FÖRSLAG SAMMANSLAGNINGSAVTAL MELLAN VASA STAD OCH KORSHOLMS KOMMUN 1. Avtalets syfte 1.1 Avtalets bindande verkan och ikraftträdande Detta avtal med bilagor är ett sammanslagningsavtal i enlighet med 8 i kommunstrukturlagen (1698/2009), där parterna är Vasa stad och Korsholms kommun. Avtalet träder i kraft när Vasa stads och Korsholms kommuns fullmäktigeförsamlingar har godkänt det och gjort en sammanslagningsframställning till statsrådet. Avtalet binder parterna från och med beslutet att ändra kommunindelningen till dess att det träder i kraft och därefter till dess att det har förflutit tre (3) år från kommunsammanslagningens ikraftträdande. Till avtalet hör bilagorna 1, 2 och 3. Målet är att avtalet följs också efter de tre (3) år som kommunstrukturlagen förutsätter. 1.2 Genomförande av och tidpunkt för sammanslagningen Sammanslagningen av Vasa stad och Korsholms kommun genomförs så att kommunerna upplöses 31.12.2019 och de sammanslås genom att en ny kommun bildas, vilken inleder sin verksamhet 1.1.2020. För statsrådet föreslås att vid beslutsfattandet om ändring av kommunindelningen bestäms att den nya kommunen på det sätt som avses i 35 i kommunstrukturlagen hör till samma domkrets och förvaltningsområden som kommunerna hör år 2019. Rättigheterna, tillstånden, egendomen, skulderna och förpliktelserna för kommunerna som upplöses övergår enligt 36 i kommunstrukturlagen till den nya kommunen. 1.3 Den sammanslagna kommunens namn Den kommun som bildats genom en sammanslagning av kommunerna Vasa och Korsholm kallas i detta avtal den nya kommunen. Kommunens namn är Vasa stad och vapnet blir Vasa stads vapen. I avtalsbilaga 1 framgår hur den nya kommunen bevarar Korsholm som namn i offentliga sammanhang. 1
2. Förutsättningar och mål för sammanslagningen 2.1 Mål för utvecklande av den sammanslagna kommunen Enligt 2 i kommunstrukturlagen är målet när kommunindelningen utvecklas en kommunstruktur som är livskraftig och regionalt enhetlig och har en fungerande samhällsstruktur och som stärker förutsättningarna för kommuninvånarnas självstyrelse. Målet är också att en kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna och för en tillräcklig egen serviceproduktion. Enligt 4 i kommunstrukturlagen kan kommunindelningen ändras, om ändringen främjar målen för utvecklande av kommunindelningen som avses i 2 samt förbättrar: 1. kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet och produktionen av service eller främjar kommunens funktionsförmåga i övrigt, 2. servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området, 3. verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4. samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Vad gäller förutsättningarna för en ändring av kommunindelningen konstateras i utredningsrapporten för kommunsammanslagningen att förutsättningarna i enlighet med 4 i kommunstrukturlagen uppfylls. Målet för sammanslagningen är att genomföra de övergripande teman som man kommit överens om tillsammans. De övergripande temana är: 1. Österbottens huvudstad 2. Nordens energihuvudstad Kunskapens, företagandets och den mångsidiga arbetsmarknadens stad 3. De mångsidiga och välmående delområdenas stad 4. Språkstabilitet 5. Hållbar ekonomi I avtalsbilaga 1 beskrivs närmare de konkreta åtgärderna som förverkligas av parterna för att nå de strategiska målsättningar som ställts i de övergripande teman ovan. Efter sammanslagningen bereds den nya kommunens strategi utifrån båda kommunernas strategier och de överenskomna övergripande temana för den nya kommunen. 2
3. Sammanslagningsstyrelsen 3.1 Uppgifter och behörighet Sammanslagningsstyrelsen svarar enligt 10 i kommunstrukturlagen för att sammanslagningsavtalet verkställs och förbereder ordnandet av den nya kommunens verksamhet och förvaltning. Angående sammanslagningsstyrelsen gäller i övrigt i tillämpliga delar det som föreskrivs om kommunstyrelsen. För sammanslagningsstyrelsens bruk tryggas de personal- och ekonomiresurser som förutsätts för förberedandet av den nya kommunen. 3.2 Mandattid Sammanslagningsstyrelsens mandattid börjar när kommunernas fullmäktige, efter besluten om kommunernas sammanslagningsframställning, har valt ledamöter och ersättare i sammanslagningsstyrelsen. Sammanslagningsstyrelsen förbereder ordnandet av den nya kommunens verksamhet så att den kan inleda verksamheten från och med 1.1.2020. Sammanslagningsstyrelsen ansvarar för förverkligandet av de överenskomna åtgärderna fram tills dess att den nya kommunen inleder sin verksamhet. Sammanslagningsstyrelsens mandattid upphör när den nya kommunens kommunstyrelse har valts. 3.3 Ledamöter och fördelningen av platser Till sammanslagningsstyrelsen väljs 22 ledamöter och personliga ersättare för dem med iakttagande av kvotbestämmelserna i jämställdhetslagen. Sammanslagningsstyrelsen består av personer som fullmäktige valt så att 11 ledamöter är från Vasa och 11 ledamöter är från Korsholm med beaktande av kommunernas politiska styrkeförhållanden. Sammanslagningsstyrelsen väljer inom sig en ordförande och ett behövligt antal vice ordföranden. Föredragande i sammanslagningsstyrelsen är stadsdirektören och kommundirektören. 3.4 Sammanslagningsstyrelsens samarbete med de kommuner som slås samman Fullmäktige, styrelserna, nämnder och övriga förtroendeorgan i de kommuner som går samman fungerar under samma tid, fram till och med 31.12.2019. Kommunerna som slås samman fattar inga beslut och vidtar inga åtgärder som strider mot sammanslagningsavtalet och den nya kommunens intressen före stadsrådets beslut. För den nya kommunen uppgörs inom år 2019 en förvaltningsstadga, som motsvarar den nya kommunens struktur rörande uppgifter och befogenheter för såväl den förtroendevalda organisationen som för tjänsteinnehavarorganisationen. 3
Om sammanslagningsstyrelsens och kommunfullmäktigeförsamlingarnas och -styrelsernas samarbete överenskoms skilt. 4. Den sammanslagna kommunens förtroendeorganisation 4.1 Den sammanslagna kommunens förtroendeorganisation 2020 2021 Med anledning av sammanslagningen av kommunerna ordnas inget nytt kommunalval, utan Vasas stadsfullmäktige och Korsholms kommunfullmäktige som valts våren 2017 bildar en gemensam fullmäktigeförsamling till slutet av mandattiden 2017-2021. Då finns det 102 fullmäktigeledamöter i den nya kommunens fullmäktige (Vasa 59 och Korsholm 43 ledamöter). Fullmäktigeledamöterna bildar nya fullmäktigegrupper när den gemensamma fullmäktigeperioden inleds. Fullmäktigeledamöternas uppdrag fortgår fram till och med 31.5.2021. Den nya kommunens sammanslagna fullmäktige väljer nya organ för den återstående mandatperioden. En närmare beskrivning av principerna för organens sammansättning, uppgifter och befogenheter finns i avtalsbilaga 2. 4.2 Förtroendeorganisationen under fullmäktigeperioden 2021 2025 Efter kommunalvalet 2021 bildas fullmäktige enligt den önskan som den sammanslagna kommunens invånare har uttryckt vid valet. Antalet ledamöter i stadsfullmäktige är 67. Till övriga delar beskrivs förtroendeorganisationen i avtalsbilaga 2. 5. Kommundirektörernas ställning Vasas stadsdirektör överförs till tjänsten som stadsdirektör i den nya kommunen. Korsholms kommundirektör övergår till en tjänst som direktör, vilken ska inrättas inom den nya kommunens utvecklingsenhet, med uppgift att bl. a. svara för stadens intressebevakning i riktning mot offentliga institutioner, såsom EU och finska staten. Den nya kommunen utvecklar och öppnar en representationspunkt i Bryssel. Stadsdirektörens och kommundirektörens lön bibehålls minst på den nuvarande nivån. I samband med kommunalvalet 2021 utreds möjligheten att övergå till en borgmästarmodell. 6. Principer för ordnandet av förvaltningen Principer för ordnandet av förvaltningen i den sammanslagna kommunens verksamhet och organisation är att: förena kommunernas förvaltning till en förvaltningsorganisation som är platt till strukturen och fungerar effektivt samt återspeglar och förverkligar den nya kommunens övergripande teman. avlägsna överlappningar inom förvaltningen och stärka personalens kompetens. utnyttja dataförbindelser och -system i kundservicen samt elektroniska lösningar. 4
7. Personalens ställning 7.1 Överföring av personal Vid bildandet av en ny kommun sker en ändring i kommunindelningen. Detta innebär att personal byter arbetsgivare. Detta betraktas som överlåtelse av rörelse. På grundval av de omorganiseringar av verksamheten som sker i och med samgången kommer den nya arbetsgivaren inte att säga upp ett anställningsförhållande av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker enligt 7 kap. 3 i arbetsavtalslagen (55/2001) eller 37 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003). Ett tjänsteförhållande kan dock sägas upp om en tjänsteinnehavare vägrar att ta emot ett tjänsteförhållande på motsvarande nivå som arbetsgivaren erbjuder honom eller henne eller, om ett sådant tjänsteförhållande inte finns att erbjuda, ett annat i förhållande till tjänsteinnehavarens yrkesskicklighet och förmåga skäligt tjänsteförhållande eller ett sådant arbetsavtalsförhållande inom stadskoncernen, vars uppgifter inte väsentligt avviker från tjänsteinnehavarens uppgifter och han eller hon inte kan utbildas för nya uppgifter. En arbetstagare kan dock sägas upp om han eller hon vägrar att ta emot ett arbete som arbetsgivaren erbjuder honom eller henne enligt arbetsavtalet eller motsvarande arbete i kommunkoncernen eller, om sådant arbete inte finns att erbjuda, annat arbete som motsvarar hans eller hennes utbildning, yrkesskicklighet eller erfarenhet i kommunkoncernen och det inte för honom eller henne går att ordna sådan utbildning som nya uppgifter skulle förutsätta, vilken från båda avtalsparters sida kan anses vara ändamålsenlig och rimlig. Enligt 7 kapitlet 2 i arbetsavtalslagen (55/2001) kan arbetstagare eller tjänsteinnehavare alltid sägas upp av orsak som har samband med arbetstagarens person eller enligt 35 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) av något skäl som beror på tjänsteinnehavaren. Visstidsanställd personal övergår i den nya stadens eller koncernens tjänst för samma anställningstid som varit i kraft vid kommunsamgången. De anställningsvillkor som varit i kraft vid tiden för övergången bevaras som sådana fram tills dess att visstidsanställningen tar slut. Tillsvidareanställd personal övergår i stadens eller koncernens tjänst utgående från principerna om överlåtelse av rörelse. För tjänsteinnehavare inrättas tjänster i den nya kommunen. Parterna konstaterar att även om arbetsuppgifterna för största delen av personalen bibehålls som tidigare, så kommer det genom samgången att uppstå överlappande verksamheter och dubbel uppsättning av viss personal. Därför bör det finnas möjligheter till förflyttning av personal av funktionella orsaker. Denna möjlighet stöds genom omfattande personalplanering och vid behov genom skolningar. Inom varje verksamhet strävar man till att uppmuntra och motivera personalen genom att förnya och utveckla arbetsuppgifterna. Detta beslut är i kraft tre (3) år från det att personalen har övergått i anställning hos den nya arbetsgivaren. 5
Den riksomfattande vårdreformens inverkan på personalarrangemangen och överföringen av personalen bestäms enligt lagstiftningen som gäller den. Om man vid anordnandet av vårdservicen beslutar sig för frivillig integration, fastställs personalens ställning enligt det som överenskoms i samband med den. Sammanslagningsstyrelsen beslutar om Korsholms kommuns och Vasa stads tjänsteinnehavares och arbetstagarens placering i den sammanslagna kommunens organisation före utgången av oktober 2019. Efter att sammanslagningsstyrelsen har inlett sin verksamhet övergår man vid rekryteringen av personal omedelbart till en gemensam bedömning av personalbehovet, prognostisering av pensioneringar, beredning av personalansökan och -val enligt sammanslagningsstyrelsens riktlinjer. 7.2 Harmonisering av personalens löner Harmoniseringen av lönerna baserar sig på en bedömning av arbetets svårighetsgrad och harmoniseringen genomförs i sin helhet före utgången av år 2022. Harmonisering av löner görs i de uppgiftsrelaterade lönerna. 7.3 Övriga personalriktlinjer: stödande i förändringen För personalens förändringsstöd, förmännens coachning, utvecklande av kompetensen och arbetsgemenskapsfärdigheterna samt intern information görs en klar verksamhets- och ekonomiplan och reserveras nödvändiga resurser för åren 2019-2022. År 2019 upprättas ett personalprogram med början från år 2020, där personalens ställning preciseras, ändringar i uppgiftsbeskrivningarna och kompetensbehoven samt rekryteringar enligt dem förutses. I personalprogrammet sammanställs ärenden som gäller sammanslagningsavtalets personal och personalförvaltningsprinciper som ansluter sig till överföringen. Personalprogrammet bereds i sammanslagningsstyrelsen tillsammans med personalrepresentanterna och det godkänns av Vasa stad och Korsholms kommun. 8. Samordning av servicesystemen och närservicen Principerna för ordnandet av den nya kommunens service är ökande av invånarnas välfärd, utvecklande av servicen enligt invånarnas behov och enhetliga grunder för tillgången till service. Målet med ordnandet av servicen är att på det egna området ordna och producera konkurrenskraftig och kostnadseffektiv service. Mångformigheten inom den nya kommunens område utnyttjas i utvecklandet av servicen. Grunden för ordnandet av servicen finns i ramarna för kommunernas strategiska generalplaner och servicenätsplaner. Inom den nya kommunens område och enligt kommundelcentrum säkerställs kommuninvånarna tillgång till närservice och ett fungerande servicenätverk. Med närservice avses service som erbjuds i invånarnas närmiljö eller förs hem. Närservicen produceras för invånarna enligt enhetliga grunder med beaktande av invånarnas antal och ålder, användningstäthet för servicen samt särdragen områdesvis i fråga om avstånd och trafikförbindelser. 6
Om det i förutsättningarna för produktionen av service och efterfrågan på service sker väsentliga eller oväntade förändringar, gör man förändringar i serviceutbudet utgående från ovannämnda planer. Bevarandet och utvecklandet av servicenivån- och strukturen i Smedsby och övriga delområden i nuvarande Korsholm beskrivs närmare i avtalsbilaga 1. Den riksomfattande organiseringen av social- och hälsovårdsservicen och dess verkningar beaktas i ordnandet av den egna servicen och i det nuvarande samarbetet. De avtal som gäller samarbetsområdena behandlas i kapitel 14. 9. Stärkande av livskraften och näringarna Den nya kommunen driver en målmedveten och resultatrik näringspolitik och skapar goda förutsättningar för livskraftens utveckling. Den nya kommunen främjar aktivt stadsregionens och landskapets kommunsamarbete. För Vasaregionens regionala utvecklingsarbete utgår man bl.a. ifrån Vasaregionens livskraftsstrategi, som uppdateras innan utgången av programperioden. Den nya kommunen vill vara en stark tillväxtkommun och utöka sitt invånarantal samt skapa goda verksamhetsförutsättningar för näringsverksamhet i hela den nya kommunen. Parternas gemensamma vilja är att förenkla tillståndsprocessen för framtida byggande samt att kunna erbjuda högklassiga och mångsidiga boendemiljöer i såväl stadsmiljö som på landsbygd och i skärgården. I den nya kommunen följs Vasa stads och Korsholms kommuns byggnadsordning på nuvarande kommuners respektive områden till dess att den nya kommunen har beslutat om en ny byggnadsordning. Landsbygdens utveckling och byggande och boendemiljöer beskrivs närmare i avtalsbilaga 1. 10. Invånarnas påverkan och delaktighet Målet med den sammanslagna kommunen är att stärka utvecklingen av invånarnas lokala identitet och medborgarinflytande och ansvar på kommunens områden. I den nya kommunen finns det områdesnämnder och områdeskommittéer. Principerna för områdesnämndernas verksamhet beskrivs närmare i avtalsbilaga 1. Den nya kommunen stöder och uppmuntrar: 1. sammanslutningar som med sin verksamhet främjar kommuninvånarnas egen aktivitet. 2. förebyggande verksamhet med vilken kommuninvånarnas funktionsförmåga, välbefinnande och hälsa främjas och upprätthålls. 3. kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka främjas genom att invånar- och byaföreningarnas samt organisationernas verksamhet stöds. 7
11. Tryggande av invånarnas språkliga rättigheter I den nya kommunen tryggas de grundlagsenliga språkliga grundrättigheterna. Den nya staden är en föregångare för en fungerande tvåspråkig förvaltning på olika nivåer och ser möjligheter i att utveckla regionens flerspråkiga identitet nationellt och internationellt. Den nya kommunen garanterar att arbets-, service- och förvaltningsspråket är finska och svenska. Kommuninvånarna får all service på det egna modersmålet antingen på finska eller svenska. Tryggande av de språkliga rättigheterna beskrivs närmare i avtalsbilaga 1. 12. Allmänna principer för skötseln av ekonomin Målet med skötseln av den nya kommunens ekonomi är att fungera planmässigt och ansvarsfullt genom att balans i ekonomin tryggas. Den nya kommunen balanserar sin ekonomi enligt bestämmelserna i kommunallagen och sköter sin ekonomi ansvarsfullt, gällande såväl driftsbudgeten som investeringarna. Om den nya kommunen i bokslutet för 2020 har ett ackumulerat underskott i balansräkningen skall den nya kommunen under 2021 vidta åtgärder för att eliminera detta underskott. 12.1 Principer för skötseln av ekonomin innan kommunerna går samman Sammanslagningsstyrelsen definierar principerna för skötseln av ekonomin och enligt dem upprättas den nya kommunens budget för år 2020. I strategiarbetet som inleds från början av år 2020 och leds av den nya kommunens stadsfullmäktige görs vid behov justeringar i principerna för skötseln av ekonomin. De på lagen baserade avgifterna och taxorna som den nya kommunen tar ut förenhetligas när den nya kommunen inleder sin verksamhet 1.1.2020. Övriga avgifter och taxor förenhetligas före slutet av 2022. Sammanslagningsstyrelsen bereder avgifts- och taxestrukturen så att den baserar sig på gällande bestämmelser, de kostnader som serviceproduktionen föranleder samt på att en marknadsbaserad verksamhet i kommunens olika delar alltjämt är möjlig. Kommunerna iakttar i verksamhetsutgifter och investeringar budgeten för år 2019 och ekonomiplanen för år 2020 2021. För sådana investeringar som genomförs inom den närmaste framtiden i den nya kommunen uppgörs en separat plan, som är i kraft senast när den nya kommunen inleder sin verksamhet 1.1.2020 (se avtalsbilaga 3). Vid följande åtgärder krävs sammanslagningsstyrelsens förhandsgodkännande: Betydande ändringar i verksamhetsutgifterna och -inkomsterna som inverkar på ekonomin och ska göras i budgeten Ändringar i investeringsutgifterna och -inkomsterna samt låntagningen som ska göras i budgeten Investeringsprojekt som binder kommunerna och planeras bli genomförda år 2019 eller efter det Förlängning av avtal eller förbindelse till nya skyldigheter 8
Överföring av medel med eller utan vederlag eller överlåtelse av bestående tillgångar till kommunernas dottersammanslutningar eller övriga sammanslutningar eller stiftelser. 13. Förändringsledarskap och uppföljning Ett framgångsrikt genomförande av sammanslagningen av kommunerna har central betydelse vid utnyttjandet av den gemensamma kommunens utvecklingspotential och resurser. Genomförandet av ändringen följs upp och rapporteras regelbundet till stadsfullmäktige. På grund av det här är det viktigt att med ett års mellanrum genomföra en extern utvärdering i realtid om resultaten av förberedelserna och genomförandet och på basis av den göra behövliga förbättringsåtgärder. Som en del av förändringsuppföljningen utvärderas inverkningarna av genomförande av sammanslagningen på förverkligandet av de språkliga rättigheterna. 14. Övriga arrangemang som ansluter sig till sammanslagningen av kommunerna Efter att statsrådet fattat beslut om sammanslagning av kommuner kan myndigheterna i de kommuner som går samman inte besluta i ärenden som skulle ha betydande verkningar, som är bindande för den nya kommunen och som skulle strida mot sammanslagningsavtalets syfte. Myndigheterna i de kommuner som går samman får dock besluta i ärenden som skulle ha betydande verkningar och som är bindande för den nya kommunen, om beslutsfattandet inte kan framskjutas på grund av ärendets brådskande natur (Kommunstrukturlagen 31). Ovan nämnda förpliktelser tillämpas genast då kommunernas fullmäktige har fattat sammanslagningsbeslutet. Ovan nämnda förpliktelser tillämpas genast då kommunernas fullmäktige har fattat sammanslagningsbeslutet. Samarbetsavtal och övriga avtal Vasa stads och Korsholm kommuns avtal som gäller kommunernas inbördes samarbete upphör 31.12.2019, om inte separat överenskoms tidigare i fråga om något ärende. I princip fortsätter de avtal som Vasa eller Korsholm har ingått med andra kommuner och andra samarbetsparter enligt nuvarande principer om annat inte beslutas. Sammanslagningsstyrelsen förhandlar och bereder separat med respektive samarbetspart samarbetsavtal och övriga avtal och gör de ändringar som behövs i avtalen. Den nya kommunens styrelse beslutar fastställa samarbetsavtalen eller säga upp de uppgjorda avtalen. Sammanslagningsstyrelsen svarar för samarbetet med myndigheterna i de kommuner som går samman innan statsrådet har beslutat om att kommunerna ska sammanslås. Sammanslutningars och stiftelsers hemort Upplöses en kommun som i bolagsordningen eller stadgarna anges som hemort för ett bolag, en förening, ett andelslag eller en annan sammanslutning, firma eller stiftelse som antecknats i 9
ett register, blir den nya kommunen när förändringen i kommunindelningen träder i kraft hemort för sammanslutningen eller stiftelsen enligt kommunstrukturlagen. 10
Sammanslagningsavtals bilaga 1 Det primära målet med den här kommunsammanslagningen är att stärka den nya kommunens ställning på regional, riksomfattande och nationell nivå samt öka invånarantalet i den nya kommunen. På det här sättet kan invånarnas framtid bäst tryggas i en hård nationell och internationell konkurrens. Tryggande av verksamhetsförutsättningarna för utbildning, bildning och företagande samt individens möjligheter att ha kontroll över sitt liv är strategiskt viktigt för den nya kommunen. Detta förutsätter att man hittar nya verksamhetsformer som bättre än tidigare motsvarar den nya tidens krav. För detta ändamål föreslår de undertecknade parterna att en ny kommun bildas för att förena områdets utvecklingspotential och skapa gemenskap mellan invånare i olika åldrar. En välmående befolkning är den nya kommunens största styrka. DEN NYA KOMMUNENS GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE TEMAN Österbottens huvudstad Västra Finlands centrum, som bevakar regionens intressen nationellt och internationellt. Den nya kommunen satsar på intressebevakning i Helsingfors och Bryssel samt på andra internationella arenor. Den nya kommunen stärker samarbetet med Österbottens kommuner och sammanslutningar och är initiativrik vid byggandet av det nya samarbetet. Den nya kommunen värnar om de finsk- och svenskspråkiga områdenas verksamhet och stärker den nya kommunens roll som ett centrum för bildning, innovationer och kultur i Österbotten. Utvecklande av Kvarkens världsarv och värnande om landsbygdens kulturtradition, såsom Stundars hembygdsmuseum, är den nya kommunens uppgift. Namnet Korsholm förekommer fortsättningsvis i naturliga och historiska sammanhang vid tal om byggnader, vägnätet eller evenemang som till exempel Korsholms ämbetshus, Korsholms skolcentrum, Korsholms närsjukhus, Korsholms kulturhus, Korsholms musikfestspel och Korsholms gymnasium. Den nya kommunen främjar en frivillig integration av social- och hälsovården i Österbotten. Den nya kommunen tryggar för sin del verksamheten inom samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur och stärker sin ställning i den nya situationen, Yrkesakademins utbildning och Wasa Teaters verksamhet utvecklas. Vamias tvåspråkiga verksamhet tryggas. Vaasan kaupunginteatteris och Vasa stadsorkesters verksamhet utvecklas regionalt. En mångsidig utbildning utgör kärnan i utvecklandet av regionen. Tryggande av Vasa universitets, Åbo Akademis, Vasa yrkeshögskolas och de övriga högskolornas verksamhet samt främjande av en mångsidig arbetslivsorienterad yrkesutbildning är en del av den nya kommunens uppgiftsfält. Nordens energihuvudstad - Kunskapens, företagandets och den mångsidiga arbetsmarknadens stad Energihuvudstad som sörjer för kommuninvånare, företag och sammanslutningar, bygger på ett kluster av internationellt betydande energibranschföretag och lokala småföretag inom olika branscher och ett omfattande näringsliv. Funktionen som centrum för information, utbildning och 1
innovationer är grunden för de internationella företagen, den lokala företagsamheten och för en mångsidig arbetsmarknad. På den globala marknaden är det livsviktigt med ett fortgående utvecklande av den egna kompetensen i samarbete med exportföretagen och näringarna. Förutseende av nya trender samt tryggande av utbildningsresurser skapar en grund för ett globalt ledarskap inom energiteknologin samt nya kompetensområden. Den nya kommunen främjar aktivt verksamhetsförutsättningarna för exportinriktade företag genom att de logistiska förbindelserna, hamnen, färjetrafiken, vägnätet och flygplatsen utvecklas. Målet med energihuvudstaden är enligt Energi- och klimatprogrammet att bli en kolneutral stad senast år 2035. Den nya kommunen är en föregångare rörande cirkulär ekonomi och strävar genom lösningar inom energiindustrin att globalt påverka stävjandet av klimatförändringen. Den nya kommunen har en enhet för hållbar utveckling. De mångsidiga och välmående delområdenas stad Den nya kommunen byggs upp på en grund med levande och mångsidiga stadsdelscentrum. Närdemokrati och områdesvis påverkan byggs på områdesnämnder samt genom att kommuninvånarnas aktivitet och fria föreningsverksamhet stöds inom stadens olika områden. Vid utvecklandet av den nya kommunen respekteras lokala synvinklar och beaktas en regional identitet. Utgångspunkten är att utveckla det nuvarande servicenätet utgående från de nuvarande kommunernas redan upprättade planer. En gemensam servicestrategi för den nya kommunen börjar man bygga direkt genom att utnyttja Vasaregionens strukturmodell, Korsholms strategiska generalplan och Vasa stads generalplan samt servicestrategier. Den nya kommunen förbättrar kollektivtrafiken och utvecklar nya former av kollektivtrafik, vilka motsvarar kraven på en hållbar utveckling och svarar på behoven av trafikförbindelser i hela kommunen. Den nya kommunen förbinder sig att främja förverkligandet av utvecklingsplanen för Smedsby centrum. Smedsbyområdet utvecklas som en del av den nya kommunens stadscentrum, där utvecklande av kollektivtrafiken är viktig. Vid placeringen av den nya kommunens funktioner och planeringen av förvaltningen används utvecklingsplanen för Smedsby centrum samt Korsholms nuvarande ämbetshus lokaler, främst med verksamhet som ofta kräver kundbesök. Smedsbyområdets servicenivå bevaras minst på den nuvarande nivån såväl vad gäller bildning, utbildning, kultur som social- och hälsovårdsservice. På den nya kommunens område finns allt som allt sex (6) områdesnämnder, av vilka fem (5) finns på Korsholms nuvarande område och en (1) i Lillkyro. Nya områdesnämnder: Replot-Björköby, Kvevlax, Norra Korsholm, Solf och Södra och östra Korsholm. Områdesnämndernas ekonomiska resurser bestäms enligt invånarantalet på respektive område, varvid 10 euro reserveras per invånare på varje område. Därtill finns det områdeskommittéer i den nya kommunen. 2
Områdesnämnderna är verksamma på kommunens delområden. Områdesnämnderna har sju (7) ledamöter och varje ledamot har en personlig ersättare. Nämndens ordförande ska vara fullmäktigeledamot eller -ersättare. Områdesnämndens ledamöter väljs bland invånarna på respektive område i enlighet med de politiska styrkeförhållandena i området. Områdesnämndens uppgift och befogenheter: Områdesnämnden sköter tillsammans med stadens övriga organisation om utvecklandet av närservicen, näringarna och deltagandet i stadsdelen tväradministrativt för främjande av välfärden, livskraften och delaktigheten. Därtill har nämnden i uppgift att: ge utlåtanden och framlägga initiativ och förslag om det egna verksamhetsområdets ärenden, vilka kan ha inverkan på invånarnas service eller livsmiljö godkänna förslag till budget och verksamhetsplan, bokslut och verksamhetsberättelser för det egna uppgiftsområdet samt behandla andra ärenden som hör till det egna verksamhetsområdet och ska framläggas för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige besluta om fördelningen av de understöds- och projektanslag som har beviljats området, gäller dock inte sådana föreningar som centralt får understöd från kommunens övriga organ sörja för bevarande av traditionerna och stärkande av identiteten i det egna området tillsammans med invånarna i området samt att ordna lokala evenemang, hörandetillställningar och forum för medborgarna fungera som planerings- och utvecklingspartner speciellt i strategiska utvecklingsprojekt som främjar områdets livskraft. Vid utvecklandet av områdena beaktas de nuvarande strategiska planerna och servicestrukturmodellerna såväl vad gäller bildning, utbildning, kultur som social- och hälsovårdsservice. Kriterierna för den nya kommunens verksamhetsstöd till föreningar hålls på 2018 års nivå. Kriterierna för beviljande av verksamhetsstödet sammanjämkas under åren 2020-2022. Byggande och boende Den nya kommunens planläggningsprogram och delgeneralplaner synkroniseras och genomförs enligt de tillsammans fastställda tidtabellerna. Till den del delgeneralplaner uppgörs för glesbebyggda områden strävar den nya kommunen till att de görs med rättsverkan. Vid upprättandet av delgeneralplaner fastställs dimensioneringsgrunderna separat för alla landsbygdsområden. För bygg- och tillståndsförfarandet upprättas en anvisning för den nya kommunen under år 2019 och i dem beaktas den bästa praxisen i de kommuns som ska slås samman och de möjligheter som lagen tillåter. Den nya byggnadsordningen bygger på de nuvarande byggnadsordningarna i Vasa och i Korsholm. Omfattningen av och beslutsfattandet för byggande utanför detaljplanerat område och byggande på strandområde ska även i fortsättningen följa den vid tidpunkten för sammanslagningen gällande byggnadsordningen och förvaltningsstadgan i Korsholm. 3
Det allmänna vägnätet och cykelvägarna hålls högklassiga, för att byarna ska vara attraktiva ställen att bo på. En gemensam plan för den nya kommunen upprättas om leder för gång- och cykeltrafik och statens vägar. Underhållet av enskilda vägar tryggas och understödet på den nya kommunens område fastställs på nuvarande Korsholms nivå. Underhållet av enskilda vägar bestäms närmare enligt den nya lagstiftningen från och med 1.1.2019. Den nya kommunen utvecklar båt- och fiskehamnar samt stöder investeringar i småbåtsleder och farleder utifrån en gemensam plan. För att förbättra kommunikationerna och för att förbättra förutsättningarna för besöksnäringen och övriga näringar prioriterar den nya kommunen förverkligandet av Hamnvägen och Världsarvsvägen. Byarnas delägarlags (skifteslag, vattenandelslag) självständiga juridiska ställning beaktas. Vatten- och avloppsanläggande på glesbygdsområden tilldelas tillräckligt med resurser och utvidgande av nätet fortsätter utifrån en plan som görs tillsammans, utgående från kommunernas nuvarande utvecklingsplaner. Utvecklande av landsbygden och företagsamhet Den nya kommunens ambition är att bli Finlands företagsvänligaste kommun. Ett välmående samhälle förutsätter en mångfald av näringar. Den nya kommunen skapar förutsättningar för utvecklande av näringslivet och arbetsplatser för invånarna. En öppen dialog med småföretagare, underleverantörer till regionens företag, landsbygdens aktörer, besöksnäringarnas aktörer, aktörer inom rese- och turismbranschen och andra aktörer säkerställer att dessa blir hörda och att utvecklingsbehovet blir beaktat. Den nya kommunen satsar både genom regionalt utvecklingsarbete och planläggningen på småföretagande. Den nya kommunen stöder utvecklande av ett mångsidigt kunnande och skapar forum, där olika kunskapsformer möts och stöder varandra och lockar innovationer och experter till staden. Företagsområden finns i olika delar av kommunen. I den nya kommunens egenorganisation är det av särskild betydelse att det finns egna experter på bya- och landsbygdsutveckling. Landsbygden och skärgården utvecklas och för detta utses ansvariga tjänsteinnehavare i den nya kommunen. Landsbygds- och byautveckling ingår i planerings- och utvecklingssektionens uppgifter. Lokala sakkunniga inom utvecklande av byarna och landsbygden ansluter sig till den nya kommunens beslutsorganisation genom områdesnämnderna. Vid utvecklandet av landsbygden och områdena är områdesnämnderna initiativrika och ger utlåtanden om planläggning och miljöfrågor som gäller det egna området och annat utvecklande av området. Primärnäringarnas och djurhållningens särskilda behov beaktas. Den nya kommunen tryggar fungerande datatrafikförbindelser på hela den nya kommunens område, gällande daghem, skolor och andra för kommuninvånarna viktiga aktörer. Språkstabilitet I den nya kommunen tryggas de grundlagsenliga språkliga grundrättigheterna. Den nya staden är en föregångare för en fungerande tvåspråkig förvaltning på olika nivåer och ser möjligheter i att 4
utveckla regionens flerspråkiga identitet nationellt och internationellt. Den nya kommunen garanterar att arbets-, service- och förvaltningsspråket är finska och svenska. Kommuninvånarna får all service på det egna modersmålet antingen på finska eller på svenska, enligt invånarens eget önskemål såväl inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen som utbildningen på andra stadiet. Även integrationsspråket får väljas fritt. Verksamhetsförutsättningarna för de nuvarande yrkesläroanstalterna och kulturtjänsterna tryggas med beaktande av språkgrunden. Kommuninvånare som behöver engelska som servicespråk beaktas, och i mån av möjlighet också andra språk i den flerspråkiga staden. Den nya kommunen upprättar under det första året en språkstrategi. Den nya kommunen motiverar speciellt personalen att använda och förbättra sina språkkunskaper. Kommunen använder språktillägg. Som en del av språkstrategin sammanjämkas behörighetskraven och riktlinjerna för beviljandet av språktillägg. Den nya kommunen ser speciellt till att verksamheten i beslutsorganen vid behov kan ordnas till exempel genom användning av simultantolkning. Den nya kommunen stöder en stark grund för nationalspråken inom småbarnspedagogik och utbildning. Gemensam planering som överskrider sektorgränserna främjar en naturlig växelverkan mellan språken, gemensam användning av lokaler och synergi. Den nya kommunen förhåller sig positivt till vidareutvecklande av språkbadsmodellerna och utvecklar systematiskt språkduschar och språkbadspedagogiken samt understöder utökandet av verksamhet i tvåspråkiga daghem. Den nya kommunen skapar aktivt språkbadslösningar och utvecklar tvåvägsspråkbad i olika delar av den nya kommunen. Inledande av studier i det andra inhemska språket möjliggörs på grundskolans första klass. Den nya kommunen integrerar invandrare och andra personer av utländsk härkomst på finska och på svenska. Hållbar ekonomi Den nya kommunen börjar med en behärskad och balanserad kommunal ekonomi, där det kumulativa underskottet är lagenligt under kontroll i båda kommunerna. Den nya kommunen optimerar de nuvarande investeringarna och utnyttjar effektivt fastighetsmassan och är beredd att avstå från sina överflödiga fastigheter. Fastigheternas och infrastrukturens reparationsskuld tas snabbt under kontroll och en plan görs för att upphäva den. Skatteinkomsterna och statsandelarna möjliggör servicestrukturen, verksamheten samt investeringar i basservicen. Framtidens investeringar i stadsstrukturen och servicen genomförs utan orimlig skuldsättning. I framtiden är grundprincipen för verksamheten under ekonomiskt sämre tider att den nya kommunens service utvecklas kontrollerat i enlighet med en gemensam strategisk plan. Vid skapandet av ett gemensamt servicenät strävar man efter synergifördelar i verksamheten och investeringarna. Möjligheten till gemensam användning ska alltid undersökas och genomföras då det är möjligt. Den nya kommunens ställning som en kommun med skärgårdsdel tryggas så att statsrådets beslut med stöd av skärgårdslagen bevaras. Om den nya kommunens framtida investeringar upprättas tillsammans en separat plan, som är i användning senast då den nya kommunen inleder sin verksamhet 1.1.2020 (bilaga 3). 5
Sammanslagningsavtals bilaga 2 Den nya kommunens förtroendeorganisation 1.6 31.12.2019 Sammanslagningsstyrelsen bereder inledandet av den nya kommunen. Sammanslagningsstyrelsen ansvarar för genomförandet av överenskomna åtgärder innan den nya kommunen inleder verksamheten. I sammanslagningsstyrelsen finns elva (11) ledamöter från Vasa och elva (11=7+4) ledamöter från Korsholm samt personliga ersättare för dem. Ordförande för sammanslagningsstyrelsen är en av Vasa vald styrelseledamot och vice ordförande en av Korsholm vald styrelseledamot. Samtidigt fungerar fullmäktige, stadens och kommunens styrelser och övriga förtroendeorgan i kommunerna som ska slås samman. 1.1.2020 31.5.2021 Vasa stads fullmäktige har 59 ledamöter och åtta (8) politiska partier. Korsholms kommunfullmäktige har 43 ledamöter och fem (5) politiska partier eller grupper. Då den nya kommunen bildas har fullmäktige 102 ledamöter, och alla ledamöter fortsätter i sina uppgifter till 31.5.2021 och bildar nya fullmäktigegrupper i början av den gemensamma fullmäktigeperioden. Fullmäktige väljer ordförande och tre (3) vice ordförande för sin mandattid. Den nya kommunens sammanslagna fullmäktige väljer för den återstående mandattiden alla organ i den nya kommunen enligt följande: Här överenskoms de centrala organen. Samma principer tillämpas även i fråga om val av nya organ om inte annat följer av andra stadgor. Den nya kommunen utser ledamöterna till kommunens organ på politiska grunder. Då ledamöter för Korsholm utses beaktas alla fullmäktigegruppers möjligheter att delta i den nya kommunens politiska beslutsfattande, så att var fjärde av Korsholms representanter alltid representerar andra grupper än SFP. Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen har sexton (16) ledamöter, Vasa har enligt den nuvarande politiska fördelningen elva (11) ledamöter och Korsholm har fem (5) ledamöter. Fullmäktige väljer för mandattiden stadsstyrelsens ordförande samt tre (3) vice ordförande. Varje ledamot har en personlig ersättare. Stadsstyrelsens ledamöter och de personliga ersättarna väljs bland fullmäktigeledamöterna. Stadsstyrelsen har tre sektioner: utvecklings- och planeringssektionen, allmänna sektionen och koncernsektionen. Sektionerna har nio (9) ledamöter, av vilka Vasa har sju (7) enligt den nuvarande politiska fördelningen och Korsholm två (2). Sektionernas ledamöter och deras 1
personliga ersättare väljs bland stadsstyrelsens ledamöter eller personliga ersättare, minst fyra (4) sektionsledamöter är stadsstyrelsens ordinarie ledamöter. Stadsstyrelsen väljer ordförande och vice ordförande för sektionerna. Till ordförande i varje sektion utses en (1) av vice ordförandena i stadsstyrelsen. Revisionsnämnden I revisionsnämnden finns tretton (13) ledamöter, av vilka Vasa har nio (9) ledamöter enligt den nuvarande politiska fördelningen och Korsholm fyra (4) ledamöter. Fullmäktige väljer ordförande och vice ordförande för nämnden. Ordföranden och vice ordföranden ska vara fullmäktigeledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Nämnden kan inom sig tillsätta beredande sektioner och besluta om deras uppgifter. Under revisionsnämnden fungerar revisionsenheten, vars uppgift är att bistå nämnden i utvärderingsuppgifter gällande verksamhet och ekonomi samt vid behov, om nämnden så beslutar, i övriga uppgifter som ansluter sig till granskning av förvaltning och ekonomi. Revisionsnämndens utvärderingsresultat rapporteras årligen till fullmäktige i en utvärderingsberättelse. Innan utvärderingsberättelsen blir färdig kan revisionsnämnden ge fullmäktige utredningar som nämnden anser vara nödvändiga. Revisionsnämnden kan också under räkenskapsperioden rapportera till fullmäktige om andra betydande observationer. Bildningsnämnden Bildningsnämnden har femton (15) ledamöter, av vilka Vasa enligt den nuvarande politiska fördelningen har elva (11) ledamöter och Korsholm fyra (4) ledamöter, varje ledamot har en personlig ersättare. Fullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. Av nämndens ledamöter och ersättare ska minst tio (10) vara fullmäktigeledamöter eller ersättare i fullmäktige. Bildningsnämnden har hand om stadens småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet (yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning samt gymnasieutbildning) samt fungerar som lagstadgad myndighet i ovan nämnda ärenden. Bildningsnämnden har en finskspråkig och en svenskspråkig sektion Sektionerna utövar inom ramen för de resurser som fullmäktige beviljat självständig beslutanderätt i utbildningsadministrativa ärenden gällande den egna språkgruppen. Under bildningsnämndens finskspråkiga sektion fungerar resultatområdet för den finskspråkiga grundläggande utbildningen och under den svenskspråkiga sektionen resultatområdet för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Då det gäller förskoleundervisningen behandlar sektionerna de ärenden som gäller den egna språkgruppen och som ansluter sig till undervisningen och utvecklandet av den och godkänner läroplanerna samt till dem anslutna andra planer. Vad gäller de tvåspråkiga läroanstalterna behandlar sektionerna de ärenden i anslutning till undervisningen och dess utveckling som rör den egna språkgruppen. I den finskspråkiga sektionen finns tretton (13) ledamöter, av vilka Vasa enligt den nuvarande politiska fördelningen har tio (10) ledamöter och Korsholm tre (3) ledamöter. Fullmäktige väljer sektionens finskspråkiga ledamöter och ersättare, så att ordföranden, vice 2
ordföranden och sju (7) ledamöter ska vara ledamöter eller ersättare i nämnden. Övriga ledamöter och ersättare kan vara andra valbara personer. Ordföranden ska vara fullmäktigeledamot eller ersättare i fullmäktige. I den svenskspråkiga sektionen finns tretton (13) ledamöter, av vilka Vasa enligt den nuvarande politiska fördelningen har sju (7) ledamöter och Korsholm sex (6) ledamöter. Fullmäktige väljer sektionens svenskspråkiga ledamöter och ersättare, så att ordföranden, vice ordföranden och sju (7) ledamöter ska vara ledamöter eller ersättare i nämnden. Övriga ledamöter och ersättare kan vara andra valbara personer. Ordföranden ska vara fullmäktigeledamot eller ersättare i fullmäktige. Bildningsnämnden har för individbeslut som gäller kunder en individsektion, till vilken nämnden för sin mandattid bland sina ordinarie ledamöter eller ersättare väljer fem (5) ledamöter och lika många personliga ersättare. Nämnden väljer bland individsektionens ledamöter ordförande och vice ordförande. Grundskola och gymnasium kan ha en direktion som främjar samarbetet mellan hem och skola, om bildningsnämndens finskspråkiga eller svenskspråkiga sektion så beslutar. Bildningsnämndens finskspråkiga och svenskspråkiga sektioner väljer direktionerna och sektionens representant till dem. Direktionen har fem (5) ledamöter och personliga ersättare, av vilka en (1) hör till lärarkåren och en (1) till övrig personal. Två representanter för skolans elevkår har närvaro- och yttranderätt vid direktionens möte. En elevrepresentant som fyllt 18 år har rösträtt vid direktionens möte. Varje elevrepresentant har en personlig ersättare. Uppgifterna för skolornas direktioner ingår i verksamhetsstadgan för resultatområden som lyder under bildningsnämnden. Välfärdsnämnden Välfärdsnämnden har femton (15) ledamöter, av vilka Vasa enligt den nuvarande politiska fördelningen har elva (11) ledamöter och Korsholm fyra (4) ledamöter, varje ledamot har en personlig ersättare. Fullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. Av nämndens ledamöter och ersättare ska minst tio (10) vara fullmäktigeledamöter eller ersättare i fullmäktige. Välfärdsnämnden har hand om stadens idrottsservice samt museer, kulturverksamhet, bibliotek, teater och orkester och tjänster inom fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning samt ungdomsservice och fungerar som lagstadgad myndighet i ovan nämnda ärenden. Kultursektionen I kultursektionen finns tretton (13) ledamöter, av vilka Vasa enligt den nuvarande politiska fördelningen har nio (9) ledamöter och Korsholm fyra (4) ledamöter. Fullmäktige väljer sektionens ledamöter och ersättare samt ordförande och vice ordförande bland välfärdsnämndens ledamöter, så att ordföranden, vice ordföranden och sju (7) ledamöter ska vara ledamöter eller ersättare i nämnden. Övriga ledamöter och ersättare kan vara andra valbara personer. Ordföranden ska vara fullmäktigeledamot eller ersättare i fullmäktige. 3
Idrottssektionen I idrottssektionen finns tretton (13) ledamöter, av vilka Vasa enligt den nuvarande politiska fördelningen har nio (9) ledamöter och Korsholm fyra (4) ledamöter. Fullmäktige väljer sektionens ledamöter och ersättare samt ordförande och vice ordförande bland välfärdsnämndens ledamöter, så att ordföranden, vice ordföranden och sju (7) ledamöter ska vara ledamöter eller ersättare i nämnden. Övriga ledamöter och ersättare kan vara andra valbara personer. Ordföranden ska vara fullmäktigeledamot eller ersättare i fullmäktige. Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden har femton (15) ledamöter, av vilka Vasa enligt den nuvarande politiska fördelningen har elva (11) ledamöter och Korsholm fyra (4) ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. För kommunerna Laihela och Vörå reserveras därtill möjlighet att föreslå sina representanter till nämnden, så att en (1) ledamot och dennas personliga ersättare väljs på förslag av Laihela och en (1) ledamot och dennas personliga ersättare väljs på förslag av Vörå. Fullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. Av nämndens ledamöter och ersättare ska minst tio (10) vara fullmäktigeledamöter eller ersättare i fullmäktige. Social- och hälsovårdsnämnden har hand om stadens social- och hälsovårdsservice och fungerar som lagstadgad myndighet i ovan nämnda ärenden. Social- och hälsovårdsnämnden har, om Laihela och Vörå kommuner så önskar samt för funktionerna inom Vasas samarbetsområden, områdessektioner. Nämnden har hand om primärvårdens uppgifter i Laihela och Vörå samt om de tjänster inom socialväsendet som Laihela kommun och Vörå kommun med separat avtal har överfört till nämnden. Social- och hälsovårdsnämnden har för individbeslut som gäller kunder eller patienter en individsektion, till vilken nämnden för sin mandattid bland nämndens ordinarie ledamöter eller ersättare väljer fem (5) ledamöter och lika många personliga ersättare. Nämnden väljer bland individsektionens ledamöter ordförande och vice ordförande. Laihelas och Vasas områdessektion samt Vörås och Vasas områdessektion, till vilka nämnden för sin mandattid väljer fem (5) ledamöter och lika många personliga ersättare. Till områdessektionen för Laihela och Vasa väljs fyra (4) ledamöter på förslag av Laihela och en (1) ledamot väljs bland social- och hälsovårdsnämndens ledamöter eller ersättare. Till områdessektionen för Vörå och Vasa väljs fyra (4) ledamöter på förslag av Vörå och en (1) ledamot väljs bland social- och hälsovårdsnämndens ledamöter eller ersättare. Till ordförande och vice ordförande för områdessektion väljs representanter för respektive kommun, och dessa ska vara representanter för Laihela eller Vörå i social- och hälsovårdsnämnden. Social- och hälsovårdsnämndens områdessektion fungerar i ärenden som gäller Laihelas miljö- och hälsoskydd även som byggnads- och tillsynsnämndens sektion. 4
Nämnden för samhällsbyggande Nämnden för samhällsbyggande har femton (15) ledamöter, av vilka Vasa enligt den nuvarande politiska fördelningen har elva (11) ledamöter och Korsholm fyra (4) ledamöter, varje ledamot har en personlig ersättare. Fullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. Av nämndens ledamöter och ersättare ska minst tio (10) vara fullmäktigeledamöter eller ersättare i fullmäktige. Nämnden för samhällsbyggande har hand om stadens markegendom och dess utveckling, bostadsväsendets uppgifter, lägesdataservice, fastighetsbildning, kommunalteknisk service, ordnande av kommunal parkeringsövervakning och fungerar som lagstadgad myndighet i ovan nämnda ärenden samt handhar stadens tekniska service. Nämnden för samhällsbyggande fungerar också som vägnämnd och kollektivtrafikmyndighet. Byggnads- och tillsynsnämnden Byggnads- och tillsynsnämnden har tretton (13) ledamöter, av vilka Vasa enligt den nuvarande politiska fördelningen har nio (9) ledamöter och Korsholm fyra (4) ledamöter, varje ledamot har en personlig ersättare. Fullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. Av nämndens ledamöter och ersättare ska minst sju (7) vara fullmäktigeledamöter eller ersättare i fullmäktige. Byggnads- och tillsynsnämnden har hand om stadens byggnadstillsyn, tjänster inom miljövård och miljö- och hälsoskydd och fungerar som lagstadgad myndighet i ovan nämnda ärenden samt stöder och främjar med sin verksamhet skapande och bevarande av en bra miljö och stadsbild. Social- och hälsovårdsnämndens områdessektion fungerar i ärenden som gäller Laihelas miljö- och hälsoskydd även som byggnads- och tillsynsnämndens sektion. Områdessektionen utövar på Laihela kommuns område nämndens beslutanderätt. Byggnads- och tillsynsnämnden har för beslut om bygglov på icke-planlagda områden en separat tillståndssektion, till vilken nämnden för sin mandattid bland sina ordinarie ledamöter eller ersättare väljer fem (5) ledamöter och lika många personliga ersättare. Nämnden väljer bland tillståndssektionens ledamöter ordförande och vice ordförande. Tillståndssektionen beslutar om förutsättningarna för bygglov på områden i behov av planering, om särskilda förutsättningar för bygglov enligt markanvändnings- och bygglagens 137 samt om undantag som beviljas med stöd av 171. Därtill beslutar tillståndssektionen om namn på vägar och platser utanför detaljplaneområde samt om i 55 4 momentet i markanvändnings- och bygglagen avsedd ändring av namn på gator och andra allmänna områden. Tillståndssektionen har hand om omfattningen för byggande utanför planområden och på icke-planlagda strandområden samt beslutsfattandet gällande detta. En regional tillsynssektion och miljösektion utövar nämndens beslutanderätt på de ifrågavarande kommunernas område. Sektionernas verksamhetsområde är i enlighet med 5