Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Relevanta dokument
Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB Kälarne

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

BKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr

Underlagsmaterial samråd

Vattenbruk och väderrelaterade störningar

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Här följer Matfiskodlarnas (MFO) svar på remisskommentarer till förslaget om bekämpning av BKD.

Forsknings- och analytikavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/ DNo Forskningsenheten för fisk- och vilthälsa

Aktiebolaget Allan J Akvakultur

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005

Odla och levandeförvara fisk

Birgitta Adell Miljösamordnare

Nr 5: Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013

Statistik över fiskodling 2015

Med denna skrivelse vill Matfiskodlarna redogöra för vad som ska anses vara bästa möjliga teknik vid produktion av matfisk avseende arten regnbåge.

Försörjningsplan för rödingodling

Kräftodling i dammar

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer

Harren i Motala ström. Förprojektering för populationsförstärkande åtgärder vid Strömbron

Ät fisk med gott samvete. Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden.

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Produktionen av matfisk skattas till ton. Produktionen av sättfisk skattas till 700 ton. Antalet sysselsatta skattas till 400 personer

BKD infektion med Renibacterium salmoninarum

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

IPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan

Testbädd för vattenbruk

Hearing om tilläggsgarantier för BKD, Arlanda

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007

Erfarenheter av alternativa odlingsarter i Norden: Sik i Finland. Coregonus lavaretus sp.

Fiskodling och Fiskhälsokontroll

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Cold Lake AB. Val av plats. Recirkulering, Vattenanvändning. Utsläpp av fosfor och slam. Miljöpåverkan. Fiskrens och slam.

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat

Matfiskodlarnas förslag till bekämpning av BKD

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Storröding i Vättern

Vattenbruk. - en grön näring som hämmas. av omodern lagstiftning

Småskalig marin fiskodling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar

Vattenbruk A. Allmänna uppgifter JO1201

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl Verkeån och Örakarsfallen.

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Fiskevård i Moälven. Miljö och hälsoenheten

Smoltutsättningar, upptransporter och avel

Nr 9: Kort redovisning av romtäckt, odling, kläckningsförsök och återintroduktion av harr 2014

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Redovisning av M74-förekomsten i svenska kompensationsodlade laxstammar från Östersjön för 2016

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) har tagit del av underlaget och önskar lämna följande synpunkter.

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Livsmedelsverkets författningssamling

Cold Lake AB. Miljökonsekvensbeskrivning Cold Lake AB landbaserad fiskodling för röding med RAS teknik i Kall Jämtlands Län.

KVALITETSDEKLARATION. Vattenbruk Jordbruksverket (9) Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske. Statistikområde Vattenbruk

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Allmänt om Tidanöringen

Ab ovo (Latin: från ägget) eller hur jag odlade Geophagus sp. red head tapajos Text och foto: Radek Bednarczuk. Översättning: Mikael Westerlund

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014

Kräftseminarium 7 mars 2013

Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar

Sportfiske. Catch and Release.

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Vattenbruk 2006 JO1201

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Redovisning av delprojekt: Trolling

Vad skiljer vid odling av flod- och signalkräftor. Nationell kräftkonferens 28 November 2013

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Åsele. Vilhelmina. Dorotea. kommuner UTVECKLING AV VATTENBRUKSNÄRINGEN I SÖDRA LAPPLAND

Transkript:

Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella livsmedelsstrategin och/via Jordbruksverket 1

Avgörande för valet av teknik för fiskodling är syftet med odlingen då olika odlingsteknikerna har olika förutsättningar och ställer olika krav på ex. vattenflöde, tillgång till vatten- samt landområden, djupförhållanden, vattentemperatur samt infrastruktur som elnät och vägnät för att fungera. 2

Öring kan odlas antingen som sättfisk eller som matfisk, varav det senare är ovanligt. Odlingen kan även ske i form av att hålla stamfisk och/eller romproduktion för försäljning, för egen kläckning till yngel eller vidare till sättfisk. Stamfiskanläggningarna och romproduktionen utgör oftast en del av sättfiskproduktionen och sker sällan helt separat. De ställer däremot andra krav och har andra förutsättningar än den fortsatta odlingen till sättfisk. 3

Stamfisken kan hållas i en landbaserad odling, vanligen med genomströmningssystem (GS), i dammar eller i kassar. Ur avels- och smittskyddssynpunkt viktigt att fisken inte riskerar att utsättas för smittor som är överförbara till rommen och därigenom riskerar att spridas vidare. Rommen från stamfisken sätts i ett kläckeri i en landbaserad anläggning med hög vattenkvalitet, daglig tillsyn och god kontroll. För kläckningen är möjligheter till temperaturstyrning av vattnet en viktig fördel. Men även tillgång till väl syresatt och rent vatten är mycket viktigt. Vattenförbrukningen är jämfört med odling av större fiskar relativt liten, varför kläckning i de flesta fall genomförs i genomströmningssystem. När rommen kläckts och fisken passerat yngelstadiet flyttas fisken till en sättfiskanläggning. Sättfisk kan odlas i flera olika odlingssystem, RAS med fullständig eller partiell recirkulering av vattnet, genomströmmande anläggningar på land, i dammar eller i kassar. Sättfisken kräver en större tillgång på vatten än kläckningsanläggningen och valet av odlingsanläggning beror delvis på tillgången på rent och syresatt vatten samt till vilken storlek fisken skall odlas. Vattenförbrukningen och kravet på odlingens volym ökar snabbt med ökande storlek på fisken. Öring som odlas till matfisk odlas däremot i kassar. 4

Efter kläckning flyttas ynglen vanligen vidare till en genomströmmande landbaserad anläggning där de odlas vidare till sättfisk men kan även flyttas till en RAS-anläggning. 5

Allt eftersom fisken växer flyttas de från den landbaserade sättfiskanläggningen till sättfiskanläggningar i dammar eller kassar, alternativt till matfiskodlingar i kassar. Den succesiva förflyttningen orsakas av de ökande kraven på utrymmet och vattenflöde, vilket vanligen är begränsat i genomströmningssystemen på land. Samtidigt måste öringen ha uppnått en tillräcklig storlek för att klara sig i dammarna, respektive att inte simma genom nätmaskorna för att kunna flyttas till en odling med kassar. Förflyttningen till dammar och kassar kan därför inte genomföras direkt från kläckeriet. 6

I genomströmningssystem på land hålls därför sällan fisk över 50-100 g då utrymmet och vattenflödet vanligen begränsar möjligheterna till större sättfisk. I dammar kan öring odlas upp till ca 7 hg men säljs ofta vid en lägre storlek. Innan fisken flyttas till kassar bör de uppnått minst en vikt om cirka 20 g. för att den inte skall simma genom kassens nät. Däremot finns det inte någon tydlig övre gräns i storlek. Gränsen beror istället på ekonomiska faktorer och avsättning för mat- eller sättfisken. Sättfisk i kassar kan utan större problem odlas till över ett kilo, men säljs vanligen som fångstfärdig fisk från ca 0,4 kg och uppåt. I RAS kan fisken teoretiskt odlas från rom eller yngel utan övre begränsning. Vid odling i RAS är det främst ekonomiska faktorer som begränsar möjligheterna att odla stor fisk. 7

Förutom att storleken på fisk styr vilken odlingsteknik som är lämplig, har de olika teknikerna även olika krav på omgivningsfaktorer för att kunna användas. Bland annat är vattentemperaturen i det tillgängliga vattnet mycket väsentlig. För att kunna odla öring i dammar eller kassar krävs tillgång på vatten som inte överstiger ca 18 C annat än mycket korta perioder. Om vattentemperaturen överstiger ca 18 C bör odlaren iaktta fiskens allmänna kondition och beteende och endast utfodra sparsamt. I vissa landbaserade anläggningar med genomströmning kan vattentemperaturen styras via val av inkommande vatten och/eller temperaturstyrning av vattnet. Detta sker vanligen genom val av inkommande vatten. I RAS-anläggningar kan vattnet temperaturstyras, men detta förbrukar stora mängder energi vilket kan vara kostsamt. 8

För stamfisken är temperaturen i vattnet och förändringar av denna tillsammans med ljusförhållandena avgörande för att fisken skall lekmogna. I landbaserade anläggningar kan dessa faktorer styras, vilket ger en viss möjlighet till inducerad lek (val av lekperiod). I dammar och kassar styrs lekperioden helt av omgivningsförhållandena. Öringen naturliga lekperiod är på hösten, i september oktober och brukar vanligtvis inträffa vid en vattentemperatur på omkring 7 C. 9

Om en lämplig lokalisering kan hittas och tillstånd beviljas bedöms matfiskodling av öring utgöra en unik produkt. Efterfrågan på större sättfisk av öring är emellertid stor för både regleringsutsättningar (utsättning av fisk som kompensation för förlorade fiskbestånd i samband med vattenkraftsutbyggnad) och för sportfiske. Efterfrågan finns även för mindre sättfisk för både regleringsutsättningar och olika former av stödutsättningar både för sportfiske men även för att förbättra befintliga bestånd av lokala stammar. 10

Överlevnaden för öringens rom till kläckning är hög jämfört med andra odlade arter, vilket minskar mängden rom som behövs för att kläcka fram önskad mängd yngel och därmed även mängden stamfisk. Det kan finnas skäl att sortera öringen dels för att efterfrågan kan vara styrd till vissa storlekar och dels för att stödutsättningar emellanåt kräver en minimistorlek. Möjligheterna att hitta lämpliga lokaliseringar med lämplig vattentemperatur och framförallt utrymme i recipienten för ökad näringsbelastning från fiskodlingen bedöms vara svårare för öppna kassar än för övriga tekniker. Detta gäller framförallt i de mellersta och södra delarna av landet. Risken för avslag på ansökan om tillstånd är även större för odling i öppna kassar än för odlingstekniker där någon form av rening av utgående vatten är möjlig att genomföra. 11

12