Anhörigstöd i socialförvaltningens boende Socialförvaltningen
Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mer. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra, istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. Sören Kierkegaard (1813-1855)
Anhörigstöd inom bostad med särskild service LSS och SoL I vår verksamhet vill vi att de som bor hos oss mår bra och vi tror att en viktig del i det är att ha bra reletioner till sina anhöriga. Därför försöker vi att göra vad vi kan för att vara en öppen och tillgänglig verksamhet även för de anhöriga. Vi tror att den viktigaste delen av anhörigstödet är att visa att den närstående har det bra, och att man har någonstans att vända sig när man har frågor, och det är också det som vårt anhörigstöd främst är byggt kring kommunikation och dialog. Att skapa goda realtioner. Givetvis sker anhörigkontakter med samtycke från brukaren. För att göra detta krävs både kompetens om anhörigstöd och vikten av det, men även rutiner och metoder som möjliggör delaktighet och inflytande för de anhöriga. Kompetens: All personal som möter anhöriga ska genomgå den webbaserade anhörigutbildningen som tillhandahålls via anhorig.se. Ett fördjupningstillfälle med anhörigkonsulenten erbjuds per år. Detta tillfälle används för kompetensförstärkning, erfarenhetsutbyte, utvärdering av rutiner och metoder samt planering. Detta tillfälle används också för att informera om anhörigkonsulentens verksamhet och eventuell konsultation. Viktiga funktioner: Kontaktpersoner för anhöriga En eller flera personal utses som kontaktperson till anhöriga. Ett aktivt förhållningssätt förutsätts som personal gentemot anhöriga. Enhetschef Ansvarar för att verksamheten anlägger ett anhörigperspektiv och att det finns erforderlig kunskap och resurser i verksamheten för att detta ska fungera. Anhörigkonsulent Ger ett fördjupat stöd till anhöriga utifrån deras egen situation.
Så här arbetar vi för att vara en anhörigvänlig verksamhet Uppstartsmöte när en person flyttar in i en bostad hos oss är den anhöriga ofta en viktig kunskapsbärare. Väl genomförda inledande samtal där den anhöriga också är delaktig skapar goda möjligheter för att det kommande samarbetet också ska fungera väl. Det kan vara bra att prata om eventuellt förändrade roller för den anhöriga, hur rutiner har sett ut och hur de kommer att se ut, relationer med personal. Om inte den närstående har möjlighet att själv berätta om hur man har haft det och hur man vill ha det är den anhöriga en stor källa till information. Dokumentation - Kontaktpersonen dokumenterar i genomförandeplanen hur anhörigkontakten skall se ut framöver t ex form och frekvens. Förslagsvis kan man dokumentera kontaktuppgifter till närmast anhörig. Individuellt samtal med anhörig - Kontaktperson och ev. enhetschef bjuder in anhöriga minst vid två tillfällen per år för att planera hur den fortsatta kontakten skall se ut under året samt för informationsutbyte mellan anhöriga och enheten. Antal träffar beror på önskemål hos både den anhöriga och närstående eller behov från verksamheten. Det individuella anhörigsamtalet syftar till att lämna tillfälle för den anhöriga att lämna sin kunskap och information om den närstående samt att enheten/verksamheten kan lämna information till den anhöriga om hur verksamheten fungerar. Samtalet syftar till att bygga en bra relation som kan fungera som en grund i fortsatta kontakter. Anhörigkonsulent Socialförvaltningen erbjuder även anhörigstöd genom vår anhörigkonsulent. Alla anhöriga ska vara informerade om denna möjlighet, och även erbjudas information om aktuella aktiviteter som anordnas genom anhörigkonsulenten. Konsulenten erbjuder olika typer av verksamhet såsom enskilda samtal, gruppverksamhet, föreläsningar, hälsofrämjande insatser med mera. Digitalt anhörigstöd En bra plats och picture my day. Informationskanaler För att få reda på vad som händer i verksamheten kan anhöriga ta del av information på flera sätt. Ett digitalt nyhetsbrev mailas ut en gång i månaden,
men det går också att välja att få nyhetsbrevet brevledes. I nyhetsbrevet beskriver man nyheter i verksamheten, såsom aktiviteter, personalförändringar eller annat som kan vara intressant att ta del av. Vill man ha ytterligare information går det givetvis bra att ringa eller maila. Samtalsunderlag De individuella samtalen anpassas alltid till den aktuella stunden och de områden man har behov att prata om. Detta är ett underlag med förslag på frågeställningar som kan vara viktiga att prata runt. Välj det som känns mest relevant för samtalet. Den nuvarande situationen (insats, flytt, avlastning etc.) Hur tycker du det fungerar? Vad fungerar bra och vad kan bli bättre? Vilka förväntningar har du? Har du förslag på vad vi kan bidra med så att du känner dig trygg som möjligt. Kontakt och samarbete Vilket gemensamt mål tycker du att vi skall ha? Hur kan vi samarbeta så att målet uppnås? Hur upplever du vårt samarbete fungerar just nu? Vad fungerar bra och har du förslag på hur vi kan göra det ännu bättre? Vilka kontakter vill du att vi skall ha? Regelbunden eller om något speciellt inträffar? Hur ofta och med vem vill du ha kontakt? Vill du ha information om aktiviteter som pågår? Vill du själv delta även om det innebär en kostnad? Vill du själv vara med och organisera aktiviteter? Är du intresserad av kontakt med någon intresseeller frivilligorganisation. Egna resurser Hur mår du själv som anhörig? Vad är viktigt för dig i din roll som anhörig just nu? Har du någon stödkontakt i din närhet att prata med (partner, barn, vänner, kurator, anhörigkonsulent etc.) Delaktighet Vad vill du ha hjälp med och vad vill du själv ansvara eller hjälpa till med i relation till stödet och omsorgen av din närstående?
Vad vill din närstående att du skall ansvara eller hjälpa till med? Hur ofta vill du närvara och vad vill din närstående? Känner du dig välkommen? Inhämtande av information -observera att denna information troligen redan getts i ett tidigare möte eller av den närstående själv, men den anhörige kan vilja tillägga något. Vilken information, som vi tidigare inte fått ta del av, vill du ge oss gällande den närstående? Har du fått tillräcklig information eller är det något du saknar? Hur vill du att vi informerar dig om vad som sker (telefonkontakt, e-post, dagbok, när du kommer på besök etc.) På vilket sätt och till vem vill du delge oss synpunkter och information? Känner du dig välkommen att komma med förslag och synpunkter? Uppföljning Vet du vart du skall vända dig om du vill ha mer information eller om det är något du inte är nöjd med? Vill du att vi bokar en ny tid för ett nytt samtal? Med vem eller vilka och när? Det genomförda samtalet, avstämning och utvärdering Summering: Om jag förstått dig rätt. Hur har du som anhörig upplevt det här samtalet? Vad var bra och vad kan bli bättre? Vad skall dokumenteras? Är det något som skall föras vidare, i så fall till vem och vilka? Vad har vi kommit överens om (eventuella överenskommelser). Övriga synpunkter Är det något mer du funderar på? Har du ytterligare förslag på hur vi kan samverka?