Generationsmål och omställning Umeå 20 september 2013

Transkript

1 Generationsmål och omställning Umeå 20 september 2013 Magnus Eriksson, RUS Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens samverkansorgan

2 Miljömålen ska ge ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning Länsstyrelserna ska utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen (regleringsbrev 2013) Miljömål

3 Uppgivenhet är vår största fiende Politik är helt enkelt ett redskap vi använder för att förverkliga våra drömmar Mänskliga rättigheter måste vara närvarande på alla politikens områden Anna Lindh, miljöminister "Ibland tror vi, att det vi gör, bara är en droppe i havet. Men havet skulle vara mindre utan den droppen!" Moder Teresa

4 Generationsmålet»Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.«riksdagsbeslut 1999 & 2010

5 Generationsmålets strecksatser (2010) Att miljöpolitiken (2020) ska inriktas mot att: 1. Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. 2. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. 3. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. 4. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. 5. En god hushållning sker med naturresurserna. 6. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. 7. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

6 Generationsmålet - hur vi ska lösa de stora miljöproblemen inom en generation Generationsmålet summerar miljökvalitetsmålen men lyfter också nya perspektiv: internationell miljö- och hälsopåverkan konsumtionsmönster hushållning med naturresurser ekosystemtjänster Medan miljökvalitetsmålen har miljötillståndet i fokus, handlar generationsmålet om den samhällsomställning som behöver ske. Hur vi bättre integrerar miljömålen i hela samhället?

7 Hållbar utveckling Tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Miljömålen tydliggör den miljömässiga dimensionen ska förenas med den sociala och ekonomiska. rättighetsperspektiv: människors rättigheter skall utgöra grund för de åtgärder som vidtas för en hållbar utveckling Sveriges politik för global utveckling, PGU (2003)

8 Globalt perspektiv: Några tankar från prof. Alf Hornborg, Lund (miljömålsdagarna Öland 2012) BNP-täthet och nattlig belysning: pengarnas och konsumtionens geografi

9 Några fakta från Miljömålsrådet: Det globalt tillgängliga ekologiska fotavtrycket är 2 ha/person; genomsnittssvensken använder 5 ha Av den markyta som krävs för svensk matkonsumtion finns upp emot hälften i andra länder Det svenska vattenfotavtrycket är liter (37 fyllda badkar) dagligen, varav hälften tas från andra länder Svenska utsläpp av växthusgaser är minst 25% högre ur ett konsumtions- än ur ett produktionsperspektiv Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 9

10 Consumer blindness Konsumenten ser i regel inte hur konsumtionsvarorna påverkar miljön, genom framställning, transport, användning, avfall Ju mer globaliserad marknaden blir, desto svårare att få överblick Nya generationsmålet 2010 Anlägger (äntligen) ett konsumtionsperspektiv Ekonomisk och teknisk utveckling skall (tydligen) inte längre vara en fråga om miljöbelastningsförskjutning Vad kan vi göra? Enligt i stort sett alla parametrar har genomsnittssvenskens hållbarhet minskat under de senaste decennierna Kan vi göra det rationellt att bli hållbar? Kan vi göra det attraktivt att minska transporter, koldioxidutsläpp och avfall? Hur skulle vi kunna inrätta ett samhälle där ekonomisk och moralisk räckvidd bättre sammanfaller och med högre livskvalitet?

11 Hur kan vår påverkan i andra länder minska? Ex. på åtgärder internationellt: - handels- och biståndpolitik - beakta konsekvenser av planer och beslut - stöd till tillsyn i producentländer - ägarpolicy för offentligt ägda bolag Ex. på åtgärder nationellt: - skärpta miljökrav i offentlig upphandling - stimulera mer miljöanpassad konsumtion - skatteväxling för minskad användning av energi/råvaror Rättvisa mål så når vi dit, Jordens Vänner 2011 Miljö och tillväxt i globalt perspektiv, Miljövårdsberedningen 2007

12 Bomull: - Samarbete med exportörer kring vatten, bekämpningsmedel, omställning - Lagstifta om gifter i import - Stimulera ekologiskt, återbruk och alternativ Elektronik: - Påverka behov/attityder, främja reparation/ uppgradering, tjänster vs. ägande - Skärpt kontroll av exportförbudet för giftavfall - Förbud mot fler farliga kemikalier - Stöd till watchdogs i producentländer och Sverige Livsmedel: - Främja integrerad produktion av foder och animalier win-win - Stimulera minskad konsumtion av kött - Frikoppla stöd till u-länders fiskeförvaltning från EU-flottornas tillträde Källa: Rättvisa mål så når vi dit, Jordens Vänner 2011

13 Fördjupad utvärdering 2012 Huvudbudskap: Säkerställ att redan fattade beslut genomförs! Utveckla strategier för hållbar konsumtion! Kommunicera och informera om möjligheterna med miljöarbete! Uppföljningen i FU 2012 och ÅU 2013: ja Skyddande ozonskikt nära Säker strålmiljö nej Övriga 14 miljökvalitetsmål Och generationsmålet

14 Första utvärderingen av generationsmålet (i FU 2012) - Generationsmålet ställer krav på samhällsomställning och ett globalt ansvar för vår konsumtions påvekan - Kan ge tidigare signaler om trender och möjligheter - Mervärde genom ett annat angreppssätt - Involverar fler aktörer - Arbetet med att utvärdera generationsmålet behöver fortsatt utvecklas. Kapitel i FU 2012 och egen rapport: Bedömning om generationsmålet nås Analys av trender Analys av Sveriges rådighet och påverkan i andra länder Förslag till områden där mer insatser behövs

15 Bedömning: Vi når inte generationsmålet För att nå eller närma oss målet mer behövs: - Kraftfullare hållbarhets -politik (inte bara miljö) - Ändrade beteenden & värderingar Områden där insatser krävs 1. Bryt sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning 2. Sätt tydligt pris på miljöpåverkan 3. Helhetsperspektiv i den fysiska planeringen 4. Samverkan mellan näringsliv, myndigheter och medborgare behövs 5. Svensk miljöpåverkan utomlands bör tydliggöras 6. Värna ekosystemen 7. Bättre märkning och hantering av kemikalier 8. Mer forskning och kunskap 9. Nyckelaktörer måste gå före

16 GLOBALA MEGATRENDER SOCIALA TEKNISKA EKONOMISKA MILJÖ POLITISKA Ekosystem Natur och kultur Hälsa Kretslopp Naturresurser Energi Konsumtion GENERATIONSMÅLET European Environment Agency (EEA) EU:s miljömyndighet i Köpenhamn Over the past 30 years, much has been done to improve Europe's environment. [ ] But major challenges remain for the future.

17 Trender av betydelse i Sverige Urbanisering +/- Ökad miljömedvetenhet + Teknikutveckling (rekyleffekten) +/- Ökade svenska anspråk på resurser utomlands +/- Överutnyttjande av naturresurser - Tilltagande effekter av klimatförändringen +/- Hög och ökande konsumtion - Tillväxt (är absolut decoupling möjlig?) +/- Politisk medvetenhet (Ex. EU 2020) + Trenderna både bidrar till (+) och motverkar (-) miljömålet.

18 Regionala likheter och skillnader i miljötillstånd och miljöarbete årlig uppföljning 2013 Bedömningarna regionalt stämmer i hög grad med de nationella. Geografiska och geologiska skillnader samt skillnader i samhällsutvecklingen ger i en del fall skillnader mellan länen och jämfört med nationellt. Gäller framför allt Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö. Län som har förutsättningar att klara fler miljömål har lägre befolkningstryck och ofta sämre tillväxt. Snabb förtätning och utvecklingen i storstadsområden ger sämre möjligheter. Skillnader i konsumtion finns också! Dock ej regionala

19 Slutsatser regionalt i FU 2012 Öka resurstillgången generellt Skärp/utveckla myndighetsutövningen Metodutveckla för att integrera miljömålen mer i olika offentliga uppdrag Förbättra miljökommunikationen Nationella åtgärdssatsningar Bidra mer till sektorernas miljöarbete, lägga kraften på sektorer där detta gör mest nytta Länsstyrelserna behöver stödja kommuner mer, ökad samverkan mellan kommunerna Fortsätt utveckla samverkan med regionen Konsumtionsmönstrens betydelse motiverar mer engagemang från offentliga

20 Två perspektiv på miljömålen Perspektiv 1: Vi når inte generationsmålet och flertalet miljökvalitetsmål Utmaningen är mycket stor Stor samhällsomställning behövs Perspektiv 2: Mycket bra miljöarbete sker Insatserna är viktiga för målen Miljöarbete lönar sig Anledning till optimism Frågan om rådighet regionalt/lokalt!

21 Generationsmålet fortsatt arbete - Internationellt: FN Rio+20 = tioårigt ramverk hållbar konsumtion & produktion; EU 2020, mer konsumtionsfokus i EU, Nordiska min. rådet - EEA:s årsrapport 2014: tema konsumtionens globala miljöpåverkan - Myndigheter: avfallsförebyggande program, mer konsumtionsfokus, ekosystemtjänster, färdplan 2050 Sverige utan klimatutsläpp år Fördjupad utvärdering 2015 planeras, fokusområden bl.a. konsumtion - NV:s miljöforskningsråd utlysning 2013, ta fram kunskap om svensk konsumtions miljöpåverkan - Rapporter: Ex Hur vi kan leva hållbart 2030, C Sanne, NV rapport 6524, 2012, Planetära gränsvillkoren i miljöarbetet, NV rapport Naturvårdsverket: Tänkebok för generationsmålet (red Lars J Lundgren). Forskarantologi, klar i höst

22 Matavfall i Sverige (SMED, 2011) Jordbruket? Livsmedelsindustri Butik /Grossist Skolkök Restauranger Hushåll Totalt: ton > ton > ton > ton ton > ton Orsaker svinn Primärproduktion: brister infrastruktur, fel form och färg, produktion överstiger efterfrågan Livsmedelsindustri: Fel i produktionen, bristande samordning Butiker och grossister: passerat bäst-före, felbedömning beställning Restauranger &storkök: för stora portioner, svårt förutse antal gäster Hushåll: Bäst före feltolkas, rester tas inte tillvara, överköp etc. etc. Källa: Naturvårdsverket

23 Vi konsumerar 15 kg textilier per person och år - 8 kg slänger vi i soppåsen!

24

25 Miljömålsberedningens arbete Viktiga aspekter för miljöpolitiken som genomgående ska beaktas: Ekosystemansatsen Konsumtionens betydelse för miljön Resurseffektivisering Sveriges rådighet över miljömålsuppfyllelsen Harmonisering av europeisk miljöpolitik Miljöpolitikens styrning i lager på lager Pågående strategiarbete: mark (skog/jordbruk), vatten...

26 Hur kan generationsmålet bidra till miljöarbetet i Västerbotten? Utifrån betoningen Samhällsomställning Internationellt perspektiv och utifrån strecksatserna: 1.Ekosystem 2.Natur- och kulturmiljö 3.Hälsa 4.Kretslopp 5.God hushållning med naturresurser 6.Energi 7.Konsumtion Gör det enklare att kommunicera miljömålen!

27 Målets betoning vid samhällsomställning Miljömålsintegrera mer i verksamheter, uppdrag och sektorer öka samverkan Behov att öka kunskapen om miljöarbetet och samhällets aktörer (för uppföljning och genomförande) Mer proaktiv åtgärdsinriktad roll på länsstyrelse/kommun Behov av kunskap om effektiva åtgärder, bl.a. samhällsekonomisk analys. Stimulera synergier, hantera målkonflikter (mellan social, ekonomisk och miljömässig dimension - agenda 21-tänk) Grön utveckling/tillväxt! Miljömål och regionala utvecklingsstrategi

28 Generationsmålets internationella del Tänk (mer) globalt, handla (där så är möjligt) lokalt! Sprid kunskap regionalt/lokalt om internationella samband, bl.a. om vår miljö- och hälsopåverkan i andra länder Ta fram kunskap om vår internationella påverkan och följa upp denna (framför allt uppgift för nationell nivå att utveckla)

29 Strecksatserna Ekosystem Använd ekosystemansats/tjänster/landskapsperspektiv som verktyg i arbetet, samhällsplanering, regionala utv. frågor Biologiska mångfalden/natur- och kulturmiljön Koppla kulturmiljö- och naturvård Kulturmiljö del av miljömålsarbetet Stärk som faktor i regionala utv. frågor Människors hälsa Se hälsofrämjande som faktor för hållbar utveckling

30 Strecksatserna Kretsloppen är resurseffektiva Lyft fram kemikaliefrågan mer (Giftfri vardag) God hushållning av naturresurserna Arbeta regionalt med avfallsförebyggande: matsvinn, textilier, bygg, elektronik Lyft naturresursfrågan god hushållning i planering m.m. Energi Klimatfrågan central och nu regional genom nya uppdrag Mer konsumtionsperspektiv matens klimatpåverkan

31 Strecksatserna Konsumtionsmönstren Mer fokus på konsumtionsmönstren regionalt och lokalt privat och offentlig konsumtion Stimulera folkbildning Arbeta mer med upphandling Kommunernas informationsroll Samverkan med handelssektorn Utveckla uppföljning av konsumtionen (främst nationell uppgift)