Verksamhetsplan med budget

Verksamhetsplan med budget 2016 2019

Innehåll Innehåll... 2 1 Visionen... 4 2 Förutsättningar och omvärldsbevakning... 5 2.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål för god ekonomisk hushållning... 5 2.2 Finansiella mål... 5 2.3 Ekonomisk översikt... 6 2.3.1 Svensk ekonomi... 6 2.3.2 Pensionsåtaganden... 6 2.4 Inriktningsdokument 2016... 7 3 Ledning och styrning...11 3.1 Inledning...11 3.2 Balanserad styrning...12 3.3 Buffert/utvecklingsreserv på sektors-/verksamhetsnivå...12 3.4 Uppföljning...13 3.5 Budgetprocess, tidplan för budgetarbete 2016...14 3.6 Arbetssätt...15 3.7 Ekonomistyrningsprinciper...15 3.7.1 Styrkedja och ansvarsgränser...15 3.7.2 Över- och underskott...16 4 Organisation...17 4.1 Ale kommuns organisation...18 5 Prioriterade strategiska målsättningar...19 5.1 Inledning...19 5.2 Uppdrag till utbildningsnämnden...19 5.2.1 Allmän del...19 5.2.2 Mål och målvärden för perioden fram till 2018...19 5.2.3 Specifika uppdrag för nämnden...20 5.3 Uppdrag till nämnden för kultur och fritid...20 5.3.1 Allmän del...20 5.3.2 Mål och målvärden för perioden fram till 2018...20 5.3.3 Specifika uppdrag för nämnden...20 5.4 Uppdrag till omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden...20 5.4.1 Allmän del...20 5.4.2 Mål och målvärden för perioden fram till 2018...21 5.4.3 Specifika uppdrag för nämnden...21 5.5 Uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden...21 5.5.1 Allmän del...21 5.5.2 Mål och målvärden för perioden fram till 2018...22 5.5.3 Specifika uppdrag för nämnden...22 Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 2

5.6 Uppdrag till kommunstyrelsen...22 5.6.1 Allmän del...22 5.6.2 Mål och målvärden för perioden fram till 2018...23 5.6.3 Specifika uppdrag för nämnden...23 6 Personalpolitik...24 7 Budget 2016 och plan 2017 2019...25 7.1 Oförändrad skattesats...25 7.2 Skatteprognos för Ale...25 7.3 Kostnadsutjämning 2016...25 7.4 Resultaträkning...26 7.5 Balansräkning...26 7.6 Kassaflödesanalys...27 7.7 Kommunbidrag till nämnderna...28 7.8 Övriga ekonomiska förutsättningar...28 7.9 Taxor och avgifter...29 7.10 VA-verksamheten...29 7.11 Renhållningsverksamheten...30 8 Investeringsplan 2016 2019...31 8.1 Kommunövergripande investeringar...31 8.2 Nämndstrategiska investeringar...31 8.3 Årsanslag...31 8.4 Övrigt...31 9 Exploateringsplan 2016 2019...34 10 Mark för verksamheter i Ale kommun...35 Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 3

1 Visionen För att åstadkomma en förändring måste man veta i vilken riktning man ska gå. I Ale bedrevs under 2012 ett arbete som resulterade i visionen Ale Lätt att leva. Visionens syfte är att utmana hela organisationen att arbeta mot gemensamma långsiktiga mål. När 1 900 medarbetare arbetar i samma riktning skapar detta en stark kraft. En vision kan gärna vara djärv och den ska skapa engagemang. Visionen ska också vara lätt att kommunicera vilket leder till att alla kan ta till sig innebörden och omsätta orden till handling. Visionen har som måltidpunkt 2025. Verksamhetsplanen 2015 utgår från Ales vision. I Ale är det nära till skola, arbete och sköna naturupplevelser. Det centrala läget i Göta älvdalen med närhet till Göteborgs storstadspuls är en tillgång. I Ale antar vi utmaningar med lust och energi. Vi underlättar vardagen, förädlar vår service och värnar den gemensamma livsmiljön. I Ale inspireras vi att följa våra drömmar och här är det lätt att leva. Med visionen följer kommunens uppdrag: Vi jobbar med glädje och engagemang för våra invånare. Tillsammans ska vi förädla våra tjänster och förenkla människors vardag. Med mod, samarbete och energi skapar vi en levande kommun för både invånare och företagare. Vi ger Aleborna livskvalitet och inspiration att förverkliga sina drömmar! Och vår värdegrund: Stolthet Vi utvecklar vårt uppdrag och skapar förtroende i det personliga mötet. Omtanke Vi bemöter alla med öppenhet, tillit och respekt. Lust Vi arbetar med kreativitet, energi och glädje. Visionen används som grund för kommunens lednings- och styrsystem. Visionsbilden bryts ner till strategiska målsättningar som samlas i en strategikarta med tydligt och uttalat ansvar. Strategikartan har 2018 som målpunkt för att knappt halvvägs mot den tilldelade tiden för visionen tydligt flytta fram positionerna. Till varje målsättning kopplas drivande mål som mäts och analyseras regelbundet. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 4

2 Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål för god ekonomisk hushållning Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunerna ska vidta åtgärder för att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Kommunen ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning på både kort och lång sikt såväl för ekonomin som för verksamheten. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet, det vill säga att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Detta innebär att det inte är tillräckligt att i resultatet uppnå balanskravet, utan för att kravet på en god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt bör resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. 2.2 Finansiella mål För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 2 procent av verksamhetens nettokostnader över tid. För planperioden budgeteras dock ett lägre resultat för att möjliggöra den kraftiga tillväxt som kommunen befinner sig i. Soliditet exklusive ansvarsförbindelse ska vara minst 40 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse ska vara fortsatt positiv. Låneskuld, pensionsskuld inklusive ansvarsförbindelse och borgensåtagande ska per invånare inte överstiga 70 000 kronor. Över tid ska självfinansieringsgraden av kommunens investeringar vara minst 50 procent. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Målen har som utgångspunkt att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation bör behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxera en högre skatt. Finansiella jämförelsetal Utfall Utfall Utfall Prognos* Budget Prognos Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Resultat (Mkr) 40,0 37,5 35,8 2,6 10,0 15,0 20,0 Nettokostnadsandel (%) 98,8% 97,3% 97,5% 99,8% 99,4% 99,1% 98,8% Nettokostnad (Mkr) 1 306 1 324,0 1 392,6 148,9 1 549,8 1 596,3 1 645,5 Nettokostnad per invånare (kr) 46 911 47 161 48 996 51 344 52 840 53 167 54 087 Procentuell ökning (%) 2,9% 0,5% 3,9% 3,7% 2,6% 1,5% 0,9% Anläggningstillgångar per invånare (kr) 33 058 33 123 35 137 45 225 45 778 58 984 63 365 Extern låneskuld (Mkr) 120,0 120,0 122,0 462,1 530,2 937,6 1 112,3 Låneskuld per invånare (kr) 4 310 4 274 4 292 16 031 18 078 31 492 36 560 Låneskuld per invånare (inkl. borgen och pensionsskuld)(kr) Soliditet (exkl. ansvarsförbindelse, %) 51 268 58,0% 51 435 61,0% 50 874 59,4% 53 152 47,0% 54 560 46,5% 67 432 37,7% 71 731 35,3% Soliditet (inkl. ansvarsförbindelse, %) 8,5% 5,2% 4,8% 3,9% 3,8% 3,0% 2,8% Självfinansieringsgrad 67% 124% 80% 22% 38% 24% 49% Invånare (antal) 27 842 28 074 28 423 28 825 29 330 29 772 30 423 *) Helårsprognos 2015 per 30/4 Kommentar Ett resultat på 10 Mkr 2016, 15 Mkr 2017 och 20 Mkr 2018. Nettokostnad per invånare ökar med 2 procent åren 2016 2018. Avskrivningar på Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 5

investeringar kommer att ta en större del av nettokostnadsutrymmet. Låneskulden ökar med 1 270 Mkr mellan åren 2016 och 2019 vilket motsvarar en ökning med 53 procent. Under några år kan därför en självfinansieringsgrad på 50 procent inte uppnås. Det medför också att räntekostnaderna tar en större andel av driftkostnaderna i anspråk. Soliditeten sjunker från 46,5 procent 2016 till 35,3 procent 2018. 2.3 Ekonomisk översikt 2.3.1 Svensk ekonomi SKL:s cirkulär 15:15 daterat 2015-04-29 anger budgetförutsättningar för åren 2015 2018. Där beskrivs att svensk ekonomi avlutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och man ser att utsikten för framtiden är ljus med en BNP som växer med drygt 3 procent både i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan snabbt där framförallt investeringarna ökade snabbt. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan även i år och nästa år. Sysselsättningen fortsätter att öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir något högre nästa år. Prisutvecklingen är i år fortsatt svag, men i takt med att effekterna på prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av 2016 förväntas inflationen nå upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. Nästa år beräknas tillväxten bli högre med 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. 2.3.2 Pensionsåtaganden Kommunen har stora pensionsåtaganden. Enligt den femåriga pensionsprognosen kommer kostnaderna att öka de kommande åren. Förändringarna sker i en ojämn takt beroende på vilka antaganden som ligger till grund för prognosen. Prognosen är baserad på befintlig personal och framtida volymökningar finns således inte med. Av tabellen kan man utläsa att kostnaden för pensioner från 2015 till 2019 kommer att öka med 22,8 Mkr. Sammantagen Belopp i Mkr 2015 2016 2017 2018 2019 nivåhöjning av kostnaderna Avgiftsbestämd ålderspension 40,5 42,3 44,2 46,2 48,3 7,8 Skuldförändring 2,5 2,4 3,5 6,5 8,8 6,4 Finansiell kostnad 1,5 1,5 3,3 4,8 5,1 3,6 Pensionsutbetalningar 29,3 29,5 30,9 32,6 34,3 5,0 Kostnad pensioner/år 73,7 75,7 81,8 90,1 96,5 22,8 Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 6

2.4 Inriktningsdokument 2016 En skola med trygghet i fokus För att uppnå maximal trygghet för eleverna krävs en nolltolerans mot kränkningar i skolorna. Fler vuxna med större befogenheter skulle bidra till att enklare kunna förebygga och öka medvetenheten runt kränkning och dess effekter. Elevers psykiska hälsa måste tas på största allvar och därför ser vi ett behov av att se över möjligheten för kommunen att få större inblick i barn och ungdomars psykiska hälsa. Det behövs därför ett närmre samarbete mellan skola och BUP. Ett förebyggande arbete ökar tryggheten för barnen. Att utbilda lärare i konflikthantering ser vi som en stor resurs och hjälper i det preventiva arbetet mot långvarig mobbing. Ett måste för att öka elevernas trygghet är mindre klasser. Aktiviteter som främjar gemenskap och tillit till varandra ska prioriteras i våra grundskolor för att eleverna ska få en trygg skolmiljö. Det är viktigt att få en bra kunskapsinriktad start på sin skolgång och därför ser vi med stort allvar på att kommunen idag brister när det kommer till andelen behöriga lärare i de lägre årskurserna och ser att vi behöver åtgärda detta. Läxhjälpen ska bli mer individualiserad och utökad så att alla elever kan få den hjälp de behöver utifrån deras förutsättningar. Vid sidan av hjälpen så ska skolan även sätta tydliga ramar och krav kring vad som förväntas så eleverna får en tydlig struktur i sitt studerande. En del av detta är att lägga ett större fokus på återkoppling så att varje elev ges en tydlig insyn i sina förmågor, styrkor och vad eleven behöver lägga ytterligare fokus på. För att motverka känslor av rotlöshet så bör skolan lära ut ett bredare perspektiv av svensk historia detta för att eleverna lättare ska kunna känna tillhörighet och förstå sin historia. Elever med ickesvensk bakgrund ska med detta få en bredare förståelse för samhället de blivit en del av och känna sig inkluderade. Alla elever oavsett bakgrund ska behandlas lika och ha samma förutsättningar. Svenska ska alltid vara samtalsspråk under lektionstid förutom lektioner där man studerar andra språk än Svenska. Maten som serveras ska vara näringsrik, välsmakande och i högsta möjliga mån närproducerad. För att främja elevernas hälsa ska idrott och fysiska aktiviteter utökas och få ett mer kreativt innehåll så att allt fler elever kan uppleva motion och att röra på sig som något roligt och givande. Skolklasser ska högst innehålla 25 elever. Jourenheter för stökiga elever skall inrättas. Se över skolans samverkan med BUP och sociala myndigheter. Fokusera på arbete kring konflikthantering och gemenskapsfrämjande aktiviteter. Se över kommunens behov av behöriga lärare i grundskolorna. Garantera en effektiv och individualiserad läxhjälp efter behov. Kommunen ska utöva påtryckningar på staten för att avskaffa modersmålsundervisningen. Näringsrik, välsmakande och i högsta möjliga mån närproducerad skolmat ska serveras. Främja fysisk hälsa med fler varierande aktiviteter. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 7

En stimulerande fritid Vi eftersträvar en levande och stimulerande fritid för våra invånare. Ett strukturarbete med sektor samhällsbyggnad ska genomföras på älv-sidan i Älvängen och Nödinge. Syftet ska vara att tillgängliggöra älven, skapa mötesplatser för nöje och rekreation. Vi vill fortsätta tillgodose invånarnas behov av att kunna simma genom att antingen renovera Skepplanda simhall alternativt bygga en ny simhall. Kommunen ska särskilt prioritera folkhälsan och därför ska fler näridrottsplatser byggas med en större bredd för fler där till exempel utegym ska ingå. Befintliga motionsslingor ska hålla en hög och god standard och där trygghetsaspekten ska ses över. Cykelleder och gångbanor mellan skolor och bostadsområden ska särskilt prioriteras. Satsningen på säkra ridvägar och Jennylundsområdet ska fortgå. Fritidsaktiviteter som passar alla utifrån intresse och behov ska tillgodoses. Främja kommunens verksamhet inom kulturskolan med olika projekt. Planera för att antingen renovera befintlig simhall eller bygga en ny simhall. Satsningen på säkra ridvägar och Jennylundsområdet ska fortgå. Sund tillväxt Näringslivet är motorn i tillväxten och där småföretagarna står för en betydande del. Extra fokus ska ligga på att ge stöd och underlätta för de småföretagare som bor och verkar i kommunen. Samma villkor ska gälla i hela kommunen. Det är därför av största vikt att kommunikationen och servicen på landsbygden fortsätter att utvecklas med bland annat bredbandssatsningar och en god kollektivtrafik. Näringslivsklimatet ska fortsätta att förbättras i samråd med näringslivet. Kommunen ska fortsätta arbeta med effektiviteten genom detaljplaneprocessen. Vi ska erbjuda verksamhetsmark med goda kommunikationsmöjligheter, mark i olika stadier ska finnas att tillgå för intressenter. Fokus ska ligga på att marknadsföra Tudor-området för att få dit fler företagsetableringar. Ett strukturarbete ska genomföras i Älvängen och Nödinge på älv-sidan för att göra älven mer tillgänglig och attraktiv som besöksmål. Kommunen ska fortsätta att växa men i en hanterbar takt med en befolkningstillväxt på 1%. Detaljplaneringen ska anpassas till en sund tillväxt. Ledordet i all detaljplanering ska genomsyras av småskalighet och närhet. En blandning av olika boendeformer ska eftersträvas vid nybyggnation i våra tätorter. Samtidigt ska styckebyggnation i naturnära lägen medges utifrån efterfrågan. Kommunen ska ha en sund befolkningstillväxt på 1% Fokus ska ligga på att stödja småföretagare. Kommunen ska stödja bredbandsutbyggnad i hela kommunen. Ett fortsatt arbete med en effektivare detaljplaneprocess. Småskalighet och närhet ska genomsyra detaljplaneringen i kommunen Kommunen ska i större utsträckning säkerställa en jämnare fördelning mellan olika boendeformer Ett strukturarbete ska genomföras på älv-sidan i Älvängen och i Nödinge. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 8

Sysselsättning för alla En första fot in på arbetsmarknaden är ett viktigt steg i livet för våra ungdomar därför ska feriearbeten till alla ungdomar permanentas som verksamhet under nästkommande år. Vi ska arbeta hårdare med att få ned antalet arbetslösa ungdomar. Kommunen ska satsa på ett arbetsmarknadsprojekt likt Vallentuna kommun På väg där alla ungdomar ska ha en plan för antingen fortsatta studier eller en väg till ett arbete. Bristyrken ska särskilt prioriteras när det kommer till olika utbildningsinsatser. Kommunen ska erbjuda praktikplatser inom alla sektorer. Kommunens invånare behöver ständigt utbildas mot arbetsmarknadens nya krav. Det är viktigt att möjligheter finns att läsa upp sina betyg samt att yrkesutbildning ges i de yrken där det råder brist på arbetskraft. Feriearbeten till alla ungdomar ska göras till en permanent verksamhet. Projekt för att pressa ned ungdomsarbetslösheten likt Vallentuna kommun. Praktikplatser ska erbjudas inom alla sektorer. En tillgänglig kommun för alla Grunden i välfärdssamhället är att bidra under sin starkaste tid i livet för att senare kunna få hjälp om så behövs. Äldre i kommunen som vill och kan bidra skall få möjlighet att göra detta. I Ale kommun ska du kunna åldras med värdighet. Våra äldre ska medges en större valfrihet än idag när det gäller till exempel boendeform, social samvaro och rehabilitering. Kvarboendeprincipen ska inte vara ett kvarboendetvång. Fler mötesplatser inom kommunens regi ska erbjudas där äldre kan träffas och till exempel avnjuta en gemensam lunch. Ett nytt grepp ska tas för att komma tillrätta med bristen på korttidsboendeplatser. Antalet externt köpta platser ska skyndsamt elimineras. Nya mätvärden ska sättas upp för antalet dagar som kommunen inte kunnat erbjuda omsorg efter avslutad vård på sjukhus. Ett mått och mål ska sättas på hur många vårdpersonal som besöker den enskilde i hemmet för att öka kontinuitet och trygghet. Ett trygghetsfokus för äldre ska inrättas som bland annat innebär krav på att all nyanställd personal pratar god svenska och uppvisar utdrag ur belastningsregistret. En god folkhälsa gynnar både den enskilde och samhället i stort och skall därför främjas. Dåliga vanor såsom tobaksvanor, dåliga kostvanor skapas ofta under tonåren. Fokus ska därför läggas på rökavvänjning och kostråd till alla invånare. Äldre som vill bidra ska få möjlighet till detta. Kommunen ska erbjuda fler platser på korttidsboende eller ett s.k. Trygghetshotell. Kommunen ska driva på för att flera trygghetsboenden byggs i Ale. Biståndsbedömningen för att erhålla plats på särskilt boende ska slopas helt efter 85 års ålder. De äldres mat ska vara nylagad, närproducerad, välsmakande och näringsrik. Kommunen ska aktivt arbeta för att minska rökningen i kommunen. Antalet omsorgspersonal som besöker äldre ska hållas till ett minimum. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 9

En trygg kommun Den upplevda tryggheten i kommunen har fått ett alltför sargat rykte. Tryggheten kring pendelstationerna ska skyndsamt stärkas upp med alla stående buds medel. Trygghetsarbete ska få ett stort fokus där vi vågar pröva nya metoder och verktyg för att öka den upplevda tryggheten. En ökad närvaro av vuxna och engagerade i våra samhällen är en nyckel till framgång i trygghetsarbetet. All nybyggnation och planering av samhället ska planeras med ett trygghetsperspektiv. Väl avvägd placering av grönska och rätt belysning ökar den upplevda tryggheten. Vakna-fonden och nattvandrarna i kommunen ska ges bättre möjligheter att vara delaktiga i det preventiva trygghetsarbetet. Kameraövervakning ska prövas på utsatta ställen. Krav ska ställas på ansvarig polismyndighet ifråga om närvaron i kommunen. Ett trygghetsperspektiv ska beaktas vid all byggnation och samhällsplanering. Se över möjligheterna till kameraövervakning på utsatta ställen. Vakna-fonden och nattvandrarna i kommunen ska ges bättre möjligheter. Delaktiga invånare och medarbetare Det fokuseras mycket på att ta fram verktyg som underlättar kommunikation mellan politiker och invånarna. Vi tror dock att alla verktyg som behövs redan finns och vill hellre fokusera på att bygga upp en genuin vilja att lyssna på vad folket faktiskt har att säga. Kommunen ska fortsätta att försöka få ned antalet ofrivilligt deltidsanställda, rätten till heltid ska erbjudas alla. Att kroppen slits systematiskt under långvarigt arbete är ingen nyhet, därför ska kommunen satsa på förebyggande friskvård där både kropp och själ tas om hand. I längden minskar detta både förslitningsskador och därmed också långtidssjukskrivningar samt dyr och smärtsam rehabilitering. Fokus ska ligga på att öka dialogen mellan politiker och invånare. Alla ska ha rätt till heltid i offentlig sektor. Kommunen ska sträva mot att kunna tillgodose behovet av förebyggande friskvård. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 10

3 Ledning och styrning 3.1 Inledning Sedan mitten av 1980 talet har offentlig sektor genomgått stora förändringar både vad avser förutsättningar men också vad avser styrning. En stark rörelse mot modeller som mer liknar det privata näringslivet började genomföras i slutet på 1980-talet och fick stor genomslagskraft i 1990-talets finanskris. New public management karaktäriseras av fokus på styrning och kontroll: Mål och resultatstyrning Kontraktsstyrning Kvalitetssäkringssystem Benchmarking Konkurrens Privatisering Medborgaren som kund Politiken ska styra VAD och förvaltning och chefer ska ges ökat utrymme att leverera HUR. Samtidigt med ändrade former har omfattningen av kommunens ansvar ökat. Jämfört med 1980-talet ansvarar kommunen i dag för grundskola, äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och omsorgen till personer med funktionsnedsättning. På detta sätt har den ekonomiska omfattningen och komplexiteten ökat. Det finns många olika styrmodeller som fungerar för en kommun. För samtliga är det viktigt att rollerna är tydliga och att ömsesidig respekt råder. Detta gäller såväl mellan politiker och tjänstemän, men det är lika viktigt mellan olika politiska strukturer eller mellan olika delar av förvaltningsorganisationen. Ale kommun behöver utveckla lednings- och styrarbetet. Det är därför viktigt att välja en modell gemensam för hela organisationen från kommunfullmäktige ut till den enskilde medarbetaren. På detta sätt säkerställs att fattade beslut kan följas upp och effekterna kontrolleras. Ale kommun har valt att arbeta med balanserad styrning som bas för det strategiska styrningsarbetet. Basverksamheten som till största delen regleras vi lagar och förordningar styrs huvudsakligen genom att verksamheterna redovisar kvalitetsindikatorer samt att systematiskt kvalitetsarbete bedrivs i enlighet med de regleringar som gäller för respektive verksamhet. För de verksamheter som inte regleras via exempelvis skollag eller socialtjänstlag ska systematiskt kvalitetsarbetet bedrivas exempelvis i enlighet med kvalitetshjulet Planera Genomföra Förbättra Utvärdera Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 11

3.2 Balanserad styrning Balanserad styrning har som utgångspunkt att med balans i de fyra perspektiven kund/brukare, processer, medarbetare och ekonomi styra det som är strategiskt prioriterat och som skapar värde för kund/brukare. Detta är en stor skillnad jämfört med traditionen inom offentlig sektor som i huvudsak har styrt på ekonomiskt utfall. Den balanserade styrningen stöttar arbetet med visionen och har därmed också 2025 som slutmål. Baserat på visionen har 18 strategiska målsättningar identifierats som ska fokusera och tydliggöra arbetet med förverkligandet fram till 2025. Principerna är att de sex strategiska målsättningarna inom kund-/brukarperspektivet är ledande, övriga tolv målsättningar ska stödja dessa målsättningar. För varje målsättning kommer målvärde för 2018 att definieras samt initiativ startas för att göra det troligt att önskvärda resultat uppnås. Uppföljning kommer att ske varje månad för att följa upp progressen i samtliga strategiska målsättningar. Efterhand kommer till kommunstyrelsen månadsvis avrapportering ske hur arbetet går. Strukturen framgår av strategikartan nedan. 3.3 Buffert/utvecklingsreserv på sektors-/verksamhetsnivå En budget beskriver den verksamhet som i förväg planeras utifrån ett antal antaganden. Det är sällan alla dessa antagenden till fullo slår in. Det är därför viktigt att i budgeten avsätta utrymme för att kunna hantera avvikelser. Beroende på hur stor reserv eller buffert som avsätts varierar handlingsutrymmet. Varje sektor ska avsätta minst 1 procent av den samlade budgeten till en reserv. Reserven ska placeras på ett sådant sätt att uppkomna kostnader inom sektorn kan hanteras utan att planerad verksamhet behöver strykas. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 12

Om verksamheten inte behöver använda bufferten ska i stället verksamhet planeras som kan genomföras under året som är av engångskaraktär och därmed inte långsiktigt är kostnadsdrivande. Målsättningen är att beloppet vid årets slut ska vara använt. 3.4 Uppföljning Planering av verksamheten är det första skedet i en process som ska leda fram till önskvärt resultat för kunden/brukaren. De följs av genomförande, uppföljning och eventuell justering av genomförandet om inte önskvärt resultat uppnås. Kommunen behöver i större utsträckning arbeta med att kontinuerligt följa om insatta åtgärder leder till avsett resultat. Detta görs genom en tydlig rollfördelning i genomförande och uppföljning. Grundprincipen är att den som upptäcker en avvikelse omedelbart vidtar åtgärder inom sitt mandat för att åstadkomma nödvändiga justeringar. Detta innebär att Enhetschefer ansvarar för att enhetsplaner omarbetas efterhand om det är nödvändigt för att nå uppsatta mål inom alla fyra perspektiv Verksamhets- och sektorchefer justerar genomförande/verkställighet löpande utifrån givna delegationer. Om situationen uppstår att de givna målsättningarna inte kan uppnås ska detta inom tio arbetsdagar anmälas till nämnden med förslag till hur den uppkomna situationen kan hanteras för att åter verka i enlighet med nämndens beslut. Nämnd/styrelse ska inom 30 dagar från det att den informerats om att målen inom något perspektiv inte uppnåtts fatta de beslut som krävs för att åter komma i balans. Nämnderna ansvarar för framtagande av kompletterande styrregler för sina ansvarsområden. Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per april och augusti månad. Delårsrapporter ska upprättas av tjänstemannaorganisationen och vara nämnd- /arbetsutskottsbehandlade innan de beslutas i kommunstyrelsen. Sektorchefen är skyldig att i nämndprotokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som inte är uttryckligen finansierade. Om styrreglerna allvarligt åsidosätts ska samtal om konsekvenser inledas omgående. Systematisk uppföljning ska ske löpande. I relation till en periodiserad budget är det chefers och nämnders ansvar att månadsvis värdera om verksamheten löper enligt plan. Detta omfattar samtliga perspektiv där det är möjligt. Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen har ett särskilt ansvar att följa kommunens ekonomiska utveckling ska månadsvis dels ges en samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen och dels ges en presentation av hur det strategiska arbetet och den balanserade styrningen utvecklar sig. Varje tertial ska verksamheten i sin helhet redovisas i tertialuppföljningar. Dessa uppföljningar ska också tematiseras så att alla verksamheter och alla strategiska planer minst en gång per år grundligt följs upp. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att antingen själv eller genom delegation komma med anvisningar hur detta arbete ska läggas upp. På detta sätt görs varje år tre större uppföljningsrapporter per april, augusti och december. Däremellan följs ekonomi och de verksamhetsmått som är möjliga på nämnd och förvaltningsnivå. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 13

3.5 Budgetprocess, tidplan för budgetarbete 2016 Under perioden februari maj har förutsättningar som gäller för nämndernas budgetarbete tagits fram. Samtidigt har nämnderna arbetat med en översyn av investeringsplanen för 2016 2019. Kommunens ledningsgrupp har under mars till maj arbetat med underlagsmaterial för det politiska ställningstagandet om kommunbidragen för 2016. Ett antal områden har gåtts igenom och förutsättningarna för dessa klargjorts. Det gäller till exempel: Ekonomiska förutsättningar, skatteprognos etc. Befolkningsprognos och målgruppsförändringar Mål och uppdrag för verksamheter och ekonomi Förutsättningar för internfinansierade verksamheter Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 14

3.6 Arbetssätt Efter KF:s budgetbeslut i juni har nämnderna tiden fram till den 15 december på sig att utforma sina detaljbudgetar för 2016 grundade på verksamhetsplanen och på givna kommunbidrag. Detaljbudgeten görs enligt den mall och de anvisningar som upprättas av sektor kommunstyrelsen. När nämndernas detaljbudgetar är klara sker en avrapportering till kommunfullmäktige. Särskild vikt läggs här vid nämndernas följsamhet i nämndplanerna gentemot verksamhetsplanens mål och särskilda uppdrag kopplat till respektive nämnds ekonomiska förutsättningar. I samband med analysen och hanteringen av 2015 års bokslut kommer beslut att tas om överföringar av ej förbrukade investeringsmedel från 2015 till 2016. Kommunfullmäktige beslutar också i juni om skattesats, resultat- och balansbudget samt eventuellt ändrade styrregler. Nämnderna får i uppdrag att senast till den 31 oktober 2015 besluta om nämndbudget för 2016 enligt kommunfullmäktiges beslut om vision, mål och ramar. Denna process koncentreras kring vilken verksamhet som kan bedrivas inom de ekonomiska ramarna det kommande budgetåret, samt vilka långsiktiga planer som finns för de efterföljande åren. Nämnderna ska fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. De ekonomiska framtidsutsikterna med krav på utbyggd och förbättrad kommunal service, stigande pensionskostnader och osäkerhet om den ekonomiska tillväxten de kommande åren innebär att nämnderna måste ha långsiktigt perspektiv på sin verksamhet så att god ekonomisk hushållning uppnås även i ett längre perspektiv. Nämnderna måste hantera volym- och kostnadsförändringar inom tilldelade ekonomiska ramar. Nämnderna ska redovisa vilka verksamhetsförändringar och eventuella väsentliga omprioriteringar som kommer att genomföras. Även förslag till förändringar under planperioden på grund av investeringar och volymförändringar i brukargrupperna ska redovisas. 3.7 Ekonomistyrningsprinciper En god ekonomisk hushållning innebär att de mål och riktlinjer som fastlagts för ekonomi och verksamhet stäms av, följs upp och utvärderas kontinuerligt samt att det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Varje nämnd ska upprätta en detaljbudget och en nämndplan för 2016, med beaktande av reglerna för en god ekonomisk hushållning. Nämnderna har ansvar för att bedriva verksamhet enligt av kommunfullmäktige givna mål och riktlinjer samt enligt gällande lagstiftning, nationella mål och övriga styrdokument, allt inom av kommunfullmäktige tilldelat kommunbidrag. För att göra ansvar och befogenheter tydliga samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för styrning av nämnder utarbetats. Nedanstående regler föreslås gälla 2016. 3.7.1 Styrkedja och ansvarsgränser Verksamhetsplanen anger kommunfullmäktiges inriktning, mål, resursfördelning samt investeringsbudget och är det övergripande styrdokumentet riktat till nämnderna. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnd att genomföra den verksamhet som verksamhetsplanen anger inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt. Nämnderna ansvarar för att beslutade mål uppnås inom ramen för anvisade kommunbidrag och övriga resurser. De totala tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse. Kommunens ekonomi sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig i förhållande till målen ska nämnden i första hand undersöka förutsättningarna att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand hos kommunstyrelsen aktualisera behovet av att ändra målen för verksamheterna eller begära tilläggsanslag. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning så länge nettoramen hålls. Tilläggsanslag under löpande verksamhetsår prövas endast undantagsvis. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. Vid Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 15

större förändringar kan detta ske under pågående verksamhetsår. Nämnderna ska upprätta nämndplaner där verksamhetsplanens inriktning, mål etcetera fördjupas. Sektor kommunstyrelsen tar fram anvisningar för nämndplanerna. Nämndplanerna ska ses som nämndernas uppdragshandling till tjänstemannaorganisationen och nämnden ansvarar för att inriktning, mål och resurser är kända av verksamhetsansvariga och medarbetare. Sektorcheferna ansvarar för att de verksamhetsplaner och andra dokument som krävs för att styra och leda den operativa verksamheten i riktning mot uppställda mål upprättas och kommuniceras. De planer för intern kontroll som varje nämnd beslutar om ska bifogas nämndplanen. Uppföljning av internkontrollplanerna ska bifogas budgetuppföljningarna till kommunfullmäktige (augusti och december). Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan därutöver besluta om särskilda internkontroller av viss verksamhet under löpande verksamhetsår. 3.7.2 Över- och underskott Om nämndernas över-/underskott ska tas med till kommande år prövas och beslutas av kommunfullmäktige varvid hänsyn tas till om målen är uppfyllda. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 16

4 Organisation Ale beslutar om många viktiga frågor självständigt. I andra frågor är det viktigt med samverkan exempelvis inom Göteborgsregionens kommunalförbund eller inom SIMBA, som avser samverkan inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att denna samverkan genomförs mer genomarbetat, och i samverkan mellan politiska representanter och förvaltningens medarbetare som ofta företräder Ale kommun inom sina specifika ansvarsområden. Inom kommunen ges kommunstyrelsen ett särskilt uppdrag att samordna denna samverkan med övriga aktörer i kommunens närområde. En viktig princip i denna budget är att ekonomiska resurser ska tilldelas den politiska nämnd där kunskapen som påverkar besluten är störst. Detta innebär att reservationer på gemensam eller kommunstyrelse nivå samt kontrollmekanismer såsom fetmarkeringar har begränsats så långt det är möjligt. Arbetet med ett gemensamt kundcenter som löser kundens/invånarens frågeställning i 65 70 procent av fallen vid första kontakten kommer att få långtgående organisatoriska konsekvenser. Förändringen är central i omställningen från att utgå från den egna organisationen till att skapa värde för den som på något sätt nyttjar kommunens service och tjänster. Förändringarna startar 2016 och kommer efterhand att bli mer långtgående. Inom förvaltningen pågår flera viktiga förändringar för att tydliggöra roller och därmed skapa bättre förutsättningar för ledning- och styrning. Kommunchefen har inom ramen för sitt verkställighetsuppdrag uppgiften att hitta den bästa organisationen inom förvaltningen. I nuläget pågår, som exempel, viktigt arbete med att skapa en: En bättre serviceorganisation, inklusive utveckling av en gemensam bilpool En IT modell som på ett tydligt sätt skapar bästa möjliga incitament för effektivt arbete med modernt IT-stöd Ett arbete med lokalförsörjning som är mer långsiktigt och där stora underhållsskulder inför framtiden undviks. Effektivare beredning- och ärendehantering som är gemensam för hela kommunen. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 17

Förvaltning - Verkställer Politik - Beslutar 4.1 Ale kommuns organisation Kommunfullmäktige Ales organisation Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kultur och fritids nämnden Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Samhällsbyggnads nämnden Förvaltningsledning Kommunledningskontor IT Mark och exploatering Kansli, nämndstöd, juridik, internationellt, kvalitet Kommunikation Näringsliv Ekonomi, Upphandling HR/Personal Utbildning och Fritid/Kultur Förskola Grundskola/Gymnasium Utveckling och elevhälsa Kultur och fritid Service Arbete, trygghet och omsorg Arbetsmarknad Äldreomsorg Funktionshinder Individ och familjeomsorg Hälsa och sjukvård Samhällsbyggnad Teknik Fastighet Miljö Plan och bygg Kommunfullmäktige beslutar om inriktning av och resursfördelning för kommunens verksamhet. På direkt uppdrag av kommunfullmäktige arbetar ett antal beredningar; demokratiberedning, valberedning samt tillfälliga beredningar. Även ortsutvecklingsmötena är organiserade direkt under kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har dubbla roller. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunen och även ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen och nämnder utses av kommunfullmäktige. De ska inom sitt ansvarsområde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Nämnd ska fokusera på frågor som rör resursfördelning, utveckling och uppföljning av verksamheten. Kommunstyrelsen kan komma att infordra uppgifter om volymmått för att möjliggöra en analys av nämndens verksamhet. Varje nämnd har till sin hjälp ett eller flera utskott. Utskottens uppgift är att fatta beslut i ärenden som nämnden har delegerat och svara för politisk beredning av de ärenden som ska avgöras i nämnden. Nämnderna stöds av en sammanhållen tjänstemannaorganisation i Ale kommun. Organisationen är uppdelad i fyra olika sektorer. Verksamheten leds av sektorchef med verksamhetschefer på nästa nivå. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 18

5 Prioriterade strategiska målsättningar 5.1 Inledning Detta kapitel förtydligar, översätter och konkretiserar vårt inriktningsdokument. Vi har valt att presentera satsningarna på samma sätt som gjordes vid föregående budget. Det ska framgå tydligt vilka satsningar vi vill göra under året framförallt för verksamheten men även för kommunens invånare. Vårt viktigaste fokus ligger på skolan och omsorgen varför något besparingskrav inte drabbar dessa två nämnder. Kommunstyrelsen å andra sidan ska under året genomföra en kraftig besparing där verksamheter som kommunen inte måste utföra ska tas bort i sin helhet. 5.2 Uppdrag till utbildningsnämnden 5.2.1 Allmän del Skola och utbildningsfrågor är tillsammans med vård och omsorg sverigedemokraternas viktigaste och främsta fokusområde. Skolmiljön ska präglas av ordning, struktur och trygghet som ger varje elev möjligheten att utifrån egna förutsättningar och förmågor prestera till sin fulla potential. Fler trygghetsfrämjande och arbetsmiljörelaterade åtgärder ska kunna sättas in genom att öka lärarnas möjligheter för att skapa ordning och reda i klassrummen efter behov. Detta genom att inrätta en särskild jourenhet dit stökiga elever placeras tillfälligt alternativt under längre perioder. Denna åtgärd signalerar en tydlig prioritering av elevernas rätt till studiero samt att de elever med extra behov ges en annan skolmiljö där resurser finns för andra typer av åtgärder. För att öka trivseln och gemenskapen på grundskolorna så skall ett större fokus ligga på konflikthantering och gemenskapsfrämjande aktiviteter. Ingen skolklass skall långsiktigt innehålla fler än 25 elever, detta för att i högre utsträckning kunna leverera lugna och strukturerade lektioner. Ett ytterligare fokus ska ligga på studier och kunskap de kommande åren. Antalet behöriga lärare i grundskolan skall ses över och åtgärdas i den mån som det är möjligt, framför allt är detta av stor tyngd i våra kärnämnen så som matematik och svenska-undervisning. Det behöver även finnas ett tydligare förhållningssätt för att kunna erbjuda elever insatser och hjälp utifrån deras egna förmågor och förutsättningar. Varje skola skall ha en välfungerande och flexibel läxhjälp i beredskap för de elever som är i behov utav detta. Skolmaten som serveras skall vara näringsrik, välsmakande och i högsta möjliga mån närproducerad för att höja prestationsnivån samt för att främja välmående bland våra elever. För att öka den fysiska hälsan så skall ett större fokus läggas på att utföra fler fysiska aktiviteter. För att dessa aktiviteter ska medföra en trivsam effekt för så många elever som möjligt så skall aktiviteterna innehålla fler varierande inslag. För små barn som går i förskolan så är det av oerhört stor vikt att kunna tillgodose behovet av trygghet genom att garantera att kommunens förskolor består av lugna och pedagogiska miljöer. Av den anledningen så skall en succesiv minskning av barngrupperna ske med ett mål om 16,5 barn per barngrupp till år 2018. 5.2.2 Mål och målvärden för perioden fram till 2018 Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program ska till 2018 öka till 95 procent. För 2016 är målet 89 procent. Andel elever som nått målen i alla ämnen ska till 2018 öka till 77 procent. För 2016 är målet 73 procent. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 19

Antal barn per vuxen ska minska inom förskolan. För 2018 är målet 5,5 barn per medarbetare. För 2016 är målet 5,6. Genomsnittlig gruppstorlek i förskolan ska minska. För 2018 är målet 16,5. För 2016 är målet 17,0. 5.2.3 Specifika uppdrag för nämnden Främja fysisk hälsa med fler varierande aktiviteter. Jourenheter för stökiga elever skall inrättas. Fokusera på arbete kring konflikthantering och gemenskapsfrämjande aktiviteter. Garantera en effektiv och individualiserad läxhjälp efter behov Höja kommunens andel av behöriga lärare i grundskolorna Näringsrik, välsmakande och i högsta möjliga mån närproducerad skolmat ska serveras. 5.3 Uppdrag till nämnden för kultur och fritid 5.3.1 Allmän del Vi eftersträvar en levande och stimulerande fritid för våra invånare. Ett strukturarbete med sektor samhällsbyggnad ska genomföras på älv-sidan i Älvängen och Nödinge. Syftet ska vara att tillgängliggöra älven, skapa mötesplatser för nöje och rekreation. Vi vill fortsätta tillgodose invånarnas möjligheter att kunna besöka sin kommunala simhall genom att utreda vilket alternativ som är mest fördelaktigt att antingen renovera Skepplanda simhall alternativt bygga en ny simhall. Kommunen ska särskilt prioritera folkhälsan och därför ska fler näridrottsplatser byggas med en större bredd för fler där till exempel utegym ska ingå. Befintliga motionsslingor ska hålla en hög och god standard och där trygghetsaspekten ska ses över. Cykelleder och gångbanor mellan skolor och bostadsområden ska särskilt prioriteras för att få fler i rörelse. Satsningen på Jennylundsområdet ska fortgå där såväl friidrottsanläggningen som ridhuset ingår. 5.3.2 Mål och målvärden för perioden fram till 2018 En näridrottsplats ska byggas under 2016 5.3.3 Specifika uppdrag för nämnden En näridrottsplats ska byggas i var och en av våra tätorter med en takt om 1 stycken per år. Satsningen på säkra ridvägar och Jennylundsområdet ska fortgå. Utreda framtidens simhall i kommunen. Främja kommunens verksamhet inom kulturskolan med olika projekt. 5.4 Uppdrag till omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 5.4.1 Allmän del Grunden i välfärdssamhället är att bidra under sin starkaste tid i livet för att senare kunna få hjälp om så behövs. Äldre i kommunen som vill och kan bidra skall få möjlighet att göra detta. Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 20

I Ale kommun ska du kunna åldras med värdighet. Våra äldre ska medges en större valfrihet än idag när det gäller till exempel boendeform, social samvaro och rehabilitering. Kvarboendeprincipen ska inte vara ett kvarboendetvång. Nämnden ska förbereda för att erbjuda alla över 85 år en plats på särskilt boende. Mötesplatser i hela eller i delar av kommunens regi ska erbjudas där äldre kan träffas och till exempel avnjuta en gemensam lunch. Nämnden ska under året undersöka närmre hur anhörigvården i kommunen kan göras bättre. Ett nytt grepp ska tas för att komma tillrätta med bristen på korttidsboendeplatser. Antalet externt köpta platser ska skyndsamt elimineras. Nya mätvärden ska sättas upp för antalet dagar som kommunen inte kunnat erbjuda omsorg efter avslutad vård på sjukhus. Ett trygghetsfokus för äldre ska inrättas som bland annat innebär krav på att all nyanställd personal pratar god svenska och uppvisar utdrag ur belastningsregistret. En god folkhälsa gynnar både den enskilde och samhället i stort och skall därför främjas. Dåliga vanor såsom tobaksvanor, dåliga kostvanor skapas ofta under tonåren. Fokus ska därför läggas på rökavvänjning och kostråd till alla invånare. Arbetsmarknadsenheten ska fortsätta att arbeta med feriearbeten till alla ungdomar likt 2015. Detta ska även fortsättningsvis ske i samverkan med Ales näringsliv. 5.4.2 Mål och målvärden för perioden fram till 2018 Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod. Målet 2018 är 8. Målet 2016 är 10. Antalet köpta vårddygn ska minska drastiskt. Mål för 2018 är 75 dagar. Mål för 2016 är 125 dagar. Antalet betalda sjukhusvistelsedagar för utskrivningsklara patienter ska succesivt minska. Målet för 2018 är: 80 Målet för 2016 är: 100 Andel arbetslösa och i program i åldern 18 24 år ska minska. Målet 2018 är att de ska vara 50 personer. Målsättningen för 2016 är 80. 5.4.3 Specifika uppdrag för nämnden Kommunen ska aktivt arbeta för att minska rökningen i kommunen. Antalet omsorgspersonal som besöker äldre ska hållas till ett minimum. Kommunen ska erbjuda fler platser på korttidsboende eller ett s.k. Trygghetshotell Kommunen ska driva på för att flera trygghetsboenden byggs i Ale. En effektivisering ska ske inom vården av missbruk. Den psykiska ohälsan bland unga ska minska Nämnden ska förbereda för att kunna erbjuda alla över 85 år plats på särskilt boende. Ett nytt äldreboende ska byggas i centrala Älvängen. Arbeta för att stärka det drogförebyggande arbetet bland unga genom skolan och VAKNAfonden. Feriearbeten till alla ungdomar ska göras till en permanent verksamhet. 5.5 Uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden 5.5.1 Allmän del Detaljplaneringen ska anpassas till en sund tillväxt. Ledordet i all detaljplanering ska genomsyras av småskalighet och närhet. Tätortsutvecklingen i vår kommun ska följa ortsvanlighet. Där vi dels anammar en historisk förankring såväl som ett försiktigt framåtskridande där byggnationen följer övrig Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 21

arkitektur och byggnadsstil i kommunen. En blandning av olika boendeformer ska eftersträvas vid nybyggnation i våra tätorter. Detta för att kunna erbjuda ett så brett utbud som möjligt av olika upplåtelseformer till såväl befintliga som presumtiva invånare. All nybyggnation och planering av samhället ska planeras utifrån ett trygghetsperspektiv. Väl avvägd placering av grönska och rätt belysning ökar den upplevda tryggheten. Kommunen ska fortsätta arbeta med en effektivare detaljplaneprocess. Vi ska erbjuda verksamhetsmark med goda kommunikationsmöjligheter, mark i olika stadier ska finnas att tillgå för intressenter. Fokus ska ligga på att marknadsföra Tudor-området för att få dit fler företagsetableringar. Ett strukturarbete ska genomföras i Älvängen och Nödinge på älv-sidan för att göra älven mer tillgänglig och attraktiv som besöksmål. Landsbygden i vår kommun ska skyddas ifrån stark överexploatering men vi ska dock ge tillåtelse till styckebyggnation i naturnära lägen utifrån efterfrågan. Arbetet med att ändra huvudmannaskapet för kommunens allmänna platser från enskilt till kommunalt ska påbörjas under mandatperioden. 5.5.2 Mål och målvärden för perioden fram till 2018 Införandet av kärlhantering istället för säckhantering i tätort ska införas under mandatperioden. Målet för 2016 är att 25% av hushållen i tätort har kärltömning. Målet för 2018 är att 100% av hushållen i tätort har kärltömning. 5.5.3 Specifika uppdrag för nämnden Ett strukturarbete ska genomföras på älv-sidan i Älvängen och i Nödinge. Arbetet med ett snyggt, rent samhälle ska fortsätta. Klotter ska omedelbart saneras. Satsningen på säkra ridvägar ska fortgå under året. Införandet av kärlhantering i tätort ges ökad prioritet. Ett fortsatt arbete med en effektivare detaljplaneprocess. Byggandet av ett finmaskigt gång- och cykelnät ska fortskrida. Prioriterade vägar ska vara längs skolvägar och på landsbygden. Kommunen ska i större utsträckning säkerställa en jämnare fördelning mellan olika boendeformer. 5.6 Uppdrag till kommunstyrelsen 5.6.1 Allmän del Kommunen ska fortsätta att växa men i en hanterbar takt där vi hinner med att bygga ut välfärdens kärna efter behov och där vi fattar kloka och genomtänkta beslut i nya detaljplaner som utvecklar tätorterna i rätt riktning. Med en befolkningstillväxt på 1% är det mer rimligt att kunna tillgodose kommande krav. Näringslivet är motorn i tillväxten och där småföretagarna står för en betydande del. Extra fokus ska ligga på att ge stöd och underlätta för de småföretagare som bor och verkar i kommunen. Arbetet med att förbättra näringslivsklimatet ska fortgå i samråd med näringslivet. Näringslivsenheten spelar där en mycket viktig roll. Enheten ska fortsätta med ett aktivt uppsökande arbete för att skapa goda kontakter med kommunens företag och på så vis kunna fånga upp behov, synpunkter och frågeställningar. I Ale ska samma villkor gälla oavsett var i kommunen företaget är etablerat. Det är därför av största vikt att Verksamhetsplan med budget 2015 2018, Sverigedemokraterna Sida 22