Gruppstation för vindkraft vid Gabrielsberget Väst i Nordmalings kommun

Gruppstation för vindkraft vid Gabrielsberget Väst i Nordmalings kommun Miljökonsekvensbeskrivning 2012-12-14

Gabrielsberget Vind AB Gruppstation för vindkraft vid Gabrielsberget Väst i Nordmalings kommun, Västerbottens län miljökonsekvensbeskrivning Utredningen har genomförts under tiden maj 2011 till december 2012. Detta dokument är en inlaga i Gabrielsberget Vind AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftanläggning med sex vindkraftverk vid Gabrielsberget i Nordmalings kommun. Svevinds projektledare för Gabrielsberget Väst är Helena Karlsson Följande personer från MKB-konsulten har medverkat i utredningen: Karin Runesson uppdragsledare, beskrivningar och bedömningar Anders Enetjärn beskrivningar och bedömningar Jonna Enetjärn - beskrivningar Janne Dahlén - beskrivningar och bedömningar Anne Walkeapää - beskrivningar och bedömningar Anders Enetjärn - kvalitetsgranskning Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur om inte annat anges. Lantmäteriet Dnr 2012/1001. Omslag: Hällmarker inom utredningsområdet, foto: Svevind 2

Innehåll Icke-teknisk sammanfattning... 4 Området vid Gabrielsberget 4 Valet av lokalisering 4 Samråd 4 Anläggningen 4 Riksintressen 4 Landskapets och samhällets förutsättningar 4 Rennäringen 4 Konsekvenser 5 1 Inledning... 6 1.1 Sökanden 6 1.2 Syfte med MKB 6 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning 6 1.4 Om samrådsprocessen 7 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar 7 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen... 9 2.1 Lokaliseringsalternativ 9 2.2 Nollalternativ 10 2.3 Beskrivning av huvudalternativet 10 3 Landskapets värden och förutsättningar...19 3.1 Analys av det omgivande landskapet 19 3.2 Omgivande och berörda områden av riksintresse mm 19 3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet 22 3.4 Friluftsliv 28 3.5 Kulturmiljö 29 4 Rennäringens förutsättningar...31 4.1 Översiktligt om berörda samebyar 31 4.2 Översiktligt om Gabrielsberget som betesområde 34 4.3 Specifikt om Vilhelmina norra sameby 34 4.4 Specifikt om Byrkije reinbeitesdistrikt 36 4.5 Kontrollprogram för rennäringen vid Gabrielsberget 39 5 Mark och vatten...40 5.1 Skogs- och jordbruk 40 5.2 Berg, grus och mineral 40 5.3 Vattentillgångar 40 6 Samhällsförutsättningar...41 6.1 Nordmalings kommun 41 6.2 Bygden kring utredningsområdet 41 6.3 Botniabanan 41 6.4 Luftfarten 41 7 Skadeförebyggande åtgärder...43 8 Bedömda konsekvenser...47 8.1 Metodik 47 8.2 Klimat- och miljöeffekter 48 8.3 Ekosystemtjänster 49 8.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 51 8.5 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer 51 8.6 Konsekvenser för landskapsbilden 52 8.7 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna 61 8.8 Konsekvenser för friluftslivet 65 8.9 Konsekvenser för kulturmiljön 66 8.10 Konsekvenser för rennäringen 67 8.11 Konsekvenser för luftfartens intressen 79 8.12 Konsekvenser genom ljudutbredning 80 8.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer 81 8.14 Konsekvenser under byggskedet 83 8.15 Säkerhet 85 9 Uppföljning...88 Källor...89 Bilagor...92 3

SAMMANFATTNING Icke-teknisk sammanfattning Gabrielsberget Vind AB planerar att etablera en vindkraftanläggning om sex vindkraftverk på den norra delen av Gabrielsberget inom Nordmalings kommun, Västerbottens län. Området vid Gabrielsberget Utredningsområdet för vindkraft ligger på en urbergsplatå mellan 200 och 215 m.ö.h. Landskapet är dominerat av skog och våtmarker, med bebyggelse och odlingsmarker i omgivande dalgångar utmed vattendrag och med kusten i söder. Närmaste större vattendrag är Lögdeälven som ligger i en dalgång på ner till havsnivå strax nordost om den planerade vindkraftanläggningen. Valet av lokalisering Utredningområdet ligger nordväst om de redan befintliga vindkraftverken vid Gabrielsberget Nord och Syd med 40 vindkraftverk i drift. Vindförhållandena är goda. Mätningar har visat att medelvindhastigheten varierar inom utredningsområdet. Dessutom är förutsättningarna för nätanslutning och transportvägar mycket goda i och med att bolaget redan uppfört en anslutande anläggning för vindkraft. Befintliga vägar och elnät inom denna kan i stor utsträckning användas och det finns kapacitet för anslutning av ytterligare effekt i transformatorstationen. Samråd Samrådsprocessen kring projektet påbörjades under juni 2011. Samrådet har inneburit samrådsmöten med berörda i bygden, länsstyrelsen, Nordmalings och Örnsköldsviks kommuner och flera samebyar. Samråd har hållits i utökad form med inbjudan till allmänhet och organisationer mm.synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse, se bilaga 1. Anläggningen Tillståndsansökan avser upp till sex vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 m. Den årliga energiproduktionen beräknas till ca 50 GWh. Den nya anläggningen kommer att anslutas med både el- och vägsystem till den befintliga anläggningen. Riksintressen Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga riksintressen. Inom en 10 km-radie från utredningsområdet förekommer flera olika typer av riksintressen, men inget av dessa bedöms påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Landskapets och samhällets förutsättningar Naturmiljöerna har beskrivits i en särskild naturvärdesinventering, se bilaga 3. Utredningsområdet är idag i stort sett obrutet. Det är kargt och näringsfattigt med liten andel produktiv skogsmark. Huvuddelen utgörs av en mosaik av hällmarker, tallsumpskogar och myrmarker. Inom utredningsområdet finns inga områden med lagstadgat skydd, dock en våtmark av naturvärdesklass 1 i den nationella våtmarksinventeringen. Hela området är fågelfattigt och domineras av tättingar samt några arter våtmarksfåglar inom våtmarkerna. Gabrielsberget utgör inte någon viktig sträckled för flyttande fåglar. Vindkraftanläggningen har kunnat anpassas så att den inte påverkar de värdefullaste naturmiljöerna. Utredningsområdet omges av en handfull bebodda byar med sammanlagt drygt 1000 invånare, de flesta några km öster om den planerade anläggningen Gabrielsberget Väst. Östra Nyland, Salberg och Jansmark är de närmaste byarna men även de ligger mer än 1 km från den planerade anläggningen. Ett fritidshus ligger någon km från den planerade anläggningen. Rennäringen Anläggningen planeras inte inom eller i närheten av något för rennäringen utpekat område av riksintresse. Däremot har området mycket goda vinterbetesförutsättningar till följd av god tillgång på marklav. Området som ligger inom Vilhelmina norra samebys vinterbetesmarker används för närvarande av en norsk sameby som en del i ett svenskt-norskt markbyte. 4

Konsekvenser De konsekvenser som beskrivs i tabell 1 är kvarstående konsekvenser efter en rad skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas. Konsekvensanalyserna är gjorda med utgångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade till vart och ett av de teman som beskrivs. Kumulativa effekter är ökande förändringar som är orsakade av i detta fall en vindkraftanläggning i kombination med tidigare, nuvarande och rimligt förutsebara framtida vindkraftanläggningar. Kumulativa effekter av en vindkraftanläggning ger påverkan på bl.a. rennäring, buller, landskapsbild, skuggbildning och fåglar. Samhälls- eller bevarandeintresse Klimat- och miljöeffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Förändring av landskapsbilden Bedömda konsekvenser Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten. Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för luftfartens intressen Små konsekvenser. Höga naturvärden finns i några delar, dessa områden kommer så långt som möjligt undvikas vid lokalisering av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur. Obetydliga konsekvenser. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte. Upplevelserna kommer inte att förändras nämnvärt då det redan finns en befintlig vindkraftsanläggning intill. Upplevelsen av ostördhet som kommer att minska. Obetydliga konsekvenser. Inga kulturhistoriska objekt kommer att gå förlorade och inte heller kulturhistoriska samband. Små konsekvenser. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Ej bedömd enligt färgskalan. Se kapitel 8.10 för beskrivning. Utökad störningszon vid sidan om befintlig anläggning. Ökat betestryck på omgivande betesmarker och ökad arbetsbelastning för berörd sameby. Obetydliga konsekvenser. Åtgärder vidtas för att MSA-ytor inte ska överskridas. Konsekvenser genom ljudutbredning Små konsekvenser. Boendekvaliten påverkas utan att riktvärden överskrids. Konsekvenser genom skuggor och reflexer Små konsekvenser. Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids. Konsekvenser i byggskedet Ej bedömd enl. färgskalan Måttliga konsekvenser.. Långvariga (> år) och måttliga störningar eller kortvariga (månader) och omfattande störningar av känsliga miljöer. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva Tabell 1 Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.) och måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen. Bedömningsgrunderna och bedömnngarna redovisas i sin helhet under kap 8. SAMMANFATTNING 5

1 INLEDNING 1 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Utredningsområdet för vindkraft vid Gabrielsberget Väst ligger i Nordmalings kommuns södra del i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Sydöst om utredningsområdet finns 40 vindkraftverk i drift sedan sommaren 2012. 20 av dessa är i drift sedan juni 2011 medan resterande 20 vindkraftverk är i drift sedan juli 2012. Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningen och för fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. Anläggningen ska prövas enligt 9 kapitlet miljöbalken. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Gabrielsberget Vind AB vilket är ett systerbolag till Svevind AB. Bolagets kontaktperson är: Helena Karlsson Gabrielsberget Vind AB Norra Obbolavägen 115 904 22 Umeå Svevind AB är ett privatägt företag inom vindkraftbranschen med säte i norra Sverige. Svevind planerar, utvecklar, säljer och driver landbaserade vindkraftsprojekt. Projekten varierar i storlek och omfattar allt ifrån enskilda till flera hundra vindkraftverk. Svevind AB är ett dotterbolag till Svevind holding AB som för vart och ett av projekten bildar ett dotterbolag som ansvarar för projekteringen. När anläggningen fått tillstånd kan Svevind Holding AB eller det aktuella dotterbolaget sälja hela eller delar av projektet eller behålla det för anläggning och drift i egen regi. Gabrielsberget Nord AB och Syd AB, som idag äger vindkraftanläggningen Gabrielsberget (92 MW), är ett intressebolag till Svevind holding AB. Svevinds systerbolag Latikberg Vind AB äger ett vindkraftverk (0,8 MW) och Dragaliden Vind AB äger tillsammans med Enercon 12 verk (12 MW). Svevinds huvudkontor ligger i Umeå. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter benämnd MKB) är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, men också på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB är dels ett huvuddokument som med text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels tekniska ritningar och kartor som redovisas som bilagor. MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs ur ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 3 det första av de fyra förutsättningskapitlen beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena ur ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 4 beskriver rennäringens förutsättningar. Kapitel 5 beskriver mark- och vattenförhållanden. Kapitel 6 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 7 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika 6

negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Gabrielsberget Vind AB kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Gabrielsberget Väst. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenterats i kapitel 7. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga 1 och 2. Samrådsprocessen kring vindkraftanläggningen vid Gabrielsberget påbörjades under juni 2011 med att Svevind genomförde samråd med kommunen, länsstyrelsen och berörda samebyar. I augusti bjöd företaget in till ett öppet samråd via annons i lokaltidningar, på företagets hemsida och med utskick till fastighetsägare med postnummer som motsvarar en radie om ca 5 km från den planerade vindkraftanläggningen. Mötet hölls i Ava bygdegård den 24 augusti 2011. Samtidigt skickade Svevind ut inbjudan att delta i samrådsprocessen till samtliga berörda myndigheter, organisationer och företag. Samrådsunderlaget bestod av en projektbeskrivning och ett utkast till MKB. Detta MKB-utkast kunde ses som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen skulle komma att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB-utkastet har funnits tillgängliga på bolagets hemsida fram till dess att ansökan lämnades in. Materialet har även gått att beställa från Svevind. Kommunikationen under tillståndsprövningen går till så att den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till Länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till bolaget som får tillfälle att bemöta det som framförts. I januari 2012 hölls ett samrådsmöte med berörda samebyar och i juni 2012 utförde Gabrielsberget Vind ett avslutande samråd med Vilhelmina norra sameby. Det sista mötet hölls med Vapsten sameby den 16 augusti 2012 och mötets syfte var att gå igenom beskrivningar av rennäringen samt åtgärdsförslag, se vidare kapitel 4. 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Gabrielsberget kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser 1 INLEDNING 7

då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från Under 2011 producerades drygt 6 TWh vindkraftsel i Sverige. 1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fyra månader. Källa: Energimyndigheten, 2009. Transportsektorns energianvändning 2008. ES 2009:04 förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020 (Regeringen, 2009). Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med någon TWh. 1 INLEDNING 8

2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur Svevind jobbat för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige. Svevind har under flera år studerat vilka områden som är lämpliga för vindkraftproduktion i främst Norr- och Västerbotten. Med anledning av de höga kostnader och tekniska risker som följer med havs- och fjällbaserad vindkraft har företagets fokus i Västerbotten varit på kustkommunerna Nordmaling, Umeå, Robertsfors och Skellefteå. De förutsättningar som Svevind inledningsvis undersökt var god vindtillgång, möjligheterna att ansluta vindkraftverken till elnätet samt möjligheterna till rådighet över marken. Vindresursinventeringarna, som gjordes med utgångspunkt från tidiga beräkningar av Uppsala Universitet, pekade på ett antal platser i Västerbottens kustland som intressanta för vindkraft. Urvalsprocessen ledde fram till att Svevind inledningsvis genomförde samråd och senare fick tillstånd för två mindre lokaliseringar, Granberget norr om Sikeå i Robertsfors kommun och Hörnefors i Umeå kommun. Dessa anläggningar är nu driftsatta. Vidare uppfattades tre områden som särskilt intressanta för vindkraftlokaliseringar av storleksordningen 30-60 vindkraftverk (ca 60-120 MW), söder om Bjuröklubb i Skellefteå kommun, nordväst om Norum på gränsen mellan Robertsfors och Umeå kommuner samt bergsplatån kring Gabrielsberget i Nordmalings kommun. De båda alternativen Bjuröklubb och Norum flyttades ned i prioriteringsordningen i relation till Gabrielsberget då dessa båda berör kustomrden med mycket fritidshusbebyggelse och stora motstående intressen. Gabrielsberget Nord och Syd blev huvudalternativet och anläggningen med 40 vindkraftverk togs i drift under sommaren 2012. Huvudalternativ Den aktuella lokaliseringen Gabrielsberget Väst har valts av flera skäl: Det första skälet är att det råder goda vindförhållandena på de höga nordvästliga delar av Gabrielsberget som nu är aktuella för den nya anläggningen. Övriga av vindkraft ej bebyggda delar av Gabrielsberget ligger lägre i landskapet och har därmed sämre vindförhållanden. Det andra skälet är att det finns ledig kapacitet i den befintliga transformatorstationen på Gabrielsberget. Det tredje skälet är att befintliga vägar och elnät från vindkraftanläggningarna Gabrielsberget Nord och Syd i stor utsträckning kan användas för den nya anläggingen Gabrielsberget Väst vilket begränsar ytterligare ingrepp och kostnader. Det nya projektet blir således ett sätt att optimera nyttjandet av den tekniska infrastrukturen för vindkraft i området. Alternativa lokaliseringar Svevind har övervägt andra platser runt Gabrielsberget men mest optimalt ur många synvinklar var det aktuella utredningsområdet Gabrielsberget Väst. Med anledning av de skäl som redovisats ovan samt under Huvudalternativ anses alternativa lokaliseringar vara tillräckligt utrett. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 9

2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN Figur 1. Den planerade vindkraftanläggningen gränsar till en delvis uppförd och driftsatt vindkraftanläggning på Gabrielsberget. 2.2 Nollalternativ Noll-alternativet innebär att det inte sker någon ytterligare utbyggnad av vindkraftanläggningen på Gabrielsberget och ledig kapacitet i befintlig transformatorstation uteblir. Målen om förnybar energi som EU och Sverige ställt upp måste således uppfyllas på annan plats och/eller på annat sätt, se även avsnitt 1.5. Noll-alternativet innebär att den mängd elenergi som skulle produceras vid Gabrielsberget istället måste ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. En variant på noll-alternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den el-energi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i noll-alternativet troligen ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd. Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är begränsade innebär ändå noll-alternativet att ingrepp i skogs- och myrlandskapet och i rennäringens vinterbetesmarker vid Gabrielsberget helt uteblir. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras ytterligare vid sidan av den redan tillståndsgivna anläggningen. Störning från byggtiden och påverkan på friluftsupplevelserna kommer också att utebli. Vindkraften är i dagsläget den enda tekniskt utvecklade energiformen med stor potential som inte efterlämnar en miljöskuld till framtida generationer. Ingen annan energiform i landet kan som vindkraften bidra väsentligt till en långsiktigt hållbar utveckling. Noll-alternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen i uppbyggnads- och driftskede uteblir. 2.3 Beskrivning av huvudalternativet Lokalisering Utredningområdet vid Gabrielsberget Väst är beläget väster om Lögdeå i södra delen av Nordmalings kommun, nordväst om de redan befintliga vindkraftverken vid Gabrielsberget Nord och Syd med 40 vindkraftverk i drift. Se även karta i figur 2. I området är vindförhållandena goda, avståndet till närmaste helårsbostäder är stort och den stora andelen skogsmark i området gör att synbarhet 10

Utredningsområde Befintlig vindkraftanläggning Ü 0 3 6 km Figur 2. Lokalisering av den planerade vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst, befintlig vindkraftanläggning består av Gabrielsberget Nord och Syd. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 11

2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN och störningar delvis begränsas. Totalt planeras upp till sex vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 m. Planerade vindkraftanläggningar i närområdet Balticgruppen AB (genom Apoidea AB) planerar en vindkraftanläggning med ca 20 vindkraftverk mellan Orrböle och Storfall, ca 11 km nordost om utredningsområdet på Gabrielsberget. Vid Stenberg, i direkt anslutning till projektet vid Orrböle och Storfall, planerar Kraftö AB en vindkraftanläggning med mellan 30 och 50 vindkraftverk. Direkt söder om den befintliga vindkraftanläggningen på Gabrielsberget har Kraftö AB tidigare undersökt möjligheterna för en vindkraftanläggning med upp till 30 vindkraftverk. Beräknad produktion Vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst kommer att bestå av upptill 6 vindkraftverk. Vindkraftverken kommer vardera att ha en effekt på ca 3 MW. Den totala installerade effekten kommer således att vara ca 18 MW och den förväntade årliga energiproduktionen beräknas till ca 50 GWh. Produktionen kommer dock att bero på vilken typ av vindkraftverk som kommer att byggas och hur höga de kommer att bli.bästa möjliga teknik kommer att användas och utvecklingen går framåt. Områdets lämplighet för vindkraft Topografi Höjderna som utgör utredningsområdet för vindkraft vid Gabrielsberget Väst ligger i ett kuperat skogs- och våtmarkslandkap med bebyggelse och odlingsmarker i dalgångarna utmed de större vattendragen. Det omgivande landskapet ligger huvudsakligen under Högsta Kustlinjen som här finns på ca 280 m ö.h. Omgivande dalgångar ligger några tiotal meter över havsnivå. Vindmätningar Svevind har inför anläggandet av Gabrielsberget Nord och Syd utfört vindmätningar sedan oktober 2003. Det har skett i en mast ca 1,5 km sydost om Gabrielsberget samt i en 120 m mast i utredningsområdet. Mätningar har även genomförts under 2004 med en s.k. SODAR-utrustning på Gabrielsbergets topp. Den befintliga anläggningen har producerat enligt förväntningar hittills. Sammantaget bedöms vindförutsättningarna vara tillräckligt goda för att vindkraftanläggningen ska bli lönsam. Relativt få motstående intressen Utredningsområdet vid Gabrielsberget är väl lämpat för vindkraft med hänsyn taget till merparten av områdets och omgivningarnas motstående intressen. Dock påverkas möjligheterna för de samebyar som utnyttjar området att fortsatt använda området. Dessa förutsättningar beskrivs utförligt i kapitel 3-6. Infrastruktur Områdets infrastrukturella förutsättningar är goda. Det finns vägar med god standard inom de närliggande anläggningarna Gabrielsberget Nord och Syd. Det finns också goda förutsättningar att åstadkomma en bra anslutning till elnätet då det finns tillräcklig kapacitet i befintlig transformator på Gabrielsberget. Ingen ny anslutningsledning kommer att behöva byggas. Utöver detta har området bra markägarförhållanden. Det har således varit möjligt att träffa avtal med berörda markägare om att upplåta marken för vindkraft. Utredningsområdet Utredningsområdet för Gabrielsberget Väst är avgränsat av bolaget Gabrielsberget Vind AB som utredningsområde för vindkraftanläggningen, se figur 2 sidan 11. Alla nytillkommande delar av anläggningen, utöver det som redan är tillståndsgivet inom befintlig anläggning, kommer att rymmas inom utredningsområdet. Utredningsområdets areal är ca 230 ha (2,3 km 2 ). I miljökonsekvensbeskrivningen används återkommade begreppet utredningsområde. Med utredningsområdet avses den yta som undersökts och beskrivits noggrant med avseende på olika bevarande- och skyddsintressen. Utredningsområdet ligger också till grund för konsekvensanalysen. Det är således utredningsområdet som utgjort gräns för bl.a. naturvärdesinventeringen. Planförhållanden Utredningsområdet ligger i Nordmalings kommun. Det berörs inte av detaljplaner eller områdesbestämmelser. 12

Översiktsplan Den gällande översiktsplanen för Nordmalings kommun antogs 1992 och reviderades i april 1996. Planen anger inte några förändringar av pågående markanvändning för utredningsområdet. En ny översiktsplan är under utarbetande och föreligger i form av en samrådshandling (Nordmalings kommun, pers. kommunikation, februari 2012). I samrådshandlingen till ny översiktsplan framgår att vindkraftsutbyggnad kommer att få stor positiv och långsiktig påverkan på miljön i kommunen, men att det är väsentligt att vindkraftverken placeras där minsta skada åstadkoms på miljö- och kulturmiljöer. I Nordmalings kommun energiplan från 2001 står att för ett långsiktigt hållbart samhälle är ett mål att styra samhället så att uppvärmning sker med förnyelsebar energi såsom vindkraft, solsamt bioenergi. Tematiskt tillägg om vindkraft Nordmalings kommun har tillsammans med fem andra kommuner tagit fram en fördjupad översiktsplan för vindkraft i Umeåregionen. Nordmalings kommun antog under 2010 de delar som gäller Nordmaling. Utredningsområdet är omnämnt i den fördjupade vindkraftplanen för Umeåregionen även om det inte är direkt utpekat. I tillägget framgår att en utbyggnad nordväst om den redan driftsatta anläggningen på Gabrielsberget kan bli aktuell under förutsättning att naturvärden beaktas. Motiv för placering av vindkraftverk utanför kommunens utpekade områden Gabrielsberget Vind AB vill anföra några skäl för att utvidga den befintliga anläggingen åt nordväst (redovisade även sidan 12 under Områdets lämplighet ). Produktionen i den befintliga anläggningen visar att vindresursen är god även om utredningsområdet inte är av riksintresse för vindbruk. Dessutom finns det ledigt utrymme i befintlig transformatorstation och markavtal är tecknat med SCA. Utöver detta finns det skäl att i första hand bygga ut en befintlig anläggning före nyetablering på en helt ny plats. Vid Gabrielsberget finns redan en god infrastruktur som kan användas för den nya anläggningen. Anpassning och optimal placering av vindkraftverken Sedan Svevind påbörjade undersökningar och samråd inför en etablering av vindkraft på Gabrielsberget har en mängd kunskap samlats in om området och dess omgivningar. Det har bl.a. inneburit att utredningsområdet för Gabrielsberget Väst ändrats något och att den nu planerade vindkraftanläggningen fått en annan utformning, med avseende på vindkraftverks och vägars lokalisering, än vad som var avsett från början. Exempelvis har layouten förändrats något sedan samråden påbörjades och synpunkter inkom, bl.a. flyttades vindkraftverken något efter ljudberäkningen för att få större avstånd till byggnad. Efter naturvärdesinventeringen justerades anläggningens layout så att vindkraftverk inte placeras inom de områden som har högst naturvärden. I möjligaste och rimligaste mån kommer också vägsystemet att dras utanför områden med höga naturvärden. Med rimlig menas att en avvägning måste göras mellan längden på väg kontra den del den berör höga naturvärden. Vindkraftverkens preliminära placeringar inom utredningsområdet framgår av bilaga 5. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan hänsyn enligt ovan, målet att uppnå största möjliga utnyttjande av vindenergin och tekniska möjligheter vad gäller placering av vindkraftverken. Delområden där placering av vindkraftverk undvikits av tekniska skäl är främst områden med brant marklutning liksom våtmarker. Placeringen följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan de nu planerade vindkraftverken och den redan tillståndsgivna anläggningen. Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt ej uppnås. Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår under hela projekteringstiden. Därför måste det finnas en viss flexibilitet vad gäller placeringen av vindkraftverken. På så sätt ökar möjligheterna att även sent framkommen information kan inarbetas i projekteringen och på så sätt resultera i att vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst byggs med en optimal avvägning mellan nyttjande av vindenergin och hänsyn till andra intressen i området. Varje vindkraftverk kan således komma att flyttas inom en s.k. flexibilitetszon, om detta inte inkräktar på områden med höga naturvärden eller områden som är känsliga för påverkan m.m. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 13

Vindkraftverken Typexempel på utformningen av vindkraftverken redovisas i figur 3. Vindkraftverkens maxhöjd är 200 m medan navhöjd (höjd från markplanet till centrum av rotorn) kan komma att variera något. Eftersom kostnaden för ett vindkraftverk ökar i takt med ökad konstruktionshöjd och el-energiproduktionen ökar ju högre ett vindkraftverk är kommer dessa två intressen att balanseras för att nå en optimal utformning av anläggningen. Vindkraftverkens totalhöjd ska vara högst 200 m när något av rotorbladen pekar rakt upp. Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt torn av stål eller eventuellt en kombination av stål och betong. Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade och målade i en diskret, troligen ljusgrå, färg. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn. Vindkraftverken kommer att vara luft- och/ eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer en mindre mängd smörjolja, dessutom finns en mindre mängd hydraulolja i styrsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart femte år. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN Utredningsområde! Planerade vindkraftverk Planerade vägar Befintlig vindkraftanläggning Ü Befintliga vindkraftverk Befintliga vägar 0 1 2 km Figur 3. Detaljkarta som visar de planerade vindkraftverkens placering och vägdragning samt de befintliga vindkraftverken och vägarna. 14

Vare sig kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas. Att använda växellådslösa maskiner kan vara ett alternativ. Eventuella risker med hanteringen av oljor belyses i avsnitt 8.15. Hindermarkering Vindkraftanläggningen kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter och Transportstyrelsens beslut. Föreskrifterna är utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS 2010:155). Enligt dessa ska vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m vara markerade på sin högsta fasta punkt, d.v.s. på tornets topp, med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Ljuset ska avskärmas så att den inte når markytan inom fem km från respektive ljuskälla. Fundament Den avverkade ytan vid varje vindkraftverk kommer att uppgå till knappt 0,5 ha. Ytan kommer att utgöras av plats för vindkraftverkets fundament samt grusade uppställningsplatser för kran och hjälpkran. Som service- och driftbyggnader kommer nyttjas de byggnader som uppförts inom Gabrielsberget Nord och Syd. Byggnaderna kan komma att användas förutom för service och underhåll också som kopplingsstation för nätanslutningen liksom personalbyggnad etc. Under byggtiden kommer det även behövas tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande. Dessa uppställningsplatser kan sedan tas bort och återställas såvida de inte behövs i driftskede Vägsystem De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergankrade fundament respektive gravitationsfundament. I den planerade vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst kommer gravidationsfundament att användas. I ett gravitationsfundament utgör fundamentet i sig motvikten till de krafter som vindkraftverket utsätts för. Någon ytterligare förankring krävs då inte. Ett gravitationsfundament består av en betydligt större mängd betong än ett bergankrat fundament. Ett standardfundament är åttakantigt och ca 18 m i diameter och innehåller ca 400 m 3 betong och 40 ton armering. Men detta varierar givetvis med vilken turbin man har, hur markförhållanden ser ut osv. Massor som alstras i samband med schaktning eller sprängning för fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så långt det är praktiskt möjligt. Färdigställandearbeten När fundamenten är färdigställda reses vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornen lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med fundamentet. Därefter monteras maskinhus och rotorblad. Efter genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift. Kringanläggningar Befintliga vägar Planen är att delarna till vindkraftverken kommer att levereras till hamnen vid Holmsund. Därifrån kommer de att transporteras med lastbil på väg E4 till infarten mot Gabrielsberget söder om Ava. Breddning av vägen vid infarten från E4:an och avverkningar, speciellt på höger sida i den snäva kurvan som nästan blir en 360 graders sväng, kommer att ske. För att inte behöva bredda de befintliga vägarna på Gabrielsberget mer än nödvändigt kommer en omlastning av de långa vingarna ske strax efter infarten från E4:an. Detta kommer att kräva en omlastningsyta på ca 70x10 meter. Ett mindre antal träd kommer även att avverkas. Från omlastningsytan och upp på berget används den befintliga anläggningsvägen utmed Stridbäcken. Vissa kurvor längs med Stridbäcksvägen kommer att behöva breddas ca 2-2,5 meter för att de långa transporterna ska ta sig fram. Vidare transporteras alla delar till den nya anläggningen på vägsystemet genom den befintliga vindkraftanläggningen på Gabrielsberget Syd och Nord. Det kommer att krävas mindre sprängningar vid vägen just innan den befintliga vindkraftparken på grund av att befintligt berg inkräktar på utrymmet för de långa transporterna i kurvorna. Kurvornas tvärfall, lutning i sidled som maximalt får vara 2 %, kommer att justeras och material tillförs. I snävare kurvor utmed befintliga vägar kommer avverkningar att krävas på grund av transporter av de långa vingarna. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 15

Elevation Drawing, SWT-2.3-113, 142.5 m Hub Height Document ID: E W EN-30-0000-0542-01 Orlando Wagner / 2011.12.12 SWT-2.3-113, 142.5 m Hub Height Elevation Drawing Ø 113 m har inför anläggandet av Gabrielsberget Nord och Syd utfört vindmätningar sedan oktober 2003 och vinddata erhålls från dessa. Elnät och nätanslutning 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 1) Incl. 200 mm elevated foundation and grouting Siemens Wind Power A/S All Rights Reserved 2011 Nya vägar Inom den nya vindkraftanläggningen kommer nya vägar att behöva anläggas. Totalt handlar det om anläggande av ca 3 km ny väg, se karta i bilaga 5. De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. Det kan bli aktuellt med viss sprängning för anläggningen av både vägsystem och kabelförläggning - i likhet med vad som varit aktuellt inom den första anläggningen på Gabrielsberget. Den kommande projekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Vägarna kommer att förläggas inom en ca 20-30 m bred korridor fri från träd. Själva vägytans bredd kommer att vara 5,5 m men i kurvorna ända upp till 11 m bred. Detta är bredare än vägarna inom den befintliga anläggningen på berget och beror på att tornen och delarna för den nya anläggningen blir längre i och med att större vindkraftverk troligen kommer att användas. Mätmast Top ground surface 1 / 1 SWT-2.3-113, 142.5 m HH, Elevation Drawing rev 1.doc Figur 3. Illustration av vindkraftverk, från sidan och framifrån. Ingen ny mätmast kommer att sättas upp inom den planerade vindkraftsanläggningen. Svevind Hub height 142.5 m 1) Total height 199 m 1) Eftersom det finns utrymme för installation av ytterligare effekt i redan befintlig transformator och nät på Gabrielsberget kommer inte den nya anläggningen att behöva någon ny anslutningsledning. Befintligt nät kan användas. Däremot kommer den nya anläggningen att behöva ett internt elnät. Detta kommer att markförläggas i en vall parallellt med vägsystemet på det sätt som skett med elnätet i den befintliga anläggningen på Gabrielsberget. Huvuddelen av all kabel kommer att läggas längs med befintlig väg. Riktavståndet för kabelvallen är ca 2 meter från vägren. Genom att låta elkabeln inom vindkraftsanläggningen gå i en polyetenslang undviks påverkan på både myr- och hällmarker. Inga spår lämnas efter slangen på markerna efter det att vindkraftanläggningen tjänat ut. De kablar som kommer att användas har förstärkt mantel och läggs på en bädd av stenfri kabelsand (kornstorlek 0,1-0,4 mm) vilken syftar till att ge en avjämnad yta och kompensera för markens skrovlighet. Under sandbädden läggs en geotextil som, efter att sand påförts kabeln, viks över sanden för att förhindra att material avgår genom erosion se foto i figur 8. Slutligen täcks sandkistan och geotextilen med jord eller grus. I speciella fall kan även cement blandas i sluttäckningen för att ge ett säkert skydd och öka värmeavledningen i täckningen. Detta förläggningssätt erbjuder ett gott skydd för installationen men vid känsliga punkter såsom överfarter för skogsbruket och vägkorsningar läggs kabeln i halvrör av betong. Det kan som nämnts bli aktuellt med viss sprängning för både kabelförläggning och vägsystem. Den kommande detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Bygg- och drifttid Gabrielsberget Vind AB planerar att uppföra vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst med start under 2013. Byggtiden uppskattas till 1-1,5 år. Gabrielsberget Vind AB bedömer att det under byggtiden kommer att krävas transporter för 16

Figur 4. Gjutning av fundament. Foto: Svevind Figur 5. Anläggningsarbeten för att skapa uppställningsyta för vindkraftverk vid Dragaliden. Foto: Svevind. Figur 6. Färdiggjutet fundament. Foto: Svevind. Figur 7. Vindkraftverk under byggnation. Foto: Svevind. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 17

2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN följande ändamål: Material för vägar Material för fundament Konstruktionsmaskiner Kranar Vindkraftverk med tillhörande utrustning Material för servicebyggnader Persontransporter Vad gäller antalet transporter så kommer vindkrafttornen fraktas omonterade i vanliga lastbilscontainrar, som även kan gå med vanliga tåg. Vägar och uppställningsplatser beräknas omfattas av ca 600 transportröresler, kranar ca 50 och vindkraftverken av ca 144 transportrörelser. Under drifttiden bedöms transportbehovet vara litet, med endast lättare transporter och dessa transporter kommer att vara samordnade med transporterna för övriga delar av anläggningen på Gabrielsberget. Under hela drifttiden kommer servicetekniker att vara verksamma i området. Turbinerna övervakas från driftcentral och vid avvikelser eller fel görs ett besök. Intervallen på dessa besök kan variera från en gång varannan vecka till en gång i månaden beroende på väderförhållanden osv. Normalt kommer service att ske varje kvartal, d.v.s fyra gånger per år. Vid större service krävs kran och lastbil. Avveckling och återställning Vid en framtida avveckling av vindkraftanläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Vindkraftverken kommer att nedmonteras och bortforslas. Fundamenten täcks med ett jordlager med några decimeters djup. På anläggningsytorna planteras skog. Målet är att området ska återställas så som det såg ut före vindkraftanläggningen fanns i området. Följdverksamheter Vid sidan om själva vindkraftanläggningen och de anslutande vägarna kommer projektet att medföra en del följdverksamheter som kommer att ha en miljöpåverkan. En följdverksamhet är försörjningen med gruseller bergmaterial för anläggningsarbetena. Material till nya vägar samt nya uppställningsplatser kommer till viss del tas från uppställningsplatserna inom Gabrielsberget Nord. Ca en tredjedel av de massor som genereras där kan återanvändas inom Gabrielsberget Väst. Det finns även ett tillstånd för en morän- och bergtäkt vid Vinsjön. Om materialbehovet blir litet kommer dock detta täkttillstånd inte att användas utan material körs i stället in utifrån. En annan följdverksamhet är den trafik som kommer att genereras under anläggningsskedet och i mindre utsträckning under driftskedet. Figur 8. Det interna elnätet kommer att markförläggas i kabel som täcks med sand och grus eller jord. 18

3 Landskapets värden och förutsättningar Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder kring Gabrielsberget med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets naturmiljöer och arter. 3.1 Analys av det omgivande landskapet Inför miljöprövningen är det av betydelse att de natur- och landskapsmässiga värden som finns dokumenterade i utredningsområdet relateras till vad som finns i omgivande landskap eller region. Här redovisas de övergripande förhållandena gällande Natura 2000 och annan skyddad natur, utpekade fågel- och djurarter samt kultur- och friluftsmiljöer. Denna Analys av det omgivande landskapet ska ses som en introduktion till och referens vid beskrivningen av utredningsområdets förutsättningar. Naturgeografiskt perspektiv Den skogsklädda höjdplatå av urberg som är aktuell för etablering av vindkraft är belägen i Nordmalings kommun i landskapet Ångermanland och i Västerbottens län. Gabrielsberget ligger ca 10 km sydväst om tätorten Nordmaling i den sydligaste delen av länet. Området ligger en knapp mil från norrlandskusten och i gränslandet mellan Höga kusten i Ångermanland och den flacka kust som kännetecknar norra Norrland och länet Västerbotten. Det omgivande landskapet tillhör naturgeografiskt den mellanboreala vegetationszonen och är beläget i den naturgeografiska zonen Kustslätter och dalar med finsediment kring norra bottenviken. Området kring Gabrielsberget omfattas av en stor urbergsplatå belägen på ca 200 m höjd över havet. Platåns högsta krön Gabrielsberget och Vinbäcksberget samt ett par andra krön i områdets nordvästra del når upp till ca 220 m ö.h. Berggrunden domineras av sura bergarter som gråvacka, skiffer, kvartsit och arkos. Det stora bergsområdet med dess omgivningar är därför näringsfattiga. Hela den stora urbergsplatån omfattar stora hällmarker och däremellan en mosaik av olika kärr. Efter inlandsisens avsmältning utsattes platån för mycket kraftig svallning då området utgjorde en låglänt skärgård ute till havs. Svallningen har lämnat efter sig kalspolade hällar över ett stort område. Det material som spolades bort från hällarna har i viss utsträckning deponerats i svackorna mellan bergen men främst förts ned till det låga kustlandskapet och utgör idag byarnas odlingsmarker. Förutom de kalspolade hällarna och de många kärren i svackorna finns uppe på platån endast några få skyddade sluttningar med moränjordar. Bergsområdets omgivningar utgörs av barrdominerade skogar i sluttningarna och nere på kustplatån finns bl.a. tallhedar på sedimentmarker. Lidbergsgrottornas naturreservat ligger i bergsområdets sydostsluttning. I urbergsplatåns ytterkanter och sluttningar finns nyckelbiotoper och sumpskogar. Urbergsplatån kantas av dalgångar med skogsälvarna Lögdeån och Saluån samt i öster havet. Historiskt sett har trakten nyttjats av renskötande samer vintertid. Dessutom har de lägre sluttninganra av urbergsplatån nyttjatsr för skogsbete eller fäboddrift fram till slutet av 1800-talet. Troligen kan också myrslåtter ha bedrivits på en del av våtmarkerna på urbergsplatån. Bebyggelsen är koncentrerad till dalgångarna med större vattendrag. I Lögdeälvens och Saluåns dalgångar ligger ett flertal byar. Större byar med jordbruksmark finns främst utmed de nedre delarna av Lögdeälven. 3.2 Omgivande och berörda områden av riksintresse mm I det omgivande landskapet kring Gabrielsberget finns ett flertal områden av riksintresse liksom ett antal andra områden med höga värden. I tabell 2 samt i karta i figur 9 redovisas de riksintresseområden och områden av annat nationellt naturvärde som finns inom 10 km från den planerade vindkraftsanläggningen. Inga riksintressen vare sig för naturvården, kulturminnesvården, rennäringen eller det rörliga friluftslivet berörs dock av utredningsområdet för vindkraft. 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 19

ID Namn Skydd Avstånd (km) 1 Saluån Riksintresse för naturvården 2 2 E4 Riksintresse för väg 10 3 Lögdeälven Riksintresse för naturvården 4 4 Lögde älv Riksintresse för friluftsliv 4 5 Hörnsjö till Nordmaling och Lögde älv till Mullsjö Riksintresse för rennäring (Vapstens sameby) 6,5 6 Från Övre Nyland längs Lögdeälven ner till Nordmaling Riksintresse för rennäring (Vilhelmina Norra sameby) 6 7 Nordmaling Riksintresse för vindbruk 0 8 Lindbergsgrottorna Natura 2000 5 9 Lögdeälven Natura 2000 4 10 Åliden Naturreservat 6 11 Sågbäckliden Pågående naturreservatsbildning (maj 2011) 4,5 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 12 Storrisbergsgrottorna Naturreservat, Natura 2000 7,5 Tabell 2. Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på karta i figur 9. 20