompletterande pensionsrättigheter och direktivet om kontroll av efterlevnaden av rörliga arbetstagares rättigheter. Det finns också ett akut behov av att förbättra efterlevnaden av befintlig EU-lagstiftning, i synnerhet när det gäller arbetstillfällen och arbetsvillkor. Dessutom håller kommissionen på att utarbeta mer medborgarvänliga regler om samordning av de sociala trygghetssystemen i fråga om arbetslöshetsförmåner och undersöker möjligheten att betala ut arbetslöshetsförmåner under längre tid än de nuvarande tre månaderna till arbetstagare som söker arbete i en annan medlemsstat. Kommissionens nyligen framlagda förslag om att modernisera och stärka samarbetet mellan de offentliga arbetsförmedlingarna kommer också att bidra till att förbättra arbetsmarknadernas funktion och arbetsmarknadsprogrammens resultat, och därigenom till att hjälpa ungdomar in på arbetsmarknaden. Kommissionen kommer att föreslå att det inrättas ett nätverk av offentliga arbetsförmedlingar i syfte att etablera ett riktmärkningssystem. 13

Motsvarande system för ömsesidigt lärande kommer att bidra till skapandet av en europeisk arbetsmarknad och i slutändan ge arbetssökande och arbetsgivare bättre och mer ändamålsenliga arbetsförmedlingstjänster. Kommissionen uppmanar därför Europaparlamentet och rådet att intensifiera arbetet med alla förslag för att främja utvecklingen av en verklig europeisk arbetsmarknad tillgänglig för alla ungdomar. 7. Att skapa arbetstillfällen: hjälpa företag att rekrytera ungdomar Det enda sättet att minska ungdomsarbetslösheten på ett hållbart sätt är att skapa fler arbetstillfällen i ekonomin. Allt arbete som pågår i Europa för att få igång tillväxten och skapa arbetstillfällen bidrar därför till att få bukt med ungdomsarbetslösheten. Vägen har stakats ut genom de prioriteringar som på europeisk nivå fastställts i den årliga tillväxtöversikten och på nationell nivå i de landsspecifika rekommendationerna. Mot denna bakgrund krävs det särskilda insatser för att skapa de rätta incitamenten för att företag, särskilt de små och medelstora, ska kunna rekrytera och behålla ungdomar. Ungdomar drabbas oproportionerligt hårt av arbetslöshet. Detta är en följd av bredare, djupt rotade problem på arbetsmarknaderna. I många länder är ungdomar överrepresenterade bland arbetstagare med tillfälliga anställningar. Minskade skillnader mellan lagstiftningen om anställningsskydd för tillfälligt respektive fast anställda kommer att bidra till att underlätta övergången för personer som är nya på arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar, från ingångsjobb med kort varaktighet till stabilare arbetstillfällen med goda karriärmöjligheter. Under rätt omständigheter skulle dessutom sänkta kostnader för att anställa ungdomar för första gången utgöra ett viktigt bidrag, t.ex. genom riktade subventioner och lägre sociala avgifter för lågkvalificerade arbeten. Små och medelstora företag och särskilt mikroföretag är en särskilt viktig drivkraft för att skapa arbetstillfällen för ungdomar, och alla ansträngningar bör göras för att hjälpa dem att få den finansiering de behöver för att lyckas. Här spelar EU:s instrument, särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden, en viktig roll, både när det gäller att tillhandahålla direkt stöd till små och medelstora företag och när det gäller att samfinansiera en lång rad finansieringsinstrument. Europeiska investeringsbanken (EIB) har också en nyckelroll i fråga om små och medelstora företags tillgång till finansiering. Det uppskattas att det kapitaltillskott på 10 miljarder euro som banken nyligen fick kommer att göra det möjligt att frigöra 12,5 miljarder euro per år i direkt ekonomiskt stöd till små och medelstora företag under 2013 2015. Om hänsyn tas till andra typer av utlåning som indirekt gynnar små och medelstora företag och till samfinansiering skulle kapitaltillskottet kunna mobilisera totalt ca 37,5 miljarder euro i lån till små och medelstora företag. Dessutom samarbetar kommissionen för närvarande med EIB för att utveckla gemensamma instrument som ska stödja utlåningen till små och medelstora företag. 14

Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att genomföra de landsspecifika rekommendationer som riktas till dem, bland annat genom att sänka skattetrycket på arbete, minska skillnaderna i anställningsskydd mellan olika typer av anställningskontrakt och utforska riktade åtgärder för att stimulera arbetsgivare att anställa ungdomar. EIB att öka stödet till små och medelstora företag som skapar arbetstillfällen och erbjuder lärlingsplatser för personer under 25 år samt att påskynda samarbetet med kommissionen och ECB när det gäller att genomföra nya mekanismer för stöd till små och medelstora företag, bl.a. genom olika former av mikrofinansiering och finansiering för sociala företag. *** 15

Bilaga 1: Landsspecifika rekommendationer med avseende på ungdomars sysselsättning BE BG Förenkla och stärka överensstämmelsen mellan stimulansåtgärder för anställning, aktiveringspolitik, jobbmatchning och strategier för utbildning, livslångt lärande och yrkesutbildning för äldre och yngre arbetstagare. Påskynda det nationella ungdomssysselsättningsinitiativet, t.ex. genom en ungdomsgaranti. Anta lagen om skolutbildning och fortsätta reformen av den högre utbildningen, särskilt genom att bättre anpassa resultaten till arbetsmarknadens behov och förstärka samarbetet mellan utbildning, forskning och näringsliv. DK EE ES Förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen för att minska antalet avhopp från skolan och öka antalet praktikplatser. Fortsätta insatserna för att utbildningssystemen ska bli mer anpassade till arbetsmarknadens behov, bland annat genom att i högre grad involvera arbetsmarknadens parter och genomföra riktade åtgärder för att ta itu med ungdomsarbetslöshet. Genomföra och noggrant övervaka effektiviteten i åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten i sysselsättnings- och entreprenörskapsstrategin för ungdomar för 2013 2016, till exempel en ungdomsgaranti. Fortsätta arbetet med att öka utbildningens relevans för arbetsmarknaden, minska förtida avhopp från skolan och främja livslångt lärande, bland annat genom att utöka utbudet av varvad yrkesutbildning efter den nuvarande pilotfasen och genom att införa ett omfattande övervakningssystem för elevernas resultat före utgången av 2013. FI FR HU Genomföra och noga övervaka effekterna av pågående åtgärder för att förbättra ungas och långtidsarbetslösas ställning på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på yrkesrelevant kompetensutveckling. Vidta ytterligare åtgärder för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv, t.ex. genom ungdomsgarantin och praktikplatser. Ta itu med ungdomsarbetslösheten, exempelvis genom en ungdomsgaranti. Genomföra en nationell strategi för avbrutna skolgångar och se till att utbildningssystemet ger alla unga personer kunskaper och kvalifikationer som är relevanta på arbetsmarknaden. Stödja övergången mellan olika skeden i utbildningen, och till arbetsmarknaden. Genomföra en reform av den högre utbildningen som möjliggör att en större andel och särskilt mindre gynnade studenter får tillträde till tertiär utbildning. IT Vidta ytterligare sysselsättningsfrämjande åtgärder, särskilt för kvinnor och ungdomar, till exempel genom en ungdomsgaranti. Förstärka yrkesutbildningen och fortbildningen, effektivisera de offentliga arbetsförmedlingarna och förbättra yrkesvägledningen för högskolestudenter. Intensifiera insatserna mot avbruten skolgång och förbättra skolornas kvalitet och resultat, även 16

genom att reformera lärarnas kompetens- och karriärutveckling. LT LU LV MT PL RO Förbättra ungdomars anställbarhet, t.ex. genom en ungdomsgaranti, förbättra genomförandet och effektiviteten av lärlingssystem, och betona ihållande efterfrågad kompetens. Öka insatserna för att minska ungdomsarbetslösheten genom att förbättra utformningen och översynen av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Stärka den allmänna utbildningen och yrkesutbildningen genom att bättre anpassa ungdomars kompetenser till efterfrågan på arbetskraft, särskilt när det gäller ungdomar med invandrarbakgrund. Ta itu med långtids- och ungdomsarbetslösheten genom att förbättra de aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas täckning och effektivitet och genom mer riktade sociala tjänster. Förbättra unga personers anställbarhet, exempelvis genom en ungdomsgaranti, inrätta en heltäckande yrkesvägledning, genomföra reformer av yrkesutbildning och fortbildning samt förbättra kvaliteten på och tillgången till lärlingsplatser. Fortsatta strategiska insatser för att minska avhopp från skolan, särskilt genom att inrätta ett omfattande övervakningssystem och öka utbildningens anpassning till arbetsmarknadens behov genom att åtgärda brister i kompetens, också genom den tillkännagivna reformen av lärlingssystemet. Förstärka insatserna för att minska ungdomsarbetslösheten, t.ex. genom en ungdomsgaranti, öka tillgången på lärlingsutbildning och arbetsplatsbaserad undervisning, stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv och förbättra undervisningens kvalitet. Utan dröjsmål genomföra den nationella planen för sysselsättning bland ungdomar för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, också genom t.ex. en ungdomsgaranti. Stärka reformerna av yrkesutbildningen. Ytterligare anpassa den högre utbildningen till arbetsmarknadens behov och förbättra tillgången för missgynnade personer. Genomföra en nationell strategi mot skolavhopp med inriktning på bättre tillgång till kvalitativ förskoleutbildning, också för romska barn. SE Satsa ytterligare på att förbättra integrationen på arbetsmarknaden för lågutbildade ungdomar och personer med invandrarbakgrund genom kraftfullare och mer målinriktade åtgärder för att stärka deras anställbarhet och efterfrågan på dessa gruppers arbetskraft. Stärka satsningarna på att underlätta övergången från skola till arbete, bland annat genom bredare användning av lärande på arbetsplatsen, lärlingsplatser och andra avtalsformer som kombinerar arbete och utbildning. Komplettera ungdomsgarantin så att den bättre omfattar ungdomar som varken går någon utbildning eller fortbildning. 17

SI Vidta ytterligare åtgärder för att öka sysselsättningen bland unga med universitets- eller högskoleexamen, äldre personer och personer med låg utbildning genom att satsa resurser på mer skräddarsydda aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som samtidigt bör göras mer effektiva. Avhjälpa kompetensglappet genom att göra det mer attraktivt att delta i program för utbildning och yrkesutbildning och vidareutveckla samarbetet med berörda aktörer för att kartlägga arbetsmarknadens behov. SK UK Öka ansträngningarna för att åtgärda ungdomsarbetslösheten, till exempel genom en ungdomsgaranti. Vidta åtgärder för att locka unga människor till läraryrket och förbättra utbildningsresultaten. Inom yrkesutbildning och fortbildning, öka möjligheterna till arbetsplatsbaserad utbildning på företag. Inom den högre utbildningen, skapa fler yrkesorienterade kandidatprogram. Bygga vidare på ungdomskontraktet, öka insatser för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten, exempelvis genom en ungdomsgaranti. Öka lärlingsutbildningens längd och kvalitet, förenkla kvalifikationssystemet och stärka arbetsgivarnas medverkan, särskilt i fråga om att förmedla avancerade och praktiska tekniska färdigheter. Minska antalet unga i åldersgruppen 18-24 år som har mycket dåliga grundläggande färdigheter, inklusive genom att på ett effektivt sätt genomföra lärlingsprogrammet. 18

Bilaga 2 Hur insatsgrupperna för ungdomars sysselsättning har hjälpt ungdomar Irland Fonden för arbetsmarknadsutbildning och fortbildning Momentum, som ingår i Irlands handlingsplan för sysselsättning, lanserades i december 2012 för att erbjuda upp till 6 500 långtidsarbetslösa fortbildning. ESF kommer att bidra med 10 miljoner euro till denna fond, som har en total budget på 20 miljoner euro. En av de fyra delarna av denna fond är särskilt avsedd för ungdomar under 25 år. För närvarande får 816 ungdomar stöd inom just denna del. Men eftersom ungdomar också kan delta i övriga tre delar, uppgår det totala antalet ungdomar som deltar i åtgärder till 1 353. På Irland har 25 miljoner euro omfördelats till det integrerade programmet Youthreach som erbjuder utbildning och arbetslivserfarenhet för ungdomar som lämnat skolan i förtid och saknar examen och yrkesutbildning. Tack vare programmet kommer 3 700 utbildningsplatser att upprätthållas fram till slutet av 2013. Slovakien Efter en omfördelning av ESF-medel inleddes två nationella projekt (budgeten uppgår till 70 miljoner euro) i november 2012 till stöd för att stödja skapandet av arbetstillfällen inom privata och självstyrande sektorer i de regioner som har högst arbetslöshet (mål: 13 000 nya arbetstillfällen). Genomförandet av projekt har hittills varit framgångsrikt, med mikroföretag och små och medelstora företag som visat störst intresse för att erbjuda ungdomar arbete. Senast i mitten av maj 2013 kommer över 6 200 nya arbetstillfällen att ha skapats (avtal har slutits för 33,1 miljoner euro). Litauen I Litauen håller samtliga ESF-åtgärder på att genomföras. Ett projekt gavs en ny inriktning för att erbjuda omkring 6 000 ungdomar yrkesutbildningsprogram. Budgeten uppgår till omkring 6 miljoner euro. Projektet inleddes i augusti 2012 och kommer att avslutas i augusti 2013. Antalet deltagare är 4 851. Ett projekt som gav ungdomar en första arbetslivserfarenhet förlängdes med hjälp av en tilläggsbudget på 6 miljoner euro till stöd för omkring 6 000 ungdomar. Projektet inleddes i juli 2011 och kommer att avslutas i november 2013. Hittills har 4 382 arbetslösa ungdomar deltagit i projektet. Fonden för främjande av entreprenörskap (14,5 miljoner euro i ESF-medel) tillhandahåller för närvarande lån och yrkesutbildningstjänster med inriktning på nyetableringar och egenföretagande, och ungdomar ingår bland de prioriterade målgrupperna för denna åtgärd. En ny åtgärd (värd 3 miljoner euro) godkändes för att öka intresset för detta låneprogram till nya företag och egenföretagande. En annan ny ESF-åtgärd (9,3 miljoner euro) Stöd till ett första arbete har nyligen godkänts. Den går ut på lönesubventioner och ersätter befintliga system för en första anställning som bygger på reducerade socialförsäkringsavgifter. Projektet inleddes i augusti 2012 och kommer att avslutas i september 2015. Antalet deltagare planeras bli omkring 20 000. Den 18 april 2013 hade 4 858 ansökningar inkommit. Den nya åtgärden Främjande av ungdomssysselsättning och motivation på 2,3 miljoner godkändes den 17 april 2013. Två av projekten kommer att inriktas på frivilligarbete och individuellt stöd till utsatta ungdomar. 19

Lettland 11 miljoner euro har anslagits till flera åtgärder till stöd för ungdomar utan yrkesutbildning som söker nya arbetsmarknadskvalifikationer. Tack vare dessa åtgärder har andelen arbetslösa ungdomar som får EU-stöd ökat från 24 % till 40 %, medan antalet personer i yrkesutbildning skulle fördubblas. Syftet med det femåriga projektet Program för yrkesutbildning, grundläggande färdigheter och yrkeskunnande för fortsatt utbildnings- och karriärutveckling är dels att få yrkesverksamma personer med gymnasial yrkesutbildning att inrikta sig på att skaffa sig yrkeskunnande och färdigheter av det slag som krävs inom yrkesverksamhet och vidareutbildning, dels att underlätta integrationen på arbetsmarknaden. Detta genomförs i partnerskap med yrkesutbildningarna för att erbjuda minst 4 000 personer under 25 år 12 18 månader långa program som motsvarar nivåerna 2 och 3 inom de yrkesförberedande utbildningarna. I slutet av maj 2013 hade 1 372 ungdomar klarat nivåerna 2 och 3 inom de yrkesförberedande utbildningarna. Under 2013 genomförs åtgärden Ung verkstad, som medfinansieras av ESF, i syfte att hjälpa upp till 500 ungdomar i åldern 15 24 år utan tidigare yrkesutbildning att prova på tre yrken och därefter göra ett välgrundat yrkesval. Portugal Det nationella initiativet Impulso Jovem omfattade en övergripande omdirigering av strukturfondsmedel som kommer att gynna 90 000 ungdomar i Portugal i slutet av 2015. 143 miljoner euro från ESF omfördelades för att finansiera både åtgärder bl.a. praktikantplatser inom viktiga ekonomiska sektorer och stöd till att anställa folk i åldern 18 30 år genom återbetalning av sociala avgifter. I februari 2013 utvidgades programmets tillämpningsområde, vilket innebar att även kriterierna för stödberättigande utvidgades, och programmet utsträcktes till ytterligare regioner. I slutet av maj hade 9 676 ungdomar deltagit i programmet. En överföring på 10 miljoner euro från det operativa Erufprogrammet för Madeira till motsvarande operativa program inom Europeiska socialfonden gjordes för att stödja åtgärder för ungdomars sysselsättning, såsom praktikplatser och anställningsincitament. I slutet av maj hade 1 497 ungdomar deltagit i programmet. Spanien I Spanien omfördelades under 2012 över 286 miljoner euro i ESF-medel till åtgärder som rör ungdomar. Av detta anslogs 135 miljoner euro till den offentliga arbetsförmedlingen för att hjälpa unga att hitta arbete. De insatser till förmån för ungdomar som har genomförts hittills är skolworkshoppar och workshoppar om sysselsättning, med omkring 9 500 unga deltagare. Det rör sig om blandade sysselsättnings- och utbildningsprogram. Dessutom har företag som anställer ungdomar fått subventioner i form av sänkta socialförsäkringsavgifter, vilket har berört omkring 142 000 ungdomar. När det gäller de 50 miljoner euro från ESF som under 2012 omfördelades inom programmet för kamp mot diskriminering består åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten huvudsakligen av verksamhet avseende integrerade vägar till sysselsättning, som anpassats till de särskilda behoven hos olika grupper, såsom unga med funktionshinder, unga romer, unga med särskilda 20