Grace Mwangi, rosodlare på Ravine Roses, Kenya. Fairtrade-rapporten 2010. Sverige kan göra mer

Grace Mwangi, rosodlare på Ravine Roses, Kenya Fairtrade-rapporten 2010 Sverige kan göra mer

Innehåll 3. Förord Sverige ska vara bäst i världen på att handla Fairtrade-märkt 5. Sammanfattat Sverige är världsledande på många områden, men inte gällande Fairtrade 7. Fairtrade Ett gemensamt ansvar 9. Svenska konsumenter Medvetna, men kunskapen leder inte alltid till handling 14. Svenskt näringsliv Satsar på Fairtrade, men inte fullt ut 18. Stat, landsting och kommuner Sätter Fairtrade på agendan, men kan ta större beslut 21. Det svenska civilsamhället Går före och visar vägen 23. Rekommendationer För att Sverige skall bli bäst i världen på Fairtrade Fairtrade-rapporten 2010 Fairtrade Sverige Text: Jon Bergeå, Sara Hugosson och Helena Markstedt Formgivning: Ann-Katrin Persson Foto: Linus Hallgren / Fairtrade Tryck: JustNu 2010

Förord Sverige ska vara bäst i världen på att handla Fairtrade-märkt Varje dag tvingas vart sjätte barn i världen att arbeta istället för att gå i skolan. Varje dag kränks anställdas fackliga rättigheter. Varje dag får miljontals odlare och anställda inom jordbruket i utvecklingsländer löner som inte räcker för att leva på. I Sverige kan dessa orättvisor kännas väldigt långt borta, men denna värld är en del också av vår. Dagligen köper vi svenska konsumenter stora mängder varor som producerats i världens utvecklingsländer. Kaffe, chokladkakor, bananer, fotbollar och vin i våra shoppingkassar förenar oss med kaffeodlare i Peru, kakaoodlare i Ghana, bananarbetare i Costa Rica, arbetarna i växthusen i Kenya, fotbollsskräddare i Pakistan och vinodlare i Argentina. Genom den globala handeln är de en del av vår vardag och vi en del av deras. Det ger oss både möjligheter och ansvar. De globala frågorna kring handel och fattigdom fick mycket uppmärksamhet i samband med att millenniemålen antogs för tio år sedan. Utvecklingen när det gäller bättre handelsvillkor för utvecklingsländer har sedan dess gått alldeles för långsamt, vilket är ett hinder för att utrota fattigdomen och dess oacceptabla konsekvenser. Vi vill med den här rapporten uppmärksamma möjligheten och ansvaret för företag, konsumenter, offentlig sektor och civilsamhälle att gå före och verka för att odlare och anställda i den globala handeln kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är ett sätt att genom handel bidra till att odlare och anställda kan förbättra sina arbetsoch levnadsvillkor. Genom att välja Fairtrade-märkta produkter kan alla konsumenter, företag, offentlig sektor och civilsamhälle genom kriterier för bättre handelsvillkor, stöd och kontroller, vara med och bidra till att stärka odlares och anställdas kapacitet att själva förbättra sina villkor, sin verksamhet och lokalsamhället. De internationella Fairtrade-kriterierna innebär förbättrade ekonomiska villkor genom bland annat en premie som används för investeringar i verksamhetsutveckling och i lokalsamhället. Det kan exempelvis handla om vattenförsörjning, utbyggnad av infrastruktur, skolsatsningar och sjukvårdsinsatser. Kriterierna främjar också demokrati, organisationsrätt samt miljöhänsyn i produktionen och motverkar samtidigt barnarbete och diskriminering. Sverige är ett land med stort engagemang för rättvisa, miljö och internationella frågor. Trots det ligger vi fortfarande efter när det gäller Fairtrade. Under de senaste åren har konsumtionen och antalet produkter ökat kraftigt, men trots det hamnar Sverige bara på sjunde plats i en internationell rankning av Fairtrade-konsumtion per invånare. Medan svenskar handlar Fairtrade-märkta produkter för i genomsnitt 95 kronor per år handlar irländarna och schweizarna för nästan tre gånger så mycket. I Sverige är endast var 25:e banan som köps Fairtrade-märkt. I Schweiz är mer än varannan banan det. Det ger oss stora möjligheter att göra mer. Vår ambition är glasklar: Sverige ska vara bäst i världen på att handla Fairtrade-märkta produkter. Den här rapporten lyfter fram var utvecklingspotentialen finns för såväl svenska konsumenter och företag som offentlig sektor och civilsamhälle, och avslutas med konkreta steg vi kan ta nu 3

för att göra Sverige till världsledande på Fairtrade. Vi hoppas att den kan inspirera och sporra i det fortsatta arbetet. Helena Markstedt, Generalsekreterare Föreningen för Fairtrade Sverige 4

Sammanfattat Sverige är världsledande på många områden, men inte gällande Fairtrade Sverige är ett världsledande land när det gäller välstånd och rättvisa. Ett flertal rapporter bekräftar detta och visar bland annat att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, 1 ledande på miljöarbete 2 och bäst i världen på bistånd. 3 Det framgår därmed tydligt att Sverige är ett land med stort engagemang för rättvisefrågor och till följd därav rimligen borde vara världsledande även gällande Fairtrade. Men, när det kommer till konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter ligger Sverige långt efter på rankningslistorna. Detta vill Fairtrade Sverige ändra på och genom att årligen släppa Fairtrade-rapporten följa upp statistik och se till att Sverige klättrar på listorna gällande vårt ansvar för de människor som producerar de varor vi konsumerar. För att Sverige ska bli bäst i världen behövs en positiv utveckling på många områden och i den här rapporten identifierar vi fyra nyckelaktörer som alla kan vara med och bidra till detta. Här följer en sammanfattning av rapporten och hur det ser ut i dagsläget. Svenska konsumenter Medvetna men kunskapen leder inte alltid till handling Det framstår tydligt i undersökningar att svenska konsumenter är medvetna konsumenter. Men när det gäller att välja Fairtrade-märkt ligger vi långt efter ett flertal länder så som Irland, Schweiz och Storbritannien. Svensken handlar årligen Fairtrade-märkta produkter för under hundralappen, irländare och schweizare ligger nästan på det tredubbla och britter på det dubbla. Internationellt ligger Sverige på en sjunde plats gällande konsumtion per capita av Fairtrademärkta produkter. Konsumentens kunskap om vad Fairtrade innebär för odlare bör öka så att fler konsumenter kan göra medvetna val. Varannan svensk säger sig vara bekant med vad Fairtrade representerar, en låg siffra jämfört med till exempel 82 procent i Storbritannien. Sverige är dock bäst i världen på att välja Fairtrade-märkta sportbollar samt Fairtrade-märkt kaffe och vin. Svenskt näringsliv Satsar på Fairtrade men inte fullt ut Företag har stor möjlighet att påverka fattigdomsbekämpningen genom att välja Fairtrade. När till exempel Cadbury s Fairtrade-märkte sin mjölkchoklad tredubblades försäljningen av Fairtrade-certifierad kakao i Ghana, vilket generar förbättrade arbets- och levnadsvillkor för dem som odlar kakaon. Konsumtionen av Fairtrade växer snabbt när en dagligvaruhandelskedja väljer att satsa fullt ut på Fairtrade och till exempel ha 100 procent Fairtrade-märkt av en eller flera produktgrupper, detta har ännu ingen kedja gjort i Sverige. Goda exempel finns från andra länder där ett flertal kedjor tagit detta beslut. Ett hinder för konsumenter att välja Fairtrade-märkta produkter är att de anser det vara svårt att hitta Fairtrade i butiken, eller att det är för dyrt. Ett svar på detta är att företag och dagligvaruhandeln inkluderar Fairtrade-märkta produkter mer i sin marknadsföring och vid specialerbjudanden för att underlätta för konsumenten. Ingen genomgående strategi i sortimentsarbetet hos dagligvaruhandelskedjorna finns, vilket skett internationellt. 1 http://www.weforum.org/en/communities/women%20leaders%20and%20gender%20parity/gendergapnetwork/index.htm 2 http://epi.yale.edu/countries 3 OECD, Development Co-operation Report 2010 5

Marknadsandelarna för Fairtrade är högre i många andra länder. Som exempel är marknadsandelen för Fairtrade-märkta bananer i Sverige drygt 4 procent, en låg siffra om man jämför med 17 procent i Finland och 58 procent i Schweiz. Stat, landsting och kommuner Sätter Fairtrade på agendan men bör ta större beslut Stat, landsting och kommun kan i större utsträckning ställa etiska krav i sin upphandling. Kommuner kan diplomeras till Fairtrade City, vilket leder till ökad konsumtion av Fairtrade-märkta produkter och att information sprids om Fairtrade. Svenska kommuner är bra på att sätta Fairtrade på agendan, över hälften har lyft frågan om diplomering till Fairtrade City. SIDA och Konsumentverket har bidragit med stöd till Föreningen för Fairtrade Sverige. Men stöd till Fairtrade från offentliga aktörer kan öka ytterligare. Storbritanniens biståndsmyndighet har till exempel gått in med 130 miljoner till den internationella Fairtrade-organisationen. Det svenska civilsamhället Går före och visar vägen Sverige har ett starkt civilsamhälle och ett stort ideellt engagemang för Fairtrade. Varannan svensk säger sig vara ideellt engagerad på ett eller annat sätt. Föreningen för Fairtrade Sveriges medlemsorganisationer har 13 miljoner medlemskap, här finns enorma resurser för att öka konsumtionen och kännedomen om Fairtrade. Aberash Fitamo, kaffeodlare i Etiopien, med familj. 6

Fairtrade Ett gemensamt ansvar Fairtrade betyder väldigt mycket för mig eftersom jag kan planera inför framtiden. Jag hade inte kunnat bo i ett eget hus eller spara ihop de pengar jag har idag och jag skulle inte heller ha haft en fast anställning om det inte vore för Fairtrade. Esther Wangari Thiru, rosodlare i Kenya Sverige har lovat att arbeta för en rättvisare handel Fattigdomsbekämpning har under en lång tid varit en viktig fråga för Sveriges politiska ledare och det svenska civilsamhället. Sverige har till exempel genom millenniemålen varit med och lovat att halvera fattigdomen och hungern samt öka levnadsstandarden i världen till 2015. Millenniemål nummer åtta innefattar löften om ett globalt partnerskap mellan rika och fattiga länder där den rikare världen bidrar med mer och bättre bistånd samt skapar rättvisare handelsvillkor på världsmarknaden. Ett sådant mål är ett tydligt erkännande av den lokala och globala handelns betydelse. Att ha möjlighet att sälja sina produkter på världsmarknaden för en anständig betalning är en av de viktigaste faktorerna för utveckling. Varje dag handlar svenska konsumenter stora mängder varor som producerats i världens utvecklingsländer, till exempel kaffe, bananer, kakao, snittblommor, fotbollar och vin. Ett flertal rapporter visar att det finns stora problem gällande arbetsvillkoren inom produktionen av dessa varor. Barnarbete inom kakaoindustrin, 4 dålig betalning till kaffeodlare i Brasilien 5 och stora problem med anställdas rättigheter på fabriker som tillverkar fotbollar 6 är bara några exempel. Unicef rapporterar dessutom att vart sjätte barn i världen arbetar. Fairtrade anser att det inte är acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa mat, dryck och andra produkter så billigt som möjligt. Det får aldrig vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter. Fairtrade är ett direkt verktyg för att förbättra odlares och anställdas villkor i utvecklingsländer. Sverige kan genom att satsa på Fairtrade visa att man menar allvar med de uppsatta millenniemålen. Hur bidrar Fairtrade till fattigdomsbekämpning? Fairtrade är den ledande internationella produktmärkningen och garanten för att en produkt framställts i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier. När konsumenter, organisationer, kommuner och landsting väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar de till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom kriterier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Detta, tillsammans med långsiktiga handelsavtal ger trygghet för alla dem som inte har så stora marginaler att leva på. Utöver den högre betalningen får odlarna också en extra premie som används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, till exempel i en ny skola, nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i jordbruket. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna. Fairtrade handlar inte bara om 4 The dark side of chocolate, Miki Mistrati och Roberto Romano 5 Etik för dyrt för bolagen, Swedwatch 2010 6 International Labour Rights Forum Missed the Goal for Workers, The reality of Soccer Balls Stichers in Pakistan, India, China and Thailand 2010-06-07 7

en bättre ekonomisk situation, kriterierna främjar också demokratin, organisationsrätten samt miljöhänsyn i produktionen. Barnarbete och diskriminering motverkas. Fairtrade-märkningen skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade-rapporten årligt återkommande värdemätare Syftet med den här rapporten är att sporra det svenska samhället att öka sitt engagemang för Fairtrade. Rapporten undersöker hur långt fyra nyckelaktörer har kommit: konsumenter, näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället. Hur långt kvar är det till målet om att bli världsledande och hur ska de nå dit? Rapporten avslutas med rekommendationer till var och en av nyckelaktörerna. Tanken är att årligen släppa en rapport för att följa upp utvecklingen för Fairtrade-märkta produkter i Sverige. Vår ambition är tydlig - Sverige ska bli bäst i världen på Fairtrade. 8

Svenska konsumenter Medvetna, men kunskapen leder inte alltid till handling Med hjälp av tidigare premier har vi byggt en skola. Nu hoppas vi kunna bygga en vårdcentral och annat vi har behov av. Om du köper Fairtrade-märkt kan du förändra våra liv. Belaynesh Mamo, kaffeodlare Etiopien Schweizare tre gånger bättre än svenskar på att handla Fairtrade Alla är vi konsumenter och som sådana har vi makt och möjlighet att påverka arbets- och levnadsvillkor i utvecklingsländer. För att Sverige ska bli bäst i världen på Fairtrade behövs en ökad efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter hos de svenska konsumenterna. Schweizare är, mätt i kronor och ören, nästan tre gånger bättre än svenskar på Fairtrade (95 kronor per person och år i Sverige, 246 kronor SEK Konsumtion av Fairtrade-märkt 2009 i kronor per capita 300 250 200 150 100 50 Eurokursen var 2009 i genomsnitt 10,62 SEK Källa: www.oanda.com per person och år i Schweiz). En grundförutsättning för att konsumtionen av Fairtrade ska öka är att kunskapen om vad Fairtrade innebär höjs. I Schweiz har konsumenterna högre kunskap om Fairtrade än i Sverige, 69 procent av schweizarna säger sig vara bekanta eller mycket bekanta med vad Fairtrade representerar. I Sverige är motsvarande siffra 51 procent. 30 miljoner koppar kaffe om dagen kan göra stor skillnad Nästan dagligen handlar vi produkter som tillverkats i utvecklingsländer. Att vara med och förbättra arbetsvillkoren för bland annat kaffeodlare borde vara en enkel match för svenskar eftersom vi är storkonsumenter av kaffe och dagligen, i genomsnitt, dricker 3,2 koppar per person. 7 Under en dag blir det nästan 30 miljoner koppar! Men endast var tjugofemte är fylld med Fairtrade-märkt kaffe. Här finns enorm potential för svenska kaffedrickare som vill vara med och förbättra utvecklingen för till exempel barn som idag inte har möjlighet att gå i skolan utan måste arbeta. Genom att Irland Schweiz Finland Storbritannien Luxemburg Danmark Sverige Norge Canada Belgien 7 http://www.kaffeinformation.se/templates/fullpage.aspx?id=830 9

välja Fairtrade-märkt när man handlar kan varje enskild konsument vara med och bidra till en positiv utveckling. Vart finns utvecklingspotentialen för svenska konsumenter? Välj Fairtrade när du handlar Om de svenska konsumenterna ska ta ledningen för en rättvisare handel och höja standarden för arbetsvillkoren för de som producerar de varor vi konsumerar, bör vi se till vad konsumenter kan göra rent konkret. Den genomsnittliga konsumenten handlar cirka 25 minuter per dag, 8 under ett år blir det 160 timmars shopping, motsvarande fyra veckors heltidsarbete. Svenska konsumenter lägger alltså mycket tid på att handla och har därmed stor makt att bidra genom att flytta handen i butikshyllan och i högre utsträckning välja Fairtrade. Genom att konsumenter frågar efter Fairtrade-märkta produkter i butik, frågar hur en vara producerats, uppmärksammar och väljer nya Fairtrade-märkta produkter kommer vi att se en ökad konsumtion och utbud av Fairtrade-märkt. Ett effektivt sätt att använda sin konsumentmakt är genom att gå samman under kampanjer och efterfråga Fairtrade-märkta produkter. I Sverige är Fairtrade Fokus ett sådant tillfälle, en två veckor lång kampanj som förenar aktörer från dagligvarukedjor, butiker, leverantörer, ambassadörer, medlemsorganisationer, Fairtrade City-styrgrupper och konsumenter för att gemensamt sätta fokus på Fairtrade och tillsammans öka försäljningen och konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter. Hitta nya produkter På den svenska marknaden finns över 1000 Fairtrade-produkter inom ett tjugotal produktgrupper. Quinoa, ananas, ris och nötter är bara några av de mindre produktgrupperna på marknaden. Utöka inköpslistan med spännande produkter, så som Fairtrade-märkta bomullstops, Fairtrade-märkt olivolja eller varför inte krydda till vardagen med Fairtrade-märkt kanel? I Finland är marknadsandelen på Fairtrade-märkt ananas 12 procent, i Sverige ligger siffran under en procent. Konsumenten har en viktig uppgift att fråga efter produkterna när de inte finns tillgängliga i butik, på caféer, i restauranger etc. Ju fler produkter vi handlar desto mer kan Sverige vara med och förbättra arbets- och levnadsvillkor i utvecklingsländer. 8 Consumers in Europe, Eurostat, 2009 10

Öka kunskapen om Fairtrade Konsumenters kunskap om Fairtrade En undersökning genomförd av ECI i december 2009 9 visar att 84 procent av de Bekant Osäker Inte bekant svenska konsumenterna känner till Fairtrade när de Storbritannien Österrike får frågan Har du hört talas Finland om Rättvisemärkt/Fairtrade, Schweiz en produktmärkning som bidrar till förbättrade arbetsoch levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer?, en ökning med Danmark Nederländerna Tyskland Sverige sex procentenheter jämfört 0 20 40 60 80 100 med året innan. Att många Procent känner till Fairtrade är ett bra betyg för Sverige, men kunskapen visar sig inte vara så djup. Nästan hälften av Sveriges befolkning säger sig vara inte bekant eller inte särskilt bekant med vad Fairtrade representerar. Här ligger vi långt efter andra länder, med Storbritannien i topp där enbart var femte person inte känner sig bekant med vad Fairtrade står för. 10 Konsumenter kan bidra på många sätt för att sprida information och höja medvetenheten om Fairtrade. Alla samtal är viktiga och att prata med vänner, familj och arbetskamrater är en mycket bra början. Svenska konsumenter briljerar inom vissa områden! Över hälften av Sveriges befolkning är intresserade av konsumtion och tar ställning Svenska konsumenter brukar ofta betraktas som early adopters. Som ett exempel lyfts ofta svenskars förmåga att snabbt ta till sig ny teknik. Goda argument finns för att teorin om early adopters också är relevant för etisk konsumtion. Mer än hälften av svenskarna är mycket intresserade av omständigheterna kring våra matvaror, menar sociologer och ekonomer på Lunds universitet i en forskningsrapport om grön och politisk konsumtion. 11 Enligt en internationell undersökning från 2008 beskrivs den svenska konsumenten som någon som tenderar att uttrycka Konsumenters engagemang och sprida åsikter om produkter. Över hälften av Internationellt genomsnitt för 15 länder Sveriges befolkning är antingen engagerade konsumenter (16 %), vilket innebär att de är mycket engagerade och aktiva som konsumenter samt Kritiska (11) uttrycker och sprider åsikter om produkter och Sverige (4) gynnar (samt missgynnar) företag baserat på Oengagerade (11) Genomsnittliga (36) Sverige (10) företagens ansvarstagande. Eller så är de till viss Sverige (42) del engagerade (42 %). Detta innebär att de gynnar (och missgynnar) företag till viss del, baserat Engagerade (18) på företagens ansvarstagande och har relativt Sverige (16) höga förväntningar på företags ageranden. Passiva (24) Dessa två kategorier av engagerade konsumenter utgör tillsammans ett genomsnitt som är Sverige (28) Siffror i procent högre än konsumenter i de övriga 15 länder som 9 www.fairtrade.se/cldoc/138.htm 10 Label perception survey, Globescan 2008 11 Mikael Klintman, Magnus Boström, Lena Ekelund och Anna-Lisa Lindén i Maten märks, förutsättningar för konsumentmakt, Lunds universitet 2008 11

deltog i undersökningen. 12 Den svenska konsumenten är alltså engagerad och medveten men kunskapen leder inte alltid hela vägen till köp i butik. Bäst i världen på Fairtrade-märkta sportbollar, vin och kaffe Trots att svenska konsumenter ligger långt efter inom vissa områden så visar de vägen inom andra. Sverige är exempelvis ett föregångsland gällande Fairtrade-märkt vin, kaffe och fotbollar. Med 68 853 sportbollar sålda 2009 är Sverige i absoluta tal bäst i världen inom den kategorin, mycket tack vare att Svenska Kyrkan under flera år drivit en omfattande kampanj för Fairtrademärkta fotbollar och därmed höjt kännedomen och konsumtionen av Fairtrade. Per capita konsumerar vi också mest Fairtrade-märkt vin och kaffe i världen. En av anledningarna till framgången inom produktkategorin kaffe är att en majoritet av de stora svenska rosterierna erbjuder Fairtrade-märkta alternativ i sitt sortiment, något som underlättar för konsumenterna eftersom de inte behöver ändra smak eller märke för att konsumera Fairtrade. 13 Konsumenten har en nyckelroll för att Sverige ska bli bäst i världen på Fairtrade men är inte enda framgångsfaktorn, handling behövs också från andra aktörer så som företag, organisationer och offentlig sektor för att Fairtrade ska fortsätta växa. Med denna information samlad anser Fairtrade Sverige att den svenska konsumenten har god potential att ta sig upp från plats sju i ordningen av konsumtion per capita till en förstaplats. 12 Label perception survey, Globescan 2008 13 http://www.fairtrade.se/cldoc/168.htm 12

13

Svenskt näringsliv Satsar på Fairtrade, men inte fullt ut Once companies meet producers in the field, Fairtrade sells itself. How producers are improving their own lives through trade opportunities is convincing and contagious. Martin Hill, Director of Global Account Management, FLO Genom enkla beslut kan företag göra skillnad för tusentals människor För att bli världsbäst på Fairtrade har inte bara konsumenterna ett ansvar, även företagen spelar en nyckelroll för ökad försäljning. Ett flertal olika företag har reagerat på den ökade efterfrågan från svenska konsumenter på Fairtrade-märkta produkter och tagit in det i sitt sortiment, men företag kan göra mycket mer. Genom att märka nya eller redan etablerade produkter kan företagen påverka efterfrågan på Fairtrade. Ett gott exempel är när Cadbury s Dairy Milk Fairtrade-märktes, en konvertering som innebar att försäljningen av Fairtrade-certifierad kakao i Ghana tredubblades. 14 Ett beslut som berör tusentals kakaoodlare och bidrar till högre betalning till odlare och investeringar efter producenternas egna val, till exempel i utbildning, sjukvård och rent vatten. Dessa faktorer är alla enormt viktiga för fattigdomsbekämpningen som vi alla har ett ansvar att halvera till 2015. De flesta företag som arbetar med Fairtrade-märkta produkter verkar inom dagligvaru- och detaljhandeln som leverantörer eller i Out of Home-sektorn som återförsäljare, till exempel hotell, restauranger och caféer. Ungefär hälften av det som konsumeras som Fairtrade-märkt i Sverige inhandlas i dagligvarukedjorna. 15 Aktörer i Storbritannien visar vägen genom strategiska beslut Erfarenheter från andra länder visar att det är stora kedjors beslut som är de enskilda händelser som fått konsumtionen av Fairtrade-märkt att öka mest. I Storbritannien visade kedjan Co-op vägen genom att bli den första stora kedjan som tog in Fairtrade-märkta bananer 16 och som sedan föredömligt var först med att byta ut all choklad och sedan allt sitt kaffe till Fairtrade. En annan kedja i Storbritannien, Sainsbury s, annonserade 2006 att de ville gå över till att sälja 100 procent Fairtrade-märkta bananer, de stod då för en femtedel av alla de bananer som såldes i brittiska köpcentrum. Ungefär samtidigt annonserade ytterligare en kedja, Waitrose, att även de tänkte gå över till att enbart sälja Fairtrade-märkta bananer. Denna positiva konkurrens mellan kedjor om att bli bäst på Fairtrade får mycket positiva effekter och marknadsandelarna ökar avsevärt. Vart finns utvecklingspotentialen för svenska företag? Svenska företag bör satsa på 100 procent Fairtrade-märkt En nyckelfaktor för ökad konsumtion av Fairtrade-märkt är att underlätta för konsumenten att 14 http://www.fairtrade.org.uk/press_office/cadburys_announcement_your_comments.aspx 15 http://www.fairtrade.se/obj/docpart/f/fc8135f51fd80a787dbd12dc7ff062a2.pdf 16 Schyssta bananer, den krokiga vägen till Fairtrade, Aarriet Lamb, Libris förlag 2009 14

välja och hitta Fairtrade-märkta produkter. När en kedja till exempel bestämmer sig för att ha 100 procent Fairtrade-märkt inom en hel produktkategori underlättar det för konsumenten att välja Fairtrade. Svenskar är världsledande på att äta bananer (av importerande länder) och har därmed stor möjlighet att påverka försäljningen av Fairtrade i positiv riktning, men i dagsläget är andelen Fairtrade-märkta bananer endast drygt fyra procent. I Schweiz än mer än varannan banan på marknaden Fairtrademärkt och i Finland är man fyra gånger bättre än Sverige på Fairtrade-märkta bananer. Detta beror bland annat på att butikerna i Schweiz och Finland varit bra på att lyfta fram Fairtrade som ett alternativ samt att butikskedjor har gått över till att enbart sälja Fairtrade-märkta bananer. Med sådana beslut som underlättar för konsumenten följer en naturlig försäljningsökning av Fairtrade-märkta produkter. Ännu har ingen svensk kedja tagit ett sådant beslut. Marknadsandelar av Fairtrade-märkta bananer Jämförelse mellan tre länder Procent 60 50 40 30 20 10 0 Schweiz 58 % Sverige 4 % Fairtrade-märka produkter ur eget märke, private label Genom att dagligvaruhandeln tar beslut om att Fairtrade-märka produkter under eget varumärke kan de visa vägen för övriga leverantörer som levererar till dagligvaruhandeln. Ett ytterligare gott exempel från Storbritannien är Co-op som i början av 2000-talet var frustrerade över att de Fairtrade-märkta chokladkakorna sålde dåligt. Istället för att ta bort dem från hyllan bestämde sig Co-op för att Fairtrade-märka kedjans egna chokladkakor, beslutet innebar en succé! Marks & Spencer, också från Storbritannien, gick 2006 över till att Fairtrade-märka allt sitt te och kaffe under eget varumärke. Eftersom de enbart säljer private label innebär det att de numera säljer allt sitt kaffe och te som Fairtrade-märkt i sina butiker. Bredda utbudet Detalj- och daligvaruhandeln bör ta in ett större utbud Fairtrade-märkta produkter i sitt sortiment. Av de över 1000 olika produkter som idag finns tillgängliga som Fairtrade på den svenska marknaden säljer varje kedja relativt få. Ingen kedja har bestämt sig för att erbjuda produkter från alla de produktgrupper som det finns Fairtrade-kriterier för. En produkt som inte slagit igenom stort än i Sverige är Fairtrade-märkt bomull, i andra länder har man kommit mycket längre. Välkända företag som till exempel Marks & Spencer och Jack & Jones har Fairtrade-certifierad bomull i delar av sina kollektioner. Som ett resultat av strategiska beslut i Storbritannien såldes där 20 miljoner bomullsprodukter 2008 innehållande Fairtrade-certifierad bomull. I Sverige såldes samma år långt under 100 000 produkter med Fairtrade-certifierad bomull. Sverige har ett flertal världsledande företag inom mode- och textilbranschen och de borde se möjligheterna att visa vägen för andra klädesföretag att sätta standarden internationellt. Öka antalet licenstagare Företag som säljer Fairtrade-märkta varor i Sverige har licensavtal med Fairtrade Sverige AB. Ett steg för att Sverige ska bli bäst i världen på Fairtrade är att fler företag väljer att bli licens- Finland 17 % 15

tagare och börjar erbjuda Fairtrade-märkta produkter. Hittills finns cirka 60 licenstagare i Sverige. 11 länder har fler licenstagare än Sverige och Schweiz med mindre folkmängd än Sverige har nästan dubbelt så många licenstagare. Licenstagare* per capita Jämförelse mellan fem länder *Licenstagare: Företag som tecknat avtal med Fairtrade Sverige AB om att märka sina produkter. Marknadsför Fairtrade Avgörande för att lyckas med försäljning av en produkt är marknadsföring, detta gäller givetvis även Fairtrade-märkta produkter. När företag mer aktivt väljer att fokusera på Fairtrade när de marknadsför, utformar Schweiz 93 st. 7,7 milj. inv. Danmark 56 st. 5,5 milj. inv. Storbritannien 452 st. 62 milj. inv. Finland 38 st. 5,3 milj. inv. Sverige 58 st. 9,3 milj. inv. reklamkampanjer eller har specialerbjudanden kommer försäljningen att öka. Detta stöds av ett flertal undersökningar där konsumenter anger vissa hinder för att välja Fairtrade-märkt, bland annat att det är svårt att hitta Fairtrade-märkta varor i butik eller att det är för dyrt. Det finns svenska företag som visar vägen! Vissa företag går före och visar vägen I Sverige finns 40 världsbutiker, butiker som sätter rättvis handel i fokus. Varorna kommer från kooperativ, mindre företag och organisationer i Asien, Afrika och Latinamerika. Minst 80 procent av omsättningen i en världsbutik måste utgöras av varor som är Fairtrade-märkta eller rättvist handlade utifrån kriterier utarbetade av WFTO (World Fair Trade Organization). Runt om i Europa finns cirka 2700 världsbutiker. 17 Ett annat gott exempel är cafékedjan Barista som än så länge är ensamma som kedja att erbjuda 100 procent Fairtrade och ekologiskt märkt kaffe på sina caféer. Utöver kaffet är så mycket som möjligt av det de serverar Fairtrade och/eller ekologiskt. Ett annat exempel är Coop som i sin årsredovisning för 2009 kommunicerar sin ambition att fördubbla försäljningen av Fairtrade-märkta varor under de kommande tre åren. 18 Utbilda personal och öka kännedomen hos kunder För att öka försäljningen av Fairtrade-märkta produkter måste kunskapen om arbets- och levnadsvillkoren för odlare och anställda i utvecklingsländer öka. Genom att utbilda sin personal, sina säljare och anställda får man en mer engagerad och kunnig personal när de i sin tur ska sälja produkterna samt vägleda konsumenter. ICA Malmborgs i Lund är ett gott exempel där man har låtit hela personalen genomgå en tvådagarsutbildning om Fairtrade, en väl investerad satsning om man vill att butikspersonal ska ha bra kunskap om Fairtrade och vara med och bidra till ökad försäljning av Fairtrade-märkta varor. Scandic fikade Fairtrade-märkta produkter med 18 000 kunder Ett effektivt sätt att informera sina kunder om att man har Fairtrade i sitt sortiment är att delta i någon av alla de kampanjinsatser som Fairtrade Sverige anordnar. Den största kampanjen är Fairtrade Fokus som infaller två veckor varje höst. Under 2009 lanserades en utmaning 17 http://www.varldsbutikerna.org/ 18 http://www.coop.se/globala-sidor/omkf/nyhetsarkiv/kf-verksamhetsberattelse-2009/ 16

Fairtrade Challenge vars mål var att få så många människor som möjligt att fika en Fairtrademärkt produkt på en och samma dag. Vinnare vid dagens slut var Scandic med över 18 000 fikadeltagare. Lidl och HÖRS kom tvåa respektive trea i tävlingen flest fikadeltagare. Insatser som detta marknadsför inte bara företaget utan sprider även kunskap om Fairtrade till konsumenter. Fairtrade Sverige anser att svenska företag har god potential att utvecklas genom att ta efter internationella framgångskoncept och satsa mer på Fairtrade. Att satsa på Fairtrade kan vara ett sätt att öka konkurrenskraften. 17

Stat, landsting och kommuner Sätter Fairtrade på agendan, men kan ta större beslut När vi lanserade Fairtrade Towns var vårt mål helt enkelt att få folk att bidra till en mer rättvis handel för jordbrukare i utvecklingsländer. Vi föreställde oss aldrig att vi skulle inspirera människor världen över att göra detsamma och att denna kampanj skulle få fäste världen över. Bruce Crowther, grundaren av Fairtrade Town i England Fortfarande ovanligt i Sverige att etiska krav ställs i offentlig upphandling Det totala värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till cirka 400 miljarder kronor. Av det står kommunerna för 250 miljarder. Mycket av det som upphandlas produceras i utvecklingsländer där det finns risk att mänskliga rättigheter kränkts under produktionen. Trots att det finns många skäl att ta ett större socialt ansvar i den offentliga upphandlingen, och trots att det är lagligt att i samband med upphandling ställa etiska krav, är det fortfarande relativt ovanligt att det sker. Kommun efter kommun, landsting efter landsting, kan förändra detta. Sverige kan bli bäst i världen gällande ökad etisk hänsyn i den offentliga upphandlingen. Vart finns utvecklingspotentialen för stat, landsting och kommun? Fler Fairtrade City-diplomeringar Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Det innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt utbud av etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. Fler svenska kommuner kan dock ta initiativ och börja arbetet med att successivt förbättra sin upphandling. Ett flertal länder har per capita större andel diplomerade städer/kommuner än Sverige, bland annat Norge, Irland och Storbritannien. Stöd från offentliga aktörer Det finns ett brett politiskt stöd i Sverige och internationellt för att verka för mer internationella samarbeten mellan olika aktörer för att skapa rättvisare handelsvillkor för utvecklingsländer. Detta är till exempel grunden i millenniemål nummer åtta. Fairtrade finansieras i dag främst genom licensavgifter som i slutändan företagen eller slutkonsumenten som Fairtrade Cities per capita Irland 45 st. 4,4 milj. inv. Belgien 78 st. 10,8 milj. inv. Storbritannien 481 st. 62 milj. inv. Österrike 43 st. 8,3 milj. inv. Norge 24 st. 4,9 milj. inv. Sverige 36 st. 9,3 milj. inv. 18

handlar produkterna står för. För att kunna stärka och utveckla Fairtrade-systemet har även finansiellt stöd från offentliga aktörer varit viktigt. I Sverige har SIDA och Konsumentverket bidragit med i storleksordningen en till fem miljoner kronor per år för informationsarbete, vilket har varit mycket betydelsefullt för att öka kännedomen och konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter. I flera andra länder finns dock ett betydligt mer långtgående samarbete mellan olika aktörer gällande att stödja arbetet med att utveckla kriterierna och informera konsumenterna. Storbritanniens biståndsmyndighet DFID har till exempel gått in med ett stöd till den internationella Fairtrade-organisationen med motsvarande cirka 130 miljoner mellan 2010 och 2013. Ett större stöd från svenska offentliga aktörer skulle kunna bidra till att ytterligare stärka och utveckla Fairtrade. Upphandla fler produkter Ett flertal kommuner har målsättningar för att handla mer Fairtrade-märkt men alltför ofta stannar det vid höga ambitioner gällande kaffekonsumtionen. För att svenska kommuner ska ligga i framkant internationellt så måste de se över hela sin konsumtion. Kommuner och städer i andra länder visar på goda exempel gällande upphandling av profilkläder och textilier med Fairtradebomull, det ser vi inte ännu i Sverige. En ytterligare avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete är att inte stagnera och luta sig tillbaka, utan att hela tiden utforska vad nästa steg är, hur man kan ställa krav på inköp av fler produkter, och dessutom hela tiden skärpa kraven på egna målsättningar. Offentlig sektor visar på framsteg inom vissa områden! Hälften av Sveriges kommuner har lyft frågan om Fairtrade City Gensvaret för Fairtrade City har varit mycket positivt i Sverige, i dagsläget finns 36 diplomerade Fairtrade Cities och över hälften av Sveriges 290 kommuner har lyft frågan. I de kommuner som diplomerats kan man se stora framgångar gällande konsumtionen av Fairtrade-märkt. Alingsås har sedan diplomeringen tredubblat antalet Fairtrademärkta produkter i butik, i Piteå Inköp av Fairtrade-märkt kaffe i Lund Årlig ökning efter diplomeringen till Fairtrade City har man ökat konsumtionen av Fairtrade-märkt kaffe från noll till 49 procent och i Linköping Fairtrade-märkt kaffe har man storsatsat och fått 160 hotell, caféer och restauranger att erbjuda Fairtrade-produkter. I Lund har kaffekonsumtionen av Fairtrade-märkt kaffe ökat sedan de diplomerades 2006 från 0,8 procent till 79 procent 2009. 2006 0,8 % 2007 12 % 2008 49 % 2009 79 % Stort ideellt engagemang Det finns ett stort gräsrotsengagemang för Fairtrade City. Detta återspeglar sig bäst när man ser till de styrgrupper som ligger bakom arbetet i de olika kommunerna. Det är frivilligt engagerade från majoriteten av alla partier, kyrkligt och fackligt aktiva, från frivilligorganisationer och studieförbund etc. 19

20

Det svenska civilsamhället Går före och visar vägen Trots att vi bor långt ifrån varandra är vi som arbetar för Fairtrade som en enda stor familj. Allt engagemang som ni i Sverige lägger på Fairtrade gör verkligen en skillnad för oss som odlar råvaran, för det leder i slutändan till att vi får sälja mer Mario Torrez, kaffeodlare i Nicaragua Civilsamhället har fört Fairtrade Sverige framåt! Rättvishandelsrörelsen är en folkrörelse som har sina rötter i tusentals olika initiativ och projekt drivna av studieförbund, solidaritets- och fackföreningsrörelser, miljöorganisationer, föreningar, kristna samfund etc. Utan det svenska civilsamhället och dess strategiska arbete med att mobilisera, skapa opinion och folkbilda hade inte Fairtrade Sverige haft den framgång man ser idag. Den breda uppbackning Fairtrade-märkningen har från sina två huvudägare Svenska Kyrkan och LO, sina mer än 40 medlemsorganisationer och sina tusentals utbildade ideellt engagerade Fairtrade-ambassadörer är en ovärderlig resurs för Fairtrade. Tillsammans påverkar de människor att förändra sin konsumtion, får företag att ta större socialt ansvar och inspirerar offentliga aktörer att ta mer etisk hänsyn i sin upphandling. De idéburna organisationernas engagemang och inflytande över märkningen är också en garanti för att den även i fortsättningen ska sätta odlare och anställda i utvecklingsländer och deras intressen och rättigheter först. Vart finns utvecklingspotentialen för civilsamhället? Varannan person är ideellt engagerad i Sverige Sverige har ett aktivt civilsamhälle där varannan svensk uppger att de är ideellt engagerade. Det civila samhället består av cirka 200 000 organisationer och bärs upp av cirka 32 miljoner medlemskap. 19 Om organisationer tar centrala beslut kring Fairtrade sprids information och kunskap om Fairtrade vidare som ringar på vattnet. Det finns en mängd olika sätt som organisationer kan engagera sig för Fairtrade, kyrkor kan diplomeras till Kyrka för Fairtrade, fotbollsklubbar kan välja Fairtrade-märkta bollar, studieförbund fortsätta arbetet med att anordna studiecirklar om Fairtrade etc. Kyrka för Fairtrade har varit en framgångssaga för Fairtrade i Storbritannien som idag har drygt 6000 diplomerade kyrkor. I Sverige är konceptet relativt nytt och cirka tio kyrkor är i dagsläget diplomerade, här finns stora möjligheter att utvecklas. Men viktigast av allt är att organisationer och ideellt engagerade väljer Fairtrade-märkta produkter vid alla möten, träffar, läger etc. som anordnas över hela vårt land. Biståndsorganisationer Fairtrade arbetar med handel för utveckling och inte bistånd. Men ofta förekommer samarbeten med biståndsorganisationer lokalt för att stärka producenter så att de kan bli Fairtradecertifierade eller för utbildning och kvalitetsutveckling så att de kan öka sin kapacitet att sälja och exportera sina produkter som Fairtrade. Det finns många goda exempel där till exempel 19 www.sektor3.se 21

svenska Kooperation Utan Gränser samarbetar med kooperativ som är, eller arbetar för att bli, Fairtrade-certifierade. Denna typ av samarbete med Fairtrade skulle svenska biståndsorganisationer kunna lägga ännu större vikt vid. Oxfam i Storbritannien är ett bra exempel på en organisation som integrerar Fairtrade både i sitt utvecklingssamarbete med odlare och anställda i utvecklingsländer och i sitt opinions- och påverkansarbete för öppnare och mer rättvisa handelsregler i Storbritannien och EU. Det svenska civilsamhället tar stort ansvar och kan inspirera andra länder 2700 ambassadörer i Sverige Fairtrade Sverige är unikt när det kommer till utbildningar för engagerade, bland annat genom ambassadörsutbildningar. Drygt 2700 personer har genomgått en tvådagarsutbildning om Fairtrade och årligen utbildas cirka 400 ambassadörer. Ambassadörerna är frivilliga och det varierar mycket från person till person vad man åtar sig Antal Fairtrade-ambassadörer att göra. Men alla enskilda initiativ tillsammans gör stor skillnad. Allt från att 3000 2500 köpa Fairtrade-märkt och prata med sin närmaste vänskapskrets 2000 1500 till att motionera om Fairtrade City i sin kommun eller hålla 1000 500 föreläsningar i skolor. Alla initiativ är viktiga 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 och ambassadörerna År för Fairtrade framåt. 2006 2007 2008 2009 Antal personer Medlemmar i föreningen Föreningen för Fairtrade Sveriges 43 medlemsorganisationer har fler medlemskap än vad det finns invånare i Sverige och representerar allt från barn och ungdomar till pensionärer, kyrkor, fackföreningar, konsumentorganisationer, solidaritetsnätverk och bildningsförbund. Tillsammans har de varit med och satt rättvis handel på agendan och bidragit till att Sverige är ett land med stort engagemang för rättvisa, miljö och jämställdhetsfrågor. Tillsammans kan de också vara med och göra Sverige världsledande på Fairtrade. Goda initiativ Enskilda initiativ bland Föreningen för Fairtrades medlemmar har tagit Fairtrade Sverige till en högre nivå. Sverige är till exempel världsbäst på Fairtrade-märkta fotbollar, mycket tack vare att Svenska kyrkan lett ett fotbollsprojekt under flera år som satt Fairtrade-märkta bollar i centrum. 22

Rekommendationer För att Sverige skall bli bäst i världen på Fairtrade Det är möjligt för Sverige att bli bäst i världen på Fairtrade om alla olika aktörer hjälps åt. Alla kan på sitt sätt bidra till att odlare och anställda i utvecklingsländer får förbättrade arbets- och levnadsvillkor. Vi har i den här rapporten kommit fram till att Sverige kan göra mer för en rättvisare handel och här följer en sammanställning med rekommendationer till de fyra nyckelaktörer vi har fokuserat på i rapporten. Det kan verka vara små och självklara steg, men det är dessa små steg som många tar tillsammans som har varit grunden till alla Fairtrade-rörelsens framgångar hittills. Nu gäller det för Sverige att fortsätta gå framåt! Konsumenter Välj Fairtrade! Välj Fairtrade-märkta produkter när du handlar Fråga efter Fairtrade-märkt i butiker, på hotell, caféer och restauranger Sprid information om Fairtrade och delta i Fairtrades kampanjer Näringslivet Ställ om till Fairtrade! Dagligvaruhandeln kan jobba målinriktat i sin sortimentsstrategi i syfte att öka Fairtrades andel på marknaden Företag kan bli licenstagare och sälja Fairtrade-märkta produkter, dels för att efterfrågan finns men också för att bidra till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer Marknadsför, delta i Fairtrades kampanjer och satsa på specialerbjudanden även på Fairtrade-märkta produkter Stat, landsting och kommun Upphandla och stöd Fairtrade! Diplomera kommunen till Fairtrade City, ställ etiska krav och följ upp dem Offentliga aktörer kan stödja Fairtrades arbete i Sverige och i utvecklingsländer ekonomiskt Ta ett helhetsgrepp kring konsumtionen gällande till exempel uppköp, konferenser, catering och möten Civilsamhället Kampanja för Fairtrade! Bilda opinion och skapa debatt Påverka beslutsfattare Välj Fairtrade-märkta produkter 23

Fairtrade är en oberoende produktmärkning. Välj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Vill du veta mer om hur Fairtrade arbetar och hur certifieringen fungerar, besök vår hemsida www.fairtrade.se eller kontakta oss på 08-1220 89 00. Fairtrade Sverige, Åsögatan 115, 116 24 Stockholm Telefon: 08-1220 89 00 Fax: 08-1220 89 29 Mail: info@fairtrade.se www.fairtrade.se