Spana på djurens och naturens tjänster!

Relevanta dokument
Världsnaturfonden, WWF, står bakom Earth Hour och de har identifierat fem viktiga områden som bidrar till stora utsläpp av klimatgaser:

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

ELD ELEMENTET ELD. lycka till!

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Utveckling och hållbarhet på Åland

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Upptäck Sverige Lgr 11

Det Lilla Världslöftet

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Vad ska ni kunna om djur?

Workshop om kursplaner åk 7 9

Eftermiddagens innehåll:

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Från frö till planta (F-6)

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

ett arbetsmaterial i tre nivåer

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Livets myller Ordning i myllret

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Spektrum Biologi Provlektion

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Projektnr VVF Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Handlingsplan. Grön Flagg

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

SKOGSLEKAR I TYRESTA

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Liv och miljö Lärarmaterial

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Medborgardialog med unga

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Miljöplan för Torpets Förskola

Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.

Mjölkkon & biologisk mångfald

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an :- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Normer & värden.

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

1. Vad är naturkunskap?

ÄVENTYRet ÖVNINGAR KRETSLOPPSBURK

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Kvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset

Transkript:

Spana på djurens och naturens tjänster! Hej alla miljöspanare! Hej alla miljöspanare! Hoppas att ni har haft en härlig höst där ni lärt er mer om matens kretslopp. Kanske har ni skrivit matdagbok eller spanat på varför vi äter viss mat vid våra olika högtider. Oavsett hur ni har arbetat med de olika uppdragen, så hoppas vi att ni har uppskattat dem. I det här uppdraget kommer vi att titta lite mer på vad naturen och djuren gör som vi människor är helt beroende av! Visst låter det spännande? Kul att ni vill vara med! Ni har fått boken Odla skickade till er i samband med att ni anmälde er till Myggnätet. I detta uppdrag kommer ni kunna använda denna bok. Bakgrund till uppdraget Vi har valt att koppla vårens uppdrag till ett av globala målen för hållbar utveckling, mål 15, som handlar om ekosystem och biologisk mångfald. Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala mål. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem. Berätta för alla. (globalamalen.se) Har du hört talas om ekosystemtjänster? Vet du vad det är? Många tycker att ekosystemtjänster är ett svårt ord men det är egentligen ganska enkelt. Det handlar om sådant som händer och görs i naturen som vi människor drar nytta av. Oftast helt gratis, dessutom! Vi har valt att kalla detta för naturen och djurens tjänster. Då blir det kanske lite enklare.

Vi skulle inte klara oss utan naturen och djurens gratistjänster Naturen ger oss till exempel rent vatten, ren luft, mängder av olika träd och växter, hav med fiskar, ett myller av olika djur, och maskar som ser till att det finns fin odlingsjord. Allt detta är exempel på ekosystemtjänster. Hur skulle vi klara oss utan dem? Det skulle bli ganska jobbigt, för vi skulle inte klara av att göra det själva. Naturen gör det tillsammans = ekosystem Alla naturens delar (växter, djur, småkryp, vatten, näring, maskar med mera) samarbetar tillsammans i så kallade ekosystem. Det är ett system där det mesta behövs för att det ska funka och tillsammans bildar de en helhet ett ekosystem. Det kan vara ett pyttelitet område i en stubbe eller omfatta hela jorden. Det flesta ekosystem hänger ihop med varandra i ett komplicerat system. Ingen del är helt onödig, inte ens myggor och råttor, alla måste finnas med lagom mycket för att helheten ska fungera, det är det biologisk mångfald handlar om. Och människan hör faktiskt också dit. I dag utnyttjas ekosystemen för hårt Tyvärr är det ibland svårt för oss att uppskatta betydelsen av ett fungerande ekosystem. Människor har i alla tider utnyttjat det som finns i naturen helt gratis. Länge har naturens skafferi räckt åt familjen och vännerna i byn, men de senaste hundra åren har människorna snott åt sig rätt mycket av havets fiskar, skogens träd, det rena vattnet och odlingsmarken. Lite väl mycket faktiskt ekosystemen börjar förlora sin förmåga att ge oss sina tjänster. Dessutom har vi bränt en hel del bensin och andra fossila bränslen så att föroreningar och andra onyttiga gaser flyger runt och försämrar luften och påverkar klimatet. Ekosystemen kräver respekt Mer än hälften av alla världens tjänster som ekosystemen ger oss är hotade. Människan har röjt runt, förändrat och tagit en hel del utan att förstå hur helheten i ekosystemen fungerar. Men lyckligtvis är det inte försent att göra något. Det hela är inte så svårt vi måste visa ekosystemen lite mer respekt helt enkelt. Om vi lär oss mer om hur ekosystemen fungerar och sköter dem smartare kan vi fortsätta att ta del av alla de tjänster som vi alla är så beroende av. Bakgrundsinformationen är hämtad från EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG, ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco

Välkomna på avslutningsfest i vår! Läsårets två spanaruppdrag kommer att avslutas med en fest utomhus den 8 maj. Mer information och inbjudan om festen kommer att skickas till er i februari. Stor del av festen kommer att handla om hur ni har jobbat med uppdragen och ni får möjlighet att visa upp för varandra. Syftet med uppdraget Syftet med uppdraget är att öka kunskapen kring Ekosystem och biologisk mångfald. Vi önskar att uppdragen ska ge förståelse för några av de tjänster som djuren och naturen ger oss människor. Vi hoppas att uppdragen kan inspirera till mer miljösmarta beteenden såväl hemma som i förskolan/skolan Spanaruppdrag Välj ett eller flera av följande uppdrag: Spana på vattenrening En av de tjänster naturen ger oss är rent vatten. Prova att göra ett eget experiment och studera hur vattnet renas. Gör så här: Ta tre PET-flaskor och rengör dem noga. Ta bort etiketter och diska ur inuti. Dela flaska nummer 1 och nummer 2 cirka 6 cm från botten. Dela flaska nummer tre cirka 15 cm från toppen. Använd botten från flaska nummer tre och ställ den nederst. Ta toppen från flaska nummer 1 och ställ den ( uppochner) i flaska nummer 3. Tryck ner lite bomull längst ner i flaskhalsen och fyll på med finkorning sand. Ställ därefter flaska nummer 2 med toppen nedåt i flaska nummer 1. Fyll föst med grovkornig sand, sedan småsten och överst lite större stenar. Ställ toppen från flaska nummer 3i flaska nummer 2 och använd den som tratt. Gör en blandning av jord och vatten och häll röran i tratten. Se hur vattnet renas genom sin väg genom flaskorna. Vill du se bilder, vänligen följ denna länk: (Experimentet är hämtat från https://www.lekolar.se/sortiment/pedagogiska-tipspyssel/tema/natur/vattenrening/)

Spana på Herr Mask och Fröken Bi Vi har alla en plats i ekosystemet, här kan ni spana på något eller några djur för att se vad de bidrar till i naturen. Välj bland följande djur; bi, humla, mask, mussla, fjäril, myra eller kråka. Ta reda på följande; Klassificering (Vilket djur har du valt att forska om?) Utseende Hur ser djuret ut? Bo och ungar Var bor djuret? Föda Vad äter djuret? Andra egenskaper + intressanta fakta Skapa med djuret/djuren som tema. Rita bilder, bygg modeller, klipp ut ur tidningar- vad som helst som ni kan komma på. Finns det några sånger som handlar om djuret ni spanar på? Finns det några sagor som handlar om djuret ni spanar på? Vad har haren ätit? Ge er ut i skogen och gå på harbajsjakt. Ta med er bajset hem och plantera i en kruka. Efter en tid börjar det troligen växa upp något i krukan: - Vad är det som växer upp? - Hur har det hamnat där? Läs mer i boken Odla på sidan 26. Fjärilens favoriter Det finns blommor som fjärilar och bin tycker extra mycket om. Här kan ni spana på vilka det är och varför det är så bra att så dem. - Vilka blommor lockar fjärilar och bin? - Varför är det bra att så/plantera dem? - Så gärna frön för att locka till er fjärilar på gården.

Hotell flyg och kryp Ge er in i byggbranschen och bygg ert egna insektshotell. Det finns en mängd olika varianter att skapa, bara fantasin sätter gränser! Inspiration finns bland annat på dessa sidor: https://www.byggahus.se/bloggar/inlagg/fina-insektshotell-foer-din-traedgard.3651/ http://www.bt.se/tema/bygg-ett-insektshotell/ Resonera tillsammans kring varför det är viktigt att ta hand om småkrypen. Kretslopp Lär er mer om vad ett kretslopp är genom att bygga ett eget. Målet med övningen är att barnen ska få förståelse för begrepp som fotosyntes, kretslopp, förbränning och ekologiska samband. Material: Stora glasburkar, lecakulor, plantjord, utomhusjord, skedar, växter, pinnar, stenar, vatten och pennor. 1. Ta en stor glasburk som är vid upptill och har ett stort lock. 2. Lägg ett lager lecakulor i botten. 3. Fyll burken till en tredjedel med jord. Om du tar köpt plantjord är det bra att även blanda i lite utomhusjord från rabatten. Den innehåller nämligen fler organismer som nedbrytare. 4. Plantera några växter i jorden. Bra växter är fredskalla, murgröna eller ampellilja. Om det är svårt att nå ner i burken kan du använda pinnar att peta ner växterna med. Vattna växterna med lite vatten. Pynta gärna med en sten och lite pinnar. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust, men inte där det är för mycket direkt sol. Öppna inte burken! I glasburken har det nu skapas ett minikretslopp och en modell av jorden. 7. Följ vad som händer i burken. Låt eleverna undersöka vad som händer i burken med jämna mellanrum och skriv gärna en gemensam loggbok. Om något går fel som att det möglar använd det som en utgångspunkt för diskussioner och hitta på åtgärder. 8. Om ni önskar kan ni låta några gråsuggor få flytta in i burken. Att samtala om: Vad kommer att hända med växterna i burken? Kommer de att växa? Vad behöver växter för att växa? Vad skulle kunna göra att det förstörs?

Jämför burken med ekosystemet jorden. Vilka likheter och skillnader kan ni upptäcka? Vilka ekosystemtjänster utförs i kretsloppsburken? Om ni planterar en jordgubbsplanta, vad skulle då behövas mer i burken för att få jordgubbar? Odla i liten skala Utforska vad som händer när ni sår ett frö. Prova att så olika frön. Vilket kommer först? Kan man så en popcornkärna? Kan man så en skiva av en tomat? Kan man plantera en vitlöksklyfta? Vad kallas det första bladet som kommer upp? Vad har det bladet för uppgift? Kan man odla hemma? Hur kan man odla om man bor i lägenhet? I hus? Kan man odla utan en trädgård? Hur gör man då? Näringskedja Med näringskedja menar man en kedja av organismer (djur, växter eller liknande) som äter och/eller äts av varandra i ett ekosystem. En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra. En näringskedja har alltid en början och ett slut. En näringskedja börjar alltid med producent, det kan vara en grön växt, plankton, alger, eller något som kommer från en grön växt som frön, frukter eller grönsaker. Växterna kallas alltid producenter i en näringskedja. En näringskedja kan inte börja med en mus, blåmes eller abborre. Alla djur måste ha ätit något för att kunna leva. Man kommer ALLTID till en växt i början. Pilarna i en näringskedja visar vilket håll näringen går. När musen äter av blåbärsriset får den näring från det, när ormen äter musen får den näring från den. Djuren i en näringskedja kallas konsumenter. Näringskedjan slutar alltid med en toppkonsument, ett djur som i naturen normalt inte har någon fiende. Vi människor är ett bra exempel på toppkonsumenter. Producent Konsument Konsument Toppkonsument

I näringskedjan du ser här är det igelkotten som är toppkonsument, men i en annan näringskedja skulle toppkonsumenten kunna vara grävling som äter igelkotten. Prova att göra en egen näringskedja: Producent Konsument Konsument Toppkonsument.... Bilogisk mångfald uppmärksammas under våren Om ni vill fördjupa er ytterligare inom Biologisk mångfald finns det under våren två dagar som passar extra bra. Den 30 mars infaller Earth hour. Detta år är temat Biologisk mångfald och det kommer vara en mängd aktiviteter på Arbetets museum som faller under detta tema. Den 22 maj är det Dagen för biologisk mångfald. Även denna dag arrangeras det olika aktiviteter i Norrköping. Fakta och information till förskolelärare och lärare Via nedanstående länkar kan ni finna bra information som kan hjälpa er under uppdragen. Naturskyddsföreningens faktablad om ekosystemtjänster https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/naturnytta/faktablad-ekosystemtjanster Naturskyddsföreningens skolmaterial om bin https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/bin WWF: https://www.wwf.se/wwfs-arbete/hallbara-stader/one-planet-cities/ekosystemtjanster-ochbiologisk-mangfald/1514713-hallbara-stader-3-ekosystemtjanster-och-biologisk-mangfald Kopplingar till läroplanen Utdrag ur läroplan (Förskolans värdegrund och uppdrag) Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Förskolan medverkar till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.

Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Utdrag ur Lgr-11 (Skolans värdegrund och uppdrag) Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling Lycka till med uppdragen!