Examinationsuppgift 2

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi/Fysioterapi Examinationsuppgift 2 Hälsolitteracitet- en begreppsanalys Ämnesfördjupning i Arbetsterapi 15 hp, delkurs 2, HT 2017 Författare: Susanne Fredriksson Opponent: Hilda Öhlén Examinator: Lena Mårtensson

Innehållsförteckning Introduktion.. sid 2 Syfte... sid 3 Metod... sid 3-4 Resultat. Allmän användning av begreppet.. sid 4-5 Analys av ordböcker och uppslagsverk. sid 5 Användning av begreppet i vardagen... sid 6 Användning av hälsolitteracitet inom arbetsterapi sid 6 Definierande kännetecken sid 6 Typfall.. sid 7 Motsatsfall sid 7 Angränsande fall sid 7 Villkor och konsekvenser. sid 8 Empiriska referenser. sid 8-9 Diskussion. Metoddiskussion sid 9 Resultatdiskussion... sid 9-11 Referenser. sid 12-14 Bilaga 1.. sid 15 1

Introduktion Jag är verksam som arbetsterapeut på en rehabmedicinsk avdelning och dagrehabilitering (neurologiskt och ortopediskt interdisciplinärt team). Sedan ett antal år pågår ett aktivt hälsofrämjande arbete på Södra Älvsborgs Sjukhus som en del i Västra Götalandsregionens satsningar och även den klinik jag arbetar inom. Sjukhusövergripande föreläsningar om bland annat jämlik vård, utbildningar inom motiverande samtal hålls, hälsocoach online erbjuds patienter samt att hälsofrämjande aktiviteter genomförs. Det är dels metoder som syftar till att stödja personal i utövandet av att främja patienters hälsa men även interventioner riktade direkt till patienter (1,2). Att uppnå god hälsa är värdefullt för både individ och samhälle vilket Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor styrker (3). Stora delar av befolkningen har minst en ohälsosam levnadsvana vilket bidrar till ca 20 % av den totala sjukdomsbördan i landet. Personer med sjukdom är en riskgrupp varför det är extra viktigt att stödja dessa personer (3). I det dagliga arbetet uppkommer funderingar kring hållbarheten i de insatser som patienter tar del av för att få en fungerande vardag och god hälsa. I en del fall återkommer personer med liknande frågeställningar och problem i sitt vardagsliv som vid tidigare rehabiliteringsperioder. Det finns ofta förväntningar hos personal att patienter ska vilja genomföra hälsosamma förändringar i sitt liv. Att förändra vanor och beteenden är en medveten och aktiv process som ställer krav på individen och omgivningen (4). Utgångspunkten för förändring är vad som är viktigt och upplevs meningsfullt för personen. Aktivitet är en grundläggande förutsättning för hälsa anser Wilcock (5). Hälsa och välbefinnande kan uppstå när människors grundläggande behov är tillfredsställda, och när människor kan delta i meningsfulla aktiviteter samt vara del av ett sammanhang (6). Den teoretiska referensramen för arbetsterapiverksamheten har en grund i Model of Human Occupation, (MOHO) vilken tar hänsyn till individens omgivning, vilja, motivation och vilka aktiviteter som är viktiga för just den personen (4). De arbetsterapeutiska interventionerna handlar om att ge patienten rätt stöd och insatser som krävs för att få aktiviteter i vardagen att fungera. För utvecklingen av arbetsterapi är det både intressant och nödvändigt att möta den samhällsutveckling som pågår både internationellt och nationellt med krav på individens 2

ökade egenansvar för sin hälsa och i förlängningen att främja människors delaktighet i samhället (7). Det var under nuvarande kurs i ämnesfördjupning som jag för första gången kom i kontakt med begreppet hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet kan definieras på följande sätt: Förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa (8) Hälsolitteracitet kanske omfattar de föreställningar som uppkommer när jag försöker förstå varför en del personer inte kommer vidare och kan påverka sitt vardagsliv i den riktning personen önskar, trots omfattande rehabiliteringsinsatser. Syfte Syftet är att analysera begreppet hälsolitteracitet för att få kunskap om begreppets innebörd samt förstå betydelsen för arbetsterapeutisk praxis, inom rehabiliteringsmedicinsk verksamhet. Metod Begreppet hälsolitteracitet har analyserats enligt Walker och Avants analysmetod (9). Processen har följt metodens 8 steg; att välja begrepp, bestämma syfte med analysen, identifiera all användning av begreppet, fastställa definierande kännetecken, identifiera typfall, identifiera ytterligare fall, identifiera villkor och konsekvenser samt definiera empiriska referenser (9). För att få kunskap om begreppets allmänna användning genomfördes först en bred sökning av begreppet hälsolitteracitet i Google sökmotor (10) med 4700 träffar samt med definition i Wikipedia (11). För att få ordboksdefinition av begreppet genomfördes sökningar på hälsolitteracitet i Svensk MeSH (12), i Nationalencyklopedin (13) samt i Svenska Akademiens ordböcker (14). För att få en uppfattning om användningen av begreppet generellt tillfrågades personer i min omgivning, både mina närstående och kollegor. Vidare genomfördes en litteratursökning för att fånga hälsolitteracitet ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv via databaserna PubMed, Cinahl, Scopus samt OT 3

Seeker med nedanstående inklusions- resp exklusionkriterier. Sökresultaten presenteras i bilaga 1. Inklusionskriterier: Begreppet health literacy och occupational therapy ska finnas i titel, abstract eller nyckelord samt att artiklar ska finns tillgängliga i fulltext på engelska, publicerade mellan 2007-2017. Health literacy och rehabilitation ska finnas i titel, abstract eller nyckelord samt att artiklar ska finnas tillgängliga i fulltext på engelska, publicerade mellan 2007-2017. Exklusionskriterier: tidigare gjorda begreppsanalyser. Vissa artiklar återfanns i flera databaser. Dessa dubbletter markerades manuellt, i ett dokument, för att kunna få en överblick av vilka artiklar som var dubbletter och vilka som var unika. Med hänsyn till syftet lästes artiklarnas abstract igenom och de artiklar som föreföll kunna bidra till att svara på syftet lästes sedan i sin helhet. Under genomläsningen av artiklarna gjordes noteringar av tänkbara kännetecken, villkor, konsekvenser i respektive artikel med överstrykningspenna och korta kommentarer. De mest frekventa fenomenen från litteraturen fick utgöra kännetecken och på samma sätt gäller det för villkor och konsekvenser. Under arbetets gång har de olika delarna bearbetats flera gånger för att förstå begreppet utifrån den sökta litteraturen. Den totala sökprocessen pågick mellan 2017-10-18 och 2017-12-20. 12 artiklar ligger till grund för analysen. Resultat Allmän användning av begreppet Hälsolitteracitet utvecklades främst i USA under 1980-1990 talet. Då syftade hälsolitteracitet enbart till hur väl patienter förstår medicinsk information om bl a sjukdom, och medicinhantering (15). Hälsolitteracitet lanserades som nytt begrepp inom folkhälsolitteraturen av Nutbeam 1998, expert inom folkhälsa, i en skrift som publicerades av Världshälsoorganisationen (WHO) (16). WHO är ett tongivande FN organ vars policyramverk utgör rekommendationer om den offentliga hälso- och sjukvårdstjänsternas och hälsosystemets ökande roll och betydelse för att främja hälsa (17). Nutbeams definition av hälsolitteracitet fritt översatt lyder: hälsolitteracitet representerar de kognitiva och sociala förmågor som påverkar motivation och förmågan hos individer att få tillgång till, förstå, och använda information på ett sätt som främjar och bibehåller god hälsa (16, s.10). 4

Begreppet introducerades i Sverige 2009 genom Mårtensson och Hensings arbete (personlig kommunikation 2017-12-04, (18). Direktöversättningen av ordet från engelskans health literacy ansågs mest lämpligt för att fånga begreppets betydelse, en översättning som godkänts av sakkunniga inom språkvetenskap (18). Definitionen som avses med det svenska begreppet är: Individens förmåga att förvärva, förstå, och använda information i syfte att bibehålla, främja eller förbättra hälsa (18, s.2718). Begreppet hälsolitteracitet används inom folkhälsovetenskap och sjukvård, två delvis olika synsätt på begreppet vilka illustreras i figur 1. Risk modellen: Personliga förutsättningar; läs- och skrivkunnighet, räkneförmåga. Kognitiv förmåga, kritisk förmåga. Hälsolitteracitet knutet till individen Ett tillstånd- antingen hög eller låg grad av hälsolitteracitet. Målsättning: att leda till följsamhet. Används inom sjukvård Tillgång modellen: Personliga förutsättningar; läs- och skrivkunnighet, räkneförmåga. Kognitiv förmåga, kritisk förmåga. Omgivning Hälsolitteracitet knutet till individen i en kontext Föränderlig process under livet beroende av olika omständigheter. Målsättning: att utveckla individens förmågor. Samhället i stort. Figur 1. Risk- respektive Tillgång modellen som förklaring till hälsolitteracitet, fritt tolkad efter Nutbeam (19). Riskmodellen har individens förmågor i fokus för att uppnå hälsolitteracitet. Med detta synsätt ligger förutsättningarna enbart hos individen för att hälsolitteracitet ska åstadkommas. En bredare syn på hälsolitteracitet kommer från folkhälsovetenskapen, där beskrivningen är att hälsolitteracitet är ett komplext och föränderligt tillstånd som förutom individens personliga förmågor också beror på vilken kontext personen befinner sig i (19). Analys av ordböcker och uppslagsverk Det finns ingen definition av begreppet hälsolitteracitet i uppslagsverk eller ordböcker som använts vid sökningen. 5

Användning av begreppet i vardagen Av mina närstående var begreppet helt okänt. Hos någon enstaka kollega var begreppet delvis känt. I huvudsak används inte begreppet bland arbetsterapeutkollegor eller i teamet. Däremot diskuteras hälsorelaterade insatser bland arbetsterapeutkollegor och i teamet. Användning av hälsolitteracitet inom arbetsterapi Förekomsten av hälsolitteracitet i den arbetsterapeutiska litteraturen i den aktuella sökningen är begränsad till ett fåtal källor. Analysen har sin grund i följande definitioner av hälsolitteracitet från den arbetsterapeutiska litteraturen; individers kapacitet att erhålla, bearbeta och förstå basal hälsoinformation och insatser som krävs för att ta adekvata hälsobeslut (20). Det kan också definieras på likartade sätt så som förmåga att samla, tolka och använda information för att ta lämpliga hälsorelaterade beslut (21). Levasseur och Carrier (22) definierar hälsolitteracitet som förmågan att få tillgång till, förstå, utvärdera och kommunicera information för att främja, bibehålla och förbättra hälsa i olika sammanhang under livets gång. Den arbetsterapeutiska litteraturen beskriver hälsolitteracitet som ett komplext fenomen där individens förmågor samverkar med den fysiska och sociala miljön för att en god hälsolitteracitet ska uppnås (20-23). Grundläggande läs- och skrivförmåga, räkneförmåga utgör viktiga grundläggande förmågor för att kunna ta till sig information. Det är viktigt att känna till att god läs- och skrivkunnighet eller hög utbildning är i sig ingen garanti för hög hälsolitteracitet (22, 23). Sedan tillkommer andra kognitiva förmågor så som att bearbeta den information som man tagit del av, planera för hur man ska använda informationen och agera genom att göra egna val för att påverka sin hälsa positivt (22). I litteraturen lyfts främjandet av hälsolitteracitet något som skulle kunna vara en naturlig del av arbetsterapeutens roll eftersom hänsyn tas till individers psykiska, fysiska och sociala förmågor samt utgår från den miljö som personer lever i (20, 23, 24). Definierande kännetecken En persons förmåga att söka hälsorelaterad information genom att ställa lämpliga frågor och/eller använda Internet. En persons förmåga att tolka hälsorelaterad information utifrån tidigare kunskap och erfarenheter. En persons förmåga att kritiskt förhålla sig till hälsorelaterad information utifrån sin egen situation. En persons förmåga att dela med sig av hälsorelaterad information till andra. 6

Typfall En kvinna besväras av svår mental trötthet på grund av sjukdom. Hon har svårt att hantera tröttheten som påverkar hennes vardagsliv och hälsa. Kvinnan söker information via Internet om mental trötthet. Hon ställer frågor till sin arbetsterapeut om hur hon skulle kunna hantera tröttheten och få en fungerande vardag. Hon har förmåga att tolka information om energibesparande råd. Kvinnan kan kritiskt förhålla sig till information utifrån sin egen situation och strukturera sin dag utifrån den nya informationen. Hon planerar korta vilopauser under dagen, fördelar aktiviteter under veckan samt delar med sig till sina anhöriga om de förändringar hon behöver göra. Motsatsfall En person som nyligen blivit rullstolsburen efter en underbensamputation har skrivits ut från sjukhuset till sin bostad. Personen har problem att sitta bra i sin rullstol. Hen har bristande förmåga att söka information via hemtjänstpersonal om sitt problem. Hen kan inte tolka och ej heller kritiskt förhålla sig till den skriftliga information som hen fick i samband med utprovning av sittdyna, dels om dynans funktion och om rådet att tryckavlasta i sittande. Hen byter därför sällan sittställning. Personen lägger extra kuddar på befintlig sittdyna för att ändra komforten varpå den tryckavlastande effekten minskar avsevärt och risken att få trycksår ökar. Personen kan därför inte själv dela med sig av information till hemtjänstpersonal eller anhöriga som skulle kunna stötta patienten att ändra sittställning, använda dynan korrekt eller ta kontakt med arbetsterapeut för att utreda sittandet. Angränsade fall En dagvårdspatient har förmåga att söka information genom att ställa frågor kring tillämpning av ergonomi för att kunna utföra meningsfulla aktiviteter trots svaghet och smärta i kroppen. Patienten kan tolka muntlig och skriftlig information. Patienten tillämpar råden i aktivitet på arbetsterapin. Utifrån samtal med patienten framkommer det att patienten inte kunnat förändra sitt utförande i aktiviteter hemma i tyngre moment så som att dammsuga och hantera tvätt. Trots att det är meningsfulla aktiviteter för patienten. Personen visar på bristande förmåga att kritiskt förhålla sig till informationen utifrån sin egen situation. Villkor och konsekvenser Villkoren påverkar graden av hälsolitteracitet och huruvida konsekvenserna blir positiva eller negativa. Villkoren för att uppnå god hälsolitteracitet är både sådana som hör till individen 7

samt den fysiska och sociala omgivningen. Dessa måste samverka för att hälsolitteracitet ska vara möjlig. Individuella villkor handlar om att kunna läsa, skriva, räkna (22, 23, 28), att personen känner att den har makt över sig själv och sin situation (22, 29, 30) samt att kunna ta ansvar för sin egen hälsa (22). Omgivningens villkor kan innebära att information finns tillgänglig på ett vardagligt språk, på modersmål (22, 23, 29). I ett kliniskt sammanhang kan det innebära att den fysiska miljön är tillgänglig, t.ex. genom skyltning till olika lokaler, att information är placerad på en nivå så att man kan nå den. Andra exempel på villkor är personalens medvetenhet och användning i praxis av samtalsmetoder och förmåga att lyssna (22, 26). De troliga konsekvenserna av en hög grad av hälsolitteracitet är både individuell och på samhällsnivå (23, 27, ). Färre hälsorisker (28), minskad ojämlikhet av hälsa (22), ökad motivation, egenmakt och kontroll över sitt vardagsliv (21, 27). En god hälsolitteracitet kan leda till social delaktighet genom att man ser sig som en aktiv person som kan bidra till sig själv och samhället (7, 21). De troliga konsekvenserna av en låg grad av hälsolitteracitet påverkar många delar av livet. En sämre upplevd hälsa (23, 25, 27). Andra troliga konsekvenser är sämre egenmakt över sin situation, sämre delaktighet i samhället, riskfyllt beteende, lägre inkomst. I förlängningen även konsekvenser som förtidig död, ökad dödlighet och hälsojämlikheter (22, 27). I det kliniska sammanhanget kan det innebära hinder för en framgångsrik rehabilitering bland annat genom lägre delaktighet i interventioner och låg följsamhet av rekommendationer (20, 27, 29). Empiriska referenser Personer med god nivå av hälsolitteracitet har förmåga att söka, tolka och kritiskt förhålla sig till hälsorelaterad information utifrån sin egen situation. Personer med god hälsolitteraciet kan fatta självständiga beslut grundade på sin kritiska värdering som främjar hälsa under livets gång (7, 20-30). Detta kan till viss del göras mätbart. Instrument som mäter hälsolitteracitet finns översatta och validerade till svenska förhållanden. Dels en självskattningsskala som mäter funktionell hälsolitteracitet (S- FHL) (8) dvs. hur väl en person kan läsa och förstå skriven information samt en självskattningsskala som mäter kommunikativ och kritisk hälsolitteracitet (S- KKHL) dvs. en persons färdigheter att använda den hälsorelaterade informationen i sin vardag och att kritiskt kunna värdera information för att främja kontroll över sitt liv (8). Det som också krävs för att en god nivå av hälsolitteracitet ska vara möjligt, är omgivningen. Skalorna säger inget om i vilka omständigheter personen 8

befinner sig i. Därför är det viktigt att veta varför man skattar nivån av hälsolitteracitet och vad det ska användas till (8). Diskussion Metoddiskussion Den allmänna sökningen bidrog till en bild av hälsolitteracitet som under arbetets gång utvecklades och blev mer omfattande än vad som först kunde anas. Begreppet hälsolitteracitet har hittills varit tämligen okänt i min vardag och i min närmsta omgivning så som familj och arbetskamrater. Konsekvenserna av inklusionskriterierna blev att intressanta artiklar som ej fanns tillgängliga i fulltext utan behövde beställas valdes bort, vilket kan ha påverkat resultatet. I och med att begreppet fortfarande är relativt nytt i relation till arbetsterapi, skulle varje enskild artikel inom ämnet kunna tillföra intressant kunskap. Sökningarna kunde genomförts med en tydligare struktur för att lättare fokusera på uppgiften i relation till syftet. Få ursprungsartiklar återfanns i de databaser där sökningarna gjordes, vilket föranledde en kompletterande sökning med sökorden health literacy och rehabilitation och i övrigt samma inklusion- och exklusionskriterier. Den kompletterande sökningen gav fler relevanta träffar inom ämnet. Informationen i dessa artiklar var relevant för arbetsterapi trots sökordets vidare omfattning rehabilitation. Mer tid än nödvändigt lades på att kontrollera sökresultaten då jag inte hade fullständig kontroll till en början pga. att intresset för den allmänna sökningen stundtals tog över. Framvaskandet av kännetecken var både roligt och svårt då det är osäkert om jag fångat det som avses. Metodboken och föreläsningsanteckningarna har varit ett stöd i processen att försöka hålla sig till de kännetecken som framträder i den sökta litteraturen. Det är svårt att avskärma sig från den förförståelse och influens som den allmänna sökningen gett. Resultat diskussion Syftet med att göra en begreppsanalys på hälsolitteracitet var att få kunskap om begreppets innebörd samt förstå betydelsen för arbetsterapeutisk praxis. Detta anser jag vara uppnått. Genom kunskap om begreppets innebörd har det bidragit till en ökad medvetenhet hos mig 9

om vilken avgörande betydelse hälsolitteracitet har och vilka konsekvenserna kan bli ur både individ- och samhällsperspektiv. Jag tror att hälsolitteracitet är en viktig pusselbit i mina funderingar kring varför en del patienter inte får livet att fungera på det sätt de önskar. En person med god hälsolitteracitet kan troligtvis tillgodogöra sig rehabiliteringen på ett bättre sätt och med det förutsättningar till en fungerande vardag och möjligheter till god hälsa (29). Samtidigt används sjukvårdens resurser på ett effektivare sätt. Begreppet hälsolitteracitet har utvecklats under de årtionden som det använts. Från att vara starkt kopplat till enbart individens förmågor utvecklats till en komplex definition där omgivningen spelar en viktig roll för att god hälsolitteracitet ska vara möjlig (19). Det ligger nära till hands att vilja sluta sig till den komplexa definitionen som arbetsterapeut eftersom vårt fokus är att se till person, omgivning och aktivitet (4). Det ligger också i professionens intresse att de arbetsterapeutiska interventionerna faller väl ut för individen. Det som Levasseur och Carrier (22) beskriver som troliga konsekvenser av låg hälsolitteracitet överensstämmer ibland med patienterna i den egna verksamheten. Det kan handla om svårigheter att ta till sig muntlig och skriftlig information från arbetsterapeut, att man inte kan värdera information utifrån sin egen situation. Det kan också innebära att en patient uppvisar ett riskfyllt beteende. Det sammantaget utgör stora hinder för rehabiliteringen och för individens totala hälsa. Resultatet påverkar tankarna kring att sprida begreppet på arbetsplatsen. En medvetenhet kring vad hälsolitteracitet innebär och vilka konsekvenserna kan tänkas bli av både låg och hög hälsolitteracitet anser jag är viktigt att sprida. Det finns goda förutsättningar att lyfta frågor kring hälsolitteracitet inom det rehabmedicinska interdisciplinära team. Vi följer patienterna under lång tid på rehabmedicinsk avdelning. Via dagrehabilitering eller mottagning etableras i många fall en långvarig kontakt med patienten. Behovet av att se på hälsolitteracitet utifrån den komplexa definitionen av stämmer väl överens med den verksamhet jag arbetar inom (20-23). Som arbetsterapeut är det viktigt att vara lyhörd och tillämpa ett arbetssätt som täcker in alla slags nivåer av hälsolitteracitet. Jag har ibland ställt mig frågande till delar i det hälsofrämjande arbetet på sjukhuset. Hälsofrämjande insatser presenteras i form av specifika ämnen såsom levnadsvanor med kost, motion, alkoholvanor osv. Det är interventioner som i mångt och mycket riktar sig till att 10

skapa följsamhet hos patienter, vilket givetvis kan vara positivt för individens hälsa och även samhällsekonomiskt. Precis som i Nutbeams riskmodell (19) önskar man att ett visst beteende ska uppnås, patienten visar på följsamhet. En viktig aspekt som jag anser glöms bort är behovet att lyfta diskussionen till en högre nivå i ett första skede, vilket skulle innebära samtal om och en medvetenhet kring hälsolitteracitet. Att vi som personal förstår vidden av förmågan att få tillgång till, förstå, utvärdera och kommunicera information för att främja, bibehålla och förbättra hälsa i olika sammanhang under livets gång (22). I den arbetsterapeutiska verksamheten kan patienters hälsolitteracitet främjas och möjlighet till att själva påverka sin hälsa under livets gång. Dels genom att de arbetsterapeutiska interventionerna genomförs på ett sätt som medvetet tar hänsyn till individuella behov. Information behöver då finns tillgänglig såväl fysiskt men också innehållsmässigt och språkligt till den enskilda individen. Med stöd av Nutbeams tillgångmodell (19) är målet att främja individers förmågor, vilket kan innebära att i nya situationer kan individer med god hälsolitteracitet lita till sin egen förmåga att fatta hälsosamma beslut. Genom att ha en hälsolitterat verksamhet särskiljer man inte individer från varandra utan om alla erbjuds tillgänglighet i kommunikation och information så standardiserar man praxis och kan minska ojämlikheter i hälsa (23). Slutligen vore det intressant att gå vidare med att belysa relationen mellan hälsolitteracitet och hur effektiva arbetsterapeutiska interventioner är (23). 11

Referenser 1. Södra Älvsborgs Sjukhus. Vision och värdegrund. [Internet]. Borås: Södra Älvsborgs Sjukhus; 2017 [uppdaterad 2017-11-29; citerad 2017-12-06] Hämtad från: /http://sas.vgregion.se/om-sodra-alvsborgs-sjukhus/vision-och-vardegrund/, 2. Södra Älvsborgs Sjukhus. Vision och värdegrund. [Internet]. Borås: Södra Älvsborgs Sjukhus; 2017 [uppdaterad 2017-11-29; citerad 2017-12-06] Hämtad från: http://sas.vgregion.se/patient/din-halsa/ 3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning. Remissversion. [Internet]. Västerås: Edita Västra Aros. [citerad 2017-12- 06]. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-11-3 4. Kielhofner G. Model Of Human Occupation: teori and tillämpning.4.uppl. Falk C, Falk K, Stedman H, översättare. Lund: Studentlitteratur; 2012. 5. Wilcock AA. Occupation and Health Are they one and same? J Occup Sci. 2007; vol 14, (1): 3-8. 6. Wilcock, AA. An Occupational Perspective of Health. 2 nd ed. SLACK Incorporated; 2006. 7. Piskur B. Social participation: Redesign of education, research, and practice in occupational therapy. Scand J Occup Ther. 2013 20 (1): 2-8. 8. Mårtensson L, Wångdahl J. Hemsida för hälsolitteracitet [Internet]. [uppdaterad datum; 2016-04-04; citerad datum 2017-12-20]. Hämtad från: http://www.halsolitteracitet.se/ 9. Walker LO, Avant KC. Strategies for theory construction in nursing. Concept analysis 5th edition. 2010. New Jersey: Pearson Prentice Hall; 2010: p 156-77. 10. Google sökord hälsolitteracitet. Hämtad januari 1, 2018 från https://www.google.se/search?q=h%c3%a4lsolitteracitet&oq=h%c3%a4lsolittera& aqs=chrome.0.69i59j69i57j69i61j69i60j69i59l2.3097j0j8&sourceid=chrome&ie=ut F-8 11. Hälsolitteracitet. (2016, maj 3). Wikipedia. Hämtad 19.17, januari 1, 2018 från //sv.wikipedia.org/w/index.php?title=h%c3%a4lsolitteracitet&oldid=34383666. 12. Svensk MeSH. Tillgänglig från: https://mesh.kib.ki.se/, sökord: hälsolitteracitet 12

13. Nationalencykopedin. Tillgänglig från: https://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/ sökord: hälsolitteracitet 14. Svenska Akademiens ordböcker. Tillgänglig från: https://svenska.se/ sökord: hälsolitteracitet 15. Pleasant A, Kuruvilla S. A tale of two health literacies: public health and clinical approaches to health literacy. Health Promot Int. 2008; June; 23(2):152-59. https://doi.org/10.1093/heapro/dan001 16. Nutbeam D. Health promotion glossary. Health Promot Int. 1998; (13):349-64 http://www.who.int/healthpromotion/about/hpr%20glossary%201998.pdf 17. Folkhälsomyndigheten. Hälsa 2020. Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2013 [uppdaterad/översatt till svenska 2015; citerad 2017-12- 06] Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0dd4f55131d5443d9b8efd36d8d 7de4c/halsa-2020-sektorsovergripande-policyramverk-insatser-halsa-valbefinnande- 15008.pdf 18. Mårtensson L, Hensing G. Hälsolitteracitet- en grundbult i patientmötet. Läkartidningen 2011; vol 108 (51-52): 2718-20. 19. Nutbeam D. The evolving concept of health literacy. Soc Sci Med. 2008; 67: 2072 2078. 20. Smith D L, Hedrick W, Earhart H, Galloway H, Arndt A. Evaluating Two Health Care Facilities Ability to Meet Health Literacy Needs: A Role for Occupational Therapy. Occup Ther Health Care. 2010; vol 24 (4): 348-59. 21. Pizur-Barnekow K, Darragh A. AOTA s Societal Statement on Health Literacy. Am J Occup Ther. 2011; Nov/Dec, vol 65(6) (supplement). 22. Levasseur M, Carrier A. Integrating health literacy into occupational therapy: Findings from a scoping review. Scand J Occup Ther 2012; 19: (4): 305-14. 23. Smith D L, Gutman S A. From the desk of the editor and associate editor. Health Literacy in Occupational Therapy Practice and Reseearch. Am J Occup Ther. 2011; July/August vol 65 (4). 24. Brooks C, Ballinger C, Nutbeam D, Adams J. The importance of building trust and tailoring interactions when meeting older adults health literacy needs. Disabil and Rehabil.2017; vol 39, (23): 2428-35. 13

25. Magasi S, Durkin E, Wolf MS, Deutsch A. Rehabilitation Consumers Use and Understanding of Quality Information: A Health Literacy Perspective. Arch Phys Med Rehabil. 2009; vol 90: 206-12. 26. Hunter EG, Dignan M, Shalash S. Evalutating Allied Health Inpatient Rehabilitation Educational Materials in Terms of Health Literacy. 2012; Summer: Vol 41:(2). 27. Levasseur M, Carrier A. Do rehabilitation professionals need to consider their clients health literacy for effective practice? Clin Rehabil 2010; 24: 756-65. 28. Mårtensson L, Hensing G. Experiences of factors to women s ability to make informed decisions about the process of rehabilitation and return to work: A focus group study. Work. 2012; (48): 237-48. 29. Hadden, C. Editorial. Universal precautions: A new approach to health literacy. Int J Ther and Rehabil. 2015; Sep: vol 22 (9): 206-7. 30. Philips J. Improving health literacy reduces risk and improves patient safety. Risk mangement. Clinical Risk 2010; vol 16 (6): 213-6 14

Bilaga 1 Artikelsökningar Datum Sökord Begränsningar (Limits) Databas: Scopus 17/10-24/11 2017 "occupational therapy" AND "health literacy" Engelska Full text Publicerade de senaste 10 åren Antal träffar Relevanta abstract Granskade artiklar Valda Artiklar Referensnr: 19 6 6 Nr 7, 20, 21, 22, 23, 27 Databas: Cinahl 22/10-24/11 2017 "occupational therapy" AND "health literacy" Engelska Full text Publicerade de senaste 10 åren 4 2 2 Nr 7, 22 Databas: PubMed 22/10-24/11 2017 "occupational therapy" AND "health literacy" Engelska Full text Publicerade de senaste 10 åren 28 4 4 Nr 7, 20, 22, 23. Kompletterande sökning: Databas: "health literacy" Cinahl AND 24/11 2017 "rehabilitation" Databas: Scopus 21/11 2017 Databas: PubMed 24/11 2017 Databas: OTSeeker "health literacy" AND "rehabilitation" "health literacy" AND "rehabilitation" health literacy Engelska fulltext Publicerade de senaste 10 åren Engelska, fulltext Publicerade de senaste 10 åren Engelska fulltext, publicerade de senaste 10 åren Engelska fulltext, publicerade de senaste 10 åren 13 4 4 Nr 22,28, 29, 30 84 12 8 Nr 20, 22, 24, 25, 26, 27, 28, 30 42 4 4 Nr 22, 26,27 4 1 0 0 15