Tillämpad IT och medicinsk teknik i hemsjukvården Minnesanteckningar från projektstartmöte 2004-01-14, kl 10-12, IMT, LiU. Närvarande: Sture Hägglund, IDA, LiU (SH) Anita Silfver, Linköpings kommun (AS) Gunnar Carlgren, LAH, US, LiÖ (GC) Waldemar Bau, LAH, US, LiÖ (WB) Per Ask, IMT, LiU (PA) Ulf Dahlström, Hjärtcentrum, US, LiÖ (UD) Hans Åhlfeldt, IMT, LiU (HÅ) Leili Lind, IMT, LiU (LL) Henrich Wilander, LAH, US, + PV, Linköping, LiÖ (HW) Peter Hult, IMT, LiU (PH) Daniel Karlsson, IMT, LiU (DK) Bengt Arne Sjöqvist, Ortivus (Med på telefon) (BAS) Agenda 1. Information om Vinnovas beslut, budgetramar 2. Mål med mötet a. Gemensam syn b. Ev. avtal mellan parter 3. Översiktlig beskrivning av projektet/ansökan a. Projektets delar b. Etisk prövning PUL c. Vinnovas krav, rapportering, spridning 4. Applikationer a. Patientgrupper/rekrytering b. Personal c. Tekniska komponenter d. Samverkan (vilka skall samverka?) 5. Utvärdering a. Erfarenheter b. Jämförande studie Bakgrund DK informerade om Vinnovas program IT i hemsjukvård (www.vinnova.se, klicka på Program, sedan Tillväxtområden, sedan IT i hemsjukvård ). Av totalt 40 sökande (172 MSEK) fick 7 grupper dela på 23 MSEK. Vi sökte 4,7 MSEK och beviljades 4,2 MSEK ( 90 %). Vinnovas beslutsbrev med villkor delades ut till samtliga, och ett exemplar faxades till BAS. I beslutsbrevet redovisas Vinnovas särskilda krav: att upprätta en Leili Lind, Daniel Karlsson sidan 1 av 5
projekthemsida, att rapportera halvårsvis, samt att medverka i Vinnova-anknutna konferenser & seminarier. Samarbetspartners måste godkänna sin medverkan gentemot Vinnova. Blankett för detta kommer att distribueras när denna kommer från Vinnova. DK beskrev den aktuella ansökan samt bakgrunden till denna. IMT har sedan februari 2000 drivit hemsjukvårdsprojekt under namnet Advanced Home Healtcare Environment, finansierat av Svenska IT-institutet (SITI). Under detta projekt har bland annat problemområden inom hemsjukvården och, utifrån dessa, krav specificerats. Vidare har IMT drivit projekt tillsammans med LAH kring smärtskattning i hemmet med digital-penn-teknik mellan 2002-08 och 2003-12. Projektet finansierades av Vinnova. Flera relaterade projekt finnes, ex. ITHS2, projekt som fått finansiering av KK- /Vårdalstifitelsen, CeMIT, centrumbildning på Linköpings universitet, Hjärtsviktskonsortiet, nationellt samarbete med fokus på IT-stöd för vård av patienter med hjärtsvikt. Vidare kommer Vinnova att utlysa nästa generations kompetenscentrum, där det är troligt att ett kompetenscentrum kommer att beröra IT i hemsjukvård, samt att en ny VINNVÄXT-utlysning kommer 1 mars (www.vinnova.se). Det aktuella projektet Projektets syfte är att med praktiska applikationer demonstrera hur IT och medicinsk teknik kan användas för att stödja hemsjukvården, såväl vad gäller vårdgivare som patienter. Specifikt finns två delar i projektet: symtom- och statuskontroll av patienten i hemmet samt samverkan mellan hemsjukvårdsorganisationerna. I ansökan nämns patientgrupperna hjärtvikt, KOL sam patienter i palliativ vård. Projektet utvärderas genom att erfarenheter av användning av IT och medicinsk teknik i hemsjukvården sammanställs samt att en jämförande studie genomförs. I den del av projektet som rör symtom- och statuskontroll skall utrustning från Ortivus AB användas (MobiMed 300mu). Denna utrustning har stöd för att mäta blodtryck, puls, syremättnad, EKG samt andningsfrekvens. Utrustningen består dessutom av en PC till vilken en personvåg kan anslutas. Vidare kan elektroniskt stetoskop, digital penna och PCn användas för att fånga symtom- och statusinformation. Avtal Avtal mellan parter kommer att diskuteras vid ett speciellt möte mellan Ortivus och IMT. Diskussion GC: Bör läsas: Patientens säkerhet i hemsjukvården av Synnöve Ödegård (bifogas). HW: Det stora problemet är att få iväg signalen från patienten till vårdgivaren. Genererar massor av info, ofta (i slutänden) i forma av papper som doktorn måste ta del av. Vi bör tänka på hela vägen från ax till limpa. AS: Finns inget projekt inom Lkpgs kommun som liknar detta. Provat samordning av journalhantering (Vreta Kloster Ljungsbro VC). Leili Lind, Daniel Karlsson sidan 2 av 5
UD: Vi måste fokusera inom vårt projekt; Börja brett (titta på önskelistorna vi har), därefter fokusera. Därefter kan vi också söka ytterligare medel. Hur fokuserar vi? Ang hjärtsviktspatienter i Sverige: Ca 2.8 Miljarder SEK/år varav 75 % står för sjukhuskostnader. Satsa på de resurskrävande delarna. Kommunikation/samverkan viktig. DK: Nytta med SÅLAH (digital pennteknik för smärtskattning i hemmet): Fångar informationen på ett strukturerat sätt. UD: Nationell syn på hjärtsvikt: Stort problem. Startat ett nationellt Internetbaserat register där sjukhusen (alla?) ingår, framöver även primärvården. Inte så många har tänkt i teknikbanor som vi gör. GC: Större delen av tekniken är icke-teknisk. Patienten behöver lära sig om sin sjukdom. Samverkan måste stödjas. Speciellt när patienten skrivs ut till primärvården behövs distansövervakning. En vårdcentral i Linköping behöver väljas ut. Akut-LAH är positivt till projektet. UD: Behov av att knyta ihop hela vårdkedjan. PA: Medhåll. Vi vill prova det intelligenta stetoskopet och andra tekniker. HW: Mätningarna görs av patienten själv på samma sätt varje gång fördel mot att olika personal mäter och påverkar mätresultatet (ex. VAS-skattning av smärta). BAS: (På fråga om Ortivus Mobimed-utrustning): All grundfunktionalitet finns redan idag (i ambulanser). Utmaningen blir att anpassa mätutrustningen så att patienten själv kan mäta i hemmet. Största problemen är organisatoriska. Vem ska ta del av informationen? Ang. den digitala pennan: Går att lägga in en meddelandefunktion i Mobimedsystemet så att info från pennan går via Mobimed. DK: Vilken övrig information behöver vårdgivarna? UD: Funktionsklassificering. Livskvalitetsmätning (SF36). Det räcker inte med objektiva parametrar när man mäter på distans utan det behövs information om hur patienten mår dessutom. Behövs grafisk presentation av medicinska parametrar. (På fråga om tidsramar för test av mätutrustning i hemmet): Troligtvis ett par månader. WB: Feedback till patienten viktigt. Ex. diabetespatienter som för dagbok över glykosvärden etc., viktigt att ge patienten feedback för att öka förståelsen för sin sjd. UD: Medhåll. Ge utbildning till patienten! Viktigt att patienten medverkar i sin vård att han/hon inte blir anonym. LL: I ansökan har vi skrivit om KOL och palliativa patienter också. Hur fördelar vi? UD: Vi måste hålla oss till de patientgrupper som vi har skrivit om i ansökan. Leili Lind, Daniel Karlsson sidan 3 av 5
GC: Ang KOL kan vi ev. kontakta Per Jakobsson på Lungkliniken, US, som kan vara intresserad. KOL genererar också stora sjukvårdskostnader! UD: (På fråga): Ung 20-30 % av alla hjärtsviktspatienter har samtidig KOL. Vad står symtomen för? Hur tolkar vi symtom? DK: Annan information som dokumenteras i journalen? HW: Det är ett känt problem att de olika organisationer som vårdar samma patient dokumenterar i sitt eget journalsystem men kan inte ta del av varandras! Sammanfattning En fokusering och konkretisering av projektets idéer är viktigt, speciellt vad gäller kliniska applikationer. Det är därför viktigt att realistiska scenarier tas fram där IT och medicinsk teknik tas fram och att dessa får ligga till grund för detaljplanering. Hjärtsviktsspåret ligger nära till hands då det berör alla inblandade parter. Föreslås att under den tidiga explorerande delen av projektet skall lösningar tas fram och studeras för de patientgrupper som nämns i ansökan, i senare faser, speciellt vid en jämförande studie, är fokusering viktigare. Inför nästa möte För att kunna fokusera vad gäller kliniska applikationer bör användarfall tas fram. Under antagandet att det stöd som projektet skall ta fram finns kan man skissa på hur detta stöd kan användas för att förbättra vården av patienter i hemsjukvården och hur samarbete mellan hemsjukvårdsorganisationer kan stödjas. Följande antaganden kan tänkas gälla i projektet: 1. Patientgrupp: Hjärtsvikt, KOL och/eller palliativ vård 2. Det finns utrustning i hemmet för att mäta fysiologiska parametrar (ex. blodtryck, puls, EKG, vikt etc.) som kan kommuniceras till vårdgivarna. 3. Det finns utrustning i hemmet för att patienten/närstående skall kunna delge symtom och i övrigt dokumentera sin vård (ex. smärta, dokumentation av mätning med utrustning i punkt 2, dokumentation av egenvård). 4. Det finns utrustning i hemmet för att patient/närstående skall kunna ta del av informationen. 5. Det finns system där vårdgivare (från olika hemsjukvårdsorganisationer) kan ta del av information som samlats i hemmet. Här kan även vårdgivare tillföra information som behövs av vårdgivare från flera organisationer. 6. Vårdgivarna har tillgång till mobil datorutrustning (ex. laptopar, handdatorer, mobiltelefoner etc.) samt datorer på sin fasta arbetsplats. Vårdgivarna kan med denna utrustning ta del av insamlad information. Utifrån dessa antagande kan man skissa på användningsfall där patienter vårdas med hjälp av teknisk utrustning enligt ovan. Beskriv speciellt hur utrustningen kan användas för att stödja samarbete intra- och interorganisatoriskt. Leili Lind, Daniel Karlsson sidan 4 av 5
Speciellt viktigt är det här att vårdgivarna i projektet bidrar med användarfall för att projektets mål skall bli realistiska och att projektet skall bli genomförbart. Nästa möte: tisdag 10/2 kl 15-17 på IMT. Agenda och lokal meddelas senare. Leili Lind, Daniel Karlsson sidan 5 av 5