Återrapportering av lämnade viktigare yttranden från SGU, kvartal 2 2015



Relevanta dokument
Återrapportering av lämnade viktigare yttranden från SGU, kvartal

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

1(5) /

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har den 6 juni 2017 erhållit rubricerat ärende för yttrande. Med anledning härav vill SGU framföra följande.

Promemorian En samlad torvprövning (Ds 2015:54)

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

1(2) / N2013/5700/FIN N2013/5656/KLS (delvis) m.fl.

Samråd om ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2050

Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Remiss Klimatutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

BESLUT 1(7) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference /2014 Ert datum/your date Er beteckning/your reference.

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över miljömyndighetsutredningens betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43

Enligt sändlista Handläggare

Kap Anläggningar för vattenförsörjning

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

Samrådssammanställning över synpunkter rörande Arbetsprogram med tidplan

Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

Riktlinjer för enskilda avlopp

YTTRANDE 1(3) Sveriges geologiska undersökning (SGU) har den erhållit rubricerat ärende för yttrande.

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Operationer: GetCapabilities, GetMap, GetFeatureInfo, GetLegendGraphic

Uppföljning av åtgärdsuppdrag enligt Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

TEKNISKT UNDERLAG LÄSANSVISNING

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Svar på remiss av betänkande, Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser(sou 2015:99)

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Kemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Ramdirektivet för vatten

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Riktlinjer för enskilda avlopp

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt

Varför renar vi vattnet?

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

YTTRANDE 1(11) Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten (SOU 2014:50)

Informationen är endast avsedd att användas för översikter på storregional nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang.

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Miljö- och klimatdialog

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Riktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt

Samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt

VIC NATUR MED MERA. Återkoppling remiss Utvecklingsplaner. Birgitta Olsson, NV Henrik Gustafsson, LST Susanna Hogdin, HaV

Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan för Bottenhavets vattendistrikt

Sveriges geologiska undersökning. Verksamhetsplan 2017

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Remissvar om rapportering av regeringsuppdrag N2018/00721/DL, Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd

Tisdag den 7 oktober 2014, kl Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Nybrogatan 15, Härnösand

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14

Sammanträde: Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt Tid: Fredagen den 16 mars 2018 Europeiska Miljöbyrån, Köpenhamn

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

Ansökan om revidering av Stavsnäs vattenskyddsområden, gränsdragning och skyddsföreskrifter.

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

GIS-stöd för prövning av små avlopp. Jane Hjelmqvist Emma Sjögren

EU-konsultation för revidering av grundvattendirektivets bilaga I och II

E22, Kalmar-Norrköping, delen Gladhammar-Verkebäck

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 3 (6) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Remissvar på förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt,

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt?

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Vad är problemet och vad vill vi uppnå?

Transkript:

2015 YTTRANDE 1(6) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2015-07-06 21-2525/2014 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2014-12-18 N2014/5263/FIN, N2014/5269/KLS Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering av lämnade viktigare yttranden från SGU, kvartal 2 2015 Sveriges geologiska undersökning (SGU) ska enligt regleringsbrev för 2015 sammanställa och redovisa ärenden av större betydelse som handläggs inom remissverksamheten. Redovisning till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) ska ske en gång varje kvartal. SGU har i anledning av Regeringens uppdrag fastställt fyra kriterier mot vilka remissärenden ska ställas för att bedöma om remissvaren kan anses vara av större betydelse. De ärenden som SGU återrapporterar svarar upp mot ett eller flera av dessa kriterier. Kriterierna är de följande: principiella frågor ur geologisk eller juridisk synvinkel eller på annat sätt principiella frågor för SGUs verksamhet, lagstiftningsfrågor som berör SGUs politikområden, ärenden av nationell betydelse, samt ärenden med betydelse för den regionala utvecklingen. Återrapporteringen i varje ärende följer i huvudsak följande systematik. Inledningsvis sammanfattas den frågeställning SGU har haft att ta ställning till. Därefter sammanfattas relevanta delar av ärendets beredning och SGUs eventuella ställningstagande och sist återges de effekter som SGU anser att svaret kan förväntas ge i samhället. Remissvaren i fulltext kan begäras ut hos SGU: Grundvatten 33-2156/2015, 33-2164/2015, 33-2167/2015, 33-2178/2015 samt 33-2193/2015 Samråd rörande vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplaner, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar Frågeställning : Vattenmyndigheten har ett regeringsuppdrag att redovisa upplägget och resultatet i vattenförvaltningsarbetet. SGU har ur ett grundvattenperspektiv lämnat synpunkter på Vattenmyndighetens översända material ur ett. Organisationsnr 202100-2528 Huvudkontor / Head office: Box 670 SW-751 28 Uppsala, Sweden Besök / Visit: Villavägen 18 Tel: 018 17 90 00 / +46 18 17 90 00 Fax: 018 17 92 10 / +46 18 17 92 10 E-mail: sgu@sgu.se Filial / Regional Office: Guldhedsgatan 5A SE-413 81 Göteborg, Sweden Tel: 031 708 26 50 / +46 31 708 26 50 Fax: 031 708 26 75 / +46 031 708 26 75 E-mail: gbg@sgu.se Filial / Regional office: Kiliansgatan 10 SE-223 50 Lund, Sweden Tel: 046 31 17 70 / +46 46 31 17 70 Fax: 046 31 17 99 / +46 46 31 17 99 E-mail: lund@sgu.se Filial / Regional Office: Mineralinformationskontoret Skolgatan 11 SE-930 70 Malå, Sweden Tel: 0953 346 00 / +46 953 346 00 Fax: 0953 216 86 / +46 953 216 86 E-mail: minko@sgu.se Filial / Regional Office: Box 803 SE-101 36 Stockholm, Sweden Besök / Visit: Blekholmstorget 30, uppg. F Tel: 018 17 90 00 / +46 18 17 90 00 Fax: 08 24 68 14 / +46 8 24 68 14 E-mail: stockholm@sgu.se

2(6) Sammanfattning: SGU finner det positivt att åtgärdsarbetet har tagit ett kliv framåt med införandet av åtgärdsområdessammanställningar, vilket möjliggör att bättre visa sambandet mellan riskbedömning, åtgärdsbehov och fysiska åtgärder. Samtidigt anser SGU att förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen fortfarande allvarligt avviker från bestämmelserna i vattenförvaltningsförordningen och ramdirektivet. Det handlar om brister i följande delar: Övervakningen, som är grunden till arbetet, är mycket bristfällig Miljökvalitetsnormerna är inte satta enligt SGUs föreskrifter Åtgärderna återspeglar inte åtgärdsbehovet för den enskilda grundvattenförekomsten och svarar inte mot ett specifikt miljöproblem Samhällseffekter: Det är SGUs förhoppning att myndighetens synpunkter leder till att grundvattendirektivet, vattenförvaltningsförordningen och SGUs föreskrifter tillämpas på ett enligt SGU mer korrekt sätt i vattenmyndigheternas arbete, vilket kommer att bidra till att miljökvalitetsmålet om grundvatten av god kvalitet kan uppnås i kommande förvaltningscykler. Miljö 33-840/2015 Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 - fokusområden. Frågeställning : Som en del i den samlade fördjupade utvärderingen (FU15) har Naturvårdsverket översänt ett remissärende till SGU och andra berörda myndigheter. I ärendet lyfts tre fokusområden för djupare analys fram. Dessa är Hållbar konsumtion, Näringslivets miljöarbete och Hållbara städer. Remissen avser de tre underlagsrapporter som tagits fram inom respektive fokusområden. Sammanfattning: Rapporten om Hållbar konsumtion anser SGU är väl skriven och konsekvent i sitt upplägg, och SGU ser positivt på de analyser och förslag som presenteras i rapporten. Rapporten utgår från ett konsumtionsperspektiv och SGU påpekar i sitt remissvar den stora betydelsen av att genom styrmedel och informationsinsatser även påverka produktionsledet. SGU instämmer huvudsakligen i den analys av dagens situation som görs i rapporten om Näringslivets miljöarbete. SGU efterfrågar en tydligare beskrivning av den samhällsomställning som behövs och anser exempelvis att tjänster som reparation, återanvändning och återvinning behöver stimuleras. Vad gäller Hållbara städer ser SGU genomgående positivt på de olika delarna i rapporten och de rekommendationer och förslag som ges, men påpekar att det behövs ett större fokus på att beakta grundläggande geologiska och hydrogeologiska faktorer. Samhällseffekter: Störst betydelse av de svar SGU givit förväntas synpunkterna på rapporten om Hållbara städer ha där kompletteringar och andra förslag givits som är relaterade till planeringsprocesserna utgående från SGUs ansvarsområden inom geologi, grundvatten och miljö.

3(6) 33-1270/2015 Remiss angående bedömningen av underlag om riksintressen för anläggningar för vattenförsörjningen med inriktning på informationssäkerhet och sekretess. Frågeställning : Havs- och Vattenmyndigheten har till SGU och ett få antal andra myndigheter i remiss ställt frågan om hur detaljerat material kring vattentäkter/vattenförsörjning kan presenteras i ett underlag för riksintresse. Sammanfattning: SGU anser att det samlade materialet pekar ut de allra viktigaste områdena för svensk vattenförsörjning. Att samla denna information, med så pass detaljerade kartor där överföringsledningar, intagsområden för ytvatten, infiltrationsbassänger, brunnsområden m.m. med lätthet kan identifieras, tillsammans med en detaljerad teknisk beskrivning över funktion och vattnets väg vid varje vattenverk är enligt SGUs uppfattning för noggrann för att vara allmän information. Visserligen kan sannolikt stora delar eller all denna information insamlas genom sammanvägning av ett antal olika informationskällor som till exempel vattenskyddsområden, kommunala hemsidor och publika kartor, men att utföra en insamling och informationskoncentration för alla de nu berörda områdena är tidsödande. SGUs bedömning är att denna information, i samlad och lättillgänglig form, kan innebära fara för rikets säkerhet. SGU anser emellertid att det borde vara möjligt att skapa två versioner av beskrivningen av riksintresset, dels en allmän publik version, och dels en mer detaljerad, med mer information om teknisk utformning etc. Den mer detaljerade informationen bör kunna finnas tillgänglig efter förfrågan ställd till länsstyrelse eller till HaV. De föreslagna områdena för riksintresse för vattenförsörjningen är i föreliggande form i allmänhet små områden. SGU anser att en redovisning där i princip hela det område som utgör den yt- eller grundvattenbildande ytan till vattenverket redovisas inklusive (men utan att särskilt markera) brunnar, vattenverk och överföringsledningar, är att föredra. För ytvattentäkter innebär detta att hela eller stora delar av sjön/ån/älven kommer att tas med, och för grundvattenförekomster hela eller stora delar av grundvattenmagasinet. Detta säkerställer att de känsliga detaljerna i vattenförsörjningskedjan anonymiseras. Dessutom kommer skyddet för den vattenförsörjande resursen till vattenverken få ett utökat och stärkt skydd. Att kunna peka ut och långsiktigt skydda hela den vattenförsörjande resursen är enligt SGU minst lika viktigt som att själva anläggningarna har ett bra skydd. Samhällseffekter: SGU anser att det är bra att frågan om riksintresse för vattenförsörjningen diskuteras, men att ett utpekande av dessa inte får leda till att information om känsliga tekniska installationer för vattenförsörjningen görs publika utan att riksintresset ska omfatta det område som är viktigt att skydda för den långsiktiga vattenförsörjningen..

4(6) 33-515/2015 - Remiss gällande förslag till nya föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel samt föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter, som ersätter Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av bekämpningsmedel Frågeställning : SGU har av Naturvårdsverket remitterats förslag på nya föreskrifter om hantering av växtskyddsmedel och biocidprodukter. Sammanfattning: Naturvårdsverket har föreslagit helt nya föreskrifter som ska ersätta tidigare föreskrifter om bekämpningsmedel. De nya förslagen ska göra det enklare att hantera frågorna än vad de äldre föreskrifterna medgav. SGU yttrar sig i ärendet enbart över frågorna om växtskydd och anför huvudsakligen att Naturvårdsverket tycks sakna kunskap och förståelse för att grundvatten hör samman med det synliga vattnet och att föreskrifterna inte tar hänsyn till det. Till exempel saknas regler om skyddsavstånd med syfte att säkra grundvattnet då frågor om bl a jordarter inte regleras i föreskrifterna. Samhällseffekter: Med en sammanhållen vattenförvaltning kan vattentillgången tryggas i vederbörlig omfattning vilket gagnar samhällets hushållning med vattenresurserna på ett nationellt plan. Departement 33-419/2015 Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Frågeställning : SGU har översänts Boverkets förslag på strategi om hur miljökvalitetsmålet ska uppnås. Förslaget går ut på att ett antal etappmål och åtgärder inom olika teman som bebyggelse, transporter, energi m.m. ska uppnås och genomföras. Sammanfattning: I Boverkets rapport redovisas fyra förslag till åtgärder och idéer om vad som kan åstadkommas med befintliga styrmedel men även med nya styrmedel. SGU delar många av Boverkets synpunkter, bl a frågan om att översiktsplanen bör ges en mer strategisk planeringsfunktion men ser samtidigt att de geologiska bedömningarna i strategin kan behandlas på ett mer utförligt sätt. Den centrala frågan om byggande måste också ta hänsyn till hållbart mark- och vattenutnyttjandet. Byggandet måste anpassas efter geologin för att undvika målkonflikter. SGU föreslår i remissvaret en ytterligare åtgärd för att komma tillrätta med problemen; en vägledning för att bedöma risker och byggbarhet med avseende på mark- och vattenförhållanden. Samhällseffekter: SGUs svar kan bidra till att miljökvalitetsmålet en God bebyggd miljö förvaltas på ett bättre sätt. 33-868/2015 Underlag till kontrollstation 2015 anpassning till ett förändrat klimat.

5(6) Frågeställning: SMHI har på uppdrag av regeringen, kartlagt vad som har gjorts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen år 2007. Uppdraget har inneburit att sammanställa kunskap om nuvarande och framtida risker och konsekvenser för samhället av ett förändrat klimat. Utredningen har beskrivit behoven och lämnat förslag på åtgärder för anpassning av olika delar av samhället. Sammanfattning: SGU anser att SGUs roll inom klimatanpassningsarbetet har underskattats i utredningen. Den kompetens som finns och de underlag som SGU tar fram inom grundvatten, jordarter och maringeologi måste tas tillvara på ett bättre sätt. SGU måste därför bland annat få i uppdrag att utföra en utökad miljöövervakning för att kunna följa upp effekterna av klimatförändringarna och även få ett större ansvar för frågor gällande kustzonsplanering och kusterosionsfrågor. SGU bedömer att med ytterligare 19 miljoner kronor per år kan ett ännu bättre underlag tas fram. Samhällseffekter: Genom de nya förslag och förslag till ändringar som SGU har föreslaget bedömer SGU att risken för kostsamma och felaktiga prioriteringar och beslut kommer att minska genom ännu bättre och mer detaljerade underlag. Övriga 33-918/2015 Ang. Svensk Kärnbränslehantering AB:s ansökan om tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Frågeställning: SGU har av mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beretts tillfälle att yttra sig över huruvida ansökan nu är komplett samt i förekommande fall framställa yrkanden om komplettering eller avvisning. Sammanfattning: SGU anser att ansökan är väl strukturerad. De grundvattenrelaterade frågorna är väl omhändertagna och SGU har fått bra svar på myndighetens tidigare remissynpunkter som rör grundvatten. SGU har dock vissa synpunkter på de delar av ansökan som rör seismologi. Samhällseffekter: Bättre och fler undersökningar ger förhoppningsvis ett bättre beslutsunderlag i tillståndsprocessen. 33-589/2015 - Remiss vidrörande medlemsförslag A 1618 om ökat nordiskt samarbete för att trygga de nordiska vattenresurserna Frågeställning : SGU har av Nordiska rådet fått i remiss att besvara hur myndigheten ser på rådets förslag om att föreslå tre att-satser till de nordiska regeringscheferna. Attsatserna går ut på att de nordiska länderna ska koordinera sitt vattenförvaltningsarbete, att arbetet ska ges högsta prioritet och att det nordiska

6(6) vattenförvaltningsarbetets know-how inom området ska marknadsföras till övriga länder. Sammanfattning: I remisshandlingen beskrivs det nordiska vattenförvaltningsarbetet och huvudsakligen de direktiv det vilar på och vilka krav som kan ställas på det fortsatta arbetet och att norden har goda möjligheter att dela med sig av sitt kunnande. SGU framför i sitt svar att myndigheten inte helt delar rådets uppfattning då Sverige visserligen har gott om grundvatten, som även framförs i remisshandlingen, men att det i sig inte innebär att Sverige (och norden) har tillräcklig kunskap att dela med sig av till andra länder. SGU framför dock att mer forskning behövs inom området och att högskolor och universitet i högre omfattning borde delta i detta arbete och att utöver de teman som föreslås i rådets förslag även grundvatten bör omfattas av det föreslagna arbetet. Samhällseffekter: Ett bättre underlag till Nordiska rådets förslag ger en bättre genomarbetad vattenförvaltningspolitik. Beslut i detta ärende har fattats av tjf. generaldirektör. I den slutliga handläggningen av ärendet har även adjungerade professorn Lars-Ove Lång, statsgeologerna Jenny McCarthy, Emil Vikberg, Mattias Gustafsson, Nils Ohlanders, utredaren Peter Åkerhammar, avdelningschefen Anna Åberg och juristen Fredrik Bäck, den senare föredragande, deltagit. Per Klingbjer Fredrik Bäck