Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

Relevanta dokument
Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Arbetsterapeut

Hur? Created with novapdf Printer ( Please register to remove this message.

Utrapport till CPUP-deltagare

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt

MANUAL Till uppföljningsprogram CPUP arbetsterapeuter formulär version 10, (nyheter i version 10 är rödmarkerade)

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

Retrospektiv kartläggning av predicerande faktorer för spasticitetsreducerande injektioner med BoNT i övre extremiteterna hos barn med CP.

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

Målfokuserad träning. Målfokuserad träning, forts. Målfokuserad träning, forts

Målfokuserad träning

Dominerande neurologiskt symtom:

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR CP-HEMIPLEGI

Dagens presentation. CPUP (liksom barnet med CP) är en helhet! Bakgrund. Bakgrund

Dominerande neurologiskt symtom:

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene

Metodbok för CI-terapi

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.

Uppföljnings- program. Nationellt kvalitetsregister

MANUAL Till uppföljningsprogram CPUP arbetsterapeuter formulär version 12, (nyheter i version 12 är rödmarkerade)

Konduktiv pedagogik för barn med cerebral pares

Motorisk träning. Karin Shaw.

Mål. Uppföljningsprogram. Nationellt kvalitetsregister. Förhindra kontraktur Standardiserad uppföljning. Förhindra höftluxation. Förbättra samarbetet

En kartläggning av hur arbetsterapeuter i Sverige bedömer handfunktionen hos barn med cerebral pares som har en mycket begränsad handmotorik

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Evidensgrader för slutsatser

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

HEFa 1: regional konferens

Cerebral pares. fysioterapeuten. test - mätning. utredning. vid test av barn. Fysioterapi vid cerebral pares

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

Årsrapport 2006 Lund

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped

Sammanställning av evidens för effekten av Constraint induced movement therapy

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Implementering av Constraint Induced Movement Terapi i Sverige: ett 10-årsperspektiv

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

MANUAL 1(6) Arbetsterapeutuppgifter inkl bedömningsdatum. Genomförs och registreras av leg arbetsterapeut.

Riktlinjer Arbetsterapiverksamhet inom barnsjukvård Södra sjukvårdsregionen

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Nationella kvalitetsregister. CPUP MMCUP (HabQ)

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.

Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter

Riktlinje för arbetsterapi vid

Årsrapport 2010 Lund

Gastrostomi vid cerebral pares

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Årsrapport 2011 Lund

Metodbok för CI-terapi

MARIANNE ARNER, NENAD STANKOVIC,

Triggerfinger. Arbetsterapi program

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Stillasittande & ohälsa

Sammanfattning för dig med CP

Att läsa en vetenskaplig artikel

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Praktisk information. Grundläggande föräldrainformation. om Cerebral Pares. Dag 1. om Cerebral Pares

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

CI-terapi som arbetsterapeutisk intervention för barn med cerebral pares

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

FKS

Måleredskaber og interventioner til børn med lette og svære funktionsevnenedsættelser

Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Typisk motorisk utveckling. Teori - motorisk utveckling

Cerebral Pares. Medicinsk och Kirurgisk behandling

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

Konduktiv pedagogik - ett pedagogiskt program för barn med Cerebral Pares

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

12 månader FILM 0-15 mån

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Sektionen för arbetsterapi. Examensarbete, 15 hp. Höstterminen 2013.

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Så kan du undvika skallasymmetri Sova på rygg och leka på mage

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

CPUP-dagar Malmö GMFM

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I

Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter

Kan bedömningsinstrumentet AHA användas för att göra tillförlitliga bedömningar på barn med handdysmeli?

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Botulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

EXAMENSARBETE. Arbetsterapeutiska interventioner till barn med cerebral pares i samband med Botulinum toxin A. Anna Hellman Tarja Lehtonen

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Medsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form)

En ortosär aldrig fel?

Mötet med barnet. Åsa Bartonek & Anette Stolpe. Fysioterapi för barn med svår funktionsnedsättning ur ett familjeperspektiv. Studentlitteratur 2017

Transkript:

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Masterutbildning, D-uppsats. Författare Susanne Nicklasson, leg arbetsterapeut. Handledare Kristina Orban, dr.med.vet. leg arbetsterapeut, universitetsadjunkt

Handfunktion Bakgrund Barn utvecklas genom lek; se, smaka, känna, hantera föremål. Ruff, H.A. (1980) Handfunktion är en del i mänsklig kommunikation och socialt interagerande. Greppförmågan påverkar hur vi gör och vad vi gör. Exner, C.E. (2010)

Handens färdigheter/skicklighet Faktorer som påverkar - postural funktion - visuo- perception - kognition - muskulo-skeletal - senso-motorisk Rörelsemönster sträcka sig, gripa, bära/flytta föremål, släppa, manipulera, bimanuell förmåga Exner, C.E. (2010)

Hjälpbehov, val av aktivitet Barn med USCP riskerar att utveckla enhänt aktivitetsutförande istället för bimanuellt. Påverkar hjälpbehov och val av aktivitet. Van Zelst, B.R. (2006) Begränsningar i aktivitetsutförande kan påverka barnets möjlighet till delaktighet och självständighet. Sköld, A. (2004)

Tummen och dess betydelse vid grepp och aktivitet Exner, C.E. (2010)

Gripförmåga 40% av barnen som följs i CPUP med USCP har nedsatt gripförmåga. Arner, M. et al. (2008) 55% har någon form av inslagen tumme. Arner, M. et al. (2008)

Ortosbehandling Intervention för barn med CP för att minimera sekundära deformiteter. Garbellini, S. (2018) Används för att påverka effekten av hypertoniska muskler, förebygga deformiteter och kontrakturer, smärtbehandling, bibehållande av muskelvävnad och ledfunktioner. Förbättra funktion och delaktighet i aktiviteter. Garbellini, S. (2018)

Vanlig behandling. Finns många studier om ortosbehandlingseffekt, men inte tillräcklig evidens. Jackman, M et al.(2014) Visar små kliniska förbättringar som minskar eller upphör när ortosanvändningen avslutas. Jackman, M et al.(2014) Brist på guidlines och riktlinjer. Garbellini, S. (2018)

Barn med USCP som använder hårda tumortoser nattetid får ett bättre tumgrepp.. Egen klinisk erfarenhet..tummarna som tidigare böjdes in i handen och störde greppförmågan böjs inte in på samma sätt längre. Egen klinisk erfarenhet

Frågeställningar Om förändring sker, på vilket sätt förändras tummens ställning enligt House thumb-in-palm (eller den nya bedömningsmetoden) med ortosanvändning minst sex timmar per natt under åtta veckor? Om förändring sker, på vilket sätt märks förändring efter åtta veckors ortosbehandling mätt med AHA/Mini-AHA? Förändras, och i så fall hur, barnets greppförmåga enligt House handfunktionsklassifikation?

Metod Experimentell prospektiv studie med kvantitativ ansats Barnet är sin egen kontroll Med och utan ortos under olika tidsperioder Longitudinell singel case

Vid varje x klassificeras/bedöms: Mini-MACS Thumb-in-palm enligt House (+ ny tumklassifikation) Handfunktionsklassifikation enligt House Zancolli Vid 0 veckor även: GMFCS och CFCS samt barnets ålder, kön och huvudsakliga diagnos noteras Vid 0, 16 och 32 veckor görs: Mini AHA eller AHA bedömning

- Dagbok: hur länge, eventuella svårigheter/besvär - Ditt barns upplevelse - Din upplevese

Urval Alla barn 8-36 månader med misstänkt USCP som har inslagen tumme, thumb-in-palm, som följs vid habiliteringarna i Skåne och Halland 12-20 barn Exludering: CIMT, baby-cimt botulinumtoxinbehandling kirurgi tidigare använt/använder hård nattortos. annan specifik handträning

Nuläge Skåne: svårigheter med urvalet pga Baby-CIMT 1 barn tackat ja, påbörjat men valt att avsluta 1 barn tillfrågat ej svarat än Halland: 2 barn tackat ja, ej påbörjat än

Referenser Arner, M., Eliasson, A-C., Nicklasson, S., Sommerstein, K., & Hägglund, G. (2008). Handfunction in cerebral palsy. Report of 367 Children in a population-based longitudinal health care program. American Journal of Hand Surgery, 33A, 1337-1347. Exner, C.E. (2010) Developmental of Hand Skills. Case-Smith, J., & Clifford O Brien, J. (Red.), Occupational Therapy for Children Ed 6 (s. 304-355). St.Louis, Missouri: Elsevier. Jackman, M., Novak, I., & Lannin, N. (2014). Effectiveness of hand splints in children with cerebral palsy: a systematic review with meta-analysis. Developmental Medicine & Child Neurology, 56, 138-147. Garbellini, S., Robert, Y., Randall, M., Elliot, C., & Imms C. (2018). Rationale for prescription, and effectiveness of, upper limb orthotic intervention for children with cerebral palsy: a systematic review. Disability and Rehabilitation, 40(12), 1361-1371. Ruff, H.A. (1980) The development of the perception and recognition of objects. Child Development, 51, 981-992. Sköld, A., Josephsson, S., & Eliasson, A.-C. (2004). Performing bimanual activities: the experiences of young persons with hemiplegic cerebral palsy. American Journal of Occupation therapy, 58, 416-425. Van Zelst, B.R., Miller, M.D., Russo R., Murchland, S., & Crotty, M. (2006). Activities of daily living in children with hemiplegic cerebral palsy: a cross-sectional evaluation using the assessment of motor and process skills. 48, 723-727.

Hoppas jag kan återkomma med resultat vid nästa konferens TACK för visat intresse