Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?

Relevanta dokument
Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet

Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Miljöräkenskaper på SCB

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Miljöpåverkan från offentliga konsumtionsutgifter och inköp

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Miljöpåverkan från svensk konsumtion nya indikatorer för uppföljning

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Frågor för framtiden och samverkan

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet


Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Miljömål och indikatorer

TEXTIL - INITIATIV OCH UPPDRAG Stockholm

Bilaga 1. Kartläggning av. visa stockholmarnas faktiska klimatpåverkan Augusti stockholm.se

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Emergidiagram kopplade till de svenska miljömålen

OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015

Teknikjusterade koldioxidfotavtryck som klimatpolitiskt verktyg

Forskning för miljömålen

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet

Hur kan vi bli mer miljösmarta?

Rapport 2014:23. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014

Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå. Fotavtrycksberäkningar med REAP Sverige

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Jordbruk, biogas och klimat

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tandvårds- och

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Policy Brief Nummer 2018:5

Nyheter inom Miljömålssystemet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Matens klimatpåverkan

HANDELNS betydelse för Sverige

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Generationsmål och omställning Umeå 20 september 2013

Konsumtionsbaserade miljöindikatorer. Underlag för uppföljning av generationsmålet

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Klimatsmarta val för hållbara livsstilar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Råvaror - resultat och diskussion

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Klimatpåverkan och livskvalitet

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15

Transkript:

Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion? Preliminära resultat för kemikalier i jordbruket från projektet PRINCE Livsmedelsforum Malmö 19 oktober 2017 Christel Cederberg

Tracking the environmental costs of Swedish consumption

PRINCE = Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment Utlysning av Naturvårdsverket samt Havsoch Vattenmyndigheten Projektperiod 2015-2018

Deltagare i PRINCE

Rikdagens definition av Generationsmålet i den svenska miljöpolitiken Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser

Varför PRINCE-projektet? Syftet är att ta fram en metod för beräkning av miljöbelastning vilken kan göras årligen, som är kompatibel med nationell statistik och som är cutting edge. så att vi kan kvantifiera, förstå och bedöma vilka miljöavtryck som svensk konsumtion orsakar i Sverige och utomlands

Exempel på tidigare rapporter från Naturvårdsverket Brolinsson, H. m.fl.. (2012): Konsumtionsbaserade miljöindikatorer. Underlag för uppföljning av generationsmålet. Rapport 6483, NV. Bland slutsatserna För växthusgaser finns idag användbara metoder och data. För andra typer av miljöpåverkan behövs fortsatt forskning och utveckling. Lämplig metodansats: Multi-regional miljöexpanderad inputoutput analys

Multi-regional miljöexpanderad input-output analys Input-output analys är en etablerad metod för att beskriva ett lands (eller regions) ekonomi. Beskriver hur olika sektorer i samhället handlar med varandra. På så sätt kan man studera hur konsumtion av en produkt i Sverige kräver produktion i olika sektorer. Används som en del av nationalräkenskaperna i många länder.

Multi-regional miljöexpanderad input-output analys (forts) I miljöexpanderad input-output analys inkluderar man även miljödata för olika sektorer, t.ex. utsläpp av olika ämnen. På så sätt kan man studera hur konsumtion av en produkt i Sverige leder till utsläpp i olika sektorer. Används som en del av miljöräkenskaperna i många länder (i Sverige sedan 90-talet). Stark utveckling internationell inom området de senaste åren. Framförallt för växthusgaser och några andra typer av miljöpåverkan.

Utsläpp av växthusgaser, i SE och för svensk konsumtion

I PRINCE-projektet ingår flera miljöavtryck, ex Kemikalier (inkl pesticider och veterinär mediciner) Växthusgaser, inkl mer detaljerad för metan och lustgas i jordbruk samt även CO2 från avskogning Övergödning Uttag av resurser (e.g. fisk, timmer) Användning av mark och vatten

Första preliminära resultat från PRINCE för kemikalieanvändning orsakad av konsumtion Svensk konsumtion vilken användning av pesticider och veterinärmediciner i jordbruket? Indikatorer (för miljöavtrycket) Pesticider = ton aktiv substans herbicider, resp fungicider, resp insekticider Veterinärmediciner (VMP) = ton aktiv substans

Varför har vi valt användning som indikator? Jämför med växthusgaser: En aktivitet (ex en transport som använder diesel) ger en emission av CO2 som viktas tillsammans med andra växthusgaser till en total belastning i enheten koldioxidekvivalenter Pesticider och Vet-mediciner Finns inga repeterbara data om emissioner från pesticider och VMPs. Viktningar (jmför räkna om till koldioxidekvivalenter ) med flera olika kemikalier är svårt och osäkert (detta återkommer jag till vid seminarie em)

Sammanfattning Svensk matkonsumtion orsakar en stor användning av pesticider utomlands i synnerhet av insekticider och fungicider Svensk matkonsumtion orsakar en stor användning av veterinärmediciner utomlands Problem med stora dataluckor i internationell statistik om användning av pesticider och veterinärmediciner

Prince projektet avslutas under första halvåret 2018 Läs mer på: www.prince-project.se Tack för uppmärksamheten!